i : komiker med ett register, som om- va FEPVEPIFPYVS nn mn ben UV NIHOA — UYN av TITIKAFET SKEN AN 2 - filmproduktion - vital insats i nyc- ika s tin rt REBEL ASA LA AREA AT LENAS EP EP EI TTT Refr n FPP PPP RT PER - LAHOLMS . TIDNING Bers ATA ALA S LAR AAA (dn RP Onsdagen den 13 december 1961. 03 dd : DN = : 5 5 5 :» = SR e = TFT >» a = Hc & 2 & 5 N NN PUÄNDRAR eq Pil UIp IA Sep UF "BuUIG)SEG VIOJS Ip Pam suermuwesK) Beg vis pö- 01 20 vän) f IPeRg HI FIT vOs.- , Epejå Oo GBIEA Jap IE 20 2 SET NA Wak UI Fugs ua sea Pp Så A soo 18 30 ok « + apuexsex Pesuoj 3 pusompau teg 43j4 79 0 Jaag + UIE i a A eUuojeduags gd apuexsen: L " gsremmp 122032 NOD UNsEY Gi Vap JEU UaIN)YNpuOgsUäeAIGÅS eS 1ag018' Alvds I08g Iejseq hu Hi "PP 183 sup "paw eg 0 Bejs ja L : eHA om +-40Q AT STEN Fas ao BI0)S apEd Jessed Ios Uasjöp -JE10q apuesnfpog-uap IE Jap «pejS 10)S Ua r 200048 pd = 5 JE BR Sch '& SR 3 NEG = in oh CR or I 5 3 LJ] SS 2 is ” > Ni . ” 2 :aspu ua ua Bug? ua IEA JC, "SL:0T IBG "qu Jejs07 wq -10fq aep wsÉeq ru Li LER "ag "TINAS" SUS "105 IBA op tadud3g Jag '"vagued p jasera — BP ewasyred +" u2Q By02) 30 är sn ung para Supra ENESOJ Je Eleq ICA Jap 20 "KJs1oj djuf UajsEq ef. 3 Dp AB IE ajlA Uajsgg ej op: Agu uasrod aysieq up es jId0IS: B J3p jasesd F13 e)p QIO BZ IL)SKQ INJ Djul 5 tap NO -apuny Jag +» BULL Eg a i H lå ud uappt ES "rplA ua pe sceddoy sp wo Wrme t Jesjarg BIBA:; 3 Jap — DNE "uasen 40 ' veg opejom juemn Bs evo pp päls d ep Neys su 103 SJU Ip fap G suSBunA PIA WapeA e5 iddOLS ; mA Dp. mos Igg 3 qQro. ev »1U0F UEX NP HE NP 1OLJ, "NOT i 1Esj0g så ”iddOLIS: 8 AO Bom JET NN "uesrJ-dderg - Aunoysedppgy it "> sou ing 40p' usa: uopseg. gLoRAed pe Teg uar ma ua: uesrg-ddej es s er ene AJEG Ua B1eQ NP 8 U3IjIOSSEA Jen apeq vaser ej up äg Me. SEE EELEETSSAN RENEE Ra [-- > Fö rse Fer EÄ MA, Dre fon e mR TT e 1” FT Ör RR oc rn PE DES FÖRSE NEJd FSÖRFTRA SC .e sr ee ch "å 255 s3 2sEER FSL -0 Ert orig FR PiR.:f:okissE bfR25f3:ö3.s sr | JB3OIA SOJLIBAN ejtue3 top 10 ejNS ES JpEsns eUIeg . 341: -hallänningar har "årsinkomster ' på ' över 50.000 kr; . Enligt årets "taxeringar har sven Länskonferenser | i ungdomsfrå STOCKHOLM (TT) eV Under vintern-våren 1962 plane- rar statens ungdomsråd länskonfe- ska folket haft en fjolår Ir på hela 43 miljarder, Inom statis- tiska centralbyrån har man under- sökt hur denna inkomstsumma för- delar sig på olika inkomstklasser + även länsvis —, varvid man fått fram drygt hälften 'av landets in- komsttagare tjänat mindre än 10.000 kr.' Antalet lägre inkomsttagare fö- reter dock minskning, exempelvis har personer med 7,000—10.000 kr i årsinkomst nedgått t irenser I med ' nära |, frågor, Konferen- serna skall förläggas till veckoslut och inbjudna 'olir -recresentanter för. statliga länsnämpder, för ”sko-, lor, barna= och socialvården, ung- dömsorganisationor m fl. Mata Dessa konferenser väntas "få sär- skilt. stor betydelse" av det skälet att svenska stadsförbundet före rå- dets länskonferenser anordnar sex regionala endagskonferenser . för Imän kring konkreta sam- 50.000 medan :' ink tagarna gruppen 10.000—20.000 kr ökat av- scvärt.. och sämma ' gäller om in- komstgruppen 20.000—50.009 kr. 1 Halland har i år taxerats 93.621 personer — 51.255 på landsbygden | pi och 42.366 i städerna. Deras fördel- ning på, Inkomstegrupper visar sig vara: över 50.000 kr i årsinkomst har 95 landsbor och 246 stadsbor haft, 20.000—50.000 kr har förtjä- nats av 1.830 resp 2.660, 10.000- i arbotsfrågor och aktuella planer inom den "kommunala ungdoms- verksamheten, : Rådet skall också starta en kam- panj för rekrytering, av ungdoms- ledare, Man vill visa att brister på! ungdomsledare är ett allvar ligt problem som fordrar sin lör ning, Genom kampanjen vill råd - även: väcka intresse bland orgar sati 1 a 20.000 kr av 13.560 resp 15.830, 7.000 —10.000 kr av 9.500 resp 6.880 samt 5.000-—7.000 kr av 6.670 resp 4.100, medan: : återstående = cirka 32.000 taxerade hallänningar haft årsin- komster understigande 5.000 kr. .” . I Älvsborgs län har i år taxerats drygt 230.000 — personer, varav 234.060 på landsbygden -och cirka 96.000 i städerna. Deras fördelni lag ete. De som intresserar sig fö. intresseras för ledarskap inom des egna hos allmänheten — inte minst fö äldrar — 'att' engagera sig sor. ledare I föreningarnas styrelser, fri! tidsgrupper, 'studlecirklar, idrott: ledarskap skall ges skolning. - "> Även människorna utanför or= ganlsationernu skall: som nämnts skall .anordnas på inkomstgrupper visar sig vara: -över 50.000 kr i årsinl t har 219 a, för elever i folkhögskolor och se- lands- och 537 stadsbor haft, 20.000 —50.000 kr, har förtjänats av 4.170 resp” 5.800 personer, 10.000—20.000 kr av 34.700 resp 34.180, 7.000— 10.000 kr av 23.830 resp 16.470 och 5 000—7.000 kr av 16.620 resp. 9.580, medan "cirka 84,000 länsbor haft årsinkomster . understigande 5.000 kronör fr FÖ nl tikanter inom socialvård och lik- nande verksamhet samt för föräld- rar i skolornas föräldra föreningen Or kommer att på ett tidigt stadium informeras om led samtidigt uppmanas att lämna syn- punkter press och radio/TV. skall ras att medverka, panjen håller på att utformas och; då den verkar ute i organisatio- nerna. som behövs, ' för ' ledarkampanjen beräknas kostati”runt tal 250.000 Åke. "Rådet, har: inarier, för lärarsrupper, prak- laderton månaders fängelse, Vit präst: i på MN : a Ve 1 all värtden var” detta: för! ett tok? Damerna I försam- lingen hade upphört att hälsa på pastorns fru, De såg !henne inte i kyrkan. — och tittade 'nte åt henne, när hon luftadé makar- nas förstfödde, på gatan. Till slut gick deras sammanbitna miner och bortvända ansikten hehne på ner- verna. I ett anfall av desperation satte hon, en kyrkvärds fru mot väggen. Denna ville sno sig un- dan, Men pastorskan gav sig Inte. Till slut kom det: - — Ja, ja —. ert sätt att skjuta barnvagnen, Sr Skjuta. barnvagnen? Ved är det för galet med det? : a Det borde ni inte själv göra. Ni: skulle ha en svart flicka till def. Som vihar Ett nygift pastorspar fick histo- rien ,till färdkost, när de med ctt uråldrigt skramlande åk, som i fin ljusa ungdom varit en bil, anträd- de resan till sin första tjänst djupt inne 1 bocrlandet. Borta 1 ett väg- kors ryckte frun. till och pekade på en visarskylt. . = Minns du namnet? Där slog en farmare ihjäl en neger med ett vattenledningsrör och grät sen över det orimligt hårda straffet: han hade ju Inte : alls begått något brott! Det blev tyst i "kärran. "De satt båda och tänkte på, vad slags folk de skulle möta i den stad, där de fått sin uppgift. Där började det genast. När de hämtade nyckeln till bostaden, jen och Även, ”anime- både då kam- på kampanjen. - H Konferenserna och det material ett regeringen att' ställa detta belopp till förfogande. g.lvar. Nilsson är. en. av de tå svenska "författare, som dagli- gen mjölkar kor: och: fodrar” gri- gar. > Det” kan "ha sina - fördelar, när man skriver'om svensk lands- bygd, att stå med båda fötterna i jorden, "Men .