Na ">. FÖR VÅR DEL har vi tidigare Det: är få saker äv. betydelsa " som hänt i' världen, där' ameri- känarna kan ta åt sig äran av ' - initiativet, Sedan andra världskri-- "gets dagar har emellertid ledan=- de industrimän i USA och ett » fåtal politiker insett att det ”en= da sättet för Europa ätt överle=. . F den + en framtidsvision .. ST naden blir” slutgiltig funktlons- "duglig, Men tiden är dyrbarare, än mången tror och tanken på Atlantmarknaden är ur ameri- kansk- synpunkt så revulotione- ratide att det säkert kommer >tt "ta god tid att' bearbeta den all- männa opinionen.” -Liksom ' den Västeuropeiska marknaden mäås- va i möt k är att skapa stora marknadsom- råden, "där billigare produktion "per enhet kan ge folken en ailt - högre levnadsstandard, Den. ge- + den'var ett amerikanskt industri snannaönskemål medan Europa ännu Jäg i ruiner, Och”man kan- som' kan ersätta ett totalt bo gott” tillägga, att om -USA inte" drivit på, den europeiska gemen- - samma marknaden inte skulle vä- ra så långt kommen, som den 1e- dan är, Pet är kanske också skäl "att. här påminna” om att privat : USA- kapital sedan 1946 investe- . "rat över 35 miljarder: dollar i Europa - — frånsett. den federala < KH utveckling, te en marknad Euro= pa-USA bygga på "ömsesidig r - spekt och konkurrenskraftig styr- "ka. De amerikanska finansspetsa . na har redan låtit förstå, att USA: med sin mycket höga lönemvå, "får, svårt att "konkurrera med "> Europa . om - inte åtgärder” vidtas,” fall av tullskyddet. Dessbättre sy- nes en sådan möjlighet! på 'väg.' "USA är en nation, som under . hela" sin tillvaro varit i "stark" men som nu går: in:i . en period, 'som under det när. maste decenniet kan beräknas v viss sa ett procentuellt ännu krafi ga uppsving än "på mycket ”Tängt » gåvohjälpen som uppgått till nä-' ; -" ra',90 miljarder — vilket inom parentes” sagt. verkat tillbakahål- . lande på USA:s egen, produk=- ” tionsutveckling,” om ' än. inte i " samma "grad som detta stora ka "pital verkat befråktande på Euro- pas näringsliv. te > "Nu kommer ytterligare "vidgade "amerikanska vyer. President Keh-" ”nedy' förbereder som bäst ett re- volutionerande: lagförslag,. : som” han i januarti' 1962 skall föreläg-" ga kongressen. Äyen om - detta , ännu” ej" är slutgiltigt utforräat ; "vet man, att” Pr ident Befolk ” ökar årligen med. 3 1/2—4 miljoner människor oc de stora barnkullarna blir i bör- jan av detta decennium -giftas=> vuxna och kommer ' då de sätter. bo att ge' et' enormt uppsving ” åt byggnadsindustrien och nära : nog ”alla konsumtionsindustrier, 2 , Följden blir då även: ett starkt Hallandsposten har funnit :-. » att högerns och folkpartiets skat , temotioner ”strävar efter 'att för- > att” begära . vittgående. generoila "fullmakter att sänka eller elimi- nerg tulltarifferna på alla” de !'va-" , For han önskar. Det är med ett. XY ford ' en första ' förberedklse'. till. USA:s, anslutning till den, euro- . peiska "marknaden 'öch skapandet ' väv. .Atlantmarknaden, en wvision/ : "som gemene; man än "så länge”, "inte riktigt hunnit uppfatta i Mot bakgrunden av det ständi- ga och"otta: framgångsrika , kom=. munistiska" politiska” trycket och” 'med' bopktande "av K "kommunist= blockets goda ri åvarubas . är "livsviktigt för Västern att vara -« framsynt medan tid är. Ett :starkt,': ” välmående, USA med enat Näste "£ ett industriellt” komplex; mångfaldiga, gånger överflyglar "de