” "Under" de första” .tio ären upp- "Det finns' de som” påstår att: - "det inte" är någon sak att kom- , v ma in i en afrikaans tankegång ” på relativt kort tid och det finns .de som påstår att 'man aldrig . kan lära känna” en : Indian. helt.” :Det "finns så" många varianter | ” ”biand dessa folk att man från "stam till stam ideligen 'upptäc: «; ker. olikartade” egenheter : som : gör alla jämförelser . omöjliga. Man träffar den stolta familje: fadern vars ord är lag, som var- je familjemedlem underdånigt | följer. Och man. kan "möta den” , direkta ' motsatsen som. till” ;hos Zapotecinc na, re om ' är matriarkaliska. "Här är' det kvinnorna som för" ordet och . "> Som, avgör: alla viktiga fråg och bestämmer allt. I Tehuante- pet är mannens plats vid spisen ch fvättbaljan.: Hans uppgift är "endast att vara make och far.) Genomgående gör” Indianerna ; "Intryck? av: att vara tvärt emot uppfattningen ;- man fått: + 2 + En stråhatt EN RESA GENOM LYX OCH" FATTIGDOM : består: av en smutsig trasa i nå; "göt ännu smutsigare 'våtten från <> "en. gammal bensindunki;: Inte därför att de inte vet bättre ut. an därför att vattnet på många” oc dh 1 Sydamerika är utan tvekan en "världsdel man gott kan . ett nött uttryck på — det ; "grymheter och sätt att vara nöt världsdelen annorlunda, Varje kolonisatörerna en gång 1 tiden, | minut på dagen strömmar nya: häll är en I dyrbar och sällsynt , + Visst finns det fortfarande här. fascinerande intryck en till nö- + företeelse.” et tes, Man skulle ha lust att skri- vä "och skriva för att få med allt.” Men tyvärr kan man inte det. - ER "färd i bil den långa sträc- | kan från ' Venezuela '”upp- till” " Mexico är en resa genom upp- > Jevelser . och växlande naturspel . som säkert endast går att uppe - Jeva. 4. Sydamerika, Man tycker ES 'attman åker genom oändliga .- "obebodda trakter där .naturens'.- > färger! fritt får utveckla sig till en: färgsträlande palett där alla ' spektrat. nyanser är med.:Man kör förbi långa ' rader. > ranchos, I '"papp- och lådstäder, ' som : utar- ' made och fattiga människor har byggt på 'dikeskanterna till”de” stora automobilstråken.' '; Man > kör på breda: neonkantade lyx. boulevarder, går ur ibland + och badar 4: marmor:swimming« > boots, Man kör genom" fattiga stammar som lever: på platser : där vita människor. ännu aldrig / hunnit tränga sig fram och som ' V, skickar förgiftade , pilar .. efter,” helikoptern som försöker kom-.: "ma I kontakt med dem;'. Men 1 stort sett finns det inte mycket” "i av.strldslust kvar hos det stolta < folket. Bråket och revolutioners '. - na 1 denna världsdel! får de in« : flyttade kolonisatörerna ensam. INDIANEN VILL HELST :. KLARA SIG. SJÄLV 7 i Döoa ” Möte med de. gamla "indian. stammarnas ättlirgar är fängs- lande. Detta folk, vars kultur en "gång var blomstrande” rik, och i som I dag är endast med främ- : mande hjälp kan bli något igen. Man fylls av stum beundran för det mod de visat under de lidan- ” den som den' vita kolonisatören påtvingade dem, På sätt och vis : ma ta äran av. , NN " förstår man 'dem 1 deras nega= '; tivitet och motstånd ' gentemot all... hjälpverksamhet. .Traditios.” nell stolthet och 'årtusendens vana ' att klara sig själva gör det : svärt för dem att acceptera den : intensiva ' propagandan bland:: annat . från " UNESCOs och ' UNICEFs 'sida att få dem att” 2 följa medi den moderna, utveck- lingen, > Nr ÅZTEKERNAS GAMLA HUVUDSTAD EN STAD MED SKYSKRAPOR : er vt Mexico-City ' är en ovanlig ” , stad, Den vilar ovanpå azteker« nas” "huvudstad, ; Tinochtitlån, '. som "var