—- det som : ibland bliztrar till;”skall gömmas i: dagar, tills det. blir: tid. att skriva ner. r boken;, :.Vad hjärtat begär (Har- jries förlag), finns” det ' tjusigt ly- iriska "språket alltför : "omotiverat iblandat , med rutinmässig uppsats- skrivning," Det är som om ”mjöl- kedags”ystod mellan två sidor. Ka- pitlen” börjar i'en 'stil som ' fyller salla. krav. 'på inlevelse, Ett.exem- . pel: En sådan där glindrande 'vår- dag, som endast slätten kan bju- .da, när den nyuppkomna' säden på -vidsträckta, fält gonar. sej i mor- skyfall i:höstens tid. En sådan där ivårmorgon,: när maskrosblommorna Iser ' ut..som : guldpengar,.'som 'en frikostig; miljonär slösande ' strött "Över ängen, "7 v . : Eller ett annat exempel: Gångna däkte ägde förmågan att då och Jå trampa ner gaspodalen på Ti- dens Vagn. scen "I tystnaden, som kom” över skå- negårdar :vid skymningsdags, be- d farar. att skånebonden Bö Ivar vis serligen ser" kritiskt på bondefä- der,” men "ändå vill behålla : en fjärding av deras "tankebröd” inba- kat i sitt , eget." Han orkar inte rik- tigt” släppa till: sn själv, när det tar i; fjärdingar :: mönstret. Han" talar så ofta om ynglingars" sexualbeteende och det fullt. förståeliga i att mannen. inte kunde tygla sina drifter. För kvin- norna finns bara. synd,' innan 'de blir gifta. När författaren vill be- skriva kvinnornas ogifta tankesyn- der blir han så märkvärdigt stel i 'språket, Det är sånt som :' man inte talar om — ändå har bokens titel syftat till. ord om detta, och man tycker att man har. vissa krav som Jäsare. När sen bara hustru« gondis.' Ger" framtidslöften: : Ärligt | titeln kommit på får man det fri- och utan betänkande. Den vet intet | gjorda” «Språket! igen" i: boken. om sommartorka : eller": piskande | Lyssnat I > penn Ev "rättar Bo Ivar Nilsson och om allt a ” : I Nu k mmer partier .-manbarhets- '— Hustrur en torsdag tänker all- tid på" hemfärden, De känner trygghet i att själva kunna' han- tera töm, såvida "inte mannen 'i övermod vägrar att lämna den ifrån sej (Läs i nutid ratt i stället för töm.) Då håller bondens: kvinna hårt .i vagnssätet och sitter med fotsacken uppknäppt och med obe- hag i maggropen, när vagnen är för nära diket, Då litar hustrun mera på hästen än. kusken och rar en lättnad suck; när svett- detta som-”hållit sej i b .ster som sed och plikt, men som "bara är ekonomi. Trivselstunderna, :som borde finnas i känslan av väl "förrättat! dagsverke, får ett stänk "av' snålhet, Man: ville spara fotogen i skymningsstunden, därför fick pi- "gan ledigt. på" samma . gång som t; Men :.pigan och drängen -— IS i& ""”filmbelönad!