industriella" möjligheterna; som = a varje möjlig kombination av: kom-us : muniststater. För att få” Väster hela, ekonomiska po -lögga sin fulla. tyngd 'i Vågsk len fordras'inte- bara 'konkur- renskraft, utan även samordning", . Det var 'med tanke på detta som . "Organization « for, Economie Cooperation : and' Development” - skapades.: Genom president Ken- I nedys'r nya planer tas nu ett stort. steg 'ytterligare framåt mot fu are samarbete; . lars a a ” Det kan förefalla tidigt att res. dan, nu plancra för Atlantmark-" naden, då' Europa ännu har långt . ' kvar tills den gemensamma mark= on nats'av dyrortssysternets” orättvi- ”d visare, - inte minst” rent geogra- fiskt, eftersom hr Strängs förslåg r. ofördelsktigt för dem som bor” de högsta dyrorterna.”. Man i Konsekvensen äv det; resone-: ” manget måste väl bli, att kolle- gan anser. dyrortssystemet vara. rättvist, Hittills har skattebetalare ; - i ortsgrupp III (t ex Halmstad - Falkenberg) fått göra 3.680" kr i "avdrag förgifta och 1.840 för en- I samstående, I - högsta. dyrorten (tex i Stockholm) är: avdragen” : 4.000 respektive 2.000 kr. I rege-" :v tingens .skatteproposition: före: "att - ortsavdraget bli, lika” stört” "överallt Y.hela landet; eller 4.500” kg för" gifta och" 2.250 kr. för en- "sahiståeride," - "hö Å ortssystemet,; ; som .' sger landsortens, skattebetalare. rätt, mare och ändra, som tidi; ”.man på anidra utvägar, att återvinna anjorens vardag: på hen ch behaglig temperatur i medelhavsvattnet. Nej, bakom :' de: spanska: kulisserna döljer sig stor; fattigdom bland de lågavlönade ar; betarna och en fientlig bitterhet möt den ”Färskande Francoklassen; och”. dess; polis. Ät detta problem; ägnar de" solsugna turisterna "föga, uppmärksamhet. Möjligen tycker de; att den fattigt. klädde fiskaren är; ”pittoresk”. och att de gamla gum-; morna, som sitter i solen och. vän. : fter detta, ser ”fö - tjusande” ut." a det inte heller för tu- "veta något på plats och "ställe. Inte talar man om sitt armod när man sitter mitt i guld- regnet från, .penningstinna främlin- gar. Man ;; vågar inte heller tala för Francos, grönuniformerade ar- mé”, vakar. över alla och allting. Att.sedan inte guldregnet sprider sig till den servicearbetande span= | joren, som" på ett tolvtimmarsskift ”. tjänar. ungefär en svensk tia, utan hamtiår' hös den rika överklassen i landet "eller hos kapitalister från Tysklånd och. Amerika, vilka : av” ”pury - välvilja” . . investerat . i - den spanska. "turistindustrin, . bekymrar . inte... .nåmnvärt : soldyrkarna. från! det övriga Europa. . : ; — Finns” det" någon; "opposition mot fascismen "frågar, vi en man som" vi" träffar på strandpromena- den?.” : + ov Hån' snag "omkring med rädsla i blicken” och "man märker att han är på sin vakt innan "han svarar. "— Nog finns det en, opinion möt Franco och: - hans |. legosoldater. Kommunismen : gror, . men hålles tillbaka;s: åvdusoldaternas våldsme- -toder. Ingen: wågar sätta sig i led-. ningen? för: ett uppror "och | den evolutionären - saknar” ch vapen. 