Från och med nyår . 1962 för- . svinner ett av de äldsta kända . pastoraten i nämligen Drängsereds 0. Krog-' + sereds'” församlingars pastorat . vars tillblivelse kan spåras så " långt tillbaka som år 1288. En- >, ligt Göteborgs stifts herdamin- ' nen' omnämnes då den först kän- "de prästen här vid namn Thu- re, i Peter Withadrssons tes-<; testamente, enligt vilket Wit- ' hadrsson ger bonom 2 örtugor ' 7 All ”Prestekaldet i Drengse- ” ryth” en sin gård i Utensjö på . villkor att prästen skall bo där och att. årligen 20 själamässor skola läsas för testators och al« ” Ja trognas själar, nämligen 5 mässor före jul, 5 före påsk, 5 före pingst och 5 före mika-, elis. Dessutom skulle aftonen före årsdagen av hans död hål- "Jas högtidlig mässa med vigi- ; ler och klockringning. - . Det är som synes ett mycket , gammalt pastorat 'som försvinner, "tvenne.: gamla församlingar. "som skiljas åt; som i nära: sjuhundra "år varit förenade . och delat ljuvt Fd och lett, Det är inte underligt om man är bitter och man frågar sig ont det är nödvändigt att statsmak- : terna på detta sätt skola åsidosätta allt vad verklig demokrati och folk- opinion har att säga, Den forna moderförsamlingen ” Drängsered blir” nu annexförsam- ling under. Torup, med komminis- ter istället för som hittills kyrko- herde, ”Komministern i Kinnareds + församling — tvångsförflyttas - till " Drängsered. Kinnared åter får nöja sig med adjunkt efter att i 40 år ” haft komminister som de efter myc- ” ket arbete. och uppvaktningar hos myndigheterna lyckades. få förflyt- tad från Torup. , Vad Krogsered åter beträffar kan Göteborgs "stift fl sa Kyrkoherde Oswald Oscarsson: Hans Dahlgren, kyrkoherde här 1761. Riksdagsman 1771. Prost 1793. död 1802. Han var en av mäst framstående kyrkoherdar som pas- toratet - haft. "Utrustad ' med ' för- träffliga ämbetsgåvor. « «Hans port- rätt finns i oljemålning i Dräng- sereds kyrka. '-Pehr Bettander Olufsson, kyrko- herde här 1803. Död 1811, "cc os Johan Dahlgren var först kom- minister här 1799 och därefter kyr- koherde 1812. Prost 1822, Död 1824. Anders Beckman, kyrkoherde här 1825. Prost 1835. Kyrkoherde i To- rup 1838." Per Södervall, kyrkoherde bär 1838. Prost 1842! Död 1852... vn Johan Friedlitz, kyrkoherde här 1853, Död 1876. Till tjänsten kär erhöll han ingen röst, men han ha- de ett sammanträffande som bad- gäst med "ärkebiskop " Reuterdahl att tacka för utnämningen. Föga begåvad var han. dock 'i ”ingeri obetydlig mån” hörd av fromt folk. Blev svårmodig mot slutet av sitt liv, och yttrade sig ofta skarpt, kanske ej alltid så andligen nyk- tert mot dryckenskapen, så att fol- ket t Öm sade: ”I dag läste präs- "man inte påstå att 'myndigh "> tagit någon vidare hänsyn till för- . samlingens önskemål, Församlingen skall' som ' bekant överföras till Gunnarps och 'Gällareds v för- samlingars 'pastorat och därmed även till : Falkenbergs: kontrakt. . Därigenom” skall ' kyrkoherden i Gunnäårp!' även vara kyrkoherde i Krogsered, Hans predikoskyldighet I Krogsered inskränker sig emeller- tid till 4 å 5 gånger ålligen, Kyrkobokföringen för, Krogsered skall dock handhavas av kyrkoher- |! den £ Gunnarp. Komministern ' i , Drängsered åter skall, . med. det ovan nämnda undantaget helt sköta gudstjänstverksamheten i Krogse- red. : Av vad som framgår av ovan- Vvs tående kestämmelser får Krogse- red en prästman för . själavården och en för den materiella' vårdna-' » den. Om detta kan bli en "lycklig lösning av prästfrågan I det spräng- da pastoratet, får. framtiden utvisa. Farhågorna