"I SN upp”. dv ua - 4 ft En sådan. , kan "också förek : ! > Kvinnans 'premenstruella be- ” svär, alltså de psykiska och nervösa obehag, som uppträder några- dagar eller, omkring en vecka innan: regleringen upp" träder är någonting mycket vä- sentligt ur många synpunkter. . - Här föreligger iMand helt en- . kelt . medicinskt . psykologiska ”fall”, och hela problemet är ; någonting av ett. modernt. kul- turproblem. ” En brevskriverska drog en gång fram ett "bekymmer, som man nog j nästan -skulle kunna kalla för” ett rätt betydande socialt problem, Hon berättade i sitt brev, att hon un- Yv ")j” gefär en;vecka före menstruatio- . nen blev olidlig. ”Jag skriker åt ” barnen och gnatar, tjatar och gnäl- ler på. min 'stackars' man. När jag väl fått min reglering har jag tyd- ligt kunrat' se, att allt bottnat”i - min? grinighet. Kan man inte göra någonting:åt att humöret och sin- . nelaget! blir. så förändrat?” - Hon tillägger; att familjen i övrigt är harmonisk och lycklig men att den " här "nämnda frågan. blivit ett pror blem för henne. + . Hon är ingalunda" ensam Om de här : problemen, som familjepsy! o- logiskt arbetande läkare mycket/of- ta "möter, Den: bristande , balans, som modern i familjen upplever - under. 'dén förmenstruella veckan,|- . kan ställa till med ganska mycket |: " kontaktstörningar 14 familjen... När 2 / regleringen kommitigång 5 och spän- " skuldkänslor. och. ånger över, vad den" beryktade veckan före ställt ; till. "Då dyker ofta .en anhan svå- . righet 4 'upp, nämligen att behärska en: "över-eftergivlighet " av ' nästan lsjälvplågarstil. Man vill liksom gör ra allting” gott igen; ”och- köpa till: «> baka sin omgivning: med eftergif- |. ter,” som skapar ganska "oklara lin- jer inom uppfostringsarbet dök ”Irritationen. kän lindras” i | Min: "erfarenhet är, ätt "många kvinnor har en betydande nedsätt- ning av effektivitet och samarbets- TA förmåga under .den, premenstruel=. Ha” veckan,” Det finns ganska goda möjligheter. ätt genom - medicine. d lättäre" medi ' Min: erfarenhet ; > höver. sträcka sig "behahdling, På något "sätt" innebär] vetskapen om att man: kan få hjälp . en! lugnande känsla, som stärker motståndskraften och självförtroenz "+ det, Se alltså till att ni, får prö- va på dessa” läkemedel" och ' pröva. ut en 'lagom dos för” en lagom ti » Se "då också till ätt ni - .aktuélla ”Hdputriktér inte intar. en " trotsinställning till, medieineringen, I först småningom tonar bort; "Agger ningstillståndet lösts, uppstår ofta]: Å plikten och elevernas: fria tillval” - ” Rent ,principiellt änser X åsidösatt: den praktiska erfarenhet, sfrare och , akademiker, . som, 'under- (SBS: högstadium, med sammanhåll- |] na, klasser, "vilket "det finner oprö=- | genvid: mens, och klimakterium| L Kan. mildras. med lämplig: medicinering] : lering till nästa reglering, som hon i yngre år hade. ' Ibland räcker övergångsåren, förefaller det, bortåt ett 10-tal år. Jag tycker inte det är så märk- värdigt att den. här : funktionen stockarna består" ju av massor, av miljoner ägg,'som bara till en li ten. del hinner: förbrukas och då övergångsåren inträder så. är 'det naturligtvis inte som att vrida om en strömbrytare! Den: hormonella kraften - räcker, inte till för: hela processen och för den fullständiga bilden :' av ' ägglossning och :men- struation.. Det hela sker med sva- gare uttrycksmedel : för "att - tona bort så småningom. ' . Hormoner "och psykoterapi ES Vi förfogar över.en del behand- lingsresurser.. Det finns hormonella medel, - som kan. hjälpa ' kvinnån över den: ivärsta tiden, det: finns 3 sehr 4 mot ångest och ;spänningstillstånd, Ytterligare en 'sak,' Jag tror att själva den gynekologiska undersök ningen, "alltså undersökningen av kvinnan under klimakteriet är oer- hört betydelsefull. De allra' flesta