'Fascismen nismen är, samma an= das barn," menar vår / | sagesman.” Resignerat rycker. han på axlarna och tycker att det kvittar. lika, fr ri är inte bara palmer, sol-i' : Nana är ofta oupplösligt "fört knippade med begrepp. Lika li- ket som man kan undgå att tänka på Amerika när. man, hör namnet Colombus eller ärtsoppa här ' Erik XIV" nämns, lika litet kan man undgå att. associera namnet Krupp med vapen. > Krupp" vär en gång PKanonkun- gen”, Det var i Krupp-verken som jättekanonen Tjocka Bertha” göts. Krupp-verken - var ”rikets vape smedja” både under den sista ka serns och fuhrerns' tid. nn ”Dét.tar sju timmar att göra en snabbrond genom anläggningarna i Essen för att få en bild av dagens produktion. Jag gjorde det. Efteråt kontrollerade jag mina antecknin-= gar. Till produktionen hör, konsta- terade jag, lokomotiv' och lastbilar, schaktmaskiner. och fullständiga in ”dustrianläggningar, kärnreaktorer, ;.precisionsinstrument och tandpro- i Men inga vapen! : Krupp. firar” nu sitt 1 -årsju- bileum. Det var. den 20 november 1811 som Friedrich Krupp i Essen grundade ”en fabrik för framstäl- lande. av gjutstål och alla Järur resulterande fabrikat”. Man skulle kunna säga att Napoelon stod fad- der till företaget. När Napoleon från Berlins "slott i november ' 1806 be- ordrade den”s k.”kontinentalspär-' en”. (All: handel , med : engelska produkter förbjudes) ' innebar det- ta att den unga-europeiska indu- strin. ställdes utan tillgång till en av. ' de . viktigaste 'råvarorna, det "engelska ' gjutstålet.. Utan detta var framställningen "av verktyg, fjäd= rar, 'stämplar 'och skärverktyg i-det närmaste” omöjliggjord. Friedrich Krupp, vid den ' tiden 24-:år gam- mal,> såg här. sin stora : chans. I motsats till många andra soni gjor- de liknande. försök lyckades. -han i— En: frigörelse. från” broder. slogs; rot -broder, nä far och "son kom” på skilda" sidor” och : - när ' grannens son; sköt ihjäl. den andre” grannens: sor. — ; när "man vet att ett inbördeskrig; ter: sig på detta sätt. så" tror: och" ”höppas hö : : tala SKkältt! "överklassen får lämna | | sig" "mellan 20-40" pröcent: av k Men: arbetaren betalar i "regel "in? "gen skatt; Hans inkomst är sådan att. den inte” räcker till den ;egnä', - familjens, försörjning” trots att: den: |' SOT! "Hallandsposten ” "kän väl ändå te" allvar: :mehåy' valt: det”: Ändustriar taren ah fattiga "får ett litet. som förvärvas till exempel i Hals: Jand, skall-beskattas hårdare" än! öm 'samma' inkomst förvärvas” il Stockholm, - Därtill i kommer : att? ”löneförmånerna är, bättre ;i. de ' ” högre. dyrorterna ä än ide lägre för ' samma ”arbetsprestationer. På det sättet har lar.dsortens missgynnar, 1 dubbel bemärkelse. i > Vi anser i motsats till Hållandss posten att en av skattepropositio- . nens största förtjänster är att det ,Orättvisa” "dyrortssystemet' äntligen” elimineras då det gäller skatteav- . dragen, 'Det skall såväl regerin- gen som dess välvilliga pådrivare! centerpartiet: ha. ett. j. erkännande . för, . : under kommundebatten hävdat att vissa kommuner är för små för att 1 framtiden. kunna ge invånarna den service de har rätt attt kräva. Någon revision av denna appfatt- ning är inte motiverad, .En re- form går helt enkelt inte att und- "vika, skriver Skånska Dagbladet (cp), som polemiserar mot center partiets . nej till r ingsproposi- som från andra. Och man kori> mer" inte förbi att många kom- muner, inte enbart landskommu- ner utan även vissa städer; inte; förmårsge den önskade servicen. Vad sker då?. Joy folket flyttar, fortsätter Sk D: > > Den. bärande linjen bör vara att. kommunerna skall vara så stora" att servicetjänsten inte blir allt- för varierande. Trivs inte folket i en kommun söker man sig till. andra - platser, skatteunderlaget sjunker och utdebiteringen stiger " för