- > då andra världskriget just. hade" 2 a a vg I rikespolitiska situation. Det är: ett |, vår militära beredskap är' god. | ”" Jetta : besked gav' statsminister — Tage Erlander svenska folket via 5, ett interpellationssvar till höger- « Jedaren Gunnar Heckscher i NN riksdagen under tisdagen. ”-N " För något 'mer' än tjugo år se- få Vår beredskap.å är lander, har. Visserligen har .vap- H —= LT. DEN 15 NÖVEMBER 1961. LT= | god nenswvart' och effektivitet > blivit långt "större och fruktansvärdare nu, men den tyske diktatorn hade ' åratal målmedvetet. förberett : överfallet på grannländerna” "och ” den krigsmakt "han förfogade "iver sppast något ytterli- dan” stod den statsministern Per Albin Hans-- . &on upp och gav samma besked « börjat. Med sin landsfaderliga at- tityd inljöt Per: Albin "Hansson : tillförsikt hos medborgarna under: de hektiskt "nervösa. dagar "och ” > weckor då den" nazistiska krigsma-, os Skinen. började rulla fram: över, de polska ' slätterna; "förintande - allt motstånd som kom i dess. väg. ; Deslugnande orden hade en god.; vå psykologisk effekt,: vilket; under-- SÅ Tättade” för " regeringeri att den gare att. önska "ifråga om "| synslös styrka. .. ” De: ekonomiska ' uppoffringar « svenska. folket gjort under” hela jefterkrigstiden för att möjliggöra kast möjliga för: k t med. hänsyn. till våra ekonomiska re- " surser, ger faktiskt" vår. nuvaran-: : de" statsminister" större ”änled ing tala” om god beredskap” hans: företr aré” sedan lång d "tillbaka. haft. / "Detta dentligt"+. tillfredsställande - a svenska folket i en tid av .inter- : > då. fak iskt vad > gången , mobilisera” den' : 2 fö oa O Herre" "Gud, vw bedja dig till alla dem: se, nådelig, Som lida ' marter, ' kval, och hån för tron på dig och på din Son, o stärk dem I den svåra sirid de. kämpa i vår hårda tid, . Hugsvala' .dem och var dem när och med din Ande frid beskär :Den tårars sådd de bära ut Jåt bli en! glädjeskörd till slut, ' "Och dem förlös från jordens tvång hull salig fröjd och segersång. -. ” i - : , (Psalm 151: 1-3). är : N.N 1983 3 köm det en ry. "kris liendomslektör till Göteborgs Latin= Hläroverik; som det då kallades: Det var Johannes "Johansson, som efter=. iträdde. den allmänt avhållne lek- torn Ernst Hedström, Johannes Jo= ansson var mycket välfnenande till in natur "och önskade ge sina ele- ver den, bästa undérvisning i'sitt ämne. Han var fast förankrad:i den logien .och när DA kurlliga + ill för" "angrepp utan för att: svara vår ” frihet” och "nationella itet. "Det är: tacknämligt att . Y » detta poängteras "vid alla tillfäl-; len; då. vårt lands - utrikes" och till. så silent Er : kan konstateras att den ryska no- : K ten till Finland inte' innehöll vad + + på. finskt "territorium" för fram- skjutna ryska militära anläggnin- |" « gar.” Det 'är också glädjande att kanske många fruktat — " kräv] möjligt elimineras. : Skånska Dagbladet (cp) Som rybrik : den ' sovjetryske utrik - Gromyko' uttryckligen förklarade 3 att, Sovjet ”hyser fullständigt för- Å troende för Finlands 'nuvarande 2 utrikespoliti; ka orientering”. och Sd i att öm försäkringar kan erhållas +) | "fatt denna "kommer att' fortsätta, y militära förhandlingar kanske kan C undvikas. Aus Il Givetvis > kan ' olika tolkningar jäv: :denna "formulering göras, Har ! den något; med presidentvalet,el- de regeringsfrågan att göra? Att | president