Yrefetvyrt VYER reevvervevv nand vv vryveeryervtve vx FeYttYYt VY ey TYP YFPERFEOTYYtFY M Yrev AN "medan Nikita Chrusjtjov : vjet. går till räfst och rättarting med stalinismen blir från ' den. alt diktatorn Enver Hodja allt upp- käftigare, Han nöjer sig” inte en- dast med att kålla. fast vid de: gamla värderingarna av "Josef ' Stalin som världskommunismens ' ” store företrädare, utan riktar ”där- till våldsamma” ' angrepp : mot . Chrusjtjov och beskyller” denne. , för" skumma syften då han 'nu håller på att döpa om städer och » . gator, som bär Stalins namn, se- ' dan Stalins stoft tidigare flyttats "från paradplatsen på Röda torget «4 Moskva till. en” anspråkslösare i riatiska havet, skedde redan vid partikongressens - upptakt. ”Alba-. . niens. diktator Enver 'Hodja har - även envist vägrat närma sig Ti- i to och acceptera revisionisterna 1 Belgrad även under perioder då. ” Chrusjtjov . sökt återknyta pan- .den med den jugoslaviske kom- munistledaren. . Denna motsättning "mellan: M- 5 banien och Jugoslavien har dock” inte enbart ideologisk bakgrund. "Här skymtar också gammal bhal- kanrivalitet — i Jugoslavien fi ins - områden -med stor albansk ' be- folkning som Enver Hodja gärna : skulle se återvända inom: ett ut--'| | a vidgat Albaniens 'gränser.: Men viloplats bland mindre namnkun- + först sedan Kommunistkina - bör-" niga pärtikoryféer. : . Samtidigt tar den kirfesiske ko munistledaren Mao Tse-tung öp- > pet parti för sin albanske bundsé .. förvant,. vilket bekräftar att. ett. < kyligare förhållande mellan Mosk-" "va "och: Peking inträtt i de tidi- "Bare "inte allt för hjärtliga relatio= . nerna. De motsättningar som Jig= " ger bakom detta härleder sig dels från ideologiska spetsfundighet dels 'ur den praktiska politiken.' " De kinesiska ledarna hävdar te- " jade 'visa ett aktivt.” intressé' för . och ge stöd både ideologiskt och . materiellt åt Enver. Hodja blev Albanien ett problem för Chrusj-" tjov. 2 ss : :Under. 22: a "partikongressen av : 'slöjades "att albanska” kormmunis-' - ter i ledande ställning, som oppo- nerat sig mot Hodjas alltmer an- "tisovjetiska kurs, skoningslöst ut- - rensats. Ryskå tekniker her allt- mer ersatts av kinesiska, blott för att ta ett exempel på de försäm- . rade relati : Det ideologisk | "Ber om ett nytt krigs dviklig- het; de kräver 'att få större ut> rymme för sina manövrer 1 Asien ”och' de ser med misstänksamhet . på de. lib Icaringet, kriget mellan Moskva och Tirana” har nu brutit ut i "full skala "och ” : « vid 22:a partikorigressen fördöm-"' 'de den, kinesiske regeringschef som utan 'att partiets grepp slapp? | 1 ktik | Chou En-lai sovjetledarnas t Albanien, nat. av; dock för " värderingen av, den. döde dikta= ,y torn ter sig betänklig från" Pe-. kings horisont & även med tanke på . den kult som byggts upp kring" Mao Tse-tung. . - - Dessa motsättningar . har , väd- så . "rate vid kommunistiska konferen= . ger på senare tid men framträdde ', Ööppet'under 22:a partikongressen, vå Chrusjtjovs. och de övriga ryska j istledarnas våld. at. it i Sovs : . Jetunionen efter Stalins död, Ned= . » Choti 'reste hem från Moskva" och sedan dess har på flera sätt Albanien och Enter Hodja” hyllats” H "till. OSS, mer varor ”utefrå | Utiikeshandelnsn ätveckling kan -| naturligtvist säga : åtskilligt . om bur ett lands ekonomi fungerar i förhållände till andra. länders, Hur verkar” det t.ex. om landets löneläge blir. väl- högt i jämfö- relse med andras? . Dels: på det sättet" att, dess kostnader för att producera : exportvaror- går, upp. Dyraré""varor blir svårare. att "I