- Svenska Filmsamfundet har be- slutat dela ut sina hedersplaketter Vill skådespelare Nils Poppe, film- klippare Oscar Rosander och Pro- ducent Rune Waldekranz samt hedersdiplom till fil. dr. Gardar Sahlberg, filmproducent Olle Nor- demar. , regissör. "Lars-Magnus Lindgren samt skådespelarna Isa Quensel och Sture Lagerwall " Samfundets' motiveringar är ”föl- jande: Utmärkelsen till Nils Poppe betonar hans lysande insats som spänner även allvarligare karak- tärsteckningar såsom i ”Sjunde in- seglet”! och nu senast i ”Pjävulens bögar. na Oscar Rosander har utfört en in- ternationellt ryktbar och för svensk kelpositionen som = filmklippare, . |Raggare körde” "genom bommar]: Em Taggare” som hade mer än vanligt bråttom bröt sig på lör- dagen ut ur en bilkö där. han stod som tredje bil framför fäll. da järnvägsbommar i Gislaved. Tåget skulle strax komma men det generade inte raggaren, han körde ” rakt igenom . vägbom- marna på ettan "och försvann. Hans bil påträffades senare i Värnamo där han var- hemma. Själv hade raggaren gått under jorden och. hade ännu på lör- dagskvällen inte onträffats, KALSONGJAKT PÅ HISINGEN | I bar kalsongerna Sprang en äkta "make på Hisi s Göte- fick alltid "samma fråga. på husför- hören. Svaret var: Jag är skyldig att vårda min husbondes egendom, såsom om den vore min egen, utan Guds lag. Därför fick pigan. ald- rig ledigt” före matmor. Guds lag är så ändamålsenlig för ilnittitalet, Brevet ger i all sin rätt- drypande djur, : efter vansinnig travtävling med andra bönders häs- tar; stannar vid egna gårdens stall- dörr. Då händer det att en kvarts- kaka . grovbröd från sista baket försvinner i betselbefriad mile... tt annat ställe i boken där aan förnimmer det ' sega medeltida också ' från kvinnohåll är brevet som bondmoran skriver till dottern Gertrud. Hon som sattes i meje- rilära när den nya tiden kom på framma korthuggenhet en fin, fast kärv ' bild av vår socialvård. Det med makt.; Den är. inte fullt så användbar för pigan och drängen. Just den tanken smyger in i triv- selstunderna,' gångna släkte ägde förmågan : att trampa ner d ger en skrä de bild av själv- god gift kvinna: Får skriva några rader. Far-och jag har. städstat Backa-Lisas horunge, Hon skall hafva fem" riksdaler banko i lön len på Tidens vagn. Om författa- tren hela tiden förmått hålla det så lekande som i de bästa. partierna hade han ska- pat ett mästerverk; En barn på flykt =" i tänk om det vore dim > tädda Barnen — postgiro 900 100 pre Ne Asa ' för en, verk g, två par. träskor, ' strumpor och några av dina urväxta kläder, , Stackaren, hon saknar ju nästan kläder och är full av ohyra. Det bliver äpber te att få henne ren.” "Den skrämmande, tystnaden mel- lan makar och mellan föräldrar och barn har författaren lyckats fånga bäst. Men Ponera att inte läsaren själv känner den förban- nelsen inifrån, då skulle man in- borg, & går natt ut på gatan och jagade en man som gjort sig skyldig - till — sedlighetssårande gärning mot makan utanför de- Rune Waldekranz . tillhör våra främsta producenter, = 2 ras bostad på Fjärdingsgatan, -Mannen hörde sin fru skrika te hänga med. Om inte tystnadens bjöds de att stiga in: . — Tack, men vi kan inte lämna vår tjänsteflicka ensam bland grer jor och flyttkarlar. ” + Temperaturen sjönk ögonblick- ligen under. noll: större hänsyn för en svart jänta än för en vit familj. Tokigare kunde det inte bli första dagen. Dess värre blev det den andra-tredje: pastorn ville att ledningen för den svarta försam- lingen av samma samfund i staden skulle inbjudas fill installationen. En av reaktionerna mot detta var ett anonymt brev med försäkran att saken komme att rapporteras "Av Arvid S värd tll: jstilomintsker Swart (nu