UYVYV NT re mrs TT , SE Ra 3 hö Av tader” mellan "broarna är i "dys- 1 Walle Greger .- - "inga planteringar 'på -s men. hyresgä. i” husen - runt ter i 'berdiset, Grä . nar'slitna stensättningar blänker av vätan, luften känns tung och mö- gelstanken” står mej i halsen, De gamla byggnadernas gluEgar gapar + olustigt mörka, en' del står öppna med .fladdrande luckor, andra är fgenbommade och ibland låsta: med dubbla låg,"I en portgång full med - allsköns bråte. prasslar' någonting i pappershögen. Små pigga gråpäl- gade djur kilar tvärg över grän= den, "en av: dem stannar då hennes vanliga infart blockerats. Hennes skrämda ögon tittar under bråkde= len : av” en. sekund : liksom bed- ! jande på mej, så prasslar det åter i . högen' och urinnevånarna har dra- git 'sej tillbaka «till 'stillsammare krymslen;'. En' lastbil har' backat ån och kört fast.i' gränden, Chauf- fören” och hans” hjälpare" för - en konversation som . inte lämpar sig” för. tryck... Flaket är lastat, med - påppersbalar ' .och en av dem har förskjutit sig och låst fast hela bi- . Jen, man kommer varken fram eller : tillbaka utan risk att förstöra en del av lasten, Hur det helå teddes upp . vet 'jag inte, men jag måste >, vända och gå samma väg tillbaka, Jag kommer ut på Österlå tan detsamma "har. sommartid med de- korativa blomsterlådor, som våning efter +. våning ' hänger nedänför fönstren, : lyckats skapa "någonting av vad .man skulle kunna kalla hängande trädgårdar. Den smalaste gränden i Gamla stan är”Mårten Trotzigs gränd, som är: blott 90 em : bredd. När man” står, mel len tegelväggarna .i denna gränd kan man inte undgå. att 'reflektera över hur: det skulle" gå om, elden kom, lös. i' detta, gytter. av hus med mängder av brännbart mate- ial i sina innandömen: - i « Mer kan inte gärna. korsa Järn- torget utan att ägna detta en stunds uppmärksamhet. Även Järn- torget har sitt namn efter den'han- tering . som här förekom>i äldre tider, + Största . delen. av det ' järn, som) utskeppades ' från. Stockholm; vägdes . här : på, den stora järnvå- gen, som var inrymd :i; ett: hus i närheten. av" gamla riksbankshuset, . är i näst Stortorget Stockholms : äldsta torg och :här- stammar från medeltiden. Numera finns fögd kvar av torgets gamla prägel, I våra dagar domineras tor-' som en gång var strandgata för de . köpmän som kom in från Saltsjön, " MVallgator :» inrianför - ':1200-talets stadsmurar + var ' de nuv, Präst- - och Baggesgatorna samt Bollhus- gränden, Vid brinkarna fanns 'stads- portar och Järntorget låg på den tiden utanför den' mur som omslöt » innerstaden: Det är mycket intres sant: att konstatera hurusom de + fcko mindre än sjutton 'smala och mörka, gränderna 'på "den första hälften av Västerlånggatan, från " Mynttorget räknat, i regel fått N namn efter 'den tomtägare, som "fordom bodde' "öfwerst i gränden”. Som exempel på grändernas be- fvockallad kan nämnas Salviigränd, uppkallad efter drottning Kristinas riksråd, Johan Adler Salvius, vil 'ken bl a gjorde sig bekant som idonator av altarskåpet till Stor- skyrkan. Ett annat intressant namn. är; Kolmätargränd, som är över- byggd och så smal, att grannarna på' ömse sidor om gränden kan skaka hand genom fönstren med varandra. Namnet talar ju om vad man sysslade med i husens källa- re, man mätte upp kol till för! ”säljning Inom staden ock till ex- » port, - Gåsgränden ,är även den överbyggd, men mynnar ut I ett kitet