sälja, utoftalands. . Exporten min- skar!; Men 'dels - också,. eftersom folk" med goda inkomster" efter- frågar mera. varor, så att vi drar Im- "Båda "dessa verk- porten ökar. "Tningar "får en gemensam" följd: större underskott: i handelsba lansen, : eri använd av. de'k iska i denna konflikt spelar uppgörel- . sen "med den partifientliga grup-/' - pen inom det sovjetiska kommu- : ”nistpartiet sin givna Toll men bak. om de” ideologiska och praktiskt”. politiska, motsättningarna ligger, " . ” också det faktum att. de två köm-' : iotiel stormakternas' inti I tack på Pekings "europeiska" så- : tellit, det lillg Albanien vid Ad=: 2 Ms Rd lig fartbegrär man förmodligen inte hålla, fast vid. . "en enda stel gräns, utan, kunna vas |; riera den tillåtna farten efter olika faktorer; skriver Dagens Nyheter]: (fp) I kommentarer till trafiksäker« — hetskommitlens förslag .om fortsatt, far tbegränsning: ba Exempelvis vägarnas kvalitet, - normal trafiktäthet; siktförhållan: : den.och årstidernas klimatväxlin- | gar. Varför inte försöka med en fartbegränsning I samband med övergången . till den mörka och . halkiga. senhösten, som traditio- . nellt är extra olycksladdad? Itt - eventuellt system : med varleran= - de fartgrä bör det också finnas plats för fri fart, på vissa vägar och vid vissa tider, EN DEL FÖRETEELSER är fort- farande otillräckligt utbredda, på- pekar Stockholms-Tidningen (s): .» Man har inte kunnat finna håli- bara förklaringar till att man wm- - + der söndagsdygnen — trots en på- taglig ökn'sg av trafikintensite- ten — får en nedgång i olycks- frekvensen i förhållande till lör- ." dagsdygnen, Man gissar på att or- . saken kan vara starkt nedsatt framkomlighet, vilket inte låter — orimligt, Men många andra orsa- ker är naturligtvis också tänk- . bara: till exempel större fysisk , och psykisk trötthet hos förarna ., lördagar än söndagar, NISTORIEN OM HÖGERTRAFI- . IKEN och vårt land är en historia |” .Jom försummade tillfällen, Frågan föll två gånger under kriget, Den föll lockså INS, då en omläggning strax efter kriget skulle varit utomor- 'dentligt' fördelaktig ur trafiksyn- 'punkt med den: då mycket låga trafikfrekvensen, anser, Ny Tid (5) med anled av d: — = sen "på ”Jängr sikt också ' börja skära si ' ; gång till hö ertrafik gör det för-' modligen främst på grund av att ' "man befarar stor olycksfrekvens I : sarnband 'med' själva "övergången. Vi skall inte bagatellisera der fa-" ran ' men: anser att. den kan .ef- fektivt motarbetas genom en in; "tensiv propaganda via: TV, radio:. dningar : och : på : annat 'sä vid! den psykologiska tidpunkte ör); 5 Den faran .är, 1 alla fall över. : gående, Men den fara, som i vårt ' alltmer:..turistfrekventerade land : består" 1 att vi har -ett från alla : - länder: på, Furopas kontinent av-' ikande körsätt, den faran. blir kostar lv varje år, och den kom- , mer att fortsätta att kosta liv så länge, .vänstertrafiken finna kvar, : : "UTREDNINGSMANNEN "FÖRE- SLAR också "att de 350 miljoner< : na skall tas ut genom en tvåöres- höjning på . bensin. och . brännolja under , åren" ; 1952—1967, . påpekar Skånska Dagbladet (ep). och forts sätter: = -: » För bilismen är det helt natur-' ligt inget angenämt finansierings= ; sätt, Protester kommer säkert att höjas. ' Reformen är ju till. för Jla. Men kanske är det föreslag- na systemet trots allt det smidi- gaste, Det gäller i så fall en:pris-. höjning under en femårsperiod. Ligister. slog ner: tågm ästare - ÖREBRO (TD: a Två ligister "överföll på ”torsda- gen en tågmästare på Laxå station och tillfogade honom så svåra ska- ga lasarett för vård. 