wrrevTterYvYFr vyrevr Feeryte ve yverYtYTIY V re t i "Tisdagen den 21 november 1961 : , —LT? DEN 21: NOVEMBER 1961 LT = — "Smaklig grynvälling - De blev åtskilligt rabalder i när vända, bortsett från höjningen av Harnbid. s har, höger- och folkparti; de en - skattereform syftande till en om- fördelning 'av skattebördan från direkt till indirekt beskattning plus — höjning av, barnbidragen, som be- räknas ge skattebetalarna en ret- . toskattesänkning med cirka 300 miljoner krönor pr år. Beskedet: om att centerpartiet haft ett fin- ger med” i utformningeh av den- ' na skattesänkning och därvid bl a lyckats få Ågenom slopandet av de AN anser Finanstidningen, I stort sett : i ”effektuerat centerns beställning: .”Det låter sig svårligen bestridas, N Polisdistrikten .kan ta hand om ”Körkortsproven? | : Köerna vid bilskolorna av redan färdigutbildade elever, som väntar. på att få köra fram, växer kata- strofalt till följd av bristen på bil- inspektörer, ' larmar ' bilskolechefen . Thore Mob dnir Bil: att om-nu äran för de föresla; reformerna skall delas mellan hr; . Sträng och. någon annans: såä Å det-hr Hedlund som närmast kan > komma i fråga på grund av att”. han hittat, eller varit med om att ”. 3 hitta," den politiska kombination," som resulterat i förslagens' fakti ska framläggande”. ? - Även Fö idni gillår allt+ dyror di ”och er betydande höjning ” av de skattefria ortsavdrågen väckte sve='- . ciell ovilja, 'Centerledaren ' Hed- -' lund beskylldes t o m för' att hav förrått den s k borgerligheten för! Inellertid tacknäml2t att denna skattereform granskats även ur andra synvinklar & än par- ' ” så denna skattereform. Tidninge " -terpartiet vara méd. Höjning Va '.; barnbidragen "med. 100 kr” pr; d tilltalar dock 'inte' Fina ' gen, . under det att: centerpa godkänner to m höjning” av ben ”sinskatten med 'fem öre pr lite men där vill som bekant inte cen ; relse; ei i motor i ekonomi." MN Ne ' Som läget nu är måste bilsko- lorna därför avvisa stora grupper av blivaride elever eller 'ställa dem. på " väntelistorna eftersom vi inte: kan . belasta : körkortsaspiranterna med hur stort gap som helst mellan körskola och körkort, säger hr Mo- berg vidare. Han fortsätter: ' -”".. > ändå försöker vi rätta oss efter "den 'år från år alltmer krympande : kvoten: ifråga" om framkörningar som 'Statens ' bilinspektion och vt- -terst' Väg-: och vattenbyggnadssty-' medger " körskolorna. Felet är 'alltså' myndigheternas, o och 'ef- ”fekten har. blivit den att man pu -Vigger vett per månader efter med . Trofs att t ex för tiet anser denna kompensation till tipolitiska. Skattebetalarnas |före- . nings tidskrift Sunt Förnuft, nar a därvid kommit till'det resultatet ” att reformen är ett steg i rätt. riktnihg/ Bl :a påpekar Sunt För-, . nuft, att det. sker en "betydande . "med om att koka ihop är ganska. smaklig ur skattebetalarnas” "och ; fi familjerna synnerligen anger | ajägen. 07 Ce a Y.Det. förefaller alltså s som om den. -”grynvälling”. . centerpartiet varit. Iitick 1. "Att den” änkning av marginalskat " vå inkomstskikten 15.000—25.000 kr. ; 4 För alla" gifta, fortsätter tidnin- gen, kommer vi nu att få en mar= ginalskättesats (dv 's 'skalt på lönehöjning eller annan inkomst- . ökning) som" hela vägen upp till inkomst) läget" 25. 