Kekkonen åtnjuter sov- Å ; jetledarnas förtroende" är - känt, men hur ställer” de sig till en eventuell efterträdare? Dessa och liknande frågor kan kastas fram, | men någon klarhet står, tydligen | ånte"att' vinna. "Notens ;innehåll ger, emellertid otvetydigt besked i om Finlands ytterst ömtåliga 'ut- "i svenskt intresse att största möjli- Ba hänsyn. tas härtill vid utform= axeringsassistenterna Moe Enligt regeringens beslut. om or- för taxeri na "skall från SM jan 1962 placeras en « sådan: grupp på häradsskrivarkon- toret. i Varberg, med Varbergs och N Kungsbacka fögderier . som verk- "samhetsområde och en grupp hos länsstyrelsen i i Halmstad med länet ic t.som verksamhetsområde. te" landskanslisten ' på lands- I kontoret i Älvsborgs län Karl, Hu- ''go Lundbom;, Vänersborg, föreslås av länsstyrelsen där till häradsskri- vare i Svenljungavfögderi. dag parti för Säkerheten itrafiken tt i ningen: av "vår egen 'utrikes-" och : på en' ledare i vilken man” gran- skar konjunkturbilden för den nä; maste tiden. Helhotsintrycket bl fortsatt högko junki i "Med denn konjankturbild - ögonen förstår. man de' national- ekonomer :som varnar : finansnii: > nistern för att släppa ut mera” av > budgetöverskottet :i :marknäden. . Den: nationalekonomiska 'experti- &en anser att hr Sträng borde be göra var gränsen för den" ”till= ' Tåtna” påspädningen: av köpkraft går, ” men" det är: tydligt -att ett : "frisläppande av hela budgetöver-' skottet skulle vara samhällseko- +»: nomiskt oansvarigt. Den ökade ef- terfrågan. på. konsumtionsvaror, vi "nu. har skulle ytterligare skjuta fart med kräftig prisstegring "som följd. Skattesänkningen skulle" då ”ätas upp” av höjda priser: En » sådan p skattesänkning är ingentin; ' HELT ÖVERENS? Samstämmig heten "mellan! statsminister” Erlan- ders och högerledarens, hr: Heck-- scher, hållning när. det gäller: vår utrikespolitik » förefaller. - nu; vara fullständig,” framhåller Göteborgs- Posten ; (fp).. med . utgå > | sig” för : INFLATION - PÅ - LUT- sätter | Rålkt de 30 1 id slaget blev kritiserat 'och året,där= ]1r > bett. för skatlestukatng.? Det. Be || diRdShan ett nytt förslag före d; ' helt naturligt svårt att exakt av-> - rkliga jhan "kom till: Göteborg kände han ig som hemma, då mycket av hans igammalkyrkliga tänkande fick näs iring. "och, resonans där. Men han fi ck kanske inte den kontakt med isina "elever, som han hade” önskat men « många . minnes "honom - som den ”godé, allvarlige läraren, 'som ; gjorde "allt för sina ' elever. När= |; 'mast köm "Han från Falun, där han verkat -som rektor id Folkskole=. tidigare "hade han intresserat. Göteborgs enskilda gym-' hasium för: blivande präster,” vars ': I: rektor "ock: föreståndare" han nu blev. I denna tjänst kvarstod -han' till ”sin död: :1947,' på sin. 80-årsdag; ' so Han ivar: mycket. kyrkohistoriskt "orienterad och. skrev rätt mycket .inom: detta, .område.. Han, var. även - mycket "intresserad : för psalmbos ken - och hans intresse och arbete. med denna bär, rika frukter, ' Ti ; Redan år 1907 framträdde Johan. 