dem som blir kvar. Servicen blir ännu sämre och inga företag . vill etablera sig där, dels av rädsla för hög skatt och dels för den dåliga "servicens skull, -Dessutem kommer ' man inte: ifrån att om - 1 . tionen om en kommunreform: , För att börja med'centerns mo- tion må därför konstateras att ett blankt nej till ändrad kommun- indelning inte motsvarar en rea- lstisk situation, Skulle denna ne- gativism bli vägledande för stats- makternas handlande i denna frå- ga löper man risk att göra vissa områden av vårt land en björn- varande riskerar man felinvesteringar, ä offentliga byggnader, --- Om man säger nej till reformen” löper man risken att vissa områ. den inte kan hävda sig därför att den k iativkraften lamslås genom : splittringen på för små enheter, tillägger kollegan. man benhårt håller på den nuv . och folk; finns, T n den är: otillräcklig, De "unga! får td” ;hatd; om sina: gamla trots att) bostäderna ä är. Hrönga och omo också , fr älla. ett stål som 'var "Tikvärdigt med det engelska.” | " Men | hans 7; vsuppgift "Kostade honom « — livet: Bara” 39-år gam- . mal. avled han; utan” ätt ha-upp- levt någon 'del:.av de- framgångar -som sedan skulle göra huset Krupp .till ett..av:-Europas 'största: företag, Han "satsade. sin "hälsa, och: han [> sätsade:.de 000... riksdaler, som "han ärvt och som fem "generatio- ner Krupp före honom lyckats skra” pa" ihop... Och inte: nog" med: det: till'sin' son Alfred Krupp efterläm- nade :.; han. också: sina" rupp 1818—1840. Då blev han kull, hade byggt en mass bygga sjukhus, skolor och - bostäder för de anställda '— och de första ålderdomshemmen, + ter 'hans 'död fanns inger man lig arvtagare. Hela koncernen ärv- des av Bertha Krupp, dottern som just fyllt! 16 år då hon fann. sig vara: Europas största kvinnliga in- dustriledare. ;Familjeföretaget för-; Denna bild visar Krupps ”stammhu. Kl . I denna stuga bodde Alfred tvungen ått flytta” för utsiktens a fabriker. utanför : stugknuten .«. andra världskriget. till 57. 000, 'Ger- mania-varvet ” och .Gruson-verket Thäde gått förlorade; - ett äv järn- verken ”demonterats, flera av dot- terföretagen hade” sålts eller JPP- lösts, fe ;” Alfried Krupps första Sttärshand- ling" när han 1953 : återtagit " lJed- ningen för koncernen, var '— att vandlades raskt till"ett aktieböl och" disponent | för - det "blev. den 33-årige Gustav” von Bohlen urd|: Halbach.. Fyra år:senare gifte han sig med: "Bertha. Krupp . och. fick hela koncernen" som "hemgift. Och inte nog med det: genom kaiserns ynnerst fick han också tillstånd att anta namnet Krupp! fa ae Gustav” Krupp” von" Bohlen' und Halbach 'blev den andra stora ”va- pensmeden i företagets historia: När rustningsproduktionen ' nådde '' sin klimax. .. 1917 ''sysselsatte, Krupp- koncernen nära 1504 000 "människor! fter: första "världskrigets + slut ställdes "produktionsprogrammet in på fredligare :banor:. lok, järnvägs- vagnar, »lastbila biografmaskiner; kassaapparater ” : "a talet. "anställda! und : Halbach av ”fränsmånnen' 'och dömdes -för ' sin. vapenproduklions skull till fängelse: Samma öde skul- le; i hany "med, största säkerhet ha Sr dön dnöstéreike dödssjuké 1ö-4 "I detn skickades. Alfried- Krupp 2948 j fred. Krupp, 14 år, Den sysselsatte då” maten man, ;” i När. "Alfred: Krupp: dog" 1887 hade t för 1:61: år. och sett ;Det var Alfred Krupp: som öp- tes; till ”Kanonkungen”, Ändå: var det: inte. vapen: som. utgjorde den ; viktigaste produktionen” ens under denna period, 1812-87. ' Det var tid som "Tyska ter "spanske. arbetaren” som 'möjliggöi för tyskar, svenskar och engelsmö, att köpa sin semester till underpris ' "det vet vi, men vi tycker ändå om; att ni . kommer, - Era kläder, - "era: av välstånd ger oss nå, ot att dröm... maj om” och hoppas på slutar sagesman. "IE amerikanska, : Wolf, har satt nytt världsrekord för.! damer;i. konsten. att hålla sig uppe! timmar och 20 minuter. Det tidiga-: te rekordet hölls av en ryska och; : var: 34 timmar. Med sig i ballon-; gen: hade: mrs. Wolf ' en fallskärm och en;iradio. (TT-AFP) : 4 ” Östtyska': bostmyndigheterna - ge. uten serie frimärken till den! förste. rymdfararen Gagarins - ära, -meddelar ..National-! -Zeitung. i Öst berlin, Frimärkerna kommer ut 1 december. (TT-DPA A) : SY NEO dre EF RAN: "gen. ." i..en. ballong. Hon var uppe 1.40. |]. N nationalistisk- järngruvor. " Det var "också han som" skapade”. den. långa raden "av I- ” sociala inrättningar; från konsum= - tionsför bland de ällda till. pensiori. På detta "område" var |. han en- föregångsman, vårs idéer | senare togs upp av andra industri-|. mrs” ; Alfred | företag” och av Bismarck. när han |: skapade den första socialförsäkri Alfred Krupps smala huvud. med. det, kraftiga vita skägget biev ock- så en symbol för ”välfärdspolitiken” på samma sätt som kaiserns eller Bismarcks ” drag blev 'en symbol för Tysklands politik. överhuvud. En romantiker på tronen Under sHred Krupps efterträda- te, Friedrich Alfred Krupp (1854 1902) ökade antalet anställda vid Krupp-! koncernen ' från 20.000 "till 43.000 anställda. Han ledde företa get från 1887 och har gått till ej tervärlden — som - ”romantikern” bland kruppianerna. Han 'fortsat- te faderns sociala verk genom. att Tear kan man nämligen> stitta långt - | framgår, att de viktigaste uppskjut- "| delarna av: Sovjetunionen. Framför efter: öö krigsf för brytar Pi ku men. "redan 1951, försattes Alfried Krupp på fri fot; "och én liten del av: familjeförmögenheten tilläts han] a. Men del betena hade” "varit grundliga: arbetarantälet had sjunkit «: från 250. 000" under : När Ruhr- -området besattes häke |; tades Gustav > »Krupp ; von: Bohlen |” sälja" by der ' och. maskiner för ytterligare 20 miljoner! 7 ök + Det var ingalunda något affärs- mässigt drag. Men Alfried Krupp | motiverade försäljningen: "16.000 av våra pensionärer har bara fått ut är min plikt att täcka den andra :..p hälften. Först, kommer människor- na, sedan maskinerna” deklarerade han. Ffa kA » Genom dennä inställning, lycka- des han ' också få majoriteten av till Krupp-företagen. I dag 'syssel- | sätter koncernen i runt tal 110.000 anställda, och. omsättningen! steg 1960 till' den enormä summan: fer dukter ' för - 620: på export. ””Alfried : Krupp. rr den" siste Krupp. Hans. son och "arvtagare, ten 23-årige Arndt, bär bära, -nam- net Bohlen und Halbach.; ., 5 " "Arndt: lever, i Mänchens: konst EJ närskvarter ' Schwabing, men” Lan står. beredd att överta platsen. bak- |: om .. faderns : skrivbord ' i Krupp- jeföretaget .. inte” skall ställas utan träffa” far de". -båda' aldrig tillsam- mans utan i var sitt plan och träf- fas” först "vid "målet, ; det” må” val ra Tehéran, New Delki eller Buénos Aires.” + Successionsordningen” Krupp- -monarkin måste trygga: i oo - Sune Karlsson :: : Men det .var "Alfred Krupp som |. byggde ut stålverket. till en kon-;|.:. cern