000" kr "utgör cir- "ka 25 procent "mot den för hä ”varande., progressiva stegringen ända upp till, 20. procent i detta” - inkomstläge. NN. : folkpartipressen nämnt ett örd om :' ” Sunt Förnufts sl Förmod- 7? bismak fö pressen är "förståeligt," men "detta - utgör inget" skäl för att låta blivi Hastighetsbegränsnin | även under kommande. jul- 'och i ' nyårshelger — från 22 december ' till 8 januari. 1962 — föreslår tra-" : fiksäkerhetskommitten, Men "nå. : gon mäximum äns fixerar inte '' Självklart har inte” höger-- ch . kommitten. H sedan har en besk partipolitisk ”., ”höger- och :folkparti- . att servera den, a Förmodligen : ser ”kommunika- å ligen kommer inte heller närings- .; De hittills gjorda försö: livets speciella facl Finans- : ' tidningen” att:bli citerad i denna ' press när den kommenterat skatte. , reformer i följande ordalag I en "Jederé" som ”rubricerats "Hr fed lunds. skattereform: =, ” na "Mot grundtankarna” i "förslaget ” för riksdagen tillförsäkrats fram- i gång genom en överenskommelse - mellan, regeringen och ceniterpar= tiet — finris, Inte. mycket att dn= ar ken;' särskilt under' större helger, : |. har: gett ötvetydiga bevis för att -. « hastighotspegränsningen "> motver- = kar - olycksfall - mmaximumkastighet | på 80 km/tim, ; .diksom. förra jul-" och nyårshel- :. "Berna," torde vara lämplig, Men" — som redan i innan det framlagts här; spelar" "väderleken "en ,be=.. lydande roll," denna 'förutses' i. förväg och då ' måste nog regeringen ta det säkra” riskabelt väglag. ': + trafiken, En Tyvärr. kan inte'; före det osäkra och räkna med ! I Stockholms del prov också lagts in på kvällarna genom att de heltids- anställda "inspektörerna. arbetar på övertid ,och viss extra "personal fått rycka D in som tillfälliga inspek- '| törer: Dessa kvällsturer' har emel- Jertid den nackdelen att kuggnings- procenten då visat tendens ait stiga : upp emot 80, vilket kanske inte är "så underligt eftersom inspektörerna då är trötta och irriterade 0. extra- "Personalen ovan. : ox Varför inte' låta polisdi: trikten ta hand, -om,, körkortsproven som . USA? frågar hr Moberg vidare. Po- "Jiserna kan, inte vara sämre på tra- ”fikreglerna ä än Bilinspektionens mo- » töringenjörer, av vilka f ö 30 pros » cent är helt olämpliga för sina upp? gifter, Även landsbygdens 'polisdi- .strikt skulle utan hinder kunna .ta över '”. körkortsproven " ." eftersom . landsvägskörningen är. viktigare än :stadskörningen, som förefaller: helt till så att förslaget -|':e "i, effektueras, . Goda skäl härtill finns »- |" | ”Traktortillbehör r E "köps ofta på; slump STOCKHOLM (TT spec) " Vid traktorköpet brukar: kinden' kå fram med:' största ” noggrannhet |. och ' besinnar sig "länge: innan" han fastnar för ”märket” framför: ali andra enligt hans slutliga bedö- : mande, Men då han kommer. in på tillsatsutrustning och arbetsmaski- mer, som skall kopplas. till.trak- torn,. brukar: det vara slut med Omsorgerna, konstaterar lantmästa- re Stig Karlberg 1 Traktorjourna- Jen, Man köper, säger han, ofta en rent felaktig utrustning för att "spara” ett par hundralappar, pen- fe gar som - man «lika gott kunnat klänga i papperskorgen. Ett exempel,' Vid höstplöjning är det inte ovanligt:att traktorn: sli- Tar öpp till 30 procent, att'man alltså "får ut två timmars 'effek- tivt "arbete . av tre. mans- och traktortimmar, att man endast ut- nyttjar. två av tre liter bränsle för plöjningsarbetet etc, Trots detta un- derlåter de flesta att skaffa slir- . skydd, och om man köper slirskydd händer det att man för att spara ett par hundralappar köper snökedjor och sätter påsntraktorn, vilket