kvinnor oroar sig: för cancerfaran och jag «tror att ett klart 'frikän- narnide undersökningsresultat mån- ga: gånger” ä psykoterapie: och ' ångest. Säkert har. mina kol-' legor, ' gynekologerna, en: stor, er= farenhet av.. den; här uppfattnin= gen och jag tror att. många ”onö-' diga” Jundersökiingar ur den syn= punkten inte är så onödiga. ”"".: '. Jag" upprepar” sammanfattnings- visv-således att vi dels kan bes handla 'de svåra "klimakteriska be- |- svären : i början av' övergångsåren med en viss hormonterapi,- vidare : att. den! kroppsliga behandlingen försiggår med vissa läkemedel,. som ,'. riktar sig mot spänningar och käns- lighet. ad inälvsnervsystemet, mot änningstill; stånd att också. ner -läk del terapi, . alltså : allmän själslig . be- och slutligen: också. allmän psyko- p talsbehandling och , boy kintrisk's "sådan ofta är ol drad+ samt att sl li "den gynekologi handling med samtal ' kombi med lugnande medicin. Under den här tiden ' förekommer ' ju ofta en del psykiska sjukliga. tillstånd. Den själsliga -bohondlnesn: riktar.: "sig ka undersökningen ' med friskför kl dä av mycket st stort värde, » Bertil st söteräng : esultat arv a ni liv. 7 lfrea Nobdl, ikallad. ”donationer- nas "och detonationernas ko- Mnung”,. blev. under . senare ' delen av sitt arbetsfyllda liv ofta ombedd "att skriva sina memoarer. Inte ba- ra tidningar och bokförläggare var angelägna :om : manuskript, ' utan även .industrimän cch uppfinnar- Må kolleger jorden runt anmälde 'sitt intresse, Samt släktingar :.och be- » kanta inte att förglömma! Särskilt enveten på den. här punkten ,var ' brodern, Ludvig Nobel, som i brev efter) brev "framhöll vikten äv! att "en berömd uppfinnare meddelade ligheten det liga i frå- 'ga 'om de händelser: och erfaren- «heter som uppfyllt och format hans ”mänsk Alfred Nobel slog emellertid döv- örat till:för alla böner och inviter. , Han kunde omöjligen begripa, vad offentligheten kunde ha för intresse av att känna till enskildheterna i hans privatliv, och för denna åsikt "gav han vältaligt uttryck 'i följan- de rader till brodern Ludvig: .. "”Maktpåliggande 'saker och 'kon- ”traktsenliga åligganden. tvångsför- "släpas hos mig tal,-1a, | äv: Sture” Wablsiröm mi 'slutligen,. åt den som har verkat | mest eller bäst för folkens' förbröd- ring eller minskning av stående ar- méer samt bildande, och spridande av fredskongressen” a st 2 Minns ni dem? scr ' De : kortfattade "testamentariska föreskrifterna om priser till .dem inom vetenskap, > litteratur, och fredsrörelse som ' ”under' det för- lupna året gjort mänskligheten den största nytta är i dag ”välbe- 'kanta : världen runt. Det har gått sex decennier sedan 'de första. no- belprisen delades ut,' och 'den svensk torde väl därför knappast kunna uppletas som inte är i stånd - latt namnge' en eller flera "av de många pristagarna. Vem kan t ex undgå att erinra sig namn sådana som Albert Einstein, Wilhelm. Con< rad Röntgen, Pierre och Marie Cu- rie, Paul. Ehrlich, Rudyard -Kip- ling, Selma ” Lagerlöf, Hjalmar Branting, Winston Churchill, Henri Dunant, - Ernest Hemingway, och Knut Hamsun? : Men” — naturligtvis har" "många istagare också blivit tidsdistahsens ' ibland månader till följd av tide- brist. As skriva biografier. är. mig "under. 'sådana omständigheter.” all- .deles "omöjligt, så :vida de, ej få vara signal korta," och sådana Läroverkslätarnas "Riksförbunds remissutlåtande i fråga om 'grund- skolan har 'i "dagarna publicerats. Er rekapitulation” av de viktigaste synpunkterna anser vi oss böra delge denna tidnings läsekrets:.. IR ; accepterar 'i. stort: Skolbe redningens » allmänna : målsättning för grundskolan, den nioåriga skol- samt, instämmer, givetvis "i kraven” på mindre. klasser, förbättrad elev- vård, - ökad , kontakt mellan "hem och;.' skola. och , bättre .. hjälpmedel i: -undeivisningen.: LR noterar med !. glädje påbyggnaden i i form av fack- skolor, ; emel=- iertid,. att Skolberedningen', allför litet” byggt på. resultaten av” den mångåriga. försi sverksamheten. 