pr on na hafva besvär med att hålla SS (Veinge st station i i november 1961)” . ska Cementgjuteriets gr ävmaskis errY "NR. 264, | Ansvarig utgivare J. B. Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm | | . — Lösnummer 30 öre i Veinge stationsbyggnad fyller. 60. år: s Veinge station i november. 1901) : vardande spegeln. När de höra Det är lif och rörelse på 'sta- tionen : idag. . Solen behagar - stråla från en blå himmel. Kar-'"- - larna bafver. vaxat och forme- på den människobamängda | per- a rat, sina mustacher och quinnöor- | ' rongen, | ; Med små förtjusta fonter från. cigarrdoftande 'svor- - upp sina ade; klännin= gar, så att de inte slöpa i smut- . sen. Barnens 'käcka sjämonsko- ””stymer springa ikapp öfver 'spå- ' ren, men" motas bort af statio- - nens. stins, Mårten Hansson, då +: barnen genom sin okynniga lek; riskerar, såväl lif som Jem, Det är helgdag” idag” ”veingebor hafva för afsikt att med tåg fara fill staden Lehöm;" där man idag kunna inköpa va-” ror trots att helgdag är rådan=”- de. Några yngre damer göra 'en' sista öfversyn av sina anle- . en Å den i väntsalens damrum” nä, " stimmiga läten ' från : barnen; " störta sig alla mot den öppnade i kupédörren. Alla 'vill hafva en : sittplats, . för att ordentligt kun- . nd se naturens skiftningar under örden till? staden” "Laholm; msg; Snart: är "hvarje: sittplats upp-: ; tagen och trots 'att quinnorna taga: sina barn i knät, är det många söm får stå Med ett. "ryck, :som får quinnorna / ot. ' och man lämnar stationen. Me een Liv och röre SA a sl a land kan det: » han Ingemar Angell, men i ö -rigt är bilden så gott som helt . förändrad. Nu är det inte läng- re somma sensation att åka tåg, ' - - Jdag är det inte samma myll- ; rande : folkliv på perrongen, .' Solen behagar visserligen stråla på samma flödande sätt och stinsen — eller stationsförestån- - 1 160 tåg per” "dygn. passerar. N efter "på tågordningen, så. finner : : man att den ”allt som ' allt har” . 78 tåg per'dygn, men då är de "och. på ånglokets tid. Folk nytt- tåget komma, kasta de skynd«' "samt ned sina försköningsverks tyg i, väskan och ila därefter ut. squinnar från männen - och "med . i ningen och har sedan järnvägen |" 2 "genom 'Veingé blev. färdig 1886 DARE Angell, som ciceron får vi haft sju företrädare, Det började bläddra” igenom Veinge” järnvägs "skrika, sätter tåget sig i rörelse; ' (Sonidberg, 1937-44, Ake: Lidén inte: 'har i förändrats så mycket else på rä ben iktigt trångt på Veinge station. Snälltåget till Malmi ' na väntar på att RE till Markaryd. och Hässleholm skall komma, . ve daren -— står kvar, fast nu ; heter DS som det en gång var. ed + Trafikomöggringen. började — sd i Halmstad-i går utan gnissel TA Malmstad har 'så' golt som delats i en öst- och en ”väst- zon genom det stora trafikarbete son på onsdagsmorgo= | tonen sattes i gång för, omläggning” av trafiken på Laholms | vägen, d. v. s. rikstvåan, ' av 3 fösellen som måste arrangeras för avt 'genomgångstrafiken skall ner, i farten, och trafikanter 'på flyta . åtminstone. ! någorlunda alla gator som "löper samman i;smänrtfritt under de nära två år «denna livliga trafikknut möttes | som arbetet! och provisortet va- Redan på "onsdagen" war ISkån- | , av anslag och. vägvisare om nya | rar, Men i Halmstad, de mångå järnvägsövergångarnas ' städ, (Forts, & nästa sida) trafikleder, i Der är! den” verkliga "storkar är 7 Sydhallands: järnvägsknut. » NEJ, TAGET är inte längre en” ”förunderlig "uppfinning, ; som rusar fram i ett moln av rök”, Nu är den tiden förbi, då veingeborna efter 'avslutat arbete och uppäten kvällsv: ard, " bort'en stund med järnvägspersonal och' övriga tågåskådare.” ” Och inte heller kittlar det i maggropen, när veingebon själv : använder sig av tåget som färdsätt.: Han har. blivit ”immun”' och låter sig inte längre överraskas av tågens utseende, längd ' : eller passagerare; Skulle han — veingebon — ta sig tid och sätta sig ned på bänken utmed :' stationsbyggnaden och räkna efter hur många: olika tåg, som . egentligen passerar här . varje dygn, så kommer han upp i.en siffra på omkring 60.. uber LATER "mycket och: det” : är också' ganska mycket, men så är «också. Veinge 'Sydhallands ': järnvägsknut nr 1. Tittar ; man tåg " medräknade, 'som :: ibland sätts in som extratåg vid högtid- ligare tillfällen,' dag före 'sön-" helgdag; varje måndag 0. 8. vi FOLKLIVET. ÄR: inte längre "detsamma som" vid. sekelskiftet jar mera sällan tåget för färd till Laholm, Halmstad ' eller? i. andra , närbelägna platsér. Bilen ' har , trängt in i folkhemmet” och kon- Dad kurrerat ; ut. tåget . för ikortare' "transporter. ' Men. det tåget för-. lorar på gungorna, tar man"igen.. : på: karusellen: Långresenärerna - -låter” bilen stanna "Hemma" och >. tar istället tåget. > Så i längden. jämnar "det. : väl ut sig. STATION SFÖRES TAN DARE i i Angell är stationsfö dare” sedan 19; - MED STATIONSF RESTAÅ; med Mårten Hansson 1886-—1923 utförliga historik- och hittar na” och ”sen: kom. L.' H - Whitefield turligtvis-;en 'ansenlig--mängd 1923—33, Axel Landgren” 1933— med fotografier av stationsbygg- 36,.: 5” Ströbom : A1936—37," "ÅA. naden, ? > vars, utseende "utvändigt 'sedan. byggnaden uppfördes 1901. ' Fotografierna - berättar att ett utskjutande : regntak + hår: tagits "bort, ' att den” stora. klockan. är densamma nu som då:och" att "gaslyktorna,'' : som; : kåstade ett gulaktigt ; och” 'fladdrande” sken över: ' senhemkomna -. resenärer, "har försvunnit. "Lökstallarna - — ; "viloplats för ”trötta”. lok på Mar- : karydsbanan — är även de: ett Hi minne blott: > ON I | VI BLÄDDRAR vidäre, Bland ankommande gods år 1885, no- terar vi att bränvin:— med ett n : = har' uppvägts till 8.280 -kg,|' men att den siffran redan näst- följande år hade stigit till 34.960! Vi. 'ser också att det 1885 med ”avgådnde" tåg réste 25 personer per. dag och .med' ankommande 27,8. Alltså "ett överskott på 2,8 personer! 4 Stationsföreståndaren står inne, men passagerar- pol i Persontåget från Malmö kom- "mer in. En och annan person stiger” av, någon på och bagage" - lossas och lastas. Snälltåget ” "från Göteborg kommer, Stännar en stund för att vänta in räls- ' > bussen från Hässleholm. I snäll: . » tåget sitter”. långresenärerna.'