torg, Gåstorget, en av de små vändplatser som på 1700-talet ska- ipades inom Staden mellan broarna för bättre utrymmes skull. Detta lilla torg är i dag en förtjusande idyll inklämt mellan de gamla fy- ravåningsh Visserli, finns get av ti -förnämliga 'riks- bankshus, . det ovan : omnämnda gamla /'riksbankshuset,'' uppfört ii tre etapper. Det är en.av de vack- rfaste '1600-fals :byggnader, med fa- saden. i” romersk palatsstil; inom Gamla stans centra: Huset'inrym- | het; och dess motstycke lär finnas sarkofager: i sten och trä, 'gravste- nar; gravreliefer och andra: konst-" ” nar om att sängen en gång varit försedd med ett flätverk som säng-i botten, troligen av breda läder-: remmar. På grund av sin höga ål; der är bädden en "stor sällsynt endast i ett par utländska museer] En ; välbevard "mumie vilar i "en > en' dödsbåt med "full glasmontei Bevarandet av trivsel. och miljö —A och O vid: sambällsplaneringen. Bevarandet av: landskapets miljö och struktur, enplans- . - husbebyggelsen framför hög- husbebyggelse, ökad yrkesut- " bildning bland” byggnad tarna och vikten av goda kom- i munikationer var några av de AA punkter som särskilt under- ”ströks vid den konferens i Fal- kenberg till vilken. Hallands- : . avdelningen av Svenska lands- kommunernas förbund på mån- dagen inbjudit representanter - för - kormmunalnämnder . och ” byggnadsnämnder. Att det var viktiga frågor som stod på dag- "ordningen framgick av att kal- - lelsen " hörsammats så livligt. : ” som fallet var. I sitt öppnings-.'- anförande kunde kom-ordf Eric - Larsson, Morup, nämligen häl- . sa ett 79-tal personer från al "Ja delar av" länet - välkomna. . Bland de närvarande märktes även representanter för läns-" : styrelsen, länsb ämnd I sö av trivsel under förhandlingarna, SA byggnadsrådet ivar LEF m fl. Inledningsanförandena ' hölls . av |. hbyggnadsrådet Ivar Jonsson, bygg- nadsstyrelsen, som uppehöll sig vid ”Några synpunkter på dagens upp- gifter inom - samhällsplaneringen” och: byråchef Bertil Sännås i -ar- en y å. 1 tverk” samt textilier " och "möbler, visar prov på egypterhas smak och; yrkesskicklighet, : slavens - "Österlånggatan var. på 1600" och :1700-talen krogarnas gata framför andra.;'I-'Karl IX:s: förordning av, 1605 säger han något skrytsamt att; Yså hafve vi så förordnet, att her i stadhen skole vare sex öpne vertz= hus”. Bara i husen nr 21; 19 och, 15 låg 4 krogar. 'De' törstiga hade därför” inte 'svårt att hitta en vi-: loplats- för sina ostadiga ben. Manj kan förstå att Bellman hade full goda motiv. för sin diktning då han! sjunger: »ik ine of - ”Bröderna. fara väl- vils ibland] om , glasen men inte "om krogen, Alla de hitta: till :druvornas- land. Drick: bröder, : drick litet- grand”; umera : är Österlånggatan sjö- 23 männens och de enkla hotellens gata, I åtskilliga affärer skyltas med tågvirke, ” flaggor 4 och ; divärse | skeppsutensilier; Blåskjortor flådd-' rar" på tork i grärdernas fönster; och har man tur kan' man få hö ra Arholmavålsen tona ut i'kvälls-; tystnaden." De 'ståtliga'. husen, 'somj en gång var -.köpmännens hem, af-! färslokaler 'och' lagerhus,' har: nu-! mera degraderats till. igenbomma-! mer bl a Jotsstyrelsens ämbetslo- kaler samt egyptiska museet. i bot- tenvåningen. Många gånger har jag tänkt titta" in på museet, men tan. ke och handling följs ju inte'all- tid åt.. När jag nu helt apropå fann mej. stå . framför ingången. kunde