ett sorts Venedig byggt .uteien sid, och som Cortés fulla" - ständigt ödelade, Marken under ”Å . staden"sjunker en fot om året . dan och är vinda och sneda, är ". . £ ovanligt för en nordbo, Livsryt- " ” me är motsättningarnas timme, i. 7 Medan man i det ena ögonblie- - + ket läser om genomsålläde per i + stället. för rättmätig harm över en dag mötte sitt öde efter en" ock var i Sydamerika indian» . - men mextoanarna struntar idet. De bygger skyskrapor och mo- också en välklädd "herre, + "samt en student. . numentalbyggnader ” där stil Och då nu antihop alok s så . NN. , mönster från . azteker- -s och ", bra . " .. mayakulturen -är blandat! med . - blev har förtjust och sprang «18 Corbusier och brasilianaren ”” sig varm.” : Vt Niemeyer. Och då byggnaderna: då och då sjunker i den ena än- '' och såg som; nästa offer ut = sen "Präst > > . men föll i armarna ”på en det klart att ,staden har ett in tressant utseende, Kanske litet =" LAND" ' Mexico är: ett '.revolutioriernas land och det skulle vara -omöj- > ; ligt att här, återge de "många rögeringsskiftena och de perso= ner som deltagit i dem. Man kan ' . nämna ' en liten mexicansk anek- dot: En ovanligt blodtörstig:ge-'" neral hade turen att stödja det ' M rätta partiet, och. då åen” kom” till makten blev han av, den. nya . presidenten: 'som tack för sin. : ”bragd” utnämnd till guvernör I den provins han kom ifrån, Men han fortsatte med sina väldsdåd, - och "då presidenten i 'ett tele- gram påpekade det ' opåssande., detta, telegraferåde. han rasan- de tillbakar' "Jag uppsäger min "men" är också ovanlig, varje tim- ” "söner i målande skildringar och- » Bör stor affär avJiknande saker, så kan man kosta på sig" att i en tjuv referera det hela på: ver: som : till”. exempel . arketjuven Antonio Våzques; Garcia,” "Som. längre: stöldrurné, -Tidningsrefe su ratet lät så här: | «Antonio Våzques Garcia plundrade Igår en gatu. betjänt, : : ner till hjälp rramställer : de, som 'de har gjort i tusentals är .—sina vackra sarapes (schälar); ' ; och dräkter där den obligatö 0 "riska' hatten.' ingår. Hantverk, i smak 'och kultur väves samman” : > till ett fulländat helt som får en Men frågan är om det för o oss « västerlänning — att rodna. ” av. " nordbor: inte är indianerna som avun dsjuka,' Filten bankas våt ' :fängslar mest. Medan vi känner . på en stor flat sten och pressas: ' i den nordamerikanska. indianen "sedan mellan två blomkruksliks som fjäderprydda vildar, är' de nande formar för att sedan t "sydamerikanska indianerna kul-, : | kas 1 solen, klippes till och pyn: ”tärens rep vesentanter på många : tas med band eller snören allt” områden. De är förnämliga , sil-. > eftersom Kunden vill ha: den, "versmeder, fantastiska" krukma= Vill man ha sin sombr ero 1 strå, ”kare, de väver tyger vars färger ' ja så flätar de smidiga mörka, ch mönis er vida” överstiger åe fingrarna de långa fibrerna méd' västerländska > försöken, > inom "en snabbhet som ögat knappast samma områden,” "men . framför : allt är de verkligt duktiga hatt- N . ' mycket mer, ; makare, eller för att säga det sp hattar och indiankultur. Man. på landets” eget språk:” Sombre= » skulle kunna foörtsä ta och" skri«. f rare "enér :. . Sombreros när ' det äller d 2 4 va i det oändliga, men ve får ni z er de vinnliga. : va hligtvis "ja oss med att än en gång fåt: r det kvinnorna; "som: utövar ' slå att. Mexico” är landet" annof etta gamla hantverk-och deras - hantverksmässiga , -; +. skicklighet”: är helt enkelt fantastiskt. Utan ” tt ha några av vår tids maski- stämning som guvernör, enär