27:I | själva: verket "tycks SB ”helt..ha som . finns samlad. hos; folkskollä- visat. på "högstadiet. ”Fackmännens erfarenhet har' SB ersatt med 'vad den: kallar” ,”allmän . erfarenhet” (vem-:som nu kan anses. repres Nn stadiets' Organisation "det 'som Sp: eiéllt. intresserar," och här förklarar LR, "att. det icke kan acceptera | vat, opraktiskt, och, :opedagogiskt, Dessutom finner. LR,: ;att det:s k hållna hö är så ku- och! "vara, ett utslag av den allmän- na 'balansrubbningen. ' Så här kan " det låta då: "Varför skall jag ha N medicin, , vad -menar ni, 'är "det jag som: är. nervös, och retlig; Det är väl: ni: som bär er dumt åt. Nä, vet ni 'vad, det här måste vi reda nte Sexuell avtoning NS "När en. kvinna närmar sig a LÅ 50-—55- årsåldern så vet ni att hon in i övergångsåld Det är en. liten tröskel, kan' man väl säga, In; I: åldrandet. och många > kvinnor har. väldigt svårt att ac- » ceptera klimakteriet.” ve » +» Här är en fru 15 årsåldern, jag kan kalla hente signaturen "Er ika”, , > som frågar hur länge övergångsbe- svären egentligen ' sitter i och om det finns något som man kan hjäl pa dem med. wa -'Ja, Jag vill gärna" passa på att informera de . kvinnliga” lyssnarna om att övergångsåren ofta är mån- .t' ga, sEn kvinna kan mycket länge | + känna av sin menstruationscykel, , alltså de 'olika perioderna från reg- ”. | varför en uppdelning av eleverna riöst' organiserat, att. värklig sam- manhållning : inom : klassen försvå- ras ( veckotimmar med samman- hållen klass i eget klassrum i års- kurs 71). Den sociala fostran, som SB, talar. om, 'äventyras också av att klassföreståndarskapet blir myc- ket svårt att tillämpa i'SB:s hög- stadium, .+. sa > LR:s yttrande innehålle väsent- ligt. mycket mer, men det" sagda får. utgöra tillräckligt ” som sam- manfattning. Det ' är uppenbart att läroverkslärarna i Halland i stort delar sin riksorganisations syn på grundskolan, Detta kom tydligt till uttryck vid ett möte 'med högsta- dielärarna i-Halland i våras — då visserligen ” blott huvuddragen” av SB:s 'ställningstagande var 'kända. Efter ' nämnda ' sammankomst har den offentliga debatten gått vidare, och undertecknade finner det be- fogat att komma med ytterligare några randanmärkningar. ” : Ett av syftena”. med SB:s skolå är ”att' bredda "vägen till vidare studier, 'såväl praktiskt som teore- tiskt inriktade. Många anser, säger SB, att blott det från 7:e årskur- sen Hlinjedelade högstadiet "möjlig gör” en meningsfull. undervisning | ' och effektiv kunskapsmeddelelse, därför. att klasserna då är något Jansson; från . lika: många skolor med sam- manhållet och med linjedelat hög- stadium?" Undersökningen sammanlagt. 2.000” elever.; LR åbe-" ropar denna undersökning, vars re- sultat är "ganska entydigt; även om det. inte är överraskande." Janssons | undersökning visar; att färre elever: från socialgrupp 3 börjar. teoretiskt| inriktade "studier vid sammanhållet! än vid tillvalsgrupperat högstadium,” att färre elever från socialgrupp 3 fortsätter i 9g vid sammanhållet än' vid" tillvalsgrupperat". ' högstadium; SB ' vill ; med « sitt sammanhållna” högstadium bl a underlätta studier- na- för elever från icke studiemed- vetna.; hem.; Men'iden enda. under- sökning som. gjorts, pekar alltså i den riktnigen, att det sammahåll-; na högstadiet gör- situationen svå- rate för elever ;från icke-studie=" medvetna hem än det” tillvalsgrup-" berade högstadiet,” En del' av detta' kanske kan rättas till, när 'en'un«' dervisningsmetodik ” blivit :-utarbe-" tad. för det sammanhållna : högsta= diet. Men till dess blir: situatio- nen mycket. svår för elever. från icke-studiemedvetna skoldistrikt där man "dröjer ett tag med införåndet av grundskolan, bör man. ha möjlighet att komma ”nå- got så när hyggligt över den för- |sta tiden, Se oe sammanhänger ' med 'klassens stor-' lek, Det är uppenbart att 30 ele- ver är för mycket i sammanhåll- na klassser på högstadiet. Med den metod för att bestämma klassernas storlek + som SB tycks föreslå, är risken. betydande för att klasser: na i. städerna, tex i Halmstad, nästan i samtliga fall kommer atti |” uppgå till 30 elever. Det innebär en situation, som blir för svår för: de flesta lärare — trots SB:s friskal förhoppningar, att lärarekåren 'skall; klara sllå "de svårigheter, som SB ograverat gå igenom i hoppas vi innerligt, .tt den genom-' HA miste om. den undervisning som a di på. grund av.sin begåvning eljes skulle' vara lämpade för”. Tidigar' i, betänkandet. har SB utförligare - redogjort för sitt resonemang ovan ' och betonat. att. socialgrupp .3,' där : den tydligen anser, att fler. hem saknar studiemedvetande och stu-' dietradition' än i övriga socialgrup= per, , missgynnats. ”Ju tidigare urva=- let och”. den" organisetoriska 'diffe= rentieringen. "sker, desto större be- r, "det" sociala - handikap- = folkskollärare . Sven soni ni förfogat ö över” material "gäller hem." I. de - Ett. annat : allvarligt förhållande" skapar med sitt förslag, ” Skulle nu SB:s förslag trots allt! 3) äro, tyckes mig, de mest: vältaliga: T ex Alfred ' Nobel '—' ynkligt halvliv, . borde : hava + kvävts av människovänlig "läkare, då han tju- tande gjorde sitt inträde i' livet. Största förtjänster, att hålla naglar- a rena och ått aldrig ligga någon till, last. Största fél: att' sakna fa- "milj; glatt; humör " och. god "mage; Största "och enda anspråk, att. ej bliva "levande; begraven. ” Största synd: att ej dyrka Mammon; Ber tydande händelser i hans liv: inga. Är det ej nog sagt och mer; ån nog?,— Och 'väd finnes' väl i'vår tid, som' påssar in i rubriken bety- dande händelser? "—'De 10 miljar- der .solar; som röra, sig i vår. illa ckså obetydliga "och skulle skäm- as för sin "litenhet, ' om de hade | medvetaridet om''det'. helas. vidd. Vem” har:tid” att läsa biografier? "Och; ver :kan' vara ” 'så” naiv: eller så' älsklig att intressera sig därför? — "Det: frågar jag" mig på: fullt ”allvar” Som” syngs en. "lös självprestation. hade dock - gjort / olika ; upplin- pr Ired”: Nobel |'4 stralbubbla, kallad Vintergatan, är): väl dock till de. mer eller: dimorshöljda ' gestalterna :. samma. är” nog , förhållandet / "med den svenske fredspristagaren Ila Pontus” Arnoldson,,- som, ; dock en och andra ' omständigheters offer. Glömskans 'slöjor' har fallit "både över deras namn, och gärning. 'Vem läser t ex i dag en enda rad av den spanske författaren José Eche- garay, som delade: 1904 års littera= turpris med fransmannen Frédéric Mistral? Hans ' dramer : spelades i seklets början litet varstans i Euro- på, I dag förekommer han knap- past ens på spanska scener. : .-Tämligen bortglömd ' är" också 1910 års litteraturpristagare, tys- ken Paul Hayse — och vem i. all världen 'var Paul Henri Benjamin dEstournelles de Constant? - Jo, han var fransk diplomat och . politiker och delade 1909 års fredspris med belgaren AM Beernaert för: sitt arbete för internationell skiljedom. Och . Beernaert.,.. :Vad. gjorde den "mannen? Vet ens belgarna vem han var? a "Åtminstone de dre bland Jem torde. veta. det — ty. han, vår kon- seljpresident åren 1884—1894, Aeda mot av. permanenta; skiljedomsto- len i-Haag och. «President i Inter- parlamentariska rådet., ; ; För en yngre generation hör kan det. var.,1883 —. stiftade Svenska, freds-,.och - -skil; domsför- ningar — småting ;och komplette- ringar oräknade —:och mest: epok- görande bland