. . Kanske skall de till Malmö, till ” Köpenhamn, eller ner på kon- di I restaur . " serveras just första frukost. Vad 2 bjuds det på? — Hm, Pannbiff .' bestämt — och kotlett. ”Vein- ge”, konstaterar resenären för- strött och återgår till. maten, eller till börsrapporten 'eller det te mordet i tidningen. ; Rälsbussen kommer. Snälltå- get" rycker igång och person- "tåget gör sammantedes. Räls- : -", bussen" stannar en "stund och får passagerare med sig tillba- tid w ka: till Markaryd. o och Hässle- Ångloket tillhör en s :holmet ca M ; rer nr gjorde en tur nedåt -stationen, för att titta på tågen och prata Itacka vet jag 1936 då jag gick VS Den har utförts av AB ffransis- Dick Lange/Harry Stane 263 p., 2) (Forts. å nästa a sidar » Ernst Cinthia ger klarsignal för lokets vidare förd, SN . "jordbruksspecialiseringen sering så att den blir lönsam? De frågorna ställde och besv ( givande föredrag för ett fyrtiotal i Jfännestövs hushållningsgille diskuterade och trallgolv Är vi allt för lite specialiserade i inom jordbruket? Hur långt kan man driva en speciali- arade — delvis — förste jord- | " bruksinstruktör, BROR HÄKANSSON när han på måndagskvällen höll ett åntfessant' och i Rä lövs h vande diskussion, - ve be statiskt tänkande ' och progage- 1 rade för en mycket längre; dri- ven .specialisering på. olika om- råden, :Men”hur. långt kan man driva en''sådan? Det skulle jag vilja. resonera med er om. :— Om: man nu räknar helt bört de fasta kostnaderna, som är lika vad man än. gör, .så får man. vad vi kallar” ”täckningsbi- drag”, alltså det som lantbruka- ren' skall leva på. Då ställer jag :— Det "verkar som c om det rör sig' allt mer 'inom jordbruket ju äldre man blir, konstaterade hr Håkansson inledningsvis. Nu vet man inte någonting -om hur det bör vara i ladugård och loge — på. lantmannaskola:-' Då : visste man: exakt. hur : lång. och bred båspallen skulle våra och att det skullé- finnas " något” ( annat . var absolut otänkbart...” RE vare”. '<— Men skämt åsido — härom- frågan — "kan. man driva" jord- dagen: hade vi'en. ”specialrådgi- bruk” utan att ha djur och få ..på” hushållningssällskapet pengar "över? Låt oss ta en gård och han påstod att vi konsulen- I på . 30 tunnland. En bra korn- . ter och instruktörer fastnat i ett skörd ger: 500 kr: pr tunnland '= |, "=. ushållr i gille följt av en gir, 15.000 kr, Det, går inte. Men på samma gård kan en ko ge 900 kr pr år och med 21 kor: blir det i runt tal 19.000 varjämte jag kan få ut 700 kr pr ha.i vall = 10.500 kr, Det blir bättre. > Om jag odlar korn eller ' potatis : så får jag i stort sett ut hela förtjänsten på en gång ' - + > (Forts, å nästa sid.) Hallandsåsen NÄS It frö msn > mindre. "Olika förslag har kommit upp men något riktigt lyckat har. man inte kommit på. I' dagarna 'har' emellertid : På prov två olika' system" 'inmonterats, . omtalar. kyrkohörde om anläggningen menigheten. "så, att man! skall kunna" höra "lika bra var man än sitter,” beri r. kyrkoherden. "slutar? kyrkoherden. tt ; bättra" akustiken” i Laholms kyrka - för dem, som/ hör lite. sedan ”alar som? för. OSS: ler | | id kyrkovärdarna : vad. .de, tycker lare; sålunda ”åvsedd: för. hela å att wvi:vet vad vi:har att ”rätta' 085 efter, 4 > Det: brukar vara ganska så halt. på Hallandsåssluttningen ' vid den här årstiden. I somras placerade man dit en automaz , "tisk halkvarnare på nordslutt« "ningen" och här var det: larmpremiär. : Kvicksilvret | > kröp under. nollstrecket och "vägbanan blev fuktig, . oo huvudkontoret Laholm. vn Ängen. rick att. man missar den signalen, säger 'vägfolket i. det aktuella distriktet. Den skär ' i öronen. så att man helst will gå fe (Forts: å nästa sid.) närheten : av NES FA RTR sk a for: som: också; bar installerat en. anläggning ' med. bärbara :motta- gare" eller "man: kan "kalla «det hörlurar. Dessa ” finns tillgäng- liga” dels innanför stora ingång: en "och dels innanför norra "in- gången och "med dem hö man lika bra; var man än kyrkan. 