de" varumagasin, där lufetn "står! still "under: grovt tillyxade takbjäl - kar, , 4, fav ere | "Innan vi lämnar Gamla 'stan fi "denna 'gång: kan vi inte låta bli att i förbigående kasta några be- jag inte motstå fr att be- kanta mej med detsamma, «+ > Egyptiska museet var ursprung- ligen en' privat stiftelse och öpp- nades för allmänheten 1929, Museet drivs numera med ståtsbidrag och ger med; sina rikhaltiga samlingar från Egyptens "förhistoriska tid, d v s före 3.400 £ Kr;'en mycket god bild av egyptisk kultur samti- digt som föremålen belyser" sam- bandet mellan vår kulturkrets och det gamla Egypten. Särskilt vacker är samlingen av lerkärl och vaser, dekorerade 1 olika mönster" och färger, Redskap, vapen såsom spjut, spjutspetsar samt huggredskap: är talrikt representerade. Likaså toa- lettföremål av olika slag samt pa- letter av skiffer, avsedda att an- vändas .. vid <sminkberedningen, skvallrar om att skönhetsmedel in- te är någon nymodig uppfinning. Från övergången till historiskt tid härstammar en vilobädd av trä, Det enda som finns. i behåll, är ram- verket, uppburet av fyra tjurföt- ter, Talrika hål i sidostängerna vitt- fa «oo 0 of bryta fram och Ma Höstmoln ee Glänsande som gulddukater ligga parkens gula höstlöv” och från trädens svarta grenar . droppar dimmans vattenpärlor. Sörjande står all naturen | a väntande på vintervilan. | + Natten och novemberdimman sveper höstmoln över jorden. s i; Dock, en gryning kanske spåras | . trots att ondskans makter vräker . Poa :. giftmoln över gamla Tellus. ” moi Solen kan en stund fördunklas, > liv kan dö, som löv i parken. = 5 Men en gång i morgonväkten, : "en stråle ljus för oss kan väntas ee AN skingra molnen. M ANDERS W, MARDH drande- blickar på det bondeska palatset, "även kallat Gamla råd= huset" med :adress Riddarhustorget 8, Det/är inte en, så pompös bygg- nad, som sin närmaste granne Rid- darhuset, men ' dock 'en sevärdhet som man inte bör gå förbi. Palat- set började byggas 1662 som pri- k d » för ” riksskattmästaren greve "Gustav Bonde, ' Tessin d ä och . Jean . de: Vallée delar äran av att vara dess' arkitekter, Bygg- naden ' är uppförd i form. av: ett H med"en kort djup mittbyggnad och långa flyglar med hörnpa- viljonger.. Fasaden är putsad och dekorerad med joniska pilastrar samt - draperiornament i sten mel. lan våningarna, Efter flera eldsvå- dor i äldre tider har det ursprung- ligen höga taket och paviljongens rikt prydda- kupoler blivit ersat- ta med en låg takresning; som ger åt palatset ett betydligt tyngre utseende än det ursprungligen ha- de tower ÖA 1730 inköpte Stockholms stad pa- latset till rådbus för vilket ända- mål det tjänstgjorde fram till 1915, Sedan dess har byggnaden hyst olika ämbetsverk och efter en grundlig renovering 1949 flyttade Högsta domstolen in i palatset där den sedan dess residerat,. Tyvärr var portarna stängda varför jag fick nöja mej med exteriörens nog så intressanta anblick. En tanke slog mej medan jag stod framför det bendeska palatset: — Undrar om vår värderade ”riksskattmästare” Sträng skulle vilja ha det till privatbostad! ” Landsstaten . n - Till förste taxeringsrevisor i Ao det i knadsstyrelsen, som talade om ”Lokaliseringsfrågor”, - : i "+: Enfamiljshus att föredra > 7 ” «framför höghus > - " Byggnadsrådet Ivar Jonsson ha- de . åtskilliga ' synpunkter att”. ge på. samhällsplaneringen av. i' dag, den allmänna inställningen till