Torsdagen den 1 januari: 1982: ” .” KAROLMS TIDNING AA Nod rn Hygienen en mycket viktig 2 se faktor för alla hönserier för dunkande "motorer gått in mot Pentlands sund "Vid "den skotska kusten och sett de majestätiska hög. ma den synen. Och längre mot Shetlands- och Orkneyöarna... sä- "genomspunna och trolska och med .eri befolkning som räknar starka ,släktband med, norska och danska "levande och varje år i januari firas i huvudstaden LERWICK en sär- "(egen vikingafest... "= = - De dimmiga öarna. — det är t kull weckogamla kycklingar, "Hygien ären mycket viktig 'faktor;. Carina. studerar med ' stolthet en St "a påpekar - hönseri-'', ägare Karl Olandersson, N.. Össjö, Hishult. Mellan varje : ”.'kull fvättas'och desinficer. st ' Jas, dagligen : rent. to Bad "Olandersson bö hönserl. 1918 och" firar således tolvårsjubileum, 'med..werksam- | 5 har” sungefår TI00 "1 avelsdjur ech de. producerar i genomsnitt 30.000 kycklingar per "år, och"det'i sin tut gör unge- fär tvåtusen djur. n | "> heten. H mrs Ye "> der" högsäsongen — som är "erkänt : fin i félativt nybyggda if gamha? . hönshuset; hönsuppfödarent och" 'pekar:: på. » ett i gammalt: men ' fullt" ”höns<' dugligt” om” mean .säger”så, Det "skall: emellertid: snart : försvinna ” och lämna" plats åt ett idsenligt, Sveckan un | Werntofta avelsstation och” han använder 7. Hamimenlhögstuppar, ut. väggen här, och. ta araget också för. att kunna -+ få-bättre plats med kl nerna. Olanders: as alla burar här, 'och golvet spo-- Det Amerikanska (Forts, från föreg. sida). ”. våra det manliga. Födelsepro- ”cessen är kort och intensiv hos hönsen. Det tar tre veckor: se. dan ägget är befruktat. till dess att kycklingen kravlar sig..ur , det sprickande. skalet. Äggen blaceras i ruvare där de" ligger i aderton dagar och wändes tre "+ gånger per dygn