'nés' Johansson med, ett eget Psalm=" boksförslag! ' Förslag till psalmbok ' r 'svänska' kyrkan, I detta förslag hade! han” ganska - hårt . korrigerat: "psalmerna från" 1819 års psalmbok efter dogmatiska synpunkter. För- digt: varvid, han hade tagit ad mds. tam den kritik som tidigare: "riktats mot 1907 Cårs förslag. Ullman, som: även hän! hade haft tjänst vid-Lå-: tinläroverket, var mycket - välvillig mot. Jol tal 'och ville få fram ett avgörande på .dennes förslag. Även J- A.; Eklund hyste, samma uppfattning, ' År 1923 ger han ut ett nytt förslag tillsam= "mans med Bernhard” Risberg, 'som "psalm bete | vär mer: ämnat 'som en revision av. 1920 år: slag. Genom hans” träg”” nå arbete" fördes psalmboksarbetet framåt och' kom 'att betyda myc« ket” fö det fortsatta -psalmboksar= betet. 7-Ovan citerade psälm: av Johannes "Johansson, är den enda som vi ha äv hans / händ, - Den, har” platerats .bland : Allhelgé: na och är. från statsministerns deklaration Jen 9 nov och högerledarens måndags. tal i Göteborg: , . > Inte. vågade vi, när debatten [N EEC började, hoppas. på en. sam- stämmighet lik. denna. Nu gäller; det bara” att se. till att. hålla hr Gunnar "Heckscher, som , har en? 1 did. ringar, fast vid. den . förklaring." . som ihan i:går' gav i Göteborg och 'som om den;är lika ärligt menad ,som + elegant - formulerad, kan räknas till våra, nationella tillgångar. Ned "IFRÅGA" OMx SKYDDSRUM vi. väl tillgodosedda här i landet; skriver tidningen Civilförsvår, or- gan för Sveriges civilförsvarstör- bund. En del av skyddsrummen 'be- höver ' emellertid rustas upp. /Det gäller skyddsrum för. inalles 400.000 rar: är ut Vi kan behöva! våra | skyddsrum när som helst. Det är inte bara riskerna: för militära > konflikter. utan också riskerna för'radioak- tivt nedfall från kärnvaperiproven -som kräver en hög skyddsrums-: beredskap. : ones Det tillskott på 400 000 skydds Ner ': Påpaseligt från' NTF : Valet är övet '— men fortfarande "kommer 'v! att få 26 affischer på partiernas anslagstavlor, Men inga - politiska' åsikter "den här gången utan en paroll saom alla kan s näs I em: a . tag parti [CH s säkerheten fora trafiken! ' De. Lär. NTF som fått tinständ äv alla partier att utnyttja de po- . som det här: gäller; måste skaffas fram utan onödig tidsspillan, För att det skall zun« na ske fordras inte bara skynd» samhet från fastighetsägarnas si. da utan också att myndigheterna på allt sätt underlättar för fastig. hetsägarna både att få arbetskraft . och . materiel och att klara kost- naderna för åtgärderna. . Flyktingbamet - -— " osynlig gäst vid di - bordt! « tiska affischtavlorna för trafik. 'Äkerbatspropaganda. Ett gott val Rädda Bainen — postgiio 9vv ud. en typisk martyrpsalm,' Han skrev iden" 1932. med "tanke. på Rysslands martyrkristna och psalmen 'spriddes 'på olika" vägar : bland ; dessa; Den -tillhö inte” åra mer” "sjungna S Torila Titdblon . 1 VÄXTORPS BEIDGEKLUBB ; genomförde: under måndagskvällen tredje omgången. i den individuella tävlingen. Resultat: 1) Yngve Jo- hansson 132 poäng, 2) Georg Karls- son, 129. p.,'3) Håkan. Jönsson 120 Pp. 4). Tore, Eriksson : 119 'p.,' 5) Bertil Johansson 117 p, Samman- lagt är ställningen: 1) Georg Carls- son 302 poäng,.2)' Bertil Johans- son 294 p,, 3) Tore Eriksson 282 p., 4) Karl-Olof Börjesson 081 P; 5) Yngve Johansson 278 218 Pp. er | BRIDGE ” "> VEINGE BRIDGEKLUBB har spelat sista omgången i Gåsa- bridgen. Stlutställningen med kväl- lens resultat inom parentes: 1) Bertil. Johnson/Sune Johansson 657 (174), 2) Inga Svensson/Karl alf- redsson 639 «4174),. 