ak-' tuella . spörsmål och fördelar. och "nackdelar inom byggnadsverksam- heten. Till de förstnämnda räknade talaren avgjort enfamiljshusen och till de'senare högt Enfamilj " Byggnadsråd tj ma- » nade kommunerna att: inte av . ekonomiska skäl låta tvinga sig till att bygga så eller så. Kom- - munerna är suveräna, erinrade tal, det är med andra ord ni som sitter här som i detta sam- manhang är huvudfigurerna« Utvecklingen har vållat förvirring om Utvecklingen på det område vi här . behandlar « har gått så raskt att vi har svårt att riktigt finna oss tillrätta, sade byråchef Bertil Sän- nås bl'a i sitt anförande. Vi har sett” det gamla rivas 'sönder och vi har kastats in -i allt detta nya, vilket åstadkommit förvirring med förvirrad debatt. Den centralaste betydelsen för landsbygden är vad som kommit att ske inom de olika bebyggelsen / är i. alla "avseenden att föredra; ansåg talaren. Den an- sluter: sig på ett fördelaktigt. sätt till landskapets struktur och miljö och .; skapar följaktligen . trivsel Höghusen ; kunde. talaren ' däremot inte med' och även om han inte uttryckligen yttrade det 'så lät han förstå, att han betraktade denna typ av: bebyggelse ute på landsbygden och även i'tätorter som en styggel- se för ögat. och föga eller inte alls trivsam, - Tal underströk. att -vad rsta 'rummet ' gäller är att 14 Debatten 'Inleddes "av ; friherre |. Gustaf”. 'Hermelin,' Fröllinge, - som uttalade sig kritiskt om höghusen; vilka. han. ansåg: farliga även. ur. Politisk synpunkt "de kan be- finnas, bra att peka på ibland 'i valtider, menade han.' Vad centra- liseringsproblemet 'angick fann ta= , ;laren-'att medan det talas 'om; de- " centralisering pågår. för fullt cen- traliseringssträvandena., -.; . ”Kom-kamrer. Edvin'. Rosén, Slö- inge, ansåg sig ha förmärkt en ten- dens till: byggandet. av moderna |. - hyreshus + även : på " landsbygden. Egnahemsbyggandet löser inte bo- tadsbehovet — för ändamålet mås- te' hyreshus uppföras, När så sker faller man emellertid efter för den typ av hus, som talaren ville be- teckna som tändsticksaskar ställda på kant. Bygger man enplanshus så blir det vanligtvis hus.av en och samma. typ och en dylik bebyg- gelse är: minst av. allt trevlig. Byggnationen måste utföras så att den går ihop med samhällets struk: tur i övrigt, 2300 0. . Vad '. planeringssträvanden : » beträffar så var tal av den upp- "fattni ; att det ingalunda är "så: katastrofalt ställt ' att inte. - bebyggelsen ' kunde - få . växa "fram naturligt utan att Iedas av ovanifrån dirigerande pek- pinnar. TT ' Länsarkitekt Manne ' Carlman ifrågasatte. nödvändigheten av att man bestämmer var en k tätort skall ligga. Ofta är drag- kampen hård mellan kommunerna ifråga om vad de viktigaste inrätt- ningarna skall vara placerade. ' Länsbostadsdirektör Lars Ström- berg k de en ökad tend till. hyreshusbebyggelse. — Äldre ä iskor, bl a ionärer, efter- frågar hyreslägenheter och man bör ju helst inte tvinga folk. att köpa hus eller bygga eget — återstår alltså att tillse att det blir lägen- heter: att tillgå i hyreshus. Vid samhällsplanerandet är en annan sak av vikt och det är att se frå- gan så. att säga över gränserna. Landskanslist Folke Joh Söndrum underströk vikten av att de vid planering tas hänsyn till 23 har utnäl förste revisorn N E Rosendahl i Hallands Vikariatslöneförordnande som för= ste taxeringsrevisor i Ao 23 ddelats förste taxeri i dsk, Så skedde