rv "YyrtytrerveVEF EAT FET vreverirrevev N revert vYvvYvFYYYYYTYTTYTYTE TTT YrvveYveeYvYTYYYTEV YYvYFtrFEFYTYYYTFEYY TV YYvYeYTtYV "YYYVYYVYVYVYYVYYYYYYTYYYTYYYFYTYFYYYYYYFTTYTY TY YYrr Måndagen den 8 januari 1982 2 A Om vår lilla italienska bil kun= - de tala skulle den säkerligen vid : - den här årstiden klaga över det - | nordiska vintervädret. själva år det. 'kahske "minst stres- inte kan tala, .Dess ” gmälda, . motvi ot Vinterkörningens vådor För” oss För 'att köra' bil i ”vinterväg- lag fordras. som bekänt en" sär- "skild teknik. En del raggare "och likställda tror sig ha kommit den= "na" på spåren, när de? idkär is- . racing, runt julgranen, på Stortor- - get i Falkenberg med sina. lådor. "då sina. yttersta krafter. för. att 14 vs den medan motorn tycks äppbju- : Ibland är raggarna där så talrika att man börjar undra; om jul- spjärna emot, när vi försöker få : gransskogen på "torget avi ts av "igång motorn på den” på 'morgo=- I 'en samling rishögar.- "vy, HN ger oss. er: klar' antydan öm”: vo ooodess , protest mot” järstide het. st a Enda 'vitö +' En 'del : andra trafikanter. tror : ätt . vitsen :med- vinterkörningen ' ligger" i att” försöka: leka. tafatt édan i med de gruskorn, " som ' spritts ut . Köpte kärran, läste vi ett reklam-> tryck från tillverkaren," vari det : med 'stord; röda. bokstäver uttala- :' sen: att gå in för, den här'kör- här och vår på isbanan, För egen del får vi : bekänna; : att: frestel- OA 1 desj: att just "den . bär modellen i; stilen” aldrig "varit särskilt : stor. a var em bil för rara vi har ; ij Kanske - ; beror ' det i på. att sand- iden till från/nå ågon sydländsk res: Tklämmär . Men; nu börjar vi ana: ” Tatt' nämnda; slögan ' även här 'en”, djupare innebörd. Detta . hände OM uden morgon. å kvicksilvret krupit joner till —18. på termometern och Jivår bil hade fått för sig att sitt — "ströjka, Eller kariské det är mer I tå Då gentlemanhaaktighet . och” det ; tå. "+" lämod gentemot fordonet som vi : var mäktiga, skulle vi "säkerligen | s,vid. det härvlaget ha avhänt oss” . bilen till underpris. -- ÄR Medan vi är inne på kapitlet "I oms de vedermödor, som en. bil-.; i ägare kan få: utstå, så erinrar: b Oss historien om damén, som : i Då ett' symöte berättade, att hön :- kvaddät makeris bil. Medsystrar- na: ville självfallet: veta hur hen> . nes man "reagerade, när' hän fick ', > veta vad, som : hänt," — Ska jag - + behöva återge: hans” phula. ord ” .öckså!. undrade. frun, Nej rnatur- ligtvis "inte! — Ja då sa ar " egehtligen i att utan uppbjudandé av all .den' över om' vi inte borde skaffa 'oss en . sparkstötting, " ett fortskaff- ningsmedel som ju har sina före- "träden på hal is. Emellertid visar «det sig, "att sparkstöttingen :nu- mera utgått -ur. de flesta handla- > res varukollektion: Åkdonet ifrå- ; ga har inom de flesta .vägdistrikt ! blivit 'utkonkurrerat av gets vedervärdighet. Vi vet näm- ligen ! att 7 i våra» - medtrafikanter längre hHorrut i 1 landet har. det be- tydligt besvärligare än vi, söm bor » på Västkusten.- För: några : vint- rar "sedan "bodde" vid en stad i . Dalarna. Mer än-en morgon såg vi idoga dalmasar på gatan utan- för vårt" fönster. 