dessa' var; dynami- ten .och :ballistiten”" (det. röksvaga krutet); Han hade i hög' grad: bis dragit till en världsomfattande upp- ryckning av gruvindustrin och ajert det. möjligt att på kortare tid' och till långt mindre" kostnader än tin digare "ut;h tunnlar och: andra: bergsrum. :-Det beräknades . exempelvis, « att :: man vid sprängningen av S:t Gotthards- turineln sparade 15 miljoner kronor samt. vann flera: år i tid" genom att begagna sig av dynamiten. . »Emellerftid kom ju tyvärr de fles- ta av den märklige enstöringen No- bels uppfinningar 'att höra hemma på krigsindustrins område, och när han' mot. slutet av. sitt liv, kom till insikt om att verkliga krafttag mås- te: till för säkerställande av var- aktig fred och ordning på jorden, insåg -han” mer än "någonsin hur "föga" betydande” hans. liv: hade varit. + : Vid ett samtal en "gång "med Per: - tha von Suttner sade han: .—'Jag tror, > atti mina fabriker kanske förr kommer att göra ut på ' kriget än era kongresser. ''i mig ,— den dag då två. armékårer på en sekund kan förgöra varand- Fa, skall 'alla civiliserade nationer |- rygga tillbaka fi för krig och avskeda "sina trupper! «> 7 « Senare blev han dock" övertygad om att det där med fredsp opagan- da nog inte, var alldeles horts kastad möda, och det.var på grund- val av den övertygelsen han i.si- aoin tid. utformade dat testamente; ilket 'b n ” :grundade :Världsfredsbyr fredspristagarna |: Han: fick fredspriset 1908 (tillsammans med "dansken Frede= rik Bajer) och avled 1916. ' Bajer; .var. politiker) och ske ställare, 6. arbetade :' energiskt 20P kvinnosaken, republikens införande, ett nordiskt statsförbund ”m 'm och n i .Gene= skulle kunna” utökas med "många många fler, ' 1: synnerhet är : det "som," Urabbats äv glömskeridåerna, Men även "åt- skilliga fysiker, kemister och 'medi- ginare, ' samt, som redan: nämns, litteraturpristagare, har mött. sam- ma öde. Och vad värre är: de, har ofta blivit — och' är — förgätna ln redan under livstiden." ” Av de” första, sex niobelpristagar- na, d v's "1901 års, är 'det' väl nu- mera bara Wilhelm ' Conrad Rönt- gen : och Henri Dunant som furt- farande är välkända namn för fler- talet människor; Den förres upp- täckt av Röntgen- eller, som de ursprungligen kallades, X-strålarna, gjorde honom ' till en av de stora o | odödliga, : Samma "är: förhållandet beträffande Dunant och Röda Kor- set. -- "Till de mindre Bekanta av 1901 års. män hör den franske" natio- nalekonomen och fredsivraren Fré- dérie Passy, som . emellertid kan berömma sig av alt ha stiftat den första internationella fredsförenin- gen” (1867).' Han, delade fredspriset med Dunant, men; räknas icke ty numera till de halvt slocknade stjärnorna på "den [nternationella fred isrörelsens fir "| re flertal människor"i dag är han | tingen : man -. tackar ..ja : eller ”aej. ner man sig osäker, ändå finns tet Mera ihågkommen är utan tve. kan den tyske bakteriologen Emil von' Behring, grundläggaren av den moderna immunitetsläran. Men nå- got klart lysande namn för ett stör- ändå inte, Detta trots att vi har honom att tacka för en revolutio- nerande insats i kampen mot dif- teri, von Behring var utan tvekan en av de, genom åren mest hög- kvalificerade medicinpristagarna.. pristagaren Jakobus Hendricus vant Hoff, född holländare, men. verk= sam i Tyskland. Han räknas sem den fysikaliska kemins grundlägga- re och fick priset för sina banbry- tande "forskningar över utspådda lösningar, bb - Ett stort namn, som sagt > — men så gott. som. helt. glömd : utanför fackkretsarna. "Me cos Vad slutligen den: förste nobel- pristagaren i litteratur, : Armand Sully-Prudhomme, beträffar, så hor hans dikter förvisso inte till dem som folk i vår tid lär sig utantill. För svensk' publik” har han för övrigt aldrig varit annat än ett namn som