3) Bo Everts- son/Gunar Gunnarsson 637 (158), 4) Erik 'Tönnfors/Georg . Ahlberg berg 632 (150), 5)' Signe o. Evert Jönsson 601'(175), 6) Allan Lars- son/Sigurd -Johansson, 600. «182). ”Medelankan” vanns av Gurli Mag- nusson/Vilna Andersson 589 (174). Medel var 588, se No Karup” En vebragd i urskogen . är - rubriken på den interssanta föreläsning,' som på torsdag hålles i folkskolan i Ö, Karup av kyrko- herde Nils-Erik Wittgren, Råå. Han berättar om missionären" Albert 2 ”Strömkantring”: - Läkarnas "opinion mot tobak skärpt STOCKHOLM (TT) i ö ing i läk N nen' mot tobaken” är rubriken " på en artikel i Läkartidningen,'- skriven av med dr J Axel Hös - Ve sidan om bokhandelns verk- samhet har spridningen av god litteratur numera i/ hög grad bli- vit en kommunal angelägenhet ger nom k k heten. Vi fallhbibli I Prä | ästerna och folkbildarna sade : svenskarna. vägen till. biblioteken mellan 1912 'och 1927 2 fyrdubb- lades antalet studiecirkelbibliotek under samma: tid, Denna utveck- ling fortsatte, fast i lugnare takt, även under 30-talet, Under det att ” en stor del av dessa fungerar även” som filialer till folkbiblioteket. -Av' de omkring 130-talet studiecirxels '. bibliotek, - som fanns" 'i, 'Halland ', 1959, återstår nu endast "cirka 30, es | socker . jer, Vällingby. Han konstat däri bl a att under åren 1957— ' -, 60 en rad publikationer fram-=. kommit, som visar att ledan- de läkare i Amerika,: England ;' "och flera andra länder, menar, . att vi måste ompröva frågan ” om tobaksbruket. När skall den na strömkantring avspeglas här? "Dr Höjer åberopar en lång rad forskare och pekar på mångden av statistik; som under senare år framlagts . till ' belysning av: sam- bandet mellan tobaksrökning och vissa sjukdomar, bland dem hjärt-' kärlsjukdomarna. Han drar följan- de slutsatser: a " En /stor "ökning! av cigarrettrök ningen hår ägt rum under de Se= nåaste femtio åren. «+ Miri NA : - Rökning, särskilt av cigaretter ingriper i den effektiva” Tungven- tilationen hos friska, : " Cigarettrökning är huvudfaktorn F' ökningen av lungcancerfallen. Med stor sannolikhet äger ' detta rum i samarbete: med andra fak- betraktar det som tämligeri 'själv- klart" att kunna vända oss till bib- Loteken i våra kommuner för att låna de böcker vi önskar läsa. På de allra flesta "håll är dessa kom" mänala bibliotek också mycket välld bokt MR ökade med 60 procent under 'perio- den 1930—38 så, var motsvarande ökning för studiecirkelbibl iotekens del 67 procent. Under nämnda tid tillkom 146 nya folkbibliotekNoch 2.050 nya studiecirkelbi bliotek. Stu- av biblioteks - verksnnaNsed har gått betydligt ': snabbare : här i länet än i' landet i övrigt. |” Ä : a ss Genom den | rationalisering | av det, som förek i Hall irkelbiblioteken nådde därmed rustade att, tillfredsställa" nära nog vilka önskemål" som helst ifråga om litteratur. EN Rana är sedan: g It TÄTA sin största utbredning. Kommunreformen," som trädde i kraft 1951, medförde en betydande | "omdaning. och upprustning av bib- synnerligen. "utbredd ' inom ;' vårt folk, Det är i första hand präster- skapet och folkrörelserna som bru- tit marken för vårt nuvarande högt utvecklade biblioteksväsendet. Re- dan i början på 1800-talet inrätta- des 'de' första ” sockenbiblioteken. Bland "dessa: blev: det av kommi- nister Jonas Johan Lagergren om- De olika 50C- kenbiblintek $ inom nerna "sammanslogs till kommun- d under de senaste tio åren - har våra komniunala bibliotek tått ett betydande tillskott av' böcker : från studiecirkelbiblioteken ' och kraftigt stigande an- | slag har också medgivit avsevärt I större bokinköp "under senare år, : Det stora läsintresse, som folkrö- : relserna lagt grunden till bland | allmänheten har hk it de koma . : bibliotek ' och 43. Ibibliote- ken börjäde i allt större omlatt- ning att uppgå i dessa kommunala bibliotek. : H Bebsonde 2 sär utvecklingen i Hal- lands län är minskningen av tudiecirkelbiblioteken. inom LSS kring : 1800 "grundade biblioteket i Lekeryds, socken nära Huskvarna ett av de mest ryktbara. 1833 bhil- dades för Värmland och Dalsland ”För till idande av nyt- torer sådana som Juftföror : Ett starkt samband existerar mel- lan kronisk. bronchit och cigarrett- rökning,: ehuru ” även ' ifråga . om denna sjukdom annan luftförore- ning spelar en stor roll, sn. cv > : Möjlighet föreligger att cigarrett rökning kan orsaka att en Jökt eller vilande: lungtuberkulos "åer blir aktiv, Ytterligare" "undersök- ningar behövs för att lösa denna fråga i ena eller andra 'riktningen. En mera aktiv politik ämnad att redera graden av cigarrettrök- ning behövs. Större publicitet mås- te' ges åt dess effekt och större 'an strängning. på nationell. och :indi- viduell :grund måste göras för en lösning av "alla de: problem; är förbundna härmed, : ärskilda ansträngningar måste göras för att avråda ungt folk. från att börja . röka. . Särskilt - bör med- lemmar. av läkarkåren genom exem- pel och genom .övertalande: hjälpa sina patienter och andra att minska eller ö överge sin cigarrettrökning:. ':' Vad "här anförts, slutar 'dr' Höjer, tillräckligt. för: "att motisera min! anslutning till det” i. England och 'USA” gjorda påståendet att en verklig 'strömkantring : ägt rum. 'rö tahal tig folkläsning i inom Karlstads stift”. Denna. förening stöddes livligt av biskop C A Agardh och ute i sock- narna tog prästerna ofta initiativet till ' upprättandet. 'av sockenbiblio- tek. I 1842 års folkskolestadga fast- slogs också, att det ålåg präster- skapet att uppmuntra till inrättan- det och begagnadet av sockenbib- |liotek . samt att ' åt dessa. föreslå lämpliga böcker." + 1842 års folkskolestadgas bestäm- melser gick hand i hand med det bland allmogen vid denna tid allt mer framväxande behovet av öka- de kunrskaper'och redan 1868 fanns det: sockenbibliotek i 1.437 socknar, Under slutet av 1800-talet "matta- des dock intresset för biblioteks- verksamheten "en hel del. -Biblio- teken ' minskade för att omkring |, 1904' ha” kommit ner till ett antal av cirka 1. 100. -N be Fö "av i statst idrag. till folkbiblioteken ; år 1905 ' samt folkrörelsernas, | från början nyk- terhetsrörelsens, insatser för folk- bildningen medförde en stark ök- ning av antalet” bibliotek: i början av innevarande sekel. Nya biblio- tek växte upp som svampar ur jor- densi lutning till di inom". den i "rånde” & "skall soma Bee a 19702 "Om majoriteten av ungfor le 19807 — Om vi hjälps "åt att nå "detta mål skall 'vårt land ha tagit :ett verkligen förnämligt steg fram- ilsa. | 200 > studiecirkelbjbliotek. far. fram: fortast i på: motorvägarna " LONDON (AEP)'; tra- Brittiska. : institutet ”fikforskning "har i samverkan med univ i Bi t g £. 