re- publiken Sydafrikas president) för att få pastorsparets namn upplört på listan över kommunister £ lan- det! Karusellen hade kommit tgång. | . Sekreteraren vägrade utfärda jal- lelse till sammanträde, När pastorn hänvisade = till kyrkolagen, bröt äldsten £ kyrkorådet ut: "Tror ni verkligen, att jag är bunden av den där smörjan?” Somliga begär- de utträde ur församlingen, Någon vräkte sig över sin nye herde med eder och hädiska ord: ”Ut med er! Där är dörren!” Så slog han om: ”Strunta 4 hela det där religiösa snick-snacket — ni tror för resten inte på det.' Vill nl ha brännvin? Var Htet hejs-Bvejs, Gör som vi sä- jer, så blir det bra, Håll er från religionen, Och från svartingarna”. — Religionen, det är ritt koll, svarade pastorn. Och gick till de svarta, Bland dem fann han och hans maka ett folk — mitt i all fattigdom, allt elände och förtryck — med solig och lekande livslust; underfundig humor och ett tåla- mod, som tänjdes till det yttersta, — Men sist kunde detta brista och slå om i vitglödgat hat. De två blev ett med dessa svarta, gjorde sig' till ”oss” och ”vi” med dem; tyckte' att de råkat ut för att få fel hudfärg. Om den kamp de för- de för sina församlingsbor berät- tar pastorn Charles Hooper i ”Blod på gräset” (Diakonistyrelsens för- lag), en bok, omskakande och upp- skakande aktuell som ett brand- alarm som slår ner mitt under kafferepet. De svartas sinnen var bräddfytl- da av frågor. ”Varför är det alltid vi, gom bor på fel plats och mås- te flytta. Fast det finns gott om rum för de vita. Vi har ju aldrig bett om "”apartheid.”. - Eller: ”Ni undervisar oss om den kristna trosläran. Men ert eget folk hand- lar inte som ni lär oss hardla Är läran olika för vit och svart?” ”Varför bär de sig åt som de zör?” Fast det är lönlöst att spörja. ”Re- sonerar man med en mur? Talar man artigt till en leopard, som slu- kar ens barn? Diskuterar man med schakaler? Kommer man med för- ställni: till en orm?” ”Först förbannelse följt in i vår genera- tion skulle vi aldrig förstå att för- fattaren gått på djupet — kanske med sej själv som förebild, Bo Ivar .skriver: . ”Gertruds far går alltid omkring med: hemlig- stämplat hjärta”. Man tror ätt men ska få veta vad som finns bakom det hemligstämplade, men här ju- rar författaren oss. Han vågar inte likt ', Strindberg ' hänga ' sitt eget hjärta i ett bokhandelsfönster 4 en krok. Man tycker mån ser en bon- deförfattare sitta där i den tysta skånenatten och lyfta på bonde- mönstrets hjärta. ' Så blickar han ut i natten och ser hur. det lyser i Måns Perssons hönshus och då undrar han hur Måns Persson ska tycka när han får läsa boken, Det blir aldrig någon djuplodning. Pet blir Gud som löser problemen bå- da för läsaren och skår driver de oss till fängelse som 1o- skap till en marknad. Sen ber de oss se, hur rättvisa de är. De slår våra kvinnor — och så matar de Luthulis Jand avartas förbittring slog ut 1 för= tvivlan och skaror flydde från fås dernas mark under "polisens bruta= 1a metoder, Så vittnade de: ”Polisen är ur= sginn!g. De slog oss med käppar, I huvudet, på benen, VI hade intet ont gjort. Somligr uv, oss hade småbarn med,' Det gör oss vilda der lever som djur bland kullarna, de är h iga, en del mi lade, De kanske dör, Vi är får, som ska slaktas.” ”Tre stycken dö- da, polisen sköt dem, de”stupade, när