alltid för- ut, förklarade tal Gårdarna in- Passades mjukt och följsamt i ter- rängen. Tyvärr visar svensken nu- mera förakt för det gamla och för P A Palm i Hallands län, : Till förste taxeringsrevisor I AÖ' 21 har. utnämnts t £ förste faxe= ringsrevisorn T Stensby i Hallands län ov . : ar pet och tar därför inge hänsya därutl vid plane andet, em landsby na — jordbruket och skogsbruket, Till de stora pro- blemen hör detta,. att landsbygds- näringarna inte - kunnat absorbera den ' arbetskraft som frigjorts . vid jordbruket "och 'så har flykten från landsbygden uppstått.. Vi kan räk- na med en fortsatt 'uttunning av 'der "detta förhållande -påfordrar måste vara vettiga och kloka. : Företagen" har i regel inte > " haft något intresse för Iokali>' ' geringsproblemet. på landsbyg- - " "deny, de: söker till. tätorterna,” och det, kommer nog aldrig att . vandringen därifrån kan stop-. : pas. i Man : måste satsa” på för. - " industrier och företag lämpliga ” -Fr v kom-ordföranden Eric Larsson, Morup, som skötte klubban konsulent. Ingemar Berg, Halmstad; och landsbygdens befolkning, De åtgär- |, ! kunna tillföras' landsbygden" så” 5: | "i stora 'industrienheter 7 att - ut- + [d 2 miljö — Jonsson, Stockkolm.: > tätorter och då gäller det att - bortse från de snäva kommun- -. gränserna. hes na Erforderligt med en hederskodex '. kommunerna emellan " Debatten inleddes" även i denna fråga. av friherre ' Hermelin, som för dade att lokalisering met ligger i stöpsleven coh att det sannolikt dröjer 3—4 år innan man kommer. till någon klarhet. Byrå- chef Sännås upplyste, att man räk- nar :med att bli klar med regional- planeringen under nästa år. ” Länsbostadsdirektör Strömberg ifrågasatte, om. inte lämpligast vo- re . att . parallellt föra fram :bo- stadsbyggande och industrianlägg- ningar, en tanke som byråchef Sän- nås anslöt sig till. En viktig 'an- gelägenhet är att öka yrkesutbild- ningen bland byggnadsarbetarna, Byråchef' Sännås fann nöd- , vändigt med en. slags heders- ..kodex kommunerna emellan då det gällde konkurrensen om in= dustrierna, Tal gav ett par éx” empel på vad sem kan före-" komma i denna dragkamp och som inte är av rekommendabel '. "arts s Ne une ,' Därmed . var :'konferensen' slut- förd. Ordföranden tackade för det intresse som. visats och uttalade sin övertygelse att sammankomsten varit givande och inspirerande, Han "underströk" det" stora "ansvar, "som åvilar .de kommunala krafterna på landsbygden "och vikten av att in- satser : göras som siktar till männi- skornas och samhällets bästa." 5 "i bl. 'oble- « Tisdagen, den 14 november 1961 I | > 'Thomasfosfat ', - " 'Thomasfosfat (thomas-slagg) kal-| . . las den vid stålframställning en-| =. c ' ligt Thomas-metoden fallande slag-| = ' gen, vilken förmales till ett pul-| ' i ver; detta innehåller 13,5—15,5 proc] " - citronsyrelöslig fosforsyra” (PsOs) och ca 50 proc ren kalk (CaO) samt MneN kiselsyra, - mangån ”och-'magnesi = . sium m.m,, alltså viktiga för att inte." => / säga oumbärliga växtnäringsä ” . Av gammalt tillverkas thomasfos=i -. > "3 fat vid Domnarvets järnverk i Da-:! | larna samt numera även vid Norr-. bottens järnverk vid Luleå. Det >” kan även vara av intresse nämna, + vo oo. att thomasfosfat är. det i Tyskland '- - förhärskande. fosfatgödselmedtet | och att det är den fosforrika sven- ska järnmalmen, som levererar den väsentliga delen av /thomas-,- fosfat till Tysklands jord-"och träd= ". ' gårdsbruk.' 