vår "revolution tyvärr har utartat ill en "regering". = "INDIANERNA -;- : UTOMORDENTLIGA ', - ': HANTVERKARE iklädda sina fant: sarapes och sombreros . - nad. RV cirka tre' femtedelar av ..de västliga ländarnas behov. Det": . är på uranet från Katanga USA sedan kriget har pyggt sin pro duktion av at 2 "som "möjligt. SERA ket USA under. det gångna & året Faktum är att det nya "Kong har satsat "på det nya.. "Kongo örjade sin tillvaro med ett all. kan man inte '” med - säkerhet varigt underskott : på sin” be. säga, Troligen överstiger det | lans och med farliga | belgiernas. insats, '. Som en kuriositet kan” näms . has att den första bomben med / : uran från Katanga var den som : Vi 1945 var 'orsak” till den ohygg- H ne 3 lBd utpläningen" i: -världshisto="3 ; NN Å rien, — "Hiroshima, : ; 2 Ändå berör : den + nuvarande ; produktionen och industrin en- ' .dast en liten" del av de råämnen "som finnsg-i Katanga, ' Koppar= ; ådrorna är mycket stora; > där utvi sedan länge stora" . mängder men 'det är först ny- ligen man satt igång . att ut.” nyttja ” den nickel och” asbest som finns 1 stora mängder 1 Ja» " ' dotville-delen.. Fabriker och in= : dustrler har under" de ' senaste ' Aren växt upp och trots inbör«' ' | "industri "och koppar; Moln malmleveranser såväl som kobolt - och uran är starka faktorer på Europas penning- och indu=iz strimarknad, Om detta berättar. : ad Hb REBUBLI | om nun ung . byggandet, EATANGA - KONGOS a äg Belgarna - - . privata såväl som”, 1 gtatent «= innehar de största ins! + vesteringarna 1 Katanga. 'De är' " dominerade av den stora: kon- cernen -Unlon Miniåre du Haut ; Katanga, Först under de senas. - te åren har en del amerikanskt kapital: kommit till och: iovgön. | SAP er Iona EE RER H Moise tTehkombes förste att få > utan också avgörande blårog 4 + Intressen 1 Katangas öde, Kon | jön. stora 'sydöstliga. "provinsen till Belgiens ; - Bteruppbyggnad « cemens egendom bestar en en< t etter Kriget, | Å dast av gruvor och gruvanlägg« . Ka angar förklarad självständig ' ningar, utan också av fabriker, och; avskild ;; ifrån den: "nya - Kongostaten är en av de allvar- é ligaste hotelser ;, som »' riktats ' mot 'den- nya statens; existens, Man . var. och är- fullständigt ' ' - plantager, - samhällen "med soctala Inrättningar av' alla 3 - Katanga - befolkas endast. & av: slag osv. Det är med andra ord 3 kitet över 10 proc. av Kongos in«' en stat I staten — det är Kongos"? . På det klara med. att Kongos .. vånare, cirka 114 - miljon; där ” ekonomiska hjärta. : S Ha "framtid avgöres med Katanga... ”: 20.000 är européer, Det ' är här” Men som sagt det rika Kong Det är stora ekonomiska ins :s > de stora mineral- och ' metall« : Har varit, utsatt för ekonomiska tressen' som". här spelar in; Det- "gruvorna finns och som är rygg-= 'svängningar, 1957 sjönk koppars«' ”rika” Kongo - har: senaste raden i: Kongos ekonomi, Härls'' i oroväckande och . den världskriget! varit ' ”utsatt för pollttska” oron I Afrika förvär« » från kommer över tra femtede- " > . stora" ekonomiska &r svängningar. , lar av Kongostatens inkomster, rade ' : kapitalinvesteringarnaX$ - Många: privatpersoner drog sina. Här bröt man senaste året inte Jevde man étt ,stigande välstånd ' mindre än 284. 