de, sprang!” "I går sköt polisen två män och sårade två!” ”VI tick inte säga ett ord, de hotade oss med automatgevär” Kvinnor kom med gapande sår och kläderna ticc= ka av levrat blod. ”De skar rem= vass som en kniv”, Undra på, om de svarta blev desperata. Både mot de vita och mot deras quislingar, Våld föder våld. Pastorn ingrep, där han kunde. ”Det kär angår'mig, de är uvutt när jag är färdig med det Jag kom= mit hit för! Inte förr.” I En dag, när han blev - fördröjd frun och ropade: — Två poliser utanför porten! det andra för er fru. Förbudet gäl- servaten. — Är vi arresterade? ' : — Inte än, svarade polisen och gjorde honnör,: " Denna skakande inte roman utan självupplevt vitta börd, 350 laddade sidor 1 d och skälvande filmbilder i ord från landet under Verwoerds och boer=- andans . våldstecken! Hela ; tiden skymtar i bakgrunden ANC, Afri- can National Congress, folkets egen nad av de vita tyrannerna. Det är afrikas Gandhi, ledaren, som krä- ver frihet, jämlikhet och rättvisa för alla och förtroendefullt samar= bete över rasgränserna, som i des- sa dagar hyllas av hela världen tar Nobe!s fredspris i Oslo. Ingen oss med prat efteråt?” Hittar 2an något 'slut på de vitas orättfär- dighet? Jar. ”Det finns i alla fall en Gud, som” vet; när folk talar sanning och när de svärtar ner. eg USA, men inte här i Sverige. 2 I våra hjärtan, En del av våra hröe mar ur bilringar, 'ena sidan var ' församlingsfolk. Jag- går härifrån, ' efter gudstjänsten i' kyrkan, kom Jer både stammens farmer och 1e-, berättelse ' är. polisens skräckvälde: i apartheid= - organisation, så hatad och förban=" dess president, Albert Luthuli, Syd= " utanför rasdiktaturens länder, . Så han ur norske kungens hand mot=- . — Det här papperet är för er, De kan vara värdigare den äran än han. :' « Patent. på. rosor. kan. man. få - inv - själva - genom att . berätta lögner | USA finns det många trädgårdsmäs- om andra”... . , Värsta krisen i Hooper socken 1957—59 hörde samman med Ver- woerds förhatliga passlagar . för kvinnorna. Som exempel på en sida av "den saken: en 'passkom- mitté delade ut reseböcker. Den fastslagna, minimiåldern var 16 år. Där stod flickor ett par tre år under den. Men farmaren sade, Lär en svarat ”tretton”: — .-. '— Jag vet, att hon är sexton. — Då skriver vi det. na.. Men vi. ville ju veta hur de löste dem själva. Att vränga sej själv är det pris en riktig förfat- tare får betala. Det kan vara fres- tande att. vränga sej halvt — och lyckas halvt. Synd bara, för Bo Ivar Nilsson gjorde sin framtid en tjänst om han avskaffade ödestron och Guds försyn lite mer för si- ma romanfigurer och för oss." D' finns. ett kapitel i i boken” som handlar om en mid färd och 'kappkörning . till och från en gudstjänst. Man känner krökarna och ser hästarnas mular bak i kap- pan på 'de framföråkande. Berät- telsen är strålande i sin beskriv- ning hur skakeln går av, slår i marken. Vagnen välter och Gert- ruds bror — arvtagaren till går- den ligger där medvetslös, Det ly= ser till under faderns hemligstämp- lade hjärta, Han tar om mor där- hemma på gårdsplanen. Sonen le- ver inte mer, Nästa dag är krop- pen inte: kall, men pigan har 1 all välmening sagt till ringaren. Hon trodde föräldrarna , glömt detta i sin sorg, Det kommet. ut. en lä- kare efter många timmars svett- körning med. hästar. Då ser mor tacksamt att far ger läkaren rund- ligt. betalt. Ödestron köper ett liv för pengar, En sköterska kommer. Det gör ingenting vad det kostar. Hust; ögon hänger i tacksamhet på fart I Nu har hon på fullt all- var övertagit" kampen mot döden. Mor Karnas tacksamhet för att man- nen inte .