7 SVS Tyska erfarenheter rörande hol : N masfosfat visar, att detta fosfor. . os o«€ ' gödselmedel.. lämpar” sig.:för sk, - -| förrådsgödsling. Detta framgår bl.a. 2 av en av dr. G. Schmid i en ivsk : 2 tidskrift i år publicerad redogörel- | se för vissa i Bayern-under åren 4: oc 1954—1959 = utförda” fosfatförsök. : Från försöksresultaten kan anföras. > följande, , - vo Tea Or I genomsnitt: för» sex försöksår, - - och nio försöksplatser blev skör=. >> Kv deresultatet. 3.920 kg per ha utan Dö tillförd handelsgödsel: genom kvä-' ve- och kaliumgödsel ökades av= kastningen med 18,9 proc till 4.856 ' kg per ha. Vid' årlig tillsats av thomasfosfat höjdes avkastningen” ..: . med ytterligare 83 proc och vid-s. oo: >" förrådsgödsling med detta gödsel-". . medel med 84 proc. Förrådsgöds= >. > ling gav sålunda lika god 'effekt ">. som årlig gödsling. Förrådsgödslin- > - + gen med thomasfosfat, för en 6- årsperiod har sålunda visat sig vara”. t X lika. ekonomiskt fördelaktig som > en årligen tillförd fosfatgiva. Man «+ 7 ca har därför i Tyskland av arbets= 1 io” ekonomiska skäl ansett sig böra re-' N 'örråd. thomasfosfat, Tjecker och skottar möts 1 Bryssel: "GLASGOW .(TT-Reuter) ivneX ir, pel ""Tjeckoslövakien har gått med .på se, Vv att möta Skottland i den.tredje och, at görandeg kvalmatchen ' till VM fotboll onsdagen den 29 november i Bryssel, '/Skotska fotbollförbundet +:' har genom ett FIFA-telegräm : fåt bekrättelse på att tjeckerna accej terat den 29 som, matchdag. >= Detta datum hade . föreslagits a skottarna, men. tjeckerna ville inte - gå med, på att spela den dagen utan föreslog ; för "sin del att: "matchen skulle gå den 30 november. En tör: dagsmatch skulle emellertid .inver- ka menligt på skotska ligaprogram=; . met: närmast följande lördag, - | en REN Novemberdagen var grå och vinden bet pinande snålt när ge- - neral Torsten Rapp i egenskap av, nyutnrämnd ÖB på månda- gen för första gången gästade Hallands regemente och fittade på . > krigarna och deras övning — Det, är tredje etappen i min militära utbildning, jag nu börjar, sade general Rapp till HN:s med- arbetare vid yen pratstund i ett |försvarsnäste 'i ”urgrävda kullen”, som det på militärspråket kallas och där man bl a fick se en na- palmbomb gå till väders och skju- ta: ett jättemoln med en efterföl- ljande magnifik rökring mot den blygrå himlen. Jag gör nu en r1e- sa till de olika arméförbanden för att bli närmare förtrogen med dem och vid a d r 4, -. på halki läggningen och på Nyårsåsen. Flygflottiljen, numera Hallands flyg- : > kår, känner den nye ÖB väl till. Efter fem år vid flottan kom han 1928 till flyget, där han gjort sin ”yvärnplikt” fram till flygchefs-.. " posten och från den flyttade han till ÖB-posten och därmed har .. också armén, för vilken han tidigare stått mera främmande, ock- .- så kommit under hans kommando. ' , - : . : i övningsfält vid för- - som vittnade om. att, beredskapen hos hallänningarna är god. : — Hur är det med vår militära beredskap för övrigt i denna oro- ätt tiltå på där man måste visa passersedel in=. nan man slipper in på kaserngåra- deny «e.o ov ev FE . När general Rapp frampå eftor=,=' middagen vär klar med sitt besök, som han för egen del inte bara ville beteckna som inspektion utan ' ho också som ett studiebesök, förkla=: -" : rade han att han funnit allt gott, ” beredskapen vid I: 16 kunde