wre- "sulterar i att denna får sämre 'dragförmåga än den :hade utan slirskydd. Snökedjor gör god nyt- snö- ocn isvägar men på en lerig? åker hindrar de däcken - att > hålla” sig: "rena; och traktorn 'sli rar värre än tidigare, ' : Det finns många andra liknande + €xempel, där man genom att efter traktorn koppla rent clämpliga red- skap och arbetsmaskiner inte på långa ,Vägar får ut den effekt som man hade beräknat. när man köp- te traktorn, Man köper också ofta en starkare traktor, än man: hart behovav. mn c < Maskinparken vid <a s - bruk, 'är nu så a dagens Jantr drar 'så stora kostnader i inköp och drift att man inte längre kan nöja : sig med att endast planera traktorinköpet, Vill man undvika dyrbara misstag måste maskinin- köpen: ses som en enhet och pla- . neras. därefter, man måste -följa utvecklingen och planera drift och 4, Anköp i. enlighet med denna, Lika stora förluster som en illa planerad och skött maskinpark ger i dom av slöseri med arbetskraft, driv. och smörjmedel, reservdelar och genom ateblivna skördeökningar, lika sto- ra vinster ger genom sin effekti- vitet en rätt dimensionerad och junderhållen maskinpark. väntan på smällen k «äte - mm STOCKHOLM (TT-spec) 3 "En del trafikolyckor änder blixtsnabbt, andra och då speciellt halkolyckor, föregås ofta av några kusliga sekunder i väntan” på smäl- len,. Kan "man , utnyttja en; sådan tidsfrist "för ”att inta skyddsställ-]; ning och i så fall vilken? Tidskrif- ten Teknik för Alla. har "tagit upp den frågan och låtit en läkare och en 'erfaren olycksutredare gå någ- ra råd. + Det bästa ' receptet är att, om man verkligen/inte har säkerhets- bälte, försöka kömma så långt ner som » möjligt, : förklarar. dr; C-G Bäckström, Malmö, ' som alltsedan starten deltar i den" av-protessor Helge. Wulff. ledda :s k'katastrof- kommissionen för trafikolyckor. De nedre delarna av en bp' blir säl- lan kraftigt ' demolerade, och. även vid: mycket . allvarliga kollisioner har det visat sig att personer, som på ett eller annat sätt hamnat på golvet, klarat sig mycket bra, , Enligt amerikanska råd borde framsätespassagerarna inta skydds- ställning reed armarna " korslagda mot 'instrumentpanelen , och huvu- det placerat mot armarna. ' Ställ- ningen torde dock vara 'svår att inta i våra oftast små. bilar och receptet: ”så "lågt som" möjligt” torde därför vara det. lämpligaste även här. Kommer man inte ända ned på golvet så gäller det att för- sig framåt, > - > Finns säkerhetsbälten i bilen blir frågeställningen givelvis en annan. Om säkerhetsbälten används — vil- ket tyvärr inte alltid är fallet — är frågan om de är tillräckligt spända, Ett för Jöst spänt ”säker- hetsbälte ökar skaderiskerna ef- fersom påfrestningarna På kroppen blir tora när kroppen: först kas- tas "fram och spänrer bältet, In- Ser man att en krock är i görnin- gen bör man luta sig framåt i bäl- tet och på så sätt spänna rem- marna. .— Hur lång tid behöver man för att inta skyddsställning? Äldre per- Soner reagerar långsammare, men kan enligt utfärda prov med inlärd rutin kasta sig ned på gol- vet inom två sekunder efter till. sägelse. Respittiden inför tex en h växlar givetvis, Men tre leker En är Säkerligen i ingen ovan= het. "> Föraren bör så iängt act är möj- ligt . försöka" undvika en än möj 3 Ri på sfn FÄRD söt oå genom att söka komma långt ned i sätet sam-J ” tidigt som man i så fall I trycker i Förirölig ga: stunder. >; ”Mårys” inna”, Ni har'en väns inha som är förlovad och