'Tågmästaren hade stigit av tåget från Oslo. Män- nen anföll honom och den ene ut- delade ett kraftigt slag så att näs- benet bräcktes, . Tidigare under resan hade de t två fört oväsen ombord på tå- ningen om en omläggning till hö- .gertrafik; ' De som fruktar för en över. in HUNGERA Inb be see dor att han fick tas in på Karlsko- -| | änge man: Kar valutareser kan 'den förstås täcka detta un- derskott. a men" landet -bör- ju inte” göra" sig av. .med Hela sin reserv. Man. "kan > + tänka "sig stopp. för en "del av importen - — men det, tillåter inte de: interna- tionella -överenskomrmelser vi;är med i,” Man kan. också, om man har. anledning att tro att grunden fill missförhållandena är:en fel- aktig -wwärdering. av... landets pengar, sänka ' värdet 'på dem; devalvera "eller" depricera, 1 valuta. "Därmed sjunker ju ian- .|dra länders mynt räknat priset på landets " exportvaror, vilket bör öka exporten, samtidigt som priserna på .importvaror stiger, vilket bör minska efterfrågan på dem! Resultatet "bör bli. bättre handelsbalans.” NS Kr REVALVERING SS SV get. På dan av medr = nen att hålla sig lugna. ' Männen som greps är efterlysta av polisen. Den ene skall avtjäna fängelsestraff och 'den andra skall tas in på arbetshem. "Tre personer omkom och två skadades svårt då en tysk person- bil körde in i en amerikansk strids- "| 280, som stod parkerad vid vägen nära Friedberg i Hessen, Enligt por lisen hade amerikanerna följt sä- kerhetsbestämmels och haft Poster utsatta. (IT-DPA) ? I Att läsa ANNONSERNA i iT är både lönande och roligt - na hade tågmästaren anmodat män-, "I: det motsatta läget — när exporten är: alltför stor i för- hållande till importen — är tyd- ligen landets valuta för lågt vär- derad utomlands. Då kan den uppskrivas,' - 'revalveras = eller apprecieras 'som det heter på fackspråk. Sverige genomförde sin senaste appreciering 1946 och sin senaste devalvering 1949 — förhållandena strax efter kriget var ju betydligt mindre stabila än nu: 4 i Stöd äre aktlonon Friskore barn — - en av mina tidigare små ”epist- lar” om Falkenbergstrakten och och mä k gång över vår kära slättbygd nämnde jag vanan att promenera, att göra bland annat Tröingebergsrundan, en va- na som höll i sig fram i trettita- let. Samtalsvägen och genom brev |, från hallänningar i. ”förskingrin- gen”, har jag förstått att det finns gehör för en landskapsbetraktelse i apostlahästrytm, att till och med mycket moderna människor bekla- gar att man inte i sin egen till- varo” kan förverkliga en 'så enkel sak.som en' promenad — och vad till den hör när det gäller lugn och inträngande upplevelse av det man vandrar. igenom.. Det är med pro- Imenerandet ' som ' med boken: man kan sluta när man vill och: ta sig en funderare, både apostlahäst: joch boken väntar. på att, man ska komma tillbaka och ”bäras vidare” et är just detta som är så svårt ed de moderna medierna, radio och "TV och dylikt, att. man måste hänga med”; man har inte chan- n att göra. ett "avbrott för. egna spekulationer och sen komma till- tid: der Nu i höstlig bokläsningssäsong kan. det vara skäl i att utifrån .”epi ” om pr det för- söka göra verklighet av vandrings- temat genom att vandra :i böcker boken är som Tröingebergsrun- idan: den tillåter en att bestämma takten själv, att granna? och göra gna ,' upptäckter. -; <har:; alltså lvbostämmarlunken kvar bara vi tänker efter och utnyttjar de rätta ”fordonen”, i det här fallet boken. Så kan man alltså komma fram till en: bra bok ska vara” promenadskor.', - "den finns att uppleva i Falkenbergstrakten .