å (0 0 OA ENE ED 1 en a rn nn nn nn nn nn tear vYyryrvyYv vyrvtYrrv | D: är "väl fråga värt, om hi : storien kan uppvisa ett mera underligt krig än det England upp- kvde från den 3 september 1939 till - den ' sensommardag ; påföljande år, då ”slaget om England” börja- + de. Öriket befann sig 't krig, men där ingenting hände, I ett krig, Sakkunskapen' hade förutspått jät- teförluster : bland civilbefolkningen ' "3 från krigets första dag! 10.000 döds- . - Ö offer om dagen epbart i London. + Nära 15 millioner kvinnor och barn bhade'evakuerats, mörklägg-= ning hade genomförts så minutiöst, / som "tänkas kan, de djurälskande "> engelsmännen hade gjort av med ' buktor, öar och skär, 7 . skulle bil en mycket hackig. och en stor del av sina keldjur;. enligt en uppgift begrovs 80.000 kadaver på en enda, natt i ett jättenälv vid När, vål den första chocken var . över, hur reagerade då engelsmän- nen? «och I-ett nyutkommet arbete”. "The Phoney - War” (Michael . Joseph, London) ger författaren E & Turz ner ko:t och gott svaret: vi rea- gerade som engelsmän, Ingen pa- nik, laglydnad efter bokstaven, nä- ra 108 till: absurditet, hävdande av personlig integritet och frihet inom förordningarnas ram; När allt det hemska inte hände, > £om man” väntat, började” engels- männen stirra litet yrvaket på var- +» endra, Att myndigheterna inte var att lita” på, hade" man. nu som an- nars' klart för sig. Ändå ville och kunde” man Iinte' trotsa försiktig- hetsåtgärder, som 1 'det nya läget var både onödiga och t o m me- ningslösa. Diskussionens vågor gick följaktligen höga kring gasmasker= na. Varför fanns .det inte gas- Av: Eric Hä 8 ge”. yu Bortsett från det här, går livet 3 sin > gilla gång. Iareönt de passa till skilda damtoaletter? Hur skulle clerk-skrået i City och pojkarna vid Eton bära gasmasken till den höga hatten? Skulle en dödsdömd på väg till galgen bära gasmask på den sista färden? Hade myndigheterna inte överskridit sina befogenheter -- med ' förbudet mot obehöriga att uppehålla sig utan- för 'områden, tagna i bruk av Hans Majestäts regering? Ett sådant på- bud kunde t ex: drabba flickor, sont. väntade på sina sweethearts utanför kaserner och' dockor. En polis som nattetid såg ljus brinna i: juvelerarens. skyltfönster, ' utan mörkläggningsanordning; hade han rätt krossa rutan och släcka lam- ja "Evakueringen var: frivillig, "Det innebar, 'att' det hela' fick' en ”ka< råktär av : improvisation, : När : det » maskfodral I olika färger, som kun blev möjligt” sända barnen” . från Vad ä är -territorialvatten > ” denna artikel fortsätter Christian Westrup att utveckla frågan om territorialvattenbe- . greppet med tonvikt på vikar, bukter samt kring öar. eo Midigare har I en artikel denna tidning. berörts territorialvatt- nets yttre gräns och den är alltså $ våra dagar angiven med en viss längd från kusten, ; Men gränsen följer inte alla vindlingar i kust- lnjen, som åstadkommea av' vikar, För det första är man i allm het överens -om att man skall räk« na ifrån kusten när det är låg- vallen, För det andra är. man i eslort överens om att även öar skall « ha territorialvatten, - ma Man räknar den inre grånsen vid 9 öar och ckär, som inte stän= digt överspolas av havet, Men öar ligger Inte I en jämn rad, Det krokig = territorialvattengräns om den exakt skulle följa öars' och .skustens alla vindlingar, Man gör därför så att man förbinder de mest utskjutande punkterna på öar och på kusten med räta linjer och därefter fastställes territorlalvatt- "nets yttre gräns parallellt med dessa, =. a När då "gäller" Beräkningen « av Herritorialvattnets bredd vid bukter skiftar praxis från land till land. är. 50 8 mil - bred. I "engelsk den högsta: bredden. I, stort får man nog säga att det inte, finns någon allmän regel man kan följa, utan man