ska gifta sig, Men nu 'är saken den att fäst- mannen är mycket mer förälskad i henne än hon i honom — vilket ni med all rätt anser riskabelt för den framtida lyckan, Ni har varnat er väninna, men hon vill inte.lyssna på det örat; Hon: är rädd att- fäst-. mannen - skulle: bli" fruktansvärt olycklig 'om hon gjorde slut, kanske Oav alulle göra sig något "illa, Och nu: ni att jag ska försöka påverka. & äninna : ”Kära' Mary? skulle -jag” iså fall vilja säga ”vi människor" tror så gärna att vi är oumbärliga, men det är vi praktiskt taget aldrig. Visst kommer er fäst- man att bli ledsen om 'ni bryter, — men: det/är: ändå bättre att stämma i bäcken"! än. i ån, För tänk hur: olyckligt! om han efter giftermålet upptäcker hur svala era känslor är. Under alla förhållanden bör ni tala om den” saken för honom. Se- dan kan niju: 'emensamt bestämma om hi ändå vill ta "risken av ett äk. tenskap:: Men -låt honom inte börja ert samliv under falska förutsätt ningar, det kan skapa en betydligt större tragedi än en uppslagen. för= lovning”, Ja, mer kan jag inte göra: för att varna— och inte ni heller, Ni har gjort allt man kan begära av en vän. Med 1 bjärtlig hälsning. ”Galli Kb s PÖöverträttade bragder i i pö- : larforskningens historia”. » ”Hur många har nu offrat sitt liv i grönlandsforskningens " tjänst?” ”Även kapten Mikkelsen och ” maskinisten > Iversen anses: ha” . omkommit”. Ovanstående rubriker läste vi i - in stockholmstidning och en gö- teborgstidning där de kom": på pränt'. ett-, halvsekel tillbaka i ti-. den, -1911 alltså. Det är närmast tvi grönlandsexpeditioner ' som . Åsyftas : — den danska grönlandsexpeditio- :- nen 1906 rå författaren och eskimå-. forskaren Mylius-Erichsen och hans två kamrater, kollegan" Höeg-Ha- gen och "den grönländske kateke- " ten « Brönlund omkom, 'samt den. "Mikkelsenska”, vilken senare: blev. en följd av den förra, ST - ”Isvandrarna” Mikkelsen och Iver- sen hade: dock inte omkommit. De återfanns och räddades av det nor- ' ska fångstfartyget. Sjöblomsten året bo därpå. . . Vi skall i fortsättningen låta någ- ra: utdrag ur de för ett "halvsekel : tillbaka offentliggjorda artiklarna berätta om dessa tilldragelser, som; syns ha fallit i glömska. :' : ”Einar Mikkelsen och O Iversen vid norska ” fångstfartyget ' Sjö- blomsten "påträffade den 17 juli de' svårt medtagna danskarna vid Pass - Rock.; Mylius-fErichsens ' observa= ”lionsjournaler har återfunnits”, rap= porterade "en, > stockholmstidning . "några dagar senare samma månad 1912. "Den första expeditionen ' Från" Danmark utgick : :1909 : en expedition ' under. Jedning ' av: den. kände ' polärforskaren. -kapten Einar Mikkelsen för att utforska förfa ren Mysius-Erichsens öde och söka "återfinna" hans observationsjourn ler. Denne omkom 'liksom hans föl-' jeslagare forskarkollegan' Hoaeg-Ha- gen och den gi önländske” kateketen Brönlund." : : SA "-Det var: "den 24 juni! 1906 ' söm | denna” expedition avseglade utrus- fad med: proviant för: tre' år” för tt gå i vinterharan ' i: Danmarks-. bn vid "Kap. Bismarck. Huvud-; vikter lades. I första hand vid u fs av sapåer samt kartogra" från ' vinterkvarteret > två: forskar- grupper om tre man; Den "ena; Uun- der .