2 7 fört hasti gar på kontinentala - motorvägar. i Västtyskland, Undersökningen om- fattade Kögt trafikerade vägsträckor i de nämnda länderna: och i me- deltal 4.009 "motorfordon . i" varje land, både på vardagar och. under veckohelger. Resultatet av den jäm- förande undersökningen -har i dar garna publiserats i London. I me- deltal kör tyskarna fortast: 87 km/ tim i personvagnar, KC km/tim i och herrgård 64 km/tim med mindre och 61 km/ tim med större lastbilar. På andra plats följer Holland med 85—72— 166—64 - km/tim, personvagnarna körs således lång- sammare medan lastbilarna körs fortare än i Västtyskland. I Frank- rike är motsvarande medeltalssiff- |; ror: 84—69—58—56 och "i Belgien 84—64—61—56. Det brittiska insti- tutet meddelar samtidigt att ent "Tyska. bilförarna. Belgien;. Frankrike, - Holland. och: De holländska sti klar inom . olika: organisationer, , än hälvten av socknarna; Den ”förz studiecirkeln” bildades "redan 1902) inom. IOGT 'av fil kand Os- car Olsson ij Lund, och redan 1906 fanns det enbart inom IOGT eirka : Grund- plåten" till dessa ” bibliotek utgjor- | des vanligen av. de böcker, som en cirkel begagnat - i, sitt "arbete, och som deltagarna sedan sin organisation. ;: aa gen "under 1900-talets första ' tionden att medan antalet folkbib- | liotek - fördubblades" under 4 tiden för r- biblioteken. För - de kommunala "biblioteken gäller .det' inte bara att hålla” ett representativt : bokbestånd, . utan man måste också tänka på lämpliga bibliotekslokaler. Under senare år har man strävat mycket 'efter att föra ut biblioteksböckerna inom be kvämt räckhåll för boklånarna, Man ordnar filialbibliotek ute i bygder- na, men det är också viktigt med centrala "lokaler ': med god över- skådlighet' över: bokbeståndet, En- bart under det senaste året har fle- ra bibliotek :i Halland ordnat' med nya eller moderniserade lokaler, . Bästa exemplet är kanske Onsa- la, där folkbiblioteket i juli i år flyttade in i nyrenoverade lokaler i Röda skoll i Isterås. Biblio- kör "med ande hastigheter enligt- följande: 82—70 —55—52". Det ' rekommenderas de kontinentaleuropeiska länderna"att överväga "rimliga hastighetsin- skränkningar, Jes A. "Mest intressant är rapportens konstaterande att i de fyra under- sökta: länderna '20—22 - procent av körs med g snittshastigheter på 400—110 km/ tim, 5—6. procent med hastigheter mellan 110—120 km/tim och jämnt fördelat i alla fyra länder kör 1,5 procent av. bilisterna med högre hastigheter än 120 kilometer i tim- |, men. I England är motsvarande procenttal bara hälften. . Vs 2 Kd Flyktingharnet — - osynlig gätvid ditt bord! Rädda Berusit — " » Sv 100 -tekslaolkal. tekstjänst i Lund har hjälpt till med inredningen,” och kostnaderna har Uppgatt till bortåt 30.000 kr. Biblio- tekets ' föreståndare, . läroverksad- junkt John Dahlenius, -berättar att lånefrekvensen ökat stadigt, och att man bland kunderna har både”bo- fasta onsalabor och tillfälliga som- margäster. F n har man mellan 130 och 140 låntagare. Huvudbiblioteket | ” i Isterås, som stått. under adjunkt Dahlenius ledning sedan! 