får undersöka från fall till fall vad de olika länderna" gör anspråk på och vad som kan anses som folkrättsligt erkänt." FN:s International Law Commis- sion, 'som ” försökt . kodifiera : de folkrättsl'ga' reglerna, har även för- :| sökt åstadkomma en användbar des finition på ' bukt, ' som”, må ' änses tillhöra”; det. inre territorialvattnet, Definitionen, som 1 praktiken dock inte kommit till: "användnig, lyder: Om ' ytan "av: en ' halvcirkel med buktens mynning som radie är stör- re än buktens yta, räknas -bukten som inre territorialvatten. Så + I sund; gäller . samma » principer som annat vatten. Är sundet bre- dare än den dubbla. territoriab at- rat sig villiga ta emot barn och : vidtagit anstalter för att göra det + så trevligt. som möjligt för sina pan? På "det svarade. man” obetingat d har här synvidden fått bestämma | : ; London, ångrade sig många f föräld= . rar i sista stund, andra, som an= mält sig, vägrade avbryta semestern för evakueringen, A andra sidan hände det, att många, som rynkat på näsan -åt evakueringen, i sista . stund följde med, när de såg, att grannen bestämt sig. Ute på lan= ” det blev 'därför många som förkla= små : inackorderingar, aldrig anli- e tade som fosterföräldrar. Det spred . missnöje och .förargelse, Ju längre . evakueringen: drog ut på tiden, " ju större blev naturligtvis påfrest= . ningarna i förhållandet mellan eva=, kuerade ”och ' värdfolk, Otvivelak= ' tigt har” åra egna” ” civilförsvars=' - ti myndigheter åtskilligt att lära av - engelska erfarenheterna på detta område. ;; Mörkläggningen - -— I tvecggat 'svärd ”Mörkläggningen kom under : den " period, varom här är : fråga att kräva "långt" flera . trafikoffer än kriget ute vid fronten; Myndighe- terna tänkte: på hastighetsbegräns= ning men stötte på patrull: en så= dan - förordning hade : för . mycket av -nazimetoder över sig för att kunna tccepteras! I stället uppma= nades kvinriorna bära vita sockar > och "tidningarna visade, att man ' kunde skydda sig med att sy in + vita" band "på hattar och kläder, - Dessa anordningar . ansågs emel- lertid vara. så .oestetiska, att män. föredrog "ta risken "med mörker öden, ' Mörkläggningen” åstadkom". ett: arinat” oväntat problem:' skils= mässodetektiverna blev - nära 'riog arbetslösa. I .mörker blir, som -be=. : kant -alla kattor grå; och det 'var följaktligen inte lätt att leda i be= vis vad man möjligen var ute för - att söka 'finna,” Därmed ökades de". arbetslösas skara, ' som uppgick till 1.5 mill.i detta England, som äns nu inte förstått väd kriget kräv= - de i fråga. om krigsansträngnings "En. Jantman - målade , stora vita ..på sina kor: för att hitta , och känna igen dem) Myndigheter- na, som: krävde att plöjningen skäl- le ske på :alla. tider på : dygnet, vägrade" dock ' till. en - början lätta ., på mörkläggningsbestämmelserna. Till sist löstes hela detta problem= komplex gerom införandet af "den" dubbla sommartiden redan från. den 24 februari, = >"... 7 "i Skyddsrummen : vållade givetvis z också de mycken "diskussion, Myn« . digheterna hade ordnat med. över! en . million: s'k Anderson-skydd, uppkallade ' efter vederbörande mi.” : nister;' enkla" plåtanordningar, bra' mycket påminnande om ett mera '- stabilt : cykelstall. Alla. med årliga” åa | inkomster under 250 pund tilldela= ' des ' skydden "utan kostnad. An-=' nonsspalterna överflödade med re=:, k d skydds= : tenbredden :är > den överski delen: fritt hav, Rätten”till genom- fart i vissa för samfärdseln viktiga sund. har emellertid blivit föremål för särskild reglering genom 'trak- tater. ” Beträffande : Dardanellerna finns en konvention "av år 1936, Passagen är fri för alla handels- fartyg men begränsad för örlogs- fartyg. I krigstid får endast far- tyg från länder som Turkiet ej är I krig med: passera, Beträffan- de