-ledning ! av: "Mylfus-Erichsen ”Brönlund som. : : Den ändra” gruppen : bell av . ledaren "polarforskaren Koch; dennes landsman och kollega !Bertelsen och grönländaren Tobias. s Grupperna samarbetade tills dej mådde: Aram till ; landets: nordöst- | igaste punkt; där den 'sista depån nedlades, Här. skildes de-'åt. Koch ioch z hans : medhjälpare ' drog : mot norr och Mylius-Erichsen och hans +ogs skulle föra rakt till Kap Glacier iMan skulle sedan" mötas vid den havn; den” då största danska 'kolo- nin på. norra "Grönland, som grun= dades redan 1741. Tidigt föräldra- : lös uppfostrades hån av en kvinn- | han det av missionären Hans Egede anställdes! ] predikare”. ;) cibliner: som ::knappast : torde: "före? å komma. : vid andra sfäroanstalter: te jeslagare och" as.) 'kamrater följde kustlinjen som an-|. & "bägge isvandrarna | ”polarkapte- nen” och hans följeslagare Iversen A överlevde alla fruktansvärda' stra- ”patser.och äventyr är ett mirakel. , Först må nämnas, att fartyget, Alabama”, gick förlorat vid Dan- markshamn. Men då:var Mikkel- sen' och Iversen med hundar och " slädar och proviant för 100 dager, " redan på väg norrut. ent ; Vandringen över. isen. var Jångt besvärligare än man väntat. Isen var backig och hade spruckit i stora rämnor. Här och var kunde de över- "gås med snöbroar. Men det var inte alltid snöbroarna höll, Inte sällan brast de,: och hundarna som drog ". slädarna . hamnade i vattnet och > hängde i seltyget. Den hårda köl- "den och svåra blåsten plågade ock- - så de härdade dragarna och «den ena hunden "dukade under efter .- den andra, "+ & " Frampå: » sommaren blev "snön mjuk: och 'undergrävd ” av : vatten och fortkomsten blev alltså ännu mer påfrestande. Härtill "kom att : «de bägge männens krafter nedsat- . tes av skörbjugg. Mikkel var "CM ylius-Erichsen Obekväm. arbetstid; främsta. orsak till: o sjäksköterskebrist "STOCKHOLM (TTspec) .. : Ingm : sjuksköterskekåren "råder | ingen tvekan om att arbetstidens -. förläggning » utgör det svåraste hindret för att få sjuksköterskorna att stanna kvar i yrket, konstaterar = , Tidskrift för Sveriges sjuksköter- a skor. Det heter vidare: På ställen där arbetstiden är en” h de : dagtjänstgö CA där råder inga större svårigheter att . rekrytera personal. Men om sjuk=.... sköterskor måste finnas i tjänst ock= så på lördagar, söndagar, kvällar: och nätter, så måste de kompense= ' ras för: denna alltmer impopulä= ra 'arbetstidsförläggning. Det mås- te göras åtråvärt att arbeta på så :'ö. kallad obekväm ” arbetstid, Länge | nog har. man . ockrat: på att NN . sjuksköterskorna skall satsa allt av Vv sin tid för hälso- och sjukvårdens :; höga standard här i landet.» +. Inom vilka andra yrken talas det så mycket om gifta eller ogifta? - Alltför länge har man tagit för gi- vet att sjuksköterskorna skall vara ogifta, dvs inte göra anspråk på fri=-. Hd tillsammans med familjen, Hela t om och uppspaltnin= :' a 1 ” svårast däran, Han:blev till slut så « matt att han inte kunde stå på benen. Han föll gång på gång om- ; kull; Och då han sökte, resa sig "ep 'svimmade han, Iversen : fick göra allt arbete. H Allt flera hundar strök med och gen av sjuksköterskorna i gifta och ' - ogifta är ovärdigt; gammalmodigt, Lr en rest från den tid då sjukskö= terskeyrket var ett kall och yrket utövades inöm klostrens murar. För att genomföra en vettig för= ' Nesning av arbetstiden fordras fle- = . de bägge -sjuka, svårt dtag «na männen kunde ingenting ' göra - däråt. Slutligen återstod endast tre. " Och de var så utmattade att män- . nen måste dra. dem i stället. för tvärt om. ST Besynnerligt : nog. började Mik- "Ykelsen krya på sig. Men :i stället : blev Iversen sämre, Provianten var i det närmaste