för att kyrksamhetén, som nu 'är. god, kommer, att bli li. .' dande på den nya ordningen äro stora, Därtill kotnmer att. kontak- , ten mellan prästerna och försam- lingsborna - till följd av arbetsför- delningen mellan de: båda präst- männen måste bli mindre än förut, . I anslutning: till att pastoratet ”nu upphör och den långa raden av präster 'som här verkav brytes, kan det kanske vara' av intresse att ta del av vilka dessa varit och något + även om deras peronalia, '. ” Som framgår 1 början av artikeln > hade Drängsereds pastorat redan + 1288 'en präst vid namn Thure. De: två närmaste efter honom nämnas för Mårten och Pher, I Krogsereds. kyrkas ”Serius Pasto- rum” står Christian och Pher, Ti- den är dock ej känd. Christian Pedersön var kyrkoher= . de här 1584 och var närv vid valkonventet i Halmstad, Sören, Av- sattes vid höstsynoden 1618 av tungt vägande skäl, — . Nils Jani Laeholmius kallades till kyrkoherde här 2 sönd i ad- vent 1618. "Var en lärd man med de utmärktaste gåvor, stark »öst, förestår ämbetet väl”, Sven Nielssön Lachonius, kyr- koherde' här 1662. Nils Svensson, kyrkoherde här 1668, Christen Nielson Lacander, kyr- koherde här 1684. Begraven vå stora gången i kyrkan, Olaus J Olin kyrkoherde här 1696. Sökte hit efter Lacanders död och befanns ”svars- goder I Kira och leverne”. Jonas Törnebohm kyrkoherde här 1703, Var en svag präst, Blev avsatt 1714, men fick predika kär ". och var på domkapitlets medgivan- de, > Daniel Sirenius. Var finne. Ut- nämnd till kyrkoherde ock prost i Kimito, 1717 flydde han undan ry$- sarna och uppehöll sig sedan i fyra år I Rostagen, innan han blev med Drängsered benådad, vilket skedde 1717, Han dog 1721 under ett bes sök I Hestra prästgård. "> Philip Olai Otterdal. Kyrkoherde här 1722, Dog 1759 efter 37 tjänste- år här. Vid visitation 1735 ålade "| komministern hette Fr Brems. ten brä ' Lars , Ysander, kyrkoherde kär 1877. Prost 1887. Kyrkoherde vi Slöinge samma år, Död 1914. vö Johan Wilhelm Gyzander, kyrko- herde här 1888. Kyrkoherde i Fril- "]lesås 1897. Död 1906. Var en myc- ket framstående prästman och ' rikt begåvad. Han samlade stora åhörar- skaror 'vid gudstjänsterna ' och det var sällan som de båda kyrkorna inte voro fullsatta. .T. o'm stå- platserna voro upptagna. « '. Otto Adolf Lindeskog, kyrkoher- ae här 1897. Död 1931, +: ie. 7 so , Erie Wilhelm Lesser, kyekoherde | här 1933. Död 1952," : Knut Gunnar Roudén; t f kyrko- | herde ' hära 1952-—1955, + Flyttade]: sistnämnda "år till Torups pastorat som. ordinarie: kyrkoherde, '1946— 1952: var han kyrkoherde i Styrsö. + Oswald "Vincent Oscarson, t £ kyrkoherde' här från den 1 okt 1955. Fr'o m hyår Ullträder. han ordi- narie komnit: Sterbefatinlg i Ly- - Kyrkoherd "Oscarson kom. allt- så att avsluta den långa raden av kyrkoherdar i Drängsereds pasto- rat. Det vilar vemodsstämning inom pastoratet inför uppbrottet, dels för upplösningen av pastoratet och Jels för att behöva mista sin uppburne kyrkoherde. vy Ovanstående försök till skildring av Drängsereds pastorat genom år- hundradena skulle blivit ännu ofullständigare om det inte nämn- des om att pastoratet även haft en komministratur. Så har,dock varit förhållandet och den först nämnde Ti- den är okänd, ” i " Johan Friis, antages platsen omkring 1710, Elias Anthonii Philsson. Född 1681, Komminister i Drängsered, därefter kyrkoherde i Slöinge. Dog där 1737, Hans Fabricius. Knapphändiga upplysningar nämner endast om hans död 1722, : Georg Fredrik Holmer. Komrai- nister här 1723. Död 1746. Otto