är snål<när det gäller livet för. arvtagaren av gården är kuslig mitt i sin. realism, De mis- tade en'son:i lungsot. — en: blev bara «en dålig klockare. ..; men nu gäller det framtiden ' för gården. Det är nära snudd: på att. blotta. det. hemligstämplade hjärtat. .Gert- ruds kärlekssaga är flätad in i fa- derns ekonomiska ' beräkningar 'så att man ser faderns handlingsmo- tiv. Gertrud skulle säkert gjort karl av skollärarn Bengt om hon fått honom, a sög Efteråt de farmaren deras böcker i sin ficka och sade dem: "— Nu tillhör ni mig. Ni stannar på farmen, Utan min tillåtelse kan ni inte gå nagonstans — inte ens tvärs över vägen. Gör ni det, åker ni i fängelse, Förstår ni? Upp på lastflaket, jag kör hem nu, — Vil- ket han gjorde med fickorna pu- tande av deras passböcker. Senare delen av boken handlar tare, som odlar rosor bara för att' få fram nya sorter, Dessa nyai: rosor" patenteras och säljs - sedan: ' till andra trädgårdsmästare för od-' - ling. På försäljningen får de,be-' tala royalty till uppfinnaren. Slår: en sådan ros kan ”uppfinnaren”: ken Be- är äger, En sådan roseuppfinnare komma upp i många patent. ordinnehavare av ”' en Iaborator i Newark. Han nu något över 70 rosenpatent. est NIF päminners SÄKERHETS: --BÄLTE > > ALLTID om de tragedier, som följde. De USA- handeln "med" "Europa" har ökat | NS ÖKNING AV HANDELN MELLAN USA OCH EUROPA T. (Cd miljarder dollar) - E 1958 El 1960 . USAS " export. = . ” Tabellen här ger eri översikt över ' ' ökningen äv handeln mellan två av' världens viktigaste -handelsområ- > den, nämligen USA och :Västeuro- N a. Ekonomiskt sett är Europa upp=. NN : delat i två: handelsblock. EFTA.. vid "halv ett-tiden 'och sprang ned på gatan i kalsongerna. En man - i: 20-årsåldern hade gjort närmanden mot frun och därvid äkta maken kom ned försvann mannen springande från platsen, Senare på natten fick man tag uppträtt, sedkghetssårande, När på honom och '!han fördes till Nr kriminalen.. Efter förhör släpp= tes ban. Han kommer senare att få stå till svars för sedlighets- sårande gärning. : Sus vars mödlönmar Östarike” de” "tre skandinaviska länderna, Portu-” gal, Schweiz och England, och EEC (Europamarknaden), ' som -: räknar Fleneluxländerna, Tyskland, Frank= rike ' och Italien till sina medlem=" mar. Här framgår nu, att Amerikas förtjäna förmögenketer. = > oc a totala handel.stigit. avsevärt, men > att dess handel med de båda eko-' nomiska blocken i Europa ökat än mer I förhållande till USA:s to- tala export ökade dess andel vad beträffar EFTA-länderna från. 1958 till 1960 med ca 3 procent, liksom ökningen : för EEC-länderna” också . uppgick till 3 procent. Av den to-' "tala importen till USA kom förra. året drygt 11 procent från EFTA- -: "länderna och 15 procent från ” EEC- länderna.". Vad ' beträffar export "överskottet. av USA:s totala utri- keshandel så svarade de båda eko-' nomiska blocken i "Europa fö fjärdedel a av detta” överskott, " SS ET LÄMNA :SPRI : RÄKNA MED; J ULGLÄDJE TEN. UTANFÖR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.