slut. Något. ville- bråd sågs inte till. Men de! bägge isvandrarna fortsatte trots allt. >. « När de. en dag skulle; forcera en större rämna i isen brast flaket och släden föll i vattnet. Och nu gick, den sista återstoden av pro- vianten förlorad. : ipten Mikkelsen Han föddes "1877 i i "Jakobsr |. lig släkting. Efter att ha konfirme- |. "rats! på födelseörten,:- genomgickt i : Godthaab'” grundade” seminariet för, utbildande av infödda. kateke- er. Han” examinerades 19017 och ärefter som - lärare "och .Kangeqy,” belägen" vid köttet räckte tills de slutligen nåd- de fram till en livsmedelsdepå. Men under uppehållet här insjuknade de -| göringen på den s k obekväma : Slutligen måste. hundarna slaktas för att de bägge utsvultna män- nen skulle kunna stilla sin hun- ger. Hade så inte skett skulle de sannolikt . ha - svultit ihjäl Hund- 1 kor. Fler sjukskö skor skulle stanna kvar i yrket, s eller söka sig tillbaka till sjukhus=' : tjänsterna ' om lönerna "vore mera lockande, I synnerhet måste täjnst- " ON arbetstiden . kompenseras med én” rimlig lönesättning. — ' H "Då först kan" det onda' cirkeln brytas och sjuksköterskebristen häs Vas: gl of s är det slutliga målet fann de att far. tyget som skulle återföra dem ti hemlandet inte fanns till, Det hade, som nämnts, förlist. ' Först fram på våren 1901 kunde N de hämta sin "efterlämnade pack=-" ">" ning och--—' observationsjournaler=: —.. na. En:björn hade emellertid rivit ' upp emballaget: Det: mesta. var - dock i gott skick." Endast en daga" bok. var försvunnen. Den hade ' björnen kalasat på .Den var. näm- ligen inbunden i läder, :+ -. : | mynningen av Godthaabsfjorden. :;' Kateketutbildningen vid. det” av Egede :; grundade'”;seminariet ' var särdeles grundlig: 0. 'omfattade' dis- — huden började falla av deras kroppar och de kunde inte benålla maten, De förmodade att det:var hundmaten som bar 'skulden. "De hade nämligen också ätit upp nju- Å ": Småningom repade de a sig: dock och kunde efter någon lid fortsätta. De försökte ta sig fram längs kus- ten, ;, men - Kom en dag till sin häpnad fram till öppet vatten. Och nu måste de rasta och vänta på stt isen skulle” frysa till. Efter : några dygn fortsatte de. Men isen var så svag att de såg sig nödsakade lämna kvar all packning. Även ob- . ionsjs lerna som de tidi< Forskare från "hemlandet tog där- servationsjournal - för tidigt hans tjänster i anspråk. JA förlorade om fon brast kunde Han, ordnad I den så kallade 1] När de äntligen nådde fram. till N Brönlund var: "då "han till- sin'e>befattning särdeles mångkunnig; Han var väl hemma i sjukvård, kunde konsten att handha nål o, tråd, Kunde tillverka' och re- parera ; fotbeklädnad ' lämpad [för grönländska förhållanden. Han var en kunnig, hundförare och en säll- sport god orienterare. Mt | sen, ;.hans uthållighet. och .hans.goda. > 1911—1912 övervintrade de. på Nass Rock och det 'var här norska | fångstfartyget Sjöbommen, fann dem den 17 juli. : : — Det var endast. tack vare "Tver- humör, som, .vi. syckades: utföra vad: vi åtagit oss.' Och det var Jörgen. Brönlunds , förtjänst,” att vi kuride finna vad vi sökte och förmedla” : våra landsmäns;' Mylius-Erichsen va och Höeg-Hagens, ” -rön, yttrade Mikkelsen i en intervju. Pb. "”Dessa mäns bragd saknar mot- s stycke i polärforskningens/ historia" komrnenterar . en ' artikelförfattare,. + ett utlåtande som återfinns i både" danska, norska , och svenska upp" sm slagsverk.;- > . ”B Hanzon fe -'yttersta 