— kommer; ofta tillbaka :i mina tan-]- kar. över vad:som varit, vad: som är, och" hur: ditt. och :datt- egentli- gen börde vara! På tal om lugna nan och de fem sinnena '+ fri och avkopplad självständighet kan upp- leva naturen och läsa dess bok, så kommer jag att tänka på den vana som - folk "hade : ännu . under 202, och delvis: under '30-talet, nämli- 'gen att ”gå te åen på kvällen”. ' På [ålyckebacken! mitt emot Rönnha- kens och gamla Hälsokällan har. jag 'vandrat med mormor, morfar och Någon ,.av. ts .grannärna ;. Å4 följe, Bengtsa-Anna eller Lågas-forpen, på. en. stillsam” kvällspromenad ner till: Ätran. Bara ' för. att titta" på åen. Ska vi gå ner'till åen, löd den enkla" signalen, som en tanke isom ” bara händelsevis blev ord — 'och vs så anträddes.: den lilla''lust- jvaridringen, För det var fråga om en sinnenas' "Jjuvliga,. lustfyllda fri- koppling, efter arbetsdagen," nästan som att dricka:en läskande dryck eller” vaggas i-en' hängmatta 'med den österländska 'sagans. solfjäders- viftare som uppvaktning. Där "gick imormoör: -med . händerna så lustigt rullade: i. förklädet .över magen (precis som om händerna vilat i en "hängmatta), och' där gick morfar, 'Ludvig i Alyckan;" med händerna nersjunkna i vilans behagliga' ställ- ning efter dagens knog i tegelbru- kets lergrav, och där gick nyss- "nämnda" Bengtsa-Anna : med . den "varma blicken och sin lilla vårta 'som en pärla” på överläppen, och där var Lågastorpens Johan,:; och Jät ett och annat Amerikaord fly- 'ga som en'så underlig trollslända i kvällsljuset,' för/ han var” nyss hemkommen från Amerika. Och där gick jag mellan mina föräldrar, och det hela var som. en ceremoni, en sorts kyrkegång ute i naturens stil- la aftonkyrka med himmelen som tak. Allt som skedde var att man gick ner till vattenstadén, där ekan låg, och där stod man en stund -och betraktade den stilla flytande åen. Näckrosprakten 'och himla- speglingen i åadjupet gav sinnena en andaktsstund utan ord, utan an- nan "predikan än den som, trasten sjöng för oss från sin aletopp. Den- na enkla vana att gå ner till åen, var' verkligen ' inte olik läsningen av en dikt eller en betraktelse. Det är gott att veta att boken med . läsandets ord håller kvar. denna rytm, denna kvällsvandringslust, då sinnena blev tänkande, Ibland kun- de det hända att denna kvällspro- menad förlängdes till- en tur med ekan, En sådan aftonens roddtur var poesien själv iormad till en eka. Detta att göra något för ”ro skull”, för nöjes skull, var ingen " smattrande och smällande farthisto- ria, ingen andfåddhet rush, in- : Av Mår Dickson baks och fortsätta där man sluta- | den ltterära' kritikerslutsatsen . att |: betraktelsestunder, då egna" hjär- |” :mina föräldrar och då och" då med |"; märkningsvärt är att” denna lust-] vandrarrytm var. alldeles tydligt folklig. Den var hemma 'på landet bland bönder, men den fanns ock- så bland borgarna och'arbetarna i staden. Stadsbovanan att ta mat- korg "med och söndagspromenera utanför stadens hank och stör till ”en grön plats” "var framgången ur samma 'lustvandrarkänsla. Det var således inte 'bara högreståndet som hade smak för lustvandringens behag — även om man där kunde kosta, på: sig. att: ”dricka "brunn" och bygga lusthus. "> 2: on > Och en sak' till: att beakta: det var inte någon speciell kvinnostund |denna lustvandringsstund,. det var 1 lika hög "grad 'en :männens nju- tarstund, den” tungt arbetande män- -niskans' känsla, för vilans. veder- kvickande naturmedicin”. Vilan i det läget var inte fåtöljen, inte schäslongen, det fanns vila att häm- ta:i själva rörelsen 