Nordtman, komminister här 1747, Avsade sig denna, även sedan bostället Elmed 1722 tillkommit, ytterst klena befattning 1778. Död 1780, Anders Hult, komminister här 1778, död av slag 1797. . oe Johan Dahlgren, komminister här 1799, sedan kyrkoherde 1812, Johan Fredrik Ingman, kommini- ter här 1812 och i Fässberg 1827. En väckelsepredikant av stora mått som samlade stora åhörarskaror i sina kyrkor. På sin ålderdom blev han blind, men uppträdde ändå som predikant. Han dog 1857, - Birger Lorenz Ber dahl, kom- innehavt «äro 'Fätré barn. föds:' : inom äktenskap; men. flera utom "Trots all "sexualundervisning vi” sar den, utomäktenskapliga nativi- | teten” ingén ' minskning; på 1940-' talet var ungefär vart 11:e levande fött barn .illegitimt, senaste året föddes vart 9:e utom äktenskap. Statistiska ” centralbyråns redovis- ning av fjolårets nativitet upptar 102.210 levande födda -— 90.866 in- om och 11.344 utom äktenskap. Av 1.405 dödiödda var 169 utomäkten- skapliga.s Den äktenskapliga frukt- samheten fortsätter däremot att av- fa. liga "De do! barnaföd h ökar i antal; Senaste årsredovisnin-= gen upptar "16 fall där modern ej fyllt 15 år — alla' flickorna gi- vetvis, ogifta.. Av nyblivna mödrar- na na i åldern under 20 år var 4.852 |: gifta och nästan lika många — 4.589 — ogifta. De flesta barnaföderskor- na tillhörde emellertid åldersgrup-' perna 25—29 och 20—24 år, repre- senterade av” siffrorna 30.570 resp 29.606. I åldern 30—34 år hade an- talet gått: ned till ca 20.000, i ål- dern 35—39' år till 11.000, i åldern 40—44 år till 3.000 och i åldern 45—-9 år till ca 250) ov - 'Den svagaste 'nativiteten företer Kronobergs, Kalmar och Örebro län, . medan: högsta födelsetalen no- teras för Norrbottens, Stockholms och Uppsala län. Ifråga om utom- äktenskaplig nativitet placerar sig tre . norrlandslän . Jämtlands, Gävleborgs -och '' Västernorrlands län .— främst, medan smålandslä- nen. kan 'visa en mycket låg utom- äktenskaplig födelsefrekvens. -" En undersökning av. antalet parn som år, 1959 föddes i äktenskap in- gångna ' år 1950 eller' senare utvi- sar: att tiden mellan föräldrarnas vigsel och barnets födelse — deras antal var när det gäller levande födda : . 78.496 —' utgjorde: "under nio” månader 16.581, 9—12 måna- der 3.385, under. två år 10.826, un- der tre. år 9.804, - under fyra år 7.819, under fem år 6.304, under sex. år 5.508, : under sju år 4.293, under åtta år. 3.549 och under. nio år 1146, 000 Barnets ' ordningsnummer i des sa äktenskap var: första "'barnet i 36.274 fall,» andra barnet i: 28.673, tredje i 9.880, fjärde i 2.660, femte i 637, sjätte i 185” samt sjunde och åttonde i 172 fall. " Hjälp rådjuren « i "genom. vinterns ;påfrestningar; Rådjuren tycks : "alltjämt fort sätta att öka i antal, konstaterar Svensk jakt, Delade meningar rå- der bland 'jägarna om bästa sättet att hjälpa dem genom vinterns på- frestningar. I allmänhet har dock goda erfarenheter vunnits vid ti- digt ” påbörjad - hjälpfodring med spätt klöverhö med fasta foderplat- ser, Knippen med torkat asplöv är sedan gammalt ansett som hälsobe- främjande tillskottsfoder. +. > VÄ Har marken varit snötäckt ett Par veckor och ingen hjälpfodring skett bör man vara försiktig och inte bjuda rådjuren på skrovmål av hö, som den: för annan kost inställ- da : matsmältningsapparaten :'| inte rår med. Mindre givor av gott. klö- verhö och otröskad havre kan dock bindas upp vid stammen : av täta granar där djuren brukar hålla till. I vår omserg om djuren får vi inte glömma bort att deras. naturliga