7 ” udden; Kap. Riksd , i slitet av maj. ;, :- ' Kochs grupp" hade 'då dös - uppgift, ” Mvylius-Erichsens :. grupp .skulle sedan tillsammans med Koch .och hans medhjälpare ha återvänt till utgångspunkten, . Men : han . be- "slöt i stället att fortsätta mot. väs- «ter. nt >Efter en | strapatsfylld 2200-ki- lometersfärd' nådde : Kochs ” grupp ivinterhamnen den 23 juli där far- tyget stationerats, Här skulle min 'avvakta ' den andra gruppens an komst, Men "Mylius-Erichsengrup- pen avhördes inte. Tiden led, må- naderna gick, men de väntade åter- ikom inte. Allt tydde. på att de iförolyckats. Undsättningsexpeditio- ner utsändes,. men - efterforsknin- .garna gav inget resultat. : ” : + Först på vårsidan : 1908, påträfi fade Koch liket av .en av de tre — Jörgen .Brönlund i en' klipp- land på nordöstra Grönland. Bred- vid ' den döde fann han, omsorgs- fullt emballerade forskarsgruppens kartskisser och Brönlunds dagbok. Tack " vare. kateketens dagboks- anteckningar fann 'man omsider också de övrigas jordiska kvarle- vor och slutligen också de efter< traktade” observationsjournalerna. Den dödssjuke gr ha- håla vid en depå på Lamberts|" 1904: och - var. 'då Mylius-Erichsen till stor hjälp. Hans medarbetarskap vid eskimåforskningen var oumbär- | ligt, har det sagts:. ”Hans oriente- . ringsförmåga var förbluffande och NM hans snarrådighet otrolig”... "> — Han åtföljde efter denna expedi- | : tion ' de : övriga "medlemmarna ? till Di k för att k lettera sin XX För några "dagar. sedan blev. det vad man kallar blixthalka på 'en starkt trafikerad. väg i Dalarna. En Generell: fartbegränsning -. - möts med mindre respekt? ningen. Just nu pågår en stor pro=.7 pagandadrive för' säkrare körning i mörker, hösthalka och ishalka.' utbildning... Två år..senare, 1906, anmodades han delta i Danmarks- expeditionen”, till Nordöstgrönland och medföljde 1907 Mylius Erichsen och Höeg-Hagen på deras ödesdig- ra färd till Kap Glacier, > « Hans kamrater dukade först un- der, först Mylius-Erichsen och se- dan Höeg-Hagen. Själv nådde han, som vi tidigare nämnde, med upp- bjudande av sina sista krafter fram till den på Lamberts land utlagda depån, "där han avled trettio är gammal. oc” - : havltimme efter det man k rat faktum' varnades. bilisterna i ra- dio genom NTF's försorg. '— För den stora allmänheten är väl NTF främst känd genom ma- ningar i Radio och TV men de rep- resenterar ' bara en liten , del .av vårt arbete, säger direktör Alvar från Gamla stan där man bott på två håll i lokaler så trånga att man nästan fått sitta i knät på varandra. Nu residerar NTF i ett nybyggt hus - vid : Islandstorget i Bromma, Det är inga överdådigt stora ut- rymmen men ljusa och trivsamma och de räcker lagom till för kan- sliets personal Och så. har man för första gången fått ett samman- trädesrum där man kan samlas och diskutera igenom problemen. och resonera med tillkallade, exper- ter, Det är ett himmelrike jämfört med vad vi hade tidigare, säger di- I Godthaab restes "ett över "den 'grönländske kateketen med en” pörträttrelief av konstnä- ren Gyde Petersen och en inskrip- tion av följande lydelse: - : .”Han gick i. Döden uden att taenke” på sig själv, kun opfyld av önsket om at hjaelpe andre”, ' - Den andra expeditionen ” det om kapten Mikkel- Medädel styra av. vägen. Skulle en kolli- sion vara oundviklig kan skade= verkni oftast ar t lind- de med uppbjudande av sina sista ;krafter släpat sig fram till depån för att ”underrätta