man så där oförhappan- des råkar träffa på. i en antologi, ' Ja, hur var det nu "Alfred No- bel. skrev” till" sin ;bror Ludvig? -.. vad finnes: väl i vår tid, som passar "in: i rubriken betydande händelser? — De 10 miljarder so- lar, 'som röra sig i vår lilla ast- ralbubbla, kallad Vintergatan," är också obetydliga, och skulle skäm- mas för sin litenhet, om de hade medvetandet, om 'det' helas vild. » Donationernas och detonationer- nas konung hade så rätt, så rätt. Men han ville aldrig riktigt släppa tron på människan och hennes möj- ligheter.. Både genom donationer och detonationer trodde han sig se möjligheter till fred och frihet på jorden. Ingen vet om han får rätt. Inte ännu, och knappast i inom Över- skådlig' tid. Fredskonferenser ' har vi haft legio sedan 'Nobels dagar, ” Ett stort namn var även kemi- |. "Vi ser fram inot Jul rar, gör inköp, Vi vill skapa vä högtid, Vi vill ha en glad, Bo I . Flyktingarnas Jul — hur "blir ” den? "Miljoner människor, som utan "| egen' förskyllan' måste fira en av ' » Vi plane= familjefesten +-— "i -jordkulor - oc plåtbaracker.' Kan vi göra” något för dem? Kan vi, som lever i det sällsamt lyckligt lottade Sverige äv- stå en julgåva också till några av .Flyktingarna riktar inga krav till; oss. Men deras böner kan vi inte '. gå förbi. Därför att vi har gåvan" att. kunna ge står vi i första ledet bland ' dem som får förmånen 'att ta an svar för lidande medmänniskor. ” Svenska .Kyrkohjälpen och. Kyr- en julgåva till världens flyktingar. Denna vädjan är en stor möjlighet symboliskt inbjuda en flykting" att fira Jul. hos Oss Kronprins Harald av Norge, 'som studerar ekonomi i Oxford, har en ": -- stor chans att få representera sitt universitet "vid den: kommande ” roddtävlingen mot Cambridge; Han har uttagits till ett 'av de fyra lag mot "Cambridge, (TT-AFP: men vi har även haft två världs- krig. och! lever. i ständig fruktan för ett tredje. t I Vis är bjudna på bröllop i juljö — vad skall man .ha på sig? .Cch vi skall: på; ett fint party: strax ihågkommen ” vid: högtidliga! till- fällen ' och festligheter, . men” man skaffar sig "också därmed ett. be- kymmer 'på halsen > — vetikettspro= blemet. : + > > Hur "skall "man ' då göra? Ja, 'grundregeln lyder, så här: Får man en ..skriftlig. inbjudan skall . man ovillkorligen svara skriftligt, an- Och man skall: absolut inte vänta till sista .momangen — det är iör- färligt för den som bjuder om hon får nejsvaret först dan. innan bjudningen. | Apropå : skrifter - så skall man också tacka för senast per brev. — en sed som tyvärr många glömmer och andra aldrig |; : ”Mörka” herrar : "Blir. man bjuden på något fort ligt förmiddagsevenemang skall her- rarna' vara klädda i mörk kostym, damerna i kort xlänning eller dräkt. Hatt och handskar hör ovillkorli- gen till — det får man inte glöm- ma. I samband härmed ett. Etet påpekande: man. tar alltid 'av 25 högra ' handsken när man gör en- tre för" att hälsa, Om hatten kan sägas:” den ' är hövlig och den'är praktisk. En gäst utan hatt kan riskera att bli tagen för ”lill-vär- dinna” och det kan Knappast vara alltför roligt.' - Om det inte finns angivet på inbjudningskortet, så skall kläd- seln för herrar — när det gäller större kvällsbjudningar —" anligt gammal god. sed vara. frack, Kän- säkert ' "någon bekant som också skall på samma tillställning, scn det går. bra att « fråga till råds, 1 innan hur «skall 'man då" vara j. klädd?, Visst är .det” roligt att. bli i > Nå,” men : damernas långa. kli ningar då? - Ja, "skall. maken? eller. kävaljeren vara -frackklädd, då bör man helst ..välja lång toalett. Vis- serliger har de långa klänningar- våra största' högtider — den:'gtora cd kobröderna vädjar. gemensamt om - som skall kämpa om "att få tävla S ) de fattigaste på denna jord? SE för alla vårt lands