näring till väsentlig del utgöres av ljung och bärris. Snöskyffel och snöplog är utmärkta redskap i vilt- vårdens tjänst och både rådjur och älg — liksom haren —. uppskattar knoppar och kvistar av fälld björk och asp, för att nu inte tala om grönråg och raps. Rådjurens 'fredande från snabbt. drivånde hundar är särskilt ange- En bra sittmöbel & är en viktig 'de- ”talj i'ett hem. - Men med det pris som” exempelvis en stoppad fåtölj "betingar är. det heller ingen sak man köper den ena dagen och slän- ger den andra, Därför gäller det att "välja noga.: Lena Larsson har Y skrivit em utmärkt artikel om möb- ler och möblering i Stora Hembo- ken,”och avsnitten som gäller sitt- möblerna återger vi här: 7 . Det är: fortfarande vanligt att man. köper. stolar eller fåtöljer utan att närmare göra klart för sig vil- ket bestämt ändamål möbeln skall fylla. Oftast sitter man på ett an- nat sätt då man vilar och då man .konverserar. Att sitta och sy krä- : ver ennat armbågsrum än att sit- :ta och läsa, :Även när man sitter vid ett högre. bord kan kraven på . bekvämlighet i i | Tyggs öd variera be- : Imänhet > inte att vi här”för få 'stolar hemma utan Tatt de tpprepar varandra: i stället för att komplettera varandra, | -! « Det är inte bara stoppningen som avgör. om en stol är bra eller då- lig att sitta 'i.. Stolens' sittvinkel, dv s den Jutningsvinkel som ryg- gen har i förhållande till sitsen, är också väsentlig. Tyvärr ; räknar : mången smart tillverkare att köpa- "ren inte kan -bedöma dylika detal- "jer utan. lätt fastnar för den bul- liga skenbara bekvämlighet som man utläser av stolens kurvor men "som kanske inte alls motsvaras av :ett någorlunda kvalitativt innanmä- ie. . Man bör aldrig låta lura sig "av ett kanske överraskande" för- månligt pris eftersom det i dag är en omöjlighet att tillverka riktigt bra stoppmöbler till underpris. = -: Men om man inte har råd eller inte vill lägga ner mer än högst ett par hundra kronor på en fåtölj, vad skall man då köpa? De se- naste åren har medfört en hel del intresasnta tekniska nyheter ifrå- > Karmfötölj med stomme i teak ock' spänd klädsel av > ljust läder. .: " Konstruktiv klarhet och förnäm materialverkan kännetecknar ofta som :: här den + experimentella, maderna möbeln. (Carl-A: Axel Ac I es king, NK). . . Köp: av "bra sittmöbel / -| par fåtöljer. Dessa kan med fördel trär sig om. ga om stopprnöbler... Själva stom- men 'görs t'ex inte längre alltid i trä utan lika gärna i metall; som är billigare och mer lättarbetat.. På en understömme av spända metall- fjädrar "läggs skumgummi i'hel stoppning eller som dynor. En an- nan fåtöljtyp utgörs åv en öppen stomme eller stativ av. trä eller me- tall, på vilket man härgt en löst spänd klädsel av tyg, väv eller lä- der. Man ' kan också välja mellån olika modeller äv sadelgjordsklädda sittmöbler. : De nämnda fåtöljerna blir förhållandevis prisbilliga' och ändå få en bra möbel, .vars ”stopp- ningsegenskaper” man inte .behö- ver bekymra sig om, eftersom de är mjuka utan. att vara ;stoppade, Ett flertal av dem har fördelen att de är anvärdbara också utomhus, ' Möbeln för vila utgörs i "de fles- ta vardagsrum av en soffa" och ett väljas olika. Soffan kan gärna vara så lång att man kan sträcka ut sig på den. Det finns för övrigt ett'fler- tal modeller i marknaden 'som: är försedda : med: lösa dynor i rygg och sits och därmed mer lättsköt- ta-än sofforna med fast stoppnirsg. » Olika slag av lätta fåtöljer har re- dan beskrivits. Så småningom blir det aktuella att 'skaffa någon kraf- tigare