världen om sina k s kamp;' seger och hjäljer ras genom att stöten tas i sned vinkel. Frontalkrock "och krock front mot: sida är farligast och bör så längt det är. möjligt undvikas jer också 'att föraren inte i första taget" själv bör "inta skyddsställ- ning. Bästa ' receptet är ett väl spänt säkerhetsbålte, som håller kroppen på plats. : Stöd SLU:s - utlandsfond «för ungdom iu-länder . genom uhdanmanövrer. Därav föl-, dåd”, - Jörgen Brönlund - Jörgen Brönlund var infödd grön- "FRAMSÄTET — ÅA rektör Thorson, Här kan vi ar- beta under ett tak och fördela arbetet på ett effektivt sätt. . . NTF skall arbeta för trafiksäker- heten på lång sikt främst genom propaganda och undervisning. Och jag tycker att vi kommit ett Jitet stycke på väg, fortsätter direktör Thorson. Intresset för trafiksäker- hetsfrågor 'har bilivt : allt större hos allmänheten. Målet är att foik blir medvetna om att de alla Föra hjälpa till för att göra trafiken säkrare. Och att vi nått en del resultat visar väl det intresse nan i. utlandet hyser för vårt arbete, Man frågar oss till råds och und- rar ibland hur vi burit oss åt, Vad som framför allt kostar pen- gar” är propagandan och undervis- sens polarbragd kommenterades ut- förligt i världspressen. Och 'man återgav naturligtvis i detta sam- manhang hans biografi, . > Einar Mikkelsen ' var: född 1880 och var alltså när han startade från Danmark för att med ledning av Brönlunds dagt kningar och de påträffade kartskisserna närma- re utforska Mylius-Erichsens, och Höeg-Hagens öde samt.söka fin- na de oskattbara observationsjour- allena . ännu inte. fyllda trettio "Det var den 20 juni 1909 som Mikkelsens expedition startade från Kö Einar Mikkel nade varit med om åtskilliga farofyiida expeditioner tidigare, "men denna blev dock den vådligaste, Och att oe : - ene r ss Thorson, ' som bytt'- arbetsmiljö i ; dagarna, . NTF:s kansli har flyttat På undervi idan har ett nytt . intitiativ väckt glädjande gensvar, | Man. har börjat med s k läns= dagar, där polis- och skolchefer i länet samlas till : gemensamma - överläggningar om trafiksäkerhets-. problem. on NE : NIF för högertrafik + I två stora frågor skall NTF inom ” kort deklarera sin inställning, Den > ' ena avser utredningen. om kostna= . .' derna -för - högertrafik. De fram«= . ' räknade kostnaderna — 340 milj kr , — finner man inom NTF överras= kande låga. I dem ingår också en summa av 8 milj kr för undervis=.. " ning .och propaganda i samband med en övergång och" för målning : ” av pilar på vägarna, enligt det för= > slag som NTF väckt. För övrigt är man inom NTF':s ledning klar med sitt val mellan vänster och höger, ” Man förordar övergång till höger- trafik. Man kan säkort vänta sig ett ' försök "med hastighetsbegränsning .. : vä under jul- och nyårshelgerna, Di= + . rektör "Thorson anser det vara svårt att 'yttra sig om resultaten av de hittills gjorda försöken men tror dock att de haft sin betydelse. Och är tillfälliga fartbegränsningar -ett - ; vapen i kampen för bättre trafik " säkerhet vore det väl underligt om de inte skulle användas även i fort= sättningen, Det är därför motiverad ' med flera försök. En annan sak. är generell hastighetsbegränsning . året runt, / Direktör Thorson än. rädd för att sådana bestämmelser ”.: skulle mötas med mindre intresse och därmed också med mindre 1e= ;' eran spekt, + oo nn; . NV LAHOLMS TIDNING — d et effektiva sargad
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.