2 = Om nu de. båda ”anlägg- ningarna utfaller” till belåtenhet — vi får ' prova dem en ” tid framåt -— så kommer' kyrkorå- det att inköpa dem: De'stas i bruk på 'söndag och "jag hoppas att menigheten möter upp: och Ränneslöv 2 och Räneslöv s pågå till i mitten av april, > I fjöl var det Laholm som ning; G. 0. E. Hansons. bridgepris gick Hill Dick Lange | "Våxtorp. 5 Bridgektubbarna is dra Halland” liger i | slartgroparna årets 'största tävling, den om" Laholms Tidnings vand- "> ringspris, Den 21' november” spelas första matchen mellan - det var: också Laholm som tog LT:s första ' vandringspris. . Tre "inteckningar fordras för” att : priset för : alltid skall" + erövras, Förutom Laholm så har även Veinge. en » inteck= . Matcherna kommer att spelas enligt följande Hdsproc : gram: 21 hov; Ränneslöv 2—Ränneslöv; 1, 23 nov. Veinge— . ; Våxtorp, 18: jan. Laholm-—Ränéslöv 1,22 jan. Våxtorp—" 1 :-> Ränneslöv 2, 20 febr! Ränneslöv 2—Laholm och Ränneslöv | > 1—Veinge, 13 mars Ränmneslöv 1-Våxtorp, 15 mars Veinge vA—Laholm, 10 april Ränneslöv 2—-Veinge, 12 april I Laholm— | + | 1 "Tävlingen kommer sedan att. eller närmare bestämt den 12:e." fick en inteckning i priset och s; "Laholms bridgeklubb avsluta- Lr de på måndagskvällen tävlingen om Gerda och' Egron Hansons vandringspris. Dick Lange och|. Harry Stane vann" slutomgången "och : därmed blev Dick Lange för "alltid ägare till det 10 år |” gamla, förnämliga ”vandrings- |] priset, som skänkts av Gerda 0. ,Egron Hanson.” -Måndagens "resultat "blev: 1) » Gunnar : Gunnarsson/Bo Evertsson .255, 3), Ella 'Nilsson/ Gustav ' Nilsson X 244, 4) Vilna lb Andersson/Gurli Magnusson 231, : (Forts. å sid. 3) Na "svensk trafikpolitik. " ' « a Halmstad mycket aktuell : Motorvägen Mellbystrand Halmstad är det mest aktu- / "ella av alla investeringar i länet, framhåller länsstyrelsen i ; ; Halland i sitt remissyttrande över 1953 års trafikutrednings betänkande: angående riktlinjer och handlingsprogram . för” "Länsstyrelsen instämmer i ut- samhällsekonomisk . lönsamhet c bör vara, avgörande för investe= "|ringsobjektens inbördes prioritet ” närmast i anledning-av att mo=, torvägsbygget i”södra delen av . länet avbrutits, och understry= ker kraftigt, angelägenheten av ' att arbetet snarast 'återupptages med . motorvägen å etappen. | Mellbystrand—Halmstad. - Detta SS vägprojekt måste nämligen vara ' .|att betrakta som' en av de mest räntabla vVäginvesteringar som för närvarande kan Benomföras ;. » |i vårt land. >Beträffande "de "trafiksvaga järnvägslinjerna framhåller lärls- styrelsen som ett önskemål,” att undersökningen om det fortsätta . beståndet av linjen" Halmstad— '. Bolmen-—Vislanda bedrives' med 2 all skyndsamhet och att beslut i frågan ' kommer till 'stånd ” så” vägs framtida: öde är nämligen vid Veinge station. Här har det i alla fall tuffat in ett och kontorist it 2 (Forts; å sid. 3) a -"Larmsignalen går ut till samt. . «ot liga. vägdistriktets' bilar "och på redningens åsikt att graden av N snart som möjligt. Denna järns > vc
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.