och mer. bekväm. fåtölj. Den liksom - alla - andra sittmölber. bör provsittas före köpet, och det är en' hel. del "man bör. tänka på i sammanhanget: Na [>] "Kan man luta sig bekvämt till- baka utan att den :kärns: hård i ryggen? - Följer den. ryggens form? |” Kan man sjunka ner-i. den;'. byta ställning utan att den 'verkar'obe- kväm? Det. skall kännas. naturligt att byta ställning — stelen: skall inte tvinga en till det, -: & Om stolen har armstöd h bör ha ett hö gre armstöd än stolar, man sjunker ner i, — Q Är sittdjupet bra, känns fram kanten inte hård eller trycker mot benens undersida? 7” | Om stolen har nackstöd eller öronlappar — är dessa placerade i rätt huvudhöjd? Är fåtöljen bekvän mare utan kudde kan man i 'stället beställa ett avsytt nackskydd för. att skona möbeltyget. '& Eer eller stickar jag mycket? En fåtölj för det ändamålet är of- ” ta bäst helt utan karmar. Q Om man vill vila och därför äljer : en relativt bakåtlutad få- tölj bör man tänka på att det är rätt tröttsamt att sitta och prata i ns sådan med ständigt sträckt nac- ee.” Ö är "det lätt att komma upp ur stolen respektive fåtöljer? - Äldre personer har i det avseendet helt andra önskemål än yngre, Ibland kan det vara en'fördel att från början kunna förse fåtöljen med ett välsittande överdrag i stäl- let för ett ömtåligt möbeltyg, i all synnerhet om det finns småbarn hemma. Hur lämpar sig i så fall fåtöljen för detta? En modell med markerade kanter — allra helst lö- sa "dynor -— + stället. för avrun- dade former, kan lätt förses med överdrag. en Färg 1. -mateti. "Hur mycket förg får det vara i maten? Frågan aktualiseras gång på gång, inté"'minst på. » tidningarnas hushållssidor, konstaterar Köpman- nen. Utvecklingen inom industrin går mot: mindre färg; ett exempel är det. konservföretag som inte längre sätter färg på hummersåsen i fiskbullarna. Det heter vidare: — Det finns onekligen psykolo- giska skäl som talar för att man | sätter färg på maten, mer» det rnås- te ske med stor'försiktighet, säger professor Ernst Abramson i Statens institut för folkhälsan. Han (fortsät- ter: > 7 - Därför säger vi inte helt katego riskt nej men det måste vara nå- gon måtta på färgtillsåtsen. Den N största risken ligger i”att vi' inte vet i hur stora doser en del fär- ger 'är skadliga men vi vet att en del färger i vissa doser kan för orsaka tex tumörer. + Industrin har.i mycket stor: ute sträckning undvikit skadliga färger och livsmedelslagstiftningen har på- :Bomullsmatta golv är en av de allra vanligaste olycksorsakerna i hemmet, enligt'. försäkringsbolagens ' statistik. Inte - minst händer det att en mattstumip glider under. fötterna och så lig- ger man där. Den risken undgår vb nu tack vare den nya. säng- och I av laterxbeh 2 bomull som Gamlestadens fabriker lanserar i höst. Det är en matta som ligger där man lägger den. Mattan finns i två storlekar, 45Xx65 och 50X90 cm. Den är tvättad och . krympt, VDN-deklarerad, lätt att. tvätta och torkar snabbt. Den är mjuk och behaglig för nakna föt-"" | helst utan att skrynklas, to. a " ternationellt är” det: också ' mycket i lokalt. Kontrollen" av "livsmedlen stanser-'och de har sällan tillräck" liga resurser 4. laboratorier m m. kan vara skadliga' utan kontrollen ' borde utvidgas. Kontrollsystemet | lever kvar från naturahushållnin. gens tid då varje by, hade sitt slak. teri.' Nu fordras en arnan kontroll, kanske vi får > den:Zi ' samband. med kommunsammanslagningen.. Vi måste också få en levande lagstift- ning som följer: med utvecklingen i andra