innevånare:'att ov na mer och mer kommit ur bruk. : NM och alldeles ensam blir man kanske inte i kort” aftonklänning heller." Men — nog är det väl ändå fest-. ' ligare med''lång?' Och ' betydligt" tryggare också för den delen. '- Den korta afton- eller middags klänningen hör ihop med smokin- gen. : Mellanfint skall man klä" sig om herrarna uppträder i' mörk kostym. Men "aldrig hatt på. kvä len — bara på dagen. ; Vår dotter. skall gifta sig i äl. : skall vi be familjens bästa vän her -att vara. värdpar? "Så. frågar: NV många ängsliga' föräldrar. De ” :be höver "inte vara så ängsliga — de$' där -med extra: värdar är bara: ett". onödigt påfund: Det räcker gott och ,” äl faktiskt trevligare om brudens - föräldrar själva fungerar som, värd= par. i Det är" ju ialla: fall de - som . bjuder. - "Extra värdfolk ' kan 0 trassla till begreppen för gästerna. SS Tänk på de ensamma så. till slut «ett tips tills > folk i allmänhet: glöm Inte de en= samma damerna i, bekantskapskrat=. sen i er iver att få ”jämna par”; Och : klunga för all del inte ihop dem vid en bordsända, bara för att" de inte kan bidra med- kavaljeter ' att . byta . med, Låt värden ta två damer på sitt ansvar under mest dagen, likaså några av d de” mes! tade herrarna.” : i uppskattat damerna känna ulet "under vagnet; [som femte hj Fru Clara + - dskolan inte sedan kom-! så när h synpunkt, elcverna står alltså på ungefär samma nivå. SB delar in- te' denna syn, Den förklarar: ”Gent- förda gr mer att bli doktrinärt fastlåst, in«i te blir en helig ko, som ingen får! röra, Vi lärare är positivt inställ" emot ar tet om linjedelni gens fördel i ovannämnda avseen- de bör vidare framhållas: att en sådan se den skulle kunna genomföras med tillräcklig ' grad 'av rättvisa och säkerhet, kommer att favorise- ra barn från studiemedvetna hem, efter dessas vilja och' förmåga att följa skolans undervisning i avse- värd utsträckning också kommer att bli en uppdelning av eleverna egen j efter deras sociala ursprung. An- | ordningen skulle med andra ord || innebära risk för att begåvade ele- ver från hem utan särskilt ut- Iprägtat studiemedvetande skulle gå pdelning, för den händel- ll; å Han rökte Den gamla damen hade, av en: ung man hjälpts upp på tåget. dan hade också lyft alla hennes kapp- säckar, paket och övriga pinaler på bagagehyllan, — Tusen tack, sa den gamla da- mer, Säg mig en sak, unge inan —rökerni? — Jo, d den unge Betel J Juniorförening, ' Knäred, höll i onsdags kväll gåvoförsälj |. ning i Betel, Knäred .Trots otjän- ligt väder och fulbrådska hade en mycket talrik menighet :sam- lats, och . många: hade. också skängt värdefulla saker fill för- säljningen!: Inledningsvis sjöngs Gå, Sion, din konung att möta”, varefter "ipastor G. Börjesjö läste Upp. 3: 8—12 samt höll ett kort inled- förväntansfullt, i Jag kunde tro det, sa den gamla damen, så som ni i pustar och 3 stån-, kar, ' ningsanförande och hälsade väl kommen. Efter ytterligare sång och bön samt kaffeservering vid- tog själva försäljningen' med En LT-annons säljande annons. ” ARAAA re Enok Larsson, Språxhult, som utropare. Köp- lusten var god, och allt fick en strykande åtgång. Försäljningen inrbingade c:a 1.000 kronor för NYFSTESTTS juniorverksamheten på platsen, ett: varmt” tack för "alla åvor |. samt till alla "medverkande, var- | Jag var. rik? :lefter den lyckade sammankoms- ten. 1 pvslöts med Välsignelsen; ” ND jag - dej. — Skulle du ä älska mej äver om -— Det vetsjag "inte, ” Axel. Men skulle i alla fall gifta mej med via Dear fast det "Rökning förbjuden?” M för liten för a att kunna läsa, . Fl Låter nå er son sitta och röka, tydligt : står ' på - väggen Past; Börjesjö uttalade till ST Sdm Tel. 11241. och 103007 NNE fila on Vad ska jag göra? Han är. Få
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.