28 år till. baka,” har filialer i Vickan och Lyngås 3. ” I I Morup har man också fått nya kslokaler, dels i Medb gar- huset i Bölse och dels helt nyligen i Stafsinge bygdegård i Skogstorp. I Vinberg har man ordnat biblio- i nya folkskol och i Ullared hyser man förhoppningar om bättre lokaler för biblioteket i il ”och han kan berät i : | också kommit med en fortsättning s] nom ”Mot öster soldat, a (samarbetsorganet för SLS och JUF i Hallaid) under de senaste .tio åren. Tillsammans fanns det före 1950" omkring 75 SLS- och JUF- bibliotek i länet. Numera har siff- ran sjunkit. till något 20-tal och munala ”. biblioteken tillgodo och det synes som om dessa biblioteka huvudmän vore villiga att göra hes . . : tydande insatser för att bevara och utveckla detta intresse. «=. . Ae - Uppgiften för framtiden blir där= för att övertyga allt fler: om den glädje och stimulans, som umgänget med böcker skänker. Den som en" gång hittat vägen till biblioteket brukar nämligen. gärna återvända” . dit, > oc Ais, "De kommunala bibliotekens . ledare har inte bara att tänka - På utlåning av- böcker, de får också. ombesörja nyinköp av' "lämplig litteratur. Bokinköpen är en. grannlaga ' uppgift, där "det gäller att få bästa möjliga ” valuta för anslagen. Det'skall : . vara bra böcker — böcker som - folk vill låna och läsa, Utlå-. . ningsfrekvensen blir i viss mån - avgörande för kommande års . anslag." Den största bokposten i de k la biblioteken är "| ”Det kortaste strået. v ; Svenska fö rfattare 'dominerär kommunbibliotekens: -bokinköp, - | ”Himlen har inga - favoriter”. Två” holländska författare . kan också nämnas, .Nynatten” med ”Claartje väyvnr upp” och Hans' Martin med Deckarromanerna har alltid. 'en trogen läsekrets, och även på det Y området har det kommit många . nyketer. Främst bland de utländ-..' ska författarna i genren står Agats " ha Christie, som i våras kom med > 2 "Katt bland, hermeiiner” och i höst” > - utkommer med en samling deckar=-"' "nästan alltid skönlitteratur, och ' 1 de svenska författarna tycks Pb; de festa fall" vinna , terräng ” framför de jutländska. Bokhan- delsmedhjälnare Rolf Amnes- ' gård i Falkenberg upprätthåller ” i, stor utsträckning kontakten mellan" bokhandeln och de hal-: ländska :'. kommunbiblioteken, omy, vilka "Av de svenska" skönlitterära för- fattarna tycks Sara Lidman får ha skapat en' bestseller genora sin afrikabok ”Jag-och min son”. Den har köpts till de flesta biblioteken i'höst, Två andra-svenska'förfat- tare har också hämtat motiv från Afrika, nämligen” Dagmar Edqvist med ”Den svarta systern”, och Sig- ne... Höijer: med ,”Slav "stig upp”. Bland biografiska böcker kan här nämnas : Fredrich : Francks Dagar med Albert Schweitzer”: ; : Irja Brovallius har i höst pre- senterat” "Om . sommaren sköna”, "j tidigare ” ”Paradisets dagg” och :| ?Vårbräckning'. Jan Fridegård har på sin: biografiska . romanserie ge- Olle Hedberg tycks ha konimit en. smula i:skuggan i år, men däremot har Per Olof Ekström gjort en ovanligt bra bok, som Heter ”Beskärda del”. Gösta Gustaf-Jans- son har producerat en roman som heter." ”Kastanjeprinsessan”, "och Willy - Valfridsson kommer med ”Landstrykaren”; ;. .Norrlandsmotiv iinner , man” som vanligt i Einar Wallqvists ”De bodde, i”norr', och dessutom - har Björn : ” Erik Höijer berättat" om vintriga äventyr i'Lä- vinen”, ÄAlandsförfattarinnan Sally Salminen har efter många års tyst- nad kommit åter med en ny bok ”Spår på jorden”. . Y De lokala författarna tilldrar sig ofta bibliotekeris . uppmärksamhet. Där kan man främst nämna Astrid Petterssons ”Smederna”, som utgör fortsättning på hennes två senaste romaner från 1700-talets Nordhal- land. Albert Olsson har skrivit en ny lärarroman, ”Kärleksvikarien"; medan en ny bok av Anna Lo- rentz fått titeln ”Äntligen som- mar”, Särskilt i norra Halland är Allan Anderssons -| - fågelbok ”Strandäng” livligt efterfrågad. DS z Udändska författares verk sv finns >- -naturligtvis också med på bibliotekens inköpslistor. Bland de främsta kan nämnas Joy Adam- sons ”Född fri” — berättelsen om lejonet Elsa. Holts” kärleksroman ”Guvernanten på Mellyn' har vissa likheter med ”Borta med vinden”, och det tycks bli en omtyckt läse- bok, , Dezsö - Arvay har ned ”Tre timmar : till gryningen” gett en dramatisk skildring från ungernre- volten för fem år sedan, och den klassiske krigsskildraren Remarque band med ett k lt bygg- Dadsiiojekt, Tesen har skrivit €n roman med titeln som är en fortsättning på hennes . veller." Maria Lang är ledande svensk . deckarförfattare . med" ”Att . vara kvinna”, men man kan också .. nämna K.H Rönbloms ”Död men : obegråten” . och ' Vie” Sunessons - ”Skärvor bringar lycka”. Å "Ungdomsböcker : är en stor sak för biblioteken, ef tersom en stor del av låntagarna'' är u Blytons'; fembok rie drar stort intresse,och för flic-: =” korna X Iockar'- Caroline :: Keenes' Mt Kitty-böcker 'och Wells berättelser, Toa bm sjuksköterskan Cherry Ames. i" - Astrid Lindgren och Hans Petters sön är storfavoriter för de yngst Reseskildringar. brukar läsas fli tigt av både unga och gamla. Aretg stora ' titlar ;, på detta 'område .ä ”Bakom Arabiens: slöjor” av dan sken Jörgen Bitsch; Nya Cane sc berättelsen ”Kaga- Mok-mok”' vi holländaren Brongersma, PTafiyan et av Arne Falk-Rönne och Indone- sien-berättelsen .”Öarna' och . mor- gondagen” av svensken Erik Lund«]: avist. - Mek DG Sön Memoarer och biografier. är slåtligen en avdelning, i inom vil ken man kan nämna flera märkli-] ga böcker, I höst har andra delen) av Oscar II:s. ”Minnen” rönt stor uppmärksamhet, och samma är för- M hållandet med Herbert Tingstensl-'. ”Mitt liv”; Hallandsförfattarinnan, Carola : Goldkuhl : har” skrivit enl : bok om, John ricsson, och' Bird ' git Sparre berättar om "äldre t ders: förhållanden :i södra Väster-] götland under titeln ”Solen och sjön”. . r : Av alla nyheter a att: döma. tycks - det bli en:intressant. bokläsarsä- song i vinter. Vi ställer” frågan)" om folk verkligen har tid och lust! .. att läsa böcker i dessa TV-tider, men på den punkten är. vår sages-''” man, ingalunda bekymrad. Utveck-| '. lingen. har - tvärtom visat att TV| -' befrämjat hemlivet.:'på kvällarna. . De litterära programmen i TV och! "". radio har blivit utmärkt bokreklamd +", i Läsarna har s'a s blivit mera bef =. ca kanta med författarna,”och. då blir böckerna ännu intressantare. : en Bikello " TN En '28-årig man från : -Nottin, - hem i England har hållits vid liv!; med konstgjord andning i fyra da«= gar efter det. hans hjärna dött. ” Mannen hade fått en skallfraktur; | vid ett fall från en' cykel-öch för- des omedelbart till sjukhus, Läkar-i na konstaterade att 'hans hjärna; dog inom två timniar 'efter intag=j-” ningen, men man fortsatte ':denj >> "I konstgjorda andningen så länge det: fanns minsta chans att hjärnan: skulle fungera igen. Hans hjärtaj stannade fyra dagar senare, Nudisterna I England har 'bestun tat att slopa” benämningen nudist.|” ! Det påminner för mycket om stripe; . tease "anser man och kallar ggr numera för naturister, .. : i - Schweitzer och hans livsbragd i + Ekvatorialafrika. Se vidare onnons, . NYTTOSTr AM Ain, KA RAN ARA RAR FIVTEYSTTTETTT TTG
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.