länder,” s äger professor, A ramson,” - verkat utvecklingen. Men detta är 7 : inte ett lokalt inhemskt "problem. I Tyskland och Schweiz tillåts en- dast ett mir.dre antal färger medan England har en 'ganska frikostig lagstiftning. Vi följer- med utveck- lingen i de länder med. vilka 'vi har stort handelsuttyte och försök görs för att lagstiftningen skall bli fkformig vilket underlättar, han- deln, + ec" ena Samtidigt 'som., problemet! är in- På stämma : På bystämsna blev Karlsson och Nilsson oense. Och Karlsson sa:- — Du Nilsson, är den störste idiot -|jag nånsin sett i hela mitt liv. Prosten som ville avstyra den het det placerat. i. lämplig armbågs- höjd och ger verkligt stöd åt krop- pen? Observera 'att stolar -av trä siga ordväxl gick då fram till gubbarna och sade: mc nor — Glöm: inte att jag är närvad rande! - Vi skulle nog inte ha spätt” uti > 'cocktailen » mad gin! > ISTRYKTIPS Aston Villa 1,...:seesse00 1—L- Cardiff—-Blackburn ...... J—1 Fulham.-Birmingham '.. 0—1 Manchester U-West Ham 1—2 Nottingham F—Chelsea .. F0 Sheffield W—-W Bromwich 2-1 läget när marken är snötäckt. Vet man ungefär var djuren har sitt tillhåll kan tryckjakt med hund i koppel och i förhåll utställda skyt- tar ofta ge gott resultat, Och hur många gånger har det inte hänt att man vid sådan jakt fått en räv till på köpet! ; I vårt land skjuts de flesta rå- juren med hagel. Röster har emel- lertid höjts för att endast kulvapen skall få användas vid rådjursjakt, och naturligtvis finns det både skäl som talar för och sådana'som ta" lar emot en ändring i denna rikt- ning. En sak står dock klar och det är att vi, oavsett vilket vapen minister här 1828. Han dog 1849 som komminister i Berghem. Bengt Naezen, komminister här 1837. Han begärde, vilket han även eljest fått, avsked från ämbetet 153. Orsak, supigt levnadssätt. . Teodor Emil' Anders Beckman, komminister här 1854. Kyrkoherde i Tanum och 'Näsinge, respektive 18559 och 1864, Gustaf Ludvig Bergman, kom- vi , måste vinnlägga oss om att visa gott omdöme och ansvars- känsla för det vilda, Även om det inträffar att rådjur fällts med ha- gelskott på 35 meters hålt så är risken för skadskjutnirg stor — -| också vid rent sidohåll — så snart avståndet överstiger 30 meter. Det- ta gäller 1 synnerhet vid den tid när vinterfällen gör t odjuren hård- skjutna. 1 ja Scunthorpe Bury—Norwich ... Huddersfield Swansea - Plymouth—Southampton Preston-—Luton ” Rotherham—Stoke + PO OLTIPS Ipswich—Bolton ne Leyton—Newcastle ... Sunderland—Walsall . Barnsley—Halifax Coventry—Reading . . Hull—Peterborough . Northampton—Watford Port Vale—Shrewsbury Accrington—Tranmere Aldershot—Carlisle :. Crewe—Barrow <=... Darlington—Southport Exeter—Mansfield ... Harlepools—Rochdale Oldham. Chester ..... ”Stockport—Colchester =. Wrexham-—Millwall York—Bradford C i [shockeytipset uppskjudj honom biskop B lius att un- ister här 1860. Kyrkoherde i Morgårdst vi Staföstrand : ervisa om vad synd är, emedan [Hishult 1874: Carl Adolf Fredrik | drogs komministraturen i; Öl AIK- : många "grova syndare förebära att | Törner blev den siste kommiristern | nu åter införa N in. För ott äte na, JA 2 de ej veta det, bär 1872, Han dog 1913 och därmed John Larssoa Brynäs—Forshaga 12—3 1 7 ” 7 - MH V Frölunda—Djurgården 5—6 2 | . . H Bofors—Södertälje 2-6 2 ha sas : Kiruna AIF—IFK Luleå = 10-3 1 OS SERA I LT! okdere Mariestad = dö I sa . Mi 'ors—Mariestad 40 1 a : s - Viking—Färjestad T—2 1 - . | Boxholm—Remo -- 2-4 2j s ' ne ” | ot t pd s a " « a > . i en N + - + a . N 3 od - ; s 2 UA apan BÄRA hn A. FPP th ARANDA DARDARDA Sten Inn a äanaA An Duktiga : .”