alltså = | .. för att tala med salig Per Albin” kor betecknas som god. Vid besöket ' på et Hallands ' regemente” hade 'general . Rapp i sitt sällskap militärbefäl- ' liga tid? ' . -— Jag varken vill eller kan före- gripa statsministerns bebådade tal i riksdagen på tisdagen om der saken, sade general Rapp, men s' mycket kan jag väl säga att enlig min uppfattning kan vår militär: beredskap under en månad bli till: fredsställande med hänsyn till de: utrikespolitiska oron; om de militä- skat ond finns en hel del att titta på. " 2 General Rapp började med en allmän orientering om utbildnin; och... or; tion vid. r HH ra my ål bli: tillgodosedda. Det är ju inte milj tären utan regeringen, som. avgö graden av beredskap, men om re och ' därefter gick han husesyn i den ombyggda moderniserade för- läggningarna och naturligtvis ny- byggena för arméns kadettskola, som på nyåret flyttar från Ulriks- dal till Hallands regemente. , — Halmstad ville , bli av med flygbullret och blev det också, men 'staden gjorde en fin affär, säger general Rapp. Den fick be- bålla både flyg och regemente och får nu mer militär i staden och fler goda skattekronor än de mili- tära förbanden gav tidigare. Sedan generalen gått omkring i; byggna” derna öch i gymnastiksalen fick han se en trupp välgymnastiserade unga mannar idka stridsgymnastik under ledning av I 16:s idrottsoffi- cer kapten Dörring. Under dagens lopp fick genersl Rapp även se en - Ihel del realistiska stridsövningar, bifaller de av oss fram- förda önskemålen, vilket jag int har anledning dra i Ismål, så havaren — generalmajor 'Richard ' Al taherhaoti 1 P r dör: Dag Arvast och edjutanten, majon, ' rik Holm. . mer TA Re . . Landslagstruppen - | > hemma igen A Svenska ' fotbollslandslaget fom | a förlorade den tredje och avgörande: ” M-kvalmatch ot Schweiz i Västberlin på söndagen återkom: på! måndagseftermiddagen ' med flygÅ > till Bulltofta. Där. skingrades trup= — pen. ec : ov Det västsvenska inslaget fortsattej med tåg mot 'Göteborg och. norr-|- kan jag säga att vår beredskap inom en månad är tillfredsställande med hänsyn till den utrikespolitiska utvecklingen den senaste tiden med Berlinkrisen och för oss den finske frågan i centrum. ” General Rapp mor kom redan i arle till Hallands rege- mente, där flaggan hissats på kans- libyggnaden och regementschefen överste Nils Juhlin mötte vid ka- sernvakten. Apropå det så har ka= sernvakten också fått en släng av sleven i den stora rumsteringen vid 1 16. Vakten har flytiats från trä- baracken framför kasernerna och upp . till 'en av kasernbyggnadens flyglar. Vid sidan av stora” nkörer grindarna har man gjort en trång passage, som måste Passeras, och < X Kd TD LOKALNYHETERNA — LOKALREP MRS teeneleledetmutumandd sne och ORTAGET .-— nd 0-0 .DE LOKALA BILDERNA FINNS I LAHOLMS TIDNING. + sade ver ö med tåg till Norrkör|.. ping .samt stockholmsspelarna mvg ee YE: > " - Lipsgulder >, I den senaste tävlingsomgången : a på. ja yKtipset med en match in= = "> + ”— hade man på 'Tipstjänst funnit 250 rader med: elva rätt på: / måndagskvällen, Man hade vidare; + i rader med tio rätt och a å siffertipset hade man furnitj 6 rader med fem rätt, som varderal i Preliminärt ger.1.992 kr samt 462, rader med fyra rätt som prelimi-t härt ger vardera 56 kr. i Preliminära odds på pooltipset:j Pool -1--784, 2—1.470, 4—34, 4—35; +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.