1; färd med, att : gräva fram 'sina fordon ur méter- "djupa snödrivor, som tornat upp sig: under: natten. Den som inte försörjer'. sig - genom tillverkning Vv eller försäljning "av skyfflar. har knappast anledning - att. rosa" den ska Vintern. Åtminsto- frun: efter” yletyg kan bevara pressvecken lika Kemisk lösning (innehållande 5 sam- må ' 'kemikalie, som : används vic permanentning av hår): och byxor- - na kommer nu att bibehålla skarpr + pressveck även om de utsätts för - tegn eller kemisk tvätt. ge nos H Jbhon rätt att erhålla pension "för ” + Ja, naturligtvis ' är det prak- > tiskt med tapeter: som' kan tvättas -—" men det måste: vara ett för- skräckligt arbete att tä ner o 'h - länge som" byxor av v Irostfiberty- ” - Inens rike man och bad: om. bidrag |, torg 4, Stockholm. H | Min ink äldre dam: sökte upp'.so till en nybildad nykterhetsförening. ” JHon blev mycket kyligt, bemött och efter ätt ha hört på henne € en "stand sade den välbärgade: " — Att man - kän . behöv: för att dricka; det känner"; till, men att;man behöver: pengar. för att inte dricka det har jag: då aldrig hört talas om Under. denna röbrik esvaras ju- ridiska sfrågo? av allmänt" intresse mot en ersättning av 3 lr I Irimär- ett något högre:arvode, Alla brev adresseras till: Hallands Nyheters Juridiska - avdelning, Norrmalbms- AA ? I FRÅGA: Min hustru fyller 67 år i den 22 februari 1962, Har redan in- sänt ansökan om ålderspension, Har as februari månad? cn sist 3 vil. Måingårlg premimerant, SVÅR: :"Alderspensionen. :- utgår från och med februari månad 196 962, - FRÅGA: Jag fyllde! 7 år. den 15 april 1961 och erhöll då vanlig ål- derspension.' Har . min hustru. som nu är 62 år, rätt att få folkpension? komst "är f£ n ca 10.000: kr per. år. co SER - ens Undrande; SVÅR: I och för sig kan hustru- tillägg - ifrågakomma.: men > denna folkpensionsförmån är. behovsprö- | vad. Med hänsyn till Eder goda in- komst , torde sådant tillägg: icke kunna Påräknas, Ni bör dock vän- da Eder till pensionsnämnden med 2 t a upp. dom” igen! direkt + förfrågan " |nyår, I signaturens hemtrakt börja-| 7 | liga ungdomar i sällskap, som gick +medisin... korg. eller. påse, + tigga ni "| måhända. fått "en ranson. före” jul! : .motgångar av alla de slag,' om man var så ”hjärtlös Gubben ' "fick" sej "I mannen blev "en smula - vinglig, A denna jul som öppnade hem, hjär- | ken" Frågor som kräver ett mera|- "| ingående eller enskilt svar. betingar? | AR atatdon,e Rn - 240 Ur Minnetias bok Då seklet var "ungt, hade vi, som på landsbygden levde och verkade, en ljuvlig" vecka mellan jul. och de nämligen alla de härliga julka- lasen under denna tid. Det var ej så sällan' hejdundrande festligheter flera kvällar i rad —'d' v s man började : på 'em vid. fyra-femtiden mori ofta "slutade man - ej, förrän fram. på småtimmarna,” De äldre fyllde ut Pauserna mellan mat och dryck . med" att” berätta" historier, ”bryta.. arm” '-— ”lyfta tjärknuta” ra” gamla lekar 'och kraftprov. I många hem fanns julhalm utbredd på golvet; och - där var 'det ett paradis för « oss. barnungar, - som naturligtvis : "efter "bästa förmåga lekar. » Själva julhelgen var förr i värl den' 'mera en !hemmens absoluta fest och endast: närstående kunde tänkas: som . främrnande” en. juldag. Enligt (gammal tradition 'skulle den djärve "individ, som på en 'juldag besökte ett hem, ha "en slev kött- spad rakt i synen — som ' ett bevis för hur 'ovälkommen. vederböran- de” var: Det ligger gammal mystik över denna sed, som det skulle ta för stort utrymnie' i denna spalt att "beskriva. Natten till annandag]; jul 5 var det:i vissa ' byar. sed att man 'skulle gå till grannens ladu- gård,-även fähus kallat,. och göra fint, Det var vanligen några man- till närboende ' grannar .och, ”måka- de” under korna, sopade "ordentligt i stall och gångar, morgonfordrade alla, djuren. mm; När så husfolket kom. upp på. morgonen. hade ”tom- tarna” : sparat in allt. ladugårdsar= betet den "morgonen. Seden" vär väcker och gav ett påtagligt bevis om betydelsen . av ”goda”, vänner, och ; grannar” som” vår : barndoms katekes talar. om-i: den Jutherska förklaringen: Men tyvärr: fanns det brännvin: och dumma mänskor & även denna tid" den vackra seden ur- årtade och, under 'den 'nattliga ”må. kefärden” ”glorde man i stället "så mycket ' ofog : man : kunde”. ; ofta kriminella "saker, Det. var ”en per- sonlig: ovän man ville hämnas: på e:d och dessbättre försvann ” där- för seden om några år. 2 härligheter; och" stortrivs vida a jul- bordets. läckerheter; ha ” nog, ringa uppfattning av nöden och den verks liga fattigdomen. Signaturen minns hur: just dagarna ' efter jul en ”och |; annan från närbelägna socknar kom för : att t' till sin familj: men nu var det tomt i skålar och fat. Någon ' socialhjälp fanns ju ej — dessa arma fick leva av: nästan barmhärtighet, Nog fanns :det-en och annan tiggare av manligt kön; som hade sin lilla baktanke att far ville man. kvickt bli av med den ej "precis, välluktande smutsgubben — men se utan julfägnad” fick ingen gå. "Dét kunde föra med sej oanade konsekvenser; med sjukdomar ' och en :”nubbe? : eller ”kaffekask”: och alla problem var" lösta!" Att hem- färden: för "den: törstige vandrings bekymrade "honom: föga. Han' var så innerligt lycklig — "aldrig hade han. sett stjärnorna tihdra -så grant! Det; var ändå en- välsignad; tid > - tan" och; =. flaskor! Man: glömde helf "enkelt bort 'att man. var en f - « Jag försäkrar frun; att det” r en mycket renlig hundt. » Från ' restsurangvärlden :. härrör Berättelsen om mannen som beställ vred när det sedan stod rödspätta på. notan, '; svarade sig kyparen. — Tur'jag inte tog öxsvanssoppa då, replikerade den vredgade; man- nen, : - -— ! Hennes nya dräkt var inget: vidare lyckad.. Den ger henne 'till- baka den figur som hon nu i tre mån”der' sökt få bort; genom, att — ”spänna körka” eller göra and- |, härm de efter 'de ”gamles” kämpar L "| gängligt.' Planer fins! att underlätta de en rödspättfilé 'och blev mäkta |: CA Men så gör vi alltid "här, för- - nom Padjelantaområdeg ligger den vackra sjön Kutjaure "i Vucja: ; + dalpäng. Den Kommer att RR ; Pa jelanta” "had förekommit” gång på gång i debalten kring.överens- kommelsen mellan : Vattenfall och naturvårdsorganisationerna, "Fre der : i: Sarek” som. avtalet också kallats” lite 'mer: respektlöst, Alla naturvänner har uttryckt sin till- fredsställelse ..