. i > (Forts. fr. sid 1) välbeställd frisör. övriga vistas på annan ort.” :Ja tiden går, den ena efter den andra lägger ner vandrings- staven och det är inte många kvar av dem som i min barn- dom var i sin krafts dagar. Nu är det vi som äro de gamla och snart är det vår tur att bryta upp. Må vi då var och en i sin stad ha lagt en god grund för andra att bygga på. Ebba Edquist. De Linverkets ... Forts, från sid. 1. Erik Nilsson, Gösta Hansson, Mar- gareta Ekberg, Olof Faste, Erik Magnusson, Bertil Eriksson, Gun- nel Frummerin, Ingrid Håkansson, Gunnar Hägerström, Jenny Fäste, Ivar Andersson, ' Edvin Persson, Elisabeth Nilsson, Inga-Lill Nils- son, Tage Fagerholm. -ANNONSER NYHETER Y Forts fr sid : Nervkriget har int den diplomatiska ativiteten tyck- "tes ha nått. kulmen på söndagen. ifierats och .NGLAND som arrangerade. de första världsmästerskapen i bord- tennis 1926/27 skall ansöka om att Goa, meddelades det från | Panjim iGoa. > Indiska krigsfartyg har setts utan- garfartyget Vikrant sägs uppehålla sig i närheten. X Den indiska aktiviteten utlöstes "av 'beskjutningen av ett indiskt fartyg den 17 november i närheten av ön Angedive och av att en in- disk fiskare blev skjuten en vecka senare i samma trakter. Portugiserna svarade med ökad aktivitet vid gränsen, Planer utar- betades för sprängning av broar uch viktiga anläggningar om indierna började evakueras. För att undvika :anklagelser om provokationer utrymde. portugiserna |, tre grä vernör Vassalo E Silva gav order om att soldaterna fick skjuta bara ”i händelse av krig”. : "Oroligheter har förekommit och i Panjim blev,en staty sprängd i luften, Polissfationen utsattes för beskjutning. ' Starka polispatruller bevakade gatorna och posten. Fi ersoner omkom och över 30 yra Pers då en tysk buss med spanska arbetare på väg från Väst- tyskland för att fira jul hemma kolliderade med en . lastbil nära indiska jetplan har börjat flyga över för Goas kust och det indiska hanå |. få a VM 1969. Om interna- tionella bordtennisförbundet - går med på detta blir det sjätte gången som England står som värd för VM i bordtennis, (TT-Reuter) von AMERIKANSKA ”journalistför= bundet : har korat världsmästaren i mellanviktsboxning (NBA-versio- - nen) Gene Fullmer till vinnare av Edward Neil-trofén för 1962, . + : Trofén tilldelas den. boxare som journalisterna anser ha uträttat . mest för boxningen - både i och utanför ringen. (TT-AFP) P) Amerikanska flottan har för förs= H ta gången lyckats skicka ett radio-. meddelande till ett av sina örlogs- fartyg via månen, Ett budskap från - amiral George Anderson i Norfolk ”studsat” mot månen — som be- fann sig mitt i Atlanten, (TT-AFP F d Franska Kongos president” Fulbert Youlou flög Så Söndagen ” till Paris. Det uppges från välun= derrättat håll i Brazzaville att pre” sidenten från den franska huvud- staden fortsätter till New York, där han skall bevista säkerhetsrå- [dets debatt om eld upphör i Ka” tanga. (TT-AFP P) ETT TRETTIOTAL tritdrotiare ur svenska eliten skall delta i en träningskurs vid den jylländska Borgos i på 'g0- nen. (TT-Reuter) idrot ett par månader. d: skolan i Vejle som startar om ee Aktuell och dem finner Nii " LAHOLMS TIDNING 7 > JULTRAFIK: maning: Nn UTAN: SPRIT Halkning på parkett eller badrums= Vs . fer och kan kaölas ihop hur som sköts nämligen av kommunala in» - . Det är -ju inte! bara färgerna som 7 | nådde ett fartyg — efter att ha .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.