som omfattade också kol- och |. UPPSKJUTNINGSI ry SATELLITER. mer FÖR [oemmve d RÅKETBANO PROVÄNDAM, halva 'pensionen - sedan "1945. - Det” de tidigare anställda att återvända |! miljarder D-mark;-Därav går pre- Jr j D. Essen! när den. dag: n kommer. Han |. a verhuvud om en olycka; skulle, in=| 0. Å avdelningar., I den ena sprids ”ö, ” förbjudet "för de anhöriga att vara X närvarandd då kyrkogårdsförvalts t ef.R ikodag gen | NT” förvärvavdraget > G Gärda: : Svenson -oon fo. lösa m fl (cp) öns= gängse. a 1 SE jet framlagda. försla= ; Vår kar åa ”koskmunslskattele, så att = 7 - Et kvinn haft inkomst av rörelse v: fordbrukstasihet er som haft varit verksam konst av eget" arbete fr göra avdrag med 300 kr.. Om: sg ; hemmavarande ; barn sunder;; ä föreslår motionärerna att hon” år. dra av: 300 kr, samt 20 PEO högt : inkomsten,» samman! lagt dock ög! 2.000 kr. ' ” Restriktionen äv Vonsinskatt Wi hrehdroff och (Fre att reglerna "för resti- skatt-för bensin. som in= om jordbruke t förbrukats till .ben= mA av; restitutionsbeloppet. Samma motionärer önskar sena en höjning av gottgörelsen till gårdsnäringen och till fisker gen för erlagd bensinskatt. n " Rysk sång.” Den' ryska sopranen: Galina Visjnevskaja har: gjort "stor ipubliksuccé' på Metropolitanoperan: i New: York,' där. hon sjöng titel- rollen i.-Aida' Kritikerna däremot. - var -inte riktigt" nöjda". I/ Herald Tribune gäv Paul” Fenry; Land ett syrligt råd: L -— Vad denna allvarligt sångerska skulle behöva bkolning av'sin röst.” -Vartill Galina genmälte: : | st Varför skulle jag bry' mig ov ad kritikerna” tycker? Jag sjunge = publiken, os ; Gnälliga: frun 5 var äntligen” nöjd Joch sa: +: Yy— När jag hade! "blivit botad från Faa sömnlöshet var jag så glad så” jag kunde inte sova på hela natten. — Ja, här måtte ha varit” släckt. länge”. sn Stockholm, « och” inom den nä "maste tiden”; ; skall stoftet ; ef il. ytterligare några "personer. spri ds för vinden eller grävas ned utan urna i den särskilda min: I Minneslunden” är uppdelad” if kan under. "de tider på året: då 7 marken inte är täckt. av snö, eller . "utför. ceremo=" ; FÖR RAKETSIGGANDE « st S AUTOMAT! CSAMMANSTL n BRÄNSLET EN INGAV " RAKETFABRIK + > noen Ryssarna har avfyrat sammanlagt ca: 2.009 raketer under åren. 1955 1960: Detta vet man, eftersom 'amerikanska arméns” radarstationer ”noterat” dessa raketer.” Med "ra- ini Ryssland. Så” har t 'ex ,den amerikanska radarstationen i Sam” sun (i Turkiet) en ”sikt” på mer än. tusen kilometer in i Ryssland. Av; de uppgifter, som dessa statio- ner församlat har man. "med hjälp av'andra fakta kunnat komma fram till en : översikt, som ger oss en blick "in i. ”det "allra heligaste” i den ' ryska "rymdfarten. .Av kartan ningsplatserna för satelliter och dy- lika projektiler ligger i de västra allt runt, Stalingrad 'ligger "talrika Provcentra ' för raketer, : och från dessa . centra är en/ca' 8000 km lång bana utstakad, på vilken ra- keterna finner sin väg ut i världs- rymden. I staden. Kujbysjev beva- rar ryssarna sin största hemlighet, nämligen — sammansättningen av bränslet för raketerna. Uppskatt- ningsvis har här ett tusental tyska vetenskapsmän medverkat vid upp- det av ett ”bränsl rum”, I ett område vid staden, Magnito- gorsk. man med detta bränsle. Det kan natur- ligtvis vara en "tillfällighet, men Magnitogorsk. tycks också ha en bas, där helautomatiska raketer står klara för att försvara ”något”. Tör- modligen rör det sig här om min- dre raketer, som kan avfyras sam- tidigt. - - Man "räknar med att Rysdand sammanlagt förfogar över 16 cent- ra, där raketer produceras, Härav förefaller staden Novosibirsk utgö- ra det viktigaste centrat.. Där finns JL tiska raketfabrik "och man förmodar, att en'stor del av rymdraketerna tillverkas här, Upp- skjutningen av dessa raketer sker emellertid på annan plats. - Givetvis är denna bild av den ryska raketindustrin inte fullstän- dig. Dock ger den en intressant in= blick i ryssarnas hemligaste ”yverk- stad”. i oa Indiens drygt 200 miljoner röst- berättigade går till allmänna val den 19—20 februari nästa år. I vis- sa distrikt i Himalaja kan dock in- te val förrättas förrän i april, då befolkni i dessa bru- kar vara fullkomligt isolerad vin- tertid. Resultatet väntas | föreligga den 2 mars. (TT-AFP. ' CA ; d tjänst. Man får nämligen komma ihåg att utvecklingen griper in|.. ILE NY JORDBRUKSSUNIS- tycks inskränka sig till att han lika hårt beträffande landskormmu. | TER efter hr Gösta Netzén har hr | som. 13-åring var springpojke vid nerna som när det gäller tätor-| Erlander utsett riksdagsman Erie: | frökontrolen i. Svalöv. I rege- ternas, kommunbildningar, Kra- | Holmqvist, skriver Göteborgs-Pos: ringen är han den ende som ven på service blir lika stora från | ten (fp): - uppträtt "som professionell” cir- — Nu kan Karlss kli; dem som bor i Jandskomreunerna Hans kontakt med jordbrukat |' kusartist, Hr Eric Holmqvist lär | inte gå längre i den a jer . ” ha visat si sig skicklig i romerska | men. . ör on ae lerig Var ehän- - Nej, jag köpte den när jag! | upphör de att uppträda i folkpar- fick löneförhöjning sist - | | GP tillåter. att de som känner — — . stas hr Holmqvist vet att han är en ” " = . DS energisk och ambitiös man, vars - : ; . | kapaciter bl.a utnyttjats då det zäller. "utredningsarbete inom för- on = SC Pwaret Svar er t - s : : . NON, OT ; | | ” ” . fa ” : - ” - ” - vv 7 t : v nn maa VETT 4 M singborg, Malmö och Västerås, ' for, format tak och till dess ytterån äl nin, men rockogärdsdirektör Tage ” , Attermark ” påpekar för" Svenska 2 Dagbladet ' att de anhöriga. inte bör veta den xatka platsen, för spridningen. ' ” - För "närvarande finnst i Stockholm minneslund för utspridning av ask endast på .skogskyrkogåren.: Li nande. minneslundar "finns i. Häl Vasa flyttad. "STOCKHOLM (TT) " Världens” största emballage”, '— regalskeppet" Vasa: Av . aluminiumöverbyggnad - kän” : "de på torsdagen - beskådas" på Norrström då flyttningen |av - . skeppet till det' nya' vasavar« vet vid Alkärret nedanför Lil+' ; jevalchs konsthall skedde. Det väldiga bogseringsekipaget .. blev en ovanligt pittoresk. syn 1. den lätta dimman -— närmast såg ' det ut som om en idrottshall flöt - omkring på ' vattnet. . Bogseringen - den 600 m långa vägen från Bec holme gick fint... Vasas överbyggnad har ett våg ; dar är höjden 21 m. Bredden på "alu sons miniumskalet har samma mått och : längden är 56 m, : -.- | -Vasamuséet på Djurgråden | blir färdigt 30 november med utställe- . ningshallar, restaurang samt film=' n och föreläsningssal. Hela TR | ningen. har kostat 1,5 milj kr oci har donerats av byggnadsfirmor. 2 is Invigningen av muséet ell. början av nästa år, men en par! u utställning. av de finaste vasa ma den öppnas redan i början av a cember. - a vå sor '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.