över:. att.: Padielanta' kunnat räddas undan exploatering, och: Vattenfall: har” lovat "att inte motsätta sig, att det omvand s till) Ti 2 I flera "växter ” som” är ytterst' säll- | | | Synta, grusnarv,' polarfingerört och nationalpark. hittar z man det fjällvärld i ligger” Stora > Sjöfallets och Sareks nationalparker sida vid sida. Stora Lule ' älv. rinner igenom Sjöfallsparken som. tidigare skadats svårt av vattenreglering och genom avtalet kommer 'att skadas än mer. Men "mellan de' båda ”hationalpar-, kernas ' västra gränser” och norska gränser breder höglandet Padjelan= ta ut sig med de berömda sjöarna Virihaure” "och Vastenjaire ; "som centrum,'. Nu har” Vattenfall” "lovat att pl erna, på alt dänima upp.de båda -sjöarna' och lägga: ett kraft- verk i :Vuojat inte ska förverkligas. Som : ytterligare belägg ' för ; detta har; dess” styrelse: tillstyrkt. natio- nalparksförslaget, "och" det har en rad andra; remissinstanser, också gjort. eservationer-från några håll gäl- ler. mineralfyndigheter : som intres- så ör valltjämtsvillsgxploatera.. Vin. i vändningar att lanta "kommer : att bli en-fara för renskötseln” eftersom, rovdjur alltid sig från.'dessa fredade yngelplatser | till dr mråde RN + samernas sommarland en; nu är. Padjelanta samernas e fjällappbyar (Sir- kas,' Jåkkåkaska och Tuoepon) om- fattar” 330. renskötande ”sarner : och 29.000 renar drar varje sommar. hit efter: de andra ' årstidernas hårdare "tillvaro. Och samerna ' liksom orts- befolkningen" i övrigt. skulle även om "nationalparken beshitas ha rätt till'-jakt :och -fiske,” Samernas in-- vändning '- borde” alltså rimligen bortfalla., Även utomstående" skulle 'kunna få köpa sportfiskekort. Dess- utom understryker "såväl ratufvår- dens som andra organisationer det nödvändiga i att samernas urgamla rättigheter inte får inskränkas, vr . 'En fridlysning: räddar detta 'ut- | Turistanläggningér . Sarek: och resterna. av: Stora 'Sjö- mdantas” från. - utbyggnad." större skala |! bör. inte. komma ifråga," men” gleså' replipunkter. rekommendera av fler ra remissinstanser, Glädjande" är "att, länsstyrelser; Norrbottens län med skärpa Ppoäng- terar "att: fridlysningen av områ- det. inte. får dröja, Ytterligare ,upp- skov får helt enkelt: inte förekom mi rkligheter hör blekgentiana; och ett femtontal -till ger området ett stort mervärde; in- te minst | för ” vetenskapsmännen. Skärsnäppa, fjällgås och? samt fjällräv ; är några av 'rarite- ternä' inom djurlive som förekom- mer i Padjelant För, närvarande finns det femton nationalparker i vårt land.: Det är som framgått" inte fråga om några välordnade, ”ansade : ”parker” : med ett par undantag som är rester av |1 det gamla odlingslandskapet (Ängsö, Garphyttan 'och Dalby Söderskog). Vi behöver många fler nätionalpar- ker innan Sveriges olika slags land- al skapstyper kan anses vara skyddade |? på ett betryggande sätt, Padjelanita innebär på sätt och:vis ingen an-' norlunda”- ;landskapstyp utöver "de som redan & är fridlysta, mer årstäl- let är det stycke vildmark av. ena- stående” slag som” tillsammans; med 'Döktorn. svarar, Nu Under denna rubrik besvarar en svensk : "kostnadsfritt" medicinska- frågor - legitimerad , läkare ' : men tränger. ut utanför stolgången, I sädgås | ” tionen, från läsekretsen . Förse. frågorna med lämplig - signatur och uppgiv helst älder . Toch köw Det är givet att envar ” :ånonymiter obrottsligt? bevaras. : ' Märk: breven DOKTORN SVA-- "RAR och sänd dem till k Lå början. av' ert brev beskrivna be- svären "av så kallad tarmprolaps, i samband med krystning, dvs tar, är detta en. tämligen: vänlig” och i tande slemhinnan blöda eller andra « besvär tillkomma/är