000 ton, koppar, » pengar ur landet och mycket av. - Bom: Inte enbart ' gav. orsak till ” här. utvinnes, ' världens största: sen” ”frunstig utveckling 1 "Kongo - . Produktion, av kobolt och . här ' belgiska regeringen beslöt 'att :Sr tt 0. LELTTTT g. 0. LIT LÄR TTTT TILA TTT 3 + FIFS och :</ o desstridigheterna fortsätter man . Belgierna har upprättat dels en : "Katonga är mest känt för sina diamantgruvor men är dessutom] flickan, detta var orsaken till att den leverantör av metaller av olika slag, såsom" koppar, ” + a ”ngrepp ide finansiella ”resur- 7 Här som T-det övriga" Afrika serna, Kongos första tioårsplan gr européernas intressen huvud- ;-hade aldrig någon "möjlighet att ”sakligen / riktade” mot. mineral- "kunna genomföras och hur det .' tillgångarna. Det" kan " kanske . ”ser ut för den framtida expan-' därför vara. av intresse att näms. sionen är svårt att uttala” "sig om. : tion. under: "de ”senaste tio ären . här: ökats med en .. för denna världsdel: otrolig - kapacitet. Ne-.: "USA OCH BELGIEN HAND I. HAND FÖR ATT SÄKRA .danstående tabell ger en bild av | PRODUKTIONEN VS de senaste tio Arens ökning” För. att säkra utvecklingen No a I Kobolt +" i a . gick 'de amerikanska och belgis järnmalm > > . . Å . : s "ka ledarna samman om en över: fosfät . a "När floden. Kongo svämmar "över under regnöérioderna pålar ; enskommelse . som skall garan« "asbest fjorden bort:och grönsaksplanteringarna förstörs. Här förstär« tera investeringar a produk". koppar tion och på detta s skafi a diamanter” » kapital huvudsakligen från Bel- krom > glen, med garantier från . USA. : ker man dikesrenen med bambustänger, djupt nerstuckna i jor- - och en femtedel av v koppar. : och . Katpartist, vars redare är Tshome'' .mangani: Nur - 7 be, » medan" 'balubas 7 tillhör - bo ”hjälpfond”, där Belgien : under : - De stildigneten och. oöverens-.;” Bälubakat, Conakat-partlet fick : "1960 har investerat 272 miljard. ” Av den, totarz a 'världsproduk. : sstämmelser” som ' präglat Ka- . under "senaste lokalval cirka 80” : francs, dels ett: samarbetande tonen. svarar Afrika för, större tangas - "förhällande: till Kongå : procent av samtliga röster; Desa ' : VPutvecklingssällskap"” av : delen av, guld, . kobolt och: dia-. bottnar inte enbart te rö SM De . . ; belgiska medel - ; Investerades 1 manter, en fjärdedel. av 'antimon 7 De typiska afrikanska stammot- frän de stora gruvområdena oci . . NN sättningarna” har: lika stör skuld "- fabriksomrädena 'och: : partiet. äl! NN : i oenigheterna, - till. största” delen finansterat av; i Flertalet av befolkhingen- b de störa gruvkoncernerna ' och | i står "av. Lunda. och Bembafol- " huvudsakligen NV organiserat avi : . "ket, Det" har inte: mycket vge- ' européer." Det är också / dessa : mensamt med: Baluba-stammen, ' som. stär bakom de stora ”bos som de ätskilliga gänget också ”stadsbebyggelser - som ställs till. före 'de aktuella . oroligheterna. arbetarnas” förfogande. Runtom ” har varit i konflikt med. 2 ng fabriker. och gruvor växer - nya | Dessa stamniotsättningar - «har . samhällen upp avsedda för afri« i = - -" också päverkät. den ; moderna " kaner — de som en dag skall) | politiska ”partibildningen "1 Ka- . och mäste'se till att Innebörden ;> ; - tangar Lunda» | och. Bemhatol.e > - blir verklighet i orden "Afrika år. ket har organiserat sig I Cona-' "af ikenan” "PRCC VPRRVCRv boss0000000000000-0 > . öv Vän ; Svärmor Flickan saft och imjölkade, "när en tjur. slet ”sig lös och störtade mot - henne. Flickan satt lugnt och fort-' satte' sitt arbete. Några förbipasse- . rande såg tjuren göra: tvärstopp "framför flickan och sen moloket Jufsa. bort.” . ” + — Blev ni Ånte rädd, trågade de VARGAR Tec Nej då. Jag visste” att” "kossan "+ järnmalm och guld samt uran. > | är tiurens svärmor. en eb FELT PPAEPPSPPIFIPESIAGN 200CCA)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.