'när den blev åvspänd och lugn, Det pratas och skrivs så mycket om av: dhet i [I fö - | teckningar, ,där en fågel. och än knoppande kvist kan få en sådan rymd kring sig, då slås man av lik- heten med den folkliga lustvand- ringskänslan, om . man "verkligen umgåtts med den så som jag har kunnat på Alyckebacken vid Ät. Iran. Vi har några: diktare hos oss som förstått detta: den nyligen bortgångne Nils Ferlin var en av dem, han odlade. väl inte kinesiska studier, men hans känsla för lust- vandringens lilla fågel och knop- pande kvist var ”kinesisk”.' Så vi kan ' vända. på saken 'och säga att det vi kallar kinesiskt 'inte är något enastående österländskt utan helt enkelt någonting ” mänskligt, som kommit till ett finsträngat och full- tonigt uttryck, Det kan finnas här i Falkenberg och Tröinge. Att den- na kulturkänsla finns alldeles in- till "oss den dag som är, på slän- ten till ”våran å”, är & sak som vi inte bör' glömma bort. . Det är inte så många som ”lustvandrar” i Doktorspr « nuförtiden. dag” att man förstår att den. natur- liga avspändheten blivit borta, Nog fanns det. stunder i gamla ”goda” ondtiden," då kökssoffan tog emot värkryggen och gav den enda av- koppling. som stod att få:stupsöm- nens, Men vi ska för den sakens skull inte glömma att det bland det arbetande-folket också funnits lust- fyllda : vilostunder, ' lustvandringar och" lustturer, utan” vare sig lust- paviljonger, :lustjakter. seller ” lust- slott. "2- . Då” man rmar sig ' en” ;- äjupt folklig kultur; som exempelvis den kinesiska, -Jäser dess ;' dikter ' och små prosapoem "eller betraktar dess Pnäemitnnent : eller s tusch :] vandringen i mänsklighetstakt med Det säger en del om var man har sina intressen" och sin ”lust”. Det går inte i det långa loppet att>leva på lustpanik; Vi måste ner till den lugnt flytande åen igen, till. åbac- ken och -promenadstigen," där. vi i naturens 'vattenklara. spegling. kan Fr finna oss själva och den mänskliga Ir avspändhetens rytm. : Annars löper vi "risk" att. förvandlas till alltför snabbt förslitna explosionsmotorer. Hur vore 'det att stimulera lust- en tävling för våra skolungdomar: Vem' skriver det bästa, åastycket «& på vers eller prosa — vem ri- tar: den; bästa. lustvandringsbil- den från gamla åastranden? - den tiden "man värd i . årsåldern var vi trettiosju poj- kar :i klungan, "då vi.gav oss: ut för att ha roligt under lördagskväll: Det ir vemodigt att: ;8e trakterna förvändlas til. slesbygder. Stö öd SLU:s ”utlandsfond "för ungdore ” jurländer: behöver veta om det fackliga läge får man. reda på i förbundstidnin<:, garna — de stora nyheterna ut= ifrån världen möter man i TV: och radio, Några söndagstidningar kän ner man inte till; provinspressen' är på några få undantag när sex= dagarstidni Ofta k tid= ningen med posten och på sönda= : garna har man ingen postgång. Un= " der sådana förhållanden saknar mani inte nyheterna de stora riks< tidningarna kan bjuda, '. > < — Vi har i stor utsträckning > rån > dio i lågårn, i fähus' eller stall, Sä=, ger värden, Medan man går vid morronsysslorna lyssnar manSå gott man kan till vad. som hänt under senaste .dygnshalvan. Under'mid« dagsrasterna hör man radionyhe= terna medan man sitter vid mat= bordet. Och om' kvällarna ser man ”Aktuellt” i iTV, vs / Vi Det är vi ute i Hesbygdernå som i första hand behöver TV. Det är -här den har sin' verkliga upp- gift, > vo. Bilen närmar — och fjärmar: ; Sedan har man bilen: ju glesare: ' bebyggelsen blir ute i bygderna | desto mera "kommer ' bilen i" för=- grunden, Med bilens hjälp kan man bryta ' isoleringen; . ta sej 'bort. till - vänner och bekanta, Det är inte bara den väldiga utflyttningen, som kommit avstånden till grannarna ute ' i bygderna. att. bli allt vidare. .. Mångt och mycket som, hör ihop med allt: detta måste skrivas ' på bilismens kontö. Innan. bilen : blivit sig inom sockengränserna -— för Upphällningen:'. och "verksamheten överflyttad till storkommuncentra; det har blivit längre mellan grån- : ] i bakgrunden, Ingen var längre uj det mesta.”I och med bilen kunda mil eller mera en ledighetssöndag; Så kom grannumgänget. allt -mera ' slutande hä visad till > grannar sällskap: " Vad ungdomen bet far k kritiske jakttagaren-. av. I förhållån=" dena 'i' våra glesbygder. inte” undgå :; : att märka" hur: bilen fjärmat. da unga -.sockenborna från "varandra Eller. som! man inte sällan hör -sä< gas: "Innan 'man. fick bilar gjorda man ''sällskap på: cykel,” eller mån gick. till fots i klungor, till helget= : Jnas fester.” Man hade 'sällskap dit: och - sällskap... hemt.;-på det» TällerA > | - svetsades - man ' samman och kom N ML nära "varann. I dag/sätter man”se var och :'en i sin: bil,' kuskar - iv till .en - bygdegård eller dansbana, och åker sen var och en hem igen”. Sammansvetsningen' blir . inte: som, förr, är försvunnen, eller håller på vatt: försvinna." Man märker det redan '' inom de tidigaste skolbarnsåldrar= och om morgnarna tar barnen skols skjutsen till centralskolan i stor= ' centrum, 'Världen har: narna, Djurbesättni har de- ts, mest av arbetsbesparande larna. I år är här i bygden” » lätt räknade — om man ens. kan ' hitta någon "som nått ut över skolåldern, ”På den tiden.;.” ligger”så där 30 år tillbaka... var här livligt och rörligt. Men fattig- domen var stor och man skulle knappast vara ärlig om man: påstod att man fängtade tillbaka till de åren. solen . Värden-lantbrukaren-; nere" på västkusten man 'hyr skrivarestu- gan av är en förnuftig karl, som anpassat sig efter tidsläget och inte har några anlag för att klaga eller kverulera: I dag är'bygderna här glesbygder; befolkningssiffrorna har ideligen sjunkit under de senaste sexton åren. Men vad kan man göra åt det? Utvecklingen har ve- lat det så och man har bara :att böja sig. En tröst är att denna jordbrukarebygdens omvandling till glesbygd ingalunda inneburit att länets folkmängd minskat, Från fordbrukarebygderna har ungdo- men sökt sig till tätorter och indu- stricentra inom länet, och den ar- betskraft som. i dagens läge behövs för att sköta "jord och djur lider man ännu så länge ingen mera kännbar brist på. Men problemen som förvandlin- gen till glesbygd inneburit är inte så få. För det första har man för- lorat skolan, socknens forna kul- turcentrum. Föreläsningsföreningen är nedlagd. Bygdegården, som upp- fördes för drygt tio år .sedan och som man var så stolt över, står gen pang-sak alls, utan en rofylld "rörelse, där årtullarnas knirkande förstärkte intrycket av spegelblank stillhet. Lustvandringen, ”lustrod- den”, hade denna tänkande rytm i sig — ordet lust hade en helt annan innebörd än i dag, då det allt mer är att söka på ”linje Lus- 'ta”. Man sa ro och menade lust. till så gott som ingen nyt- ta. Bussen finns inte längre och järnvägen, som hade station någon mil från sockencentra, har lagt ner driften. Skarpskytteföreningen har upplösts, likaså . socknens idrotts- förening. Och av den studieverk- samhet man på sin tid bedrev un- der höstar och vintrar finns in- genting kvar. Vad som kanske är mest an- Det lokala föreningslivet är på skäl, och hästbeståndet är det inte mycket med. I görligaste mån har man sökt modernisera inomhus, In- gen vet hurdanaå tiderna är då: de nuvarande gårdsägarna slutar. In- vesteringarna i gårdens byggnader kommer kanske att visa sej vara bortkastat kapital, ' . TV fyller kulturellt vakuum ” ; Återvänder man till en bygd ef- inte undgå att i första hand dröja inför de kulturella förändringar de senaste 15—20 åren fört med 'sig. I stället för det gamla har man fått nya kulturspeglar — radio och TV. Endast den som är bosatt ute i glesbygderna kan' göra sig en absolut uppfattning om TV:ns och radions betydelse i dagens lands- bygdsläge. — Klart att man finner mångt och mycket såväl i radio som TV undermåligt, säjer stugvärden. Men sånt måste man blunda för och va- ra glad över att TV och radio finns. Utan radio och TV skulle tillva- ron i våra. allt omfångsrikare glesbygder bii outhärdligt pres- sande, Det är emellertid inte bara radio och TV som påminner om en ny tid ute i glesbygden. Tidningarna har blivit helt och hållet annor- lunda än förr. För 15—20 år se- dan bestod provinspressen mesta- dels av halvveckopress — varan- nandagstidningar som man inte säl- lan höll tillsammans med både en och två grannfamiljer, Fack- och yrkespress var okända begrepp för de flesta. Numera kommer ortstid- ningen dagligen; man har jordbru- karnas fackliga tidningar och man prenumererar inte sällan på någon specialtidskrift gällande skogsbruk eller mejerihantering; - Provinspressen . innehåller nyhe- terna från län och bygd, vad man 4 sov Mana MEM an r. Den: "Vänliga er många års frånvaro kan man |- Sockengränserna har 'raserats :— även om man råkar vara glesbygds=" barn sger man inte längre med häp= nad på en ' främling, Vid. dansba= norna pyser inte de tidigare. lokal« fientligheterna för att ge sig ut=i. tryck genom slagsmål och uppträ= den som förr. Varifrån man är, el«" ler vad man sysslar med, angår ” inte någon och det finns ingen som - är ”finare” än den andre, ' - Under senaste året har socknen blivit ännu två småbruk fatti« gare: därmed har innevånareantas: let decimerats med ytterligare sj personer, Och så ska det fortsätt; H säger man, Men det ligger egent« venhet i orden, Flykten från lands= bygden är en ofrånkomlighet ' som man i' de flesta glesbygder böjt” sig för, ' framför TV-apparat eller 7 radio, storkommunbiblioteket och det är: inte många äldre som kostar på si omaket att kvista milen 'dit' för at låna en bok; I storkominunscentra finns studiecirklar, men även "här det gäller dessa tycks vägen allt för”. så intima och trogna grannumgän= get gör också,' säger man, sitt till för att det inte blir av med några biblioteks« eller studiecirkelbesök- Skall barnen stanna kvar Men för barnen = om de stan bli annorlunda. Barnen 'har redan lärt sig betrakta storkommunscen= tra som sitt centrum och är inte kedjade vid 'det gamla som :'de- äldre. Om barnen kommer att stan=' na? Ja. En del gör väl det — andra inte, Någon egentlig oro för bygde- jordbrukens framtid hyser, man ins te, i. oe i allmän egendom tvangs man. hålla er man "med lätthet ge-'sig iväg 15—25 1 detta yttrande ligger . fråmför |: 'Jallt en erinran om att den tidigare: '” ortsbundenheten, med allt vad den=, : nh "ina innebar 'av 'såväl gott, som' ont,” pa. Sockenskolan finns inte längre i redan från - tidiga” år blivit 'vidare; '> ligen ingen bitterhet eller uppgie > Om kvällarna slår” man "sig. ner / Sockenbiblioteket har gått upp fr. dryg. Uttunnandet av det tidigare. nar sedan de vuxit upp — ska det - IGHET 1 TRAFIKEN GÖR SAMFÄRDSELN SÄKRARE SN november: +=... Veckan”. v MA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.