dock utan tven, | kan" en släkarundersökning att” r kömmendera, ' Utan tvekan: kan ni nu genom Härmaste st fre bokhan- del erhålla upplysning ö öm ett fler-']. tal olika” böcker och ”dessag' förfat- och Wiksell. medicinsk litteratur | samt kan säkerligen: lämna 'de' ön fader ubplysningarna. ” nygift Kondylorayl | å vs” ”vårtliknande h bildningar]. på. ställen vilka:utsättäs för tryck, behandlas på olika sätt bland an-'| nat" med -etsmedel av. ”nåzot slag.) kolsyra eller. behandlas: kirurgiskt. Det i ert brev. angivna preparätet står ej 'att återfinna.i gängse me: dicinska "uppslagsböcker över olika medicinska preparat, varför ni re- "att evi lt vända er till apotekare: med er förfrågan, |, om” handelsvar: fallet bildar Europas sö största vildmark, Och "det .bör. räcka: som motivering för att Padjelanta' id ”öD- torpare”. +: Beträffande de il |. vare sur, og det har jeg indrettet ' Vidare . förekommer frysning med |- i"den" händelse detta: kan röra sig : or samel RA AIR orre 2 TAN indelat Np Nan namn mn Sagt och. skrivet. Under sin. kommunisttid föra. : ; följdes Karl Kilbom ständigt av . | en av de kunnigaste och talför SA raste socialdemokratiska ungdo. - a marna, Gunnar Lundberg, Define - oi berättade gärna följande historia H öm en tvekamp mellan . honom . själv: och Kilbom: =; Debatten led mot sitt slut och Kilbom var hårt ansatt. Han steg e då upp på talarstolen, blickade ” - med. överlägsen säkerhet ut över publiken och sade: + ss "= Man har bestritt, vad jag : här har sagt, I denna portfölj har "Jag belägg för allt vad jag har. sagt, även om :jag med hänsyn! = cc till der sena timman inte. kan ca utnyttja hela materialet, ' ' : oo En mötesdeltagare lät sig- -tyd- y ligen icke i imponeras av den själv= ' säkra” minen utan gick fram, öppnade portföljen och visade ins nehållet för allt folket. Vad man fick se var: . : Kilboris pyjamas och & en forn, Det 'er saa ofte ägt til mig, at jeg skal lxere at smile og ikke lp a mig; efter. Nu smiler jeg, naar, det , er ngdvendigt, men, heller ikke » mere: Hvis jeg skal Za og grine dumt, som jeg har set flere' darn-= " ske” trenere Egre det, vil jeg hel= ',; ” ”lere hölde op med at vere tries "ner, Jeg "har desveerre set danska ' ; treenebe finde sig 1, at deres spils >. "Jere sågde hold koeft" til dem; oå | "det: er slet ikke , noget for mig.', : Disciplin. skal der till. Jeg har. "öven” i kgbet,hgrt' spillere true. traneren , med 'at : blive :sendt "oc »'hjern; "hvis han ikke"gjorde, som '” 'de ville. En mand som Puskas'si ger. den" dag i dag ”De” til sin . "-treener, kunne ikke drgmme om "a ”at sige” Påu”, oz mgder kän en. a, ' . sine mange gamle; trenere, siger han; tadig ”De”, Saa dybt.s sidder av en samlare, + vars nämn icke of-" fentliggjorts, ' förvärvat ett - - gåvo- äntligen ' ska ' bli skyddat; Det. mer är fyra år sedan: förslaget 1 personbilar; bussar och, lastbilar” i världen. Detta 'antal är så stort, att, man :; skulle ' kunna giva var 23:e ränniska i världen 'en bil, Tyvärr” är "emellertid bilarnä 'så ojämt' för-- delade: över världen;' att det" finns. stora områden; där man ännu aldrig: -sett er: bil.” Och "så" Kar "ex vär! annan människa en bil i Amerika, medan det, finns områden i Afrika; och Asien; där det" går '10.000in- vånare på en: bil. Dessa förhålla: den