Magellans sund finns en trak« 8 r tradi rumsutr från tagare till lämpligt lager av cider. Tunnelbanorna erbjöd givetvis bäs= ' ta skyddet, mer? myndigheterna ha=" de aldrig räknat med dem i den funktionen, När bombningen senare kom i gång, löste allmänheten själv problemet: genom att helt, enkelt :' köpa biljetter, och stanna kvar där nere, so a > Att stpa för freden . : Krigskostnaderna — 6 milj pund konkurrens JÖNKÖPING 1(Skog-Press) När vår massaindustri är, ut- byggd kommer enbart bark och 21. Lägsta detaljbandelsm arginalen. noteras för mjölk och grädde ENS 17 del? LUND (TT) Fördyrar sågspån därifrån "att årligen t.: > Den frågan diskuterades vid en. kunna lämna "ett bränslevärde på i runt tal sex miljarder meal - " klubben, .-: Deltag: ei var sex stockt na våra tentlig estraddebatt på onsdagen i Akademiska föreningen i Lund, anordnad av Skånska agronom- . e: överdirektör Helmer motsvarande c:a 600.000, kubik- . meter brännolja eller i pengar åtminstone 80. milj. kr. Har wi råd att inte utnyttja detta” in- ; hemska "bränsle. : ' FR Carl-Villhelm Tothigius, strida a bar . ordförande ; i Föreningen 'rade i sitt inledningsanförande om Sågverkens Biprodukter svarar att mellanhänderna >ar självstän- självfallet. nej" på den frågan. diga funktioner i produktionen och - skog, Xooperativa Förbundet, a ningsinstitut.i., =". i riförbundet, och direktör Folke Larsson, Överdirektör Helmer Olsson' erin- | Med ' den ' effekt, som ;kan ut- kan man räkna med att bark och spån kostar 8,8 öre per mal, motsvarande cirka. 50 milj. kr: för ovan nämnda sex miljarder inhemska 'avfallsbränslen skulle man enligt de lothigiska beräk- ningarna komma undan med 2 73 av. kostnaderna ' jämfört. med brännolja, därvid : inräknat en körning' på cirka tre mil "Det. skulle - innebära: att bark” och : spån ärkonkurrenskraftiga inom, oljans. gynnsammaste ' område, + längre. kan man inte komma för våra egna fiberbränslen. : —' Det är onekligen” en smida genant ' för" oss svenskar att” exempelvis. danskarna: kommit längre ifråga” om erfarenhet att sätta upp större fjärrvärmeverk : med sågverksavfall; som bränsle, i säger hr Lothigius. I sönderjyl- : land uppvärmes : ett helt sam- hälle,' Rödekro, med hjälp av et sådant ' fjärrvärmeverk: . Fastig-", hetsägarna” tillförsäkras ett pris; som endast & är 2/3 av. oljans. Här : i Sverige. är bark ett. ännu mera . konkurrenskraftigt' Jbräns; "Varför inte taga till vara flex. de: weritabla berg: av bark,: som samlas vid alla våra barkni tala om ma "vederstyggligt dessa ' barkupplag skräpar. ned: kog ' ÖKAD ENGELSK; : : ; :"SKOGSODLING ' Stora framsteg! har: gjörts. på; skogsodlingens" område . "Eng- land under det: 'senaste decen- niet, "Under ' tioårsperioden. 1950 —1959 planterades - sålunda': på. 225.000” ha” "på. initiativ av Fo-: resty Commission . och privata": ägare. . Under « « 20-årsperioden ” 1920--1939 "nådde ' man "endast upp till 228. 000 ha. aktlonen' vinnas i de nya förugnstyperna, meal. Genom att utnyttja dessa : "stannar ;i 'förädlings-' och distribu- distributionen! : För jordbruket bör det givetvis alltid te sig önskvärt "att en. så stor del som möjligt av det. pris som konsumenten betalar för den slutliga varan tillfaller jord= bruket som betalning för de råva- ror som de levererar... + i. - Detaljhandelns ”' marginaler . för mjöl är de lägsta som sörekommer för någon .ivsmedelsvara (11 proc av : försäljningspriset |' inklusive skatt). Smöret tillsammans : med strösocker cch margarin kommer närmast efter: mjölken från botten räknat. : s Pris-: "och kartellnämnden - Har "gjort. en undersökning om' storle- ken " av':handelsmarginalerna på livsmedel som omfattar i möjligas- te mån .sarima varor som konsu- : > Qisson i Pris-, och kartellnämnden, -agr, lic Paul Grabö, RLF, 7 fru Ursula Wallberg, Statens "konsumentråd, direktör Carl Lind- Slakte- utred- gronom Nils Fernqvist, . Detaljhändelns . andra varor r ingående i det to- . tala sortimentet. som får hjäl- pa till att förmedla jordbru- ! kets produkter. ; > Färskvarorna är relativt riskfyll- da varor och betingar därför en högre kalkyl, Detsamma gäller po- tatisen där kostnaderna för bort- sort?ring, förpackning” och sådant är ovanligt höga. Ingen är emel- lertid betjänt av att distributionen tar mer. än vad det kostar att för- medla varorna; När det gäller marginalerna fram till k ti är föreningsrö- relsens mål att av det pris konsu- menten betalar avräkna så stor del, som möjligt till . medl - tionsledet, Man vill ha fram 'mer|, och " mer . förarbetade, ligtvis verkar allt detta höjunde på marginalerna, särskilt i ledet frami till butiken; "rv ans i Det torde vara svårt att T fram-t. tiden kunna notera minskade mars] . ginaler om levnadsstandarden fort-', sätter att stiga och därmed kraven! tör Fernqvist, Skall föreningsrö- relsen fylla sin huvuduppgift ä är det emellertid nödvändigt att tänka ino! även på optimal" service, Det gälst-: ler att sälja aktivt. . Direktör Folke' Larsson i Detalj- handelns utredningsinstitut formus .. lerade”. följande. ”spelregler” för handelns sätt ett arbeta. 6, Det råder fri prisbildning oc! handeln har därför varken juridis] eller moralisk skyldighet att - höj eller sänka priserna på samma s som i tidigare led. Detaljh producenterna, . betonar : agronom Nils: Fernqvist, ' Slakteriförbundet. Därmed understryks "det gemen- samma intresse som både. produ- center och konsumenter har av:en rationell distributionsapparat' som : mentprisindex; ' G gi- nalen befanns uppgå till 20 proc äv försäljningspriset . inklusive ' varu- skatten, Kring detta medeltal fanns 1 betydande : variationer, .. mellan" 11 Proc för mjölk och grädde och 3 proc för färsk fisk... 3.0 . Vissa regionala clikheter av stort intresse framträdde. tydligt," nämli- gen mellan Stockholm och landet i:övrigt, För hela” livsmedelsområ- det var.priset i genomsnitt obetyd- ligt högre i Stockholm än för lan- i det i övrigt. För specerivarorna låg " däremot / stockholmspriserna : drygt 5' proc "lägre än för övriga.landet, ett. otvetydigt, uttryck för. skillna- derna i konkurrenshänseende, ; "Det, av : konkurrensen ”medgivna utrymmet för en ”onödig fördyring | ' !. av livsmedeln genom för höga han'- 2. Qulsmorginaler”. har otvivelaktigt på flesta ; varuområden ' krympt betydligt genom” den strukturom- vandling inom handeln som pågår och” bakorå': vilken den 'nävarande | & ! konkurrenslagstiftningen, : bruttoprisförbudet, lika Paul Grabö i RLF.; framhöll att" man; "från jordbru- " Kets sida ofla har den känslan - att en snabbare 'rationalise- > ringstakt och" en ' effektivare'”' konkurrens' inom” livsmedels-. - handeln skulle medverka både ' till Hägre - livsmedelskostnader och till att er större del av: de totala konsumentutgifterna"” » för livsmedel skulle komma rå- ” varuproducenterna, Fd jord”. brukarna, till def... fr : "På jordbrukshåll ser man också . med vissa bekymmer: på den alls : männa utveckling ' som 'innebär att |- en allt större del av ökningen av tgifterna för li del h tionsled 2t som ersättning för tjäns- . ter: som”. konsumenterna : antingen både "prod ter och ter 'har 'av en rationell distribu- tionsapparat som fullgör sina funk- tioner till lägsta möjliga kostnad. ' ..De ökade kraven dels för kon- mete: dels för ' självbetjä- nomisk enhet , och . den : uttagna marginalen måste därför vara till- . der och därtil ge innehavaren en'' skälig ersättning för hans' arbets : insats, : Detali: handeln > säl, varor utar » också ' på en vara måste stå i den" service kunderna - i "varierande ning efterfrågar," Ch ihet akt och ” minnessaker och” g ati "da ifråga om souvenirer.” : Nu är det tävlingsdags | igen, och som framgår + av annons i: dagens tidning. "gäller det den här gången ; ”Souvenir-modelltävling”-/ vars syfte är. att få . fråm: nya, .goda modeller, lämpliga, för produktion och! försäljnin ;. jnom hemslöjden, Konsulent Britta Johansson i, Hal. ländska” hemslöjdsföreningen om" talar att tävlingsbidragen': bör på ett karakteristiskt och tilltalande sätt erinra om Halland eller någon] speciell .- ort - i landskapet. . Hem- slöjdsartiklar byggda på folkkons- tens: grund likaväl som helt ny- skapade kan'exempelvis-bli lämp- liga son. souvenirer, Tyngre saker bör dock undvikas liksom sköra saker, såvida inte förslag till lämp- lig förpackning följer med tävlings- bidraget, Helst bör souveniren va- ra en bruksvaray "men är det fråga om ett prydnadsföremål måste det- ta ha konstnärligt värde, - LV ; - Fill tävlingsreglerna” hör också att även: den enklaste' sak måste vara gediget utförd. Dessutom skall de föreslagna varorna vara av så- . istället få' fram nya, vackra och representativa ' , souvenirer. Till de aktiva ifråga om" souvenirsaneringen k -en tävlan för att få fram en inventering av: vad länet ar att bju dan art att de”kan framställas i|. Fortsatt 'söuvenir-sanering a Hemslöjden utlyser tävlan t gallra ut : fula "och" ovärdiga ortskaralteristiska: samt för, mate-. rialets möjligheter och behandling” varans ändamålsenlighet och konst." närliga: halt4 samt dess säljbarhet; ' Tävlingsförslagen;' .skall.«. omfatta : färdig .;nodell 1. riktigt; mate ial Förslagen skall "vara. inlämnade 5 gifter” beträffande "tävlingen" "lä nas av föreningens affärer” i Halim- stad, Varberg och Laholm; De bäs- " ta förslagen belönas med" kontant= priser: i - : vä ” I. det. gamla "slottet 1 Versailles utanför Paris finns ett 'rum, . vors betydelse + som både: födelse-. och , | dödsrum för "furstliga - personer, I detta rum har nämligen ' inte mindre än ett tjugotal franska prin- sar och prinsessor fötts under åren lopp... Dessutom « har. i. detta rum två franska. drottningar. och två”. franska Iryonprinsessor. dragit. sina sista andedrag... Biffeltornét I Paris, som ju är Beträffande detta spörsmål har man | tat mellan Chile och Argentina ; . ' I Pongire verkli. stora kvantiteter och till priser som |" - - - gen" efterfrågar eller: som de blund annat .sagt att en bukt ilsom förklarar sundet för en neu- an. dala Rel nd- . Friskare barn = 200 800820) genom :affektiv.: klan övertygas kan anses vverkomliga för den .sto- uppbyggt av järn består av 15.000 skmotsats till det yttre territorialvatt-[tral zon med fritt tillträde för Jap friskt samhälle ra turistpubliken. . Plagiat av re- tioner, som net lanteskan vara någon genom-= ”fartsled och att det inte finns nå- Bon anledning för främmande far- dyg alt bege sig in I en sådan, . såvitt fartyget inte skall till någon hamn. Vattnet I en bukt skulle alltså vara jämställbart med vatt- net I en hamn, Dessutom har Tör samma ståndpunkt anförts det skä- Iet, att strandstaten ur säkerhets- synpunkt har större intresse av att behärska en I landet inskjutan= de bukt-ön av att behärska den del av vattnet, som utgör öppen sjö. Nan skulle således även här éraga räta linjer från de mest ut- skjutande punkterna. Men det är ganska uppenbart och av alla er- . känt att man inte. kan göra så vid exempelvis Biscayabukten elterjger så långt från fastlandet att ent att köpa varandras Froduk= eftertrådda men dyra varan. sett åtlands, ” Mexikanska golfen och för alt talavståndet dit är större än terriori-] ff | . Sva husmo, ine a : stjärt” : ett exompel från Sverige, Hanöbuk- | alvattnets dubbla bredd anses hal Det dröjde ända till april' 1940, nv "Britterna lärde känna" varandra vare r tycker jag att det - . ten. . Men hur. bred en. bukts mynning får vara för att den i sin helhet skall få räknas som inre territorialvatten har man inte kun- hat komma överens om, Under ti= dernas lopp har många olika mått använts, exempelvis bukter, vars alla fartyg. För alt -slutligen nämna något om förhållandena i Sverige så har vårt territorialvatten en bredd av 4 sjömil. Denna gräns har Sverige hävdat. sedan 1799. Under första och andra världskriget upprätthölls inte denna gräns utan neutralitets- gränsen inskränkte” till 3 sjömil, dock utan att Sverige i princip uppgav anspråket på en territorial- vattenbredd av 4 sjömil. Öresund är så smalt att det inte ges ut- staten att finansiera denna oerhör= da -utgift? Tecknade man ' krigs- lån fick staten senare betala igen | vad den fått och det med ränta. "Däremot förklarade mer än en en- gelsman, att kriget kunde finansie> ras, om -varje. fullvuxen dagligen rökte två paket cigarett r och drack en halvbutelj "whisky! Så - länge Britannia var solvent, varför skul= le man "då bekymra sig om hon var nykter : eller ej? Bryggerinä- ringen förklarade snart, att dess ' bar. en vä- rymme för både D ks och Sveriges normala territorialvatten. Här har därför skett en reglering. Gränsen , mellan länderna går en- ligt en överenskommelse av år 1932 mitt i sundet, Öar, vilka lig- ett eget territorialvatten. Så ä är fal le med, 3otland. Försök har sedan länge ' pågått både genom stora internationella havsrättskörferenser och bilaterala förhandlingar att uppnå Tör alla länder "överensstämmande . regler sentlig del av krigskostnaden eller - 256.000 pund per dag. Franska vin-= firmor annonserade flitigt sina pro= dukter och tryckte därvid på att de allierade borde hjälpa varandra innan en krigshandling krävde det första civila offret i England,: en 27-årig orkneybo föll då för kulor från en tysk flygmaskin. Att hän- delsen var märklig framgick inte minst därav, att ett stort illustre- rat magasin anslog hela sex sidor ” familjer rådde ej med att köpa ut I stora folklagers kostvanor. För-. + smöret drygare;' : genom att vända smörgåsens breda Ä än sex r a gekeraler, som åa, mötte upp i uniformer med ut- märkelsetecken och guldgaloner. , Första. ransoneringen — fläsk, smör och socker — dröjde till bör=' jan av 1940; Trots små ransoner fick handlarna . överskott; - många ransonerna. Emör ingick f ö inte sörjningsministeriet utfärdade snart anvisningar om hur man gjorde jo," helt enkelt sida nedåt. Då kom smöret i di- rekt kontakt med tungan och man kunde breda på tunnare med den Detta underliga mellanspel mel- lan krig och fred betydde ändå en hel del för engelsmännen, Eva= kueringen lärde den ena hälften av : befolkningen, hur den andra levde. Man kom trots allt varand- :;' kring' er fiärdedel av våra dispo- om att de bör efterfråga. + «De "svenska hushållen "beräknas .under året ha betalat drygt 10 mil- jarder" kronor: för sin Vvsmedels- konsumtion: vilket betyder att om- nibla'inkanmster användes till livs-]' medelsköp, > ' konstaterade :' konsu-- menttåjets representant fru Ursu- la Wallberg. '-: « — Jag här frågat ett antal hus- mädrar i olika åldrar och med oli- mili2storlek om livsmedelspri- serha och spontant fått svaret att järvör priser på vissa livsmedel med priser från tidigare perioder 2 tycker att stegringen varit star- «TA än för andra varor. Jämfö- görs också med erfarenhe- mera tillfredsställande om wrrensen mellan olika distri- ssformer och olika affärer i grad än vad som synes Nara drevs med priset som för- gsargLment. Vidare . frågar . sig som konsument om det dan befintliga modeller får givet- vis inte förekomma. . an Vad ' det ' gäller - bedömningen av tävlingsbidragen gäller att stort fogats med inte mindre än 2.500 tt0 nitar. -Det . tog. 250 arbetare något avseende kommer att fästas : vid men 'så är det ju också över 30 meter högt. ' t ne " SAALFELD- -AUTOGIRON Bygg ert eget. flygplan! Äntligen” har det senaste, i ”Gör- ”Planet i paket” väger bara 150 kg. a " väger den c:a 150 kg och är e:a” butikerna påverkar fabrika-| ; paketeradel'” varor, mer ”bekväm”-varor. Natur=' . på bättre service ökar, ansåg direk=; ' te i bara 'på låga” kostnader utan: ” delsföretaget är en eko-! . räcklig - för att täcka alla kostna- : inster,. Priset- '-:elation till.- av; olika slag .som . utsträck=. ,. torde vara enastående: 1 världen: ' mer 'än två år att bygga tornet,.v + 07 i för att skildra den omk liv ra » bäst parkerat Ec ESnOm snaliseringsarbete som under 3 meter lång, Rotorn kan fällas mynningar effektivt kan försvaras. , Man kan i alla fall alltid utgå Wrån att en bukt eller vik är inre f$erritorialvatten från en linje dra- gen. från de punkter där buktens eller vikens bredd är det dubbla av den av landet ifråga tillämpade | ligt yttre territorialvattenbredden. Men trär det gäller bredare vatten är det ofta svårt att veta vad som gäller, Norge hävdar att hela Va- rangerfjorden "är inre territorial- ratten, Fjordens mynning är 2 Fömll. Canssa gör ansvråk på beträffande territorialvattnet, Det är emellertid för många stater sto- ra värden som står på spel och olika länders intressen kolliderar ofta." Det var inte så länge sedan de i övrigt mot varandra vänskap- Stor och Island hade kontroverser på grund av påstådda fiskerättighe- ter, Man får nog vara en stor op- timist för att våga hoppas att en världsomfattande kodifiering skall kunna åstadkommas inom en snar framtid. - Hudsoaviken, som vid mynningen christian Westrup och leverne . Samtidigt uppmana. de rescbyråerna engelsmännen att tänka på sina sommarresor: Frank rike lockade, man borde ta bilen med, : Så kom den 3 1n maj. Strax där- efter uppsattes hemvärnet Inom loppet av 24 timmar anmälde sig en kvarts miljon frivilliga; efter 14 dar var styrkan uppe i en halv miljon, Många pensionerade milis tärer anmälde sig I ett förband enrollerades, sålunda inte mindre att började inlåta sig i samtal med folk utan föregående presentation. Myndi, de. . att Engelsmännen 1 gemen äro be- redda acceptera betydande upp- offringar men vänder sig mot tnindre irritationsanledningar. Be- folkningen å sin sida blev över- tygad om att man skulle vinna kri- get — trots regeringen. På båda håll lärde mån sig allt. så något, som man ansåg väsent- ligt. Kanske också vi har möjlig- het göra likaledes av denna korta period i engelsk nutidshistoria. », tensivt bedrivits fet vore möjligt, Av kalkylerna för vad iord- ; brukets produkter kostar för I konsumenterna framgår -otvety- digt att det endast är I några” få fall som detaljhandelrs kost. nader täcks. framhöll direktör Carl Lind:kog, KF. Det är LOKALNYHETERNA — LOKALREPORTAGET — DE LOKALA BILDE sare år uppenbarligen mycket in- inom handeln verkligen kommit till uttryck i pris- sänkningar i den utsträckning som det-själv”-vägen sett dagens ljus: en autogiro, d v s ett slags heli- kopter, .”i paket”. Det är Saal- feld Aircraft Co i San Diego, Ca- lfornia, som svarar för den nya ”bygglådan”. Det förefaller helt en- kelt att på så vis skaffa sig ett eget flygplan, Man skickar en post- anvisning, får hem en låda med material, teckningar och .bruksan- visning och kan så sätta igång och bygga sin autogiro. I färdigt skick ihop och därmed kan hela "maski= . nen få plats i garaget. Det påstås, att maskinen flyger mycket lätt och säkert och att det alltid och var som helst kan utföra en säker landning, med eller utan motors kraft. Autogiron kan nå en höjd av c:a 400 meter, medan fee I " tigheten ligger vid c:a n timmen. Om tanken är uu ken man avlägga en sträcka på €& Å7 km utan mellanladning 0
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.