förändras, ty årligen ökar” den! sammanlagda bilparken med 9 å 10 . miljoner fordon; Tabellen här "visar? att antalet. bilar: på tio år. ; prak-! ökningen! "igår. emellertid, allt - söabbare' och: tiskt.: taget . fördubblats. man beräknar; att världen om åtta! år omordentligt ; viktiga” renbetesland com förresten är mycket känsligt för 'vattenregleringar, främst : på grund av de” "låga och flacka > Turister med sinne. dd i marksto och exklusiv: skönhet har ofta', sökt "sig upp till ;Padjelanta som "ligger avsides och är'svårttll> för turisterna "att: komma” dit/ Na- turvården vill ej att. hågori väg ska dras fram 'genom ken, möjligen till pårkgränsen. Vägen -söin behövs för” anläggningen av 'kraftverket Vietas'' kommer” naturligtvis"; att” : hjälpa turismen, .Dessutom vill man: gärna att flygtrafiken ska utvecklas. Atminstone till ett gar Slätser, för-' slagsvis Stalouckta: och Tåddejokke.] miljoner bilarf: 24, vin 1 jatt: räkna', ärygt. 250: i Kl Tillsvidare har. "detta, antal a SE 3 miljoner. nya bi ar, vilket: bety-i der. att man här: per dag ger: ut) c:a. 100 miljorier,. kronor för nya! bilar Bilhandeln räknar också med: stora tdfror,; Ärligen .. exporteras" sammanlagt c:a 3 miljoner: bilar, från olika länder till andra länder; som -- inte ' har: någon ” egen: bil-' produktion. 'Väst-Tyskland är värl dens . 'största . bilhandlare, ”Arligen exporterar. man. där c:a' 1” miljon bilar till utlandet. Amerika kommer inte: på långt när upp till" denna siffra,” eftersom, dess export uppgår | -. LASTBILAR OCH : BUSSÄR I VÄRLDEN brev: från 1.000-talet med Vilhelm I' Erövrarens .bomärke, D Denné 3 Mor > : mandiske hertig, som år år 1066 | i reg get. vid Hastings erövrade England. och som med vapenvåld bröt anglo-": g saxarnas motstånd > och "gjorde sig till herre över landet, var helt obil- dad. Vilhelm,” grundläggaren , av England « och : av. kungariket, kun- de varken skriva eller" läsa Han” till: en” knapp. tredjedel av den västtyska. USA är emellertid värl- dens största” bilfabrikant med en produktion, a av c:a 7 miljoner bilar Ås get datum. Sakkunskapen a anser att - Caen; Frankrike. British Museums de sina kungliga edikter med ' SN bomärken." "Enligt. den, franske; hi- ,. =; | storikern, som anses .som den. bäste', ; kännaren, . av. denna . tid och" som så > också samlat på Vilhelm Erövrarens "egenhändiga signatur, finns bara sju : z . sådana kvar 'En' signatur bevaras i domkyrkan i Canterbury . på ett dokument, fem. ägs av det franska statsarkivet. Den sjunde signaturen är den som nu förvärvats av Bri- tish. Museum, Gåvobrevet bär :in=. den tillkom någon gång mellan år 1068 ' och > 1076. Det överlåter. en - kyrka och en del kungliga ägor. iv: fr Suffolk till klostret St Stephan! i 55 direktör, vill" under inga ' orhstän. oc digheter förråda något om inköps- , sv priset, förutom att, det var ”gan=.: . ska högt”; Han anser" dock att in= J get pris kan vara orimligt då det gäller att för' "England förvärva en” SS N originalsignatur äv rikets grundläg- gare, i synnerhet då flertalet äkta dokument från den historiska tiden befinrier sig: i Frankrike. M — "Och -vad ska du bli, när. då blir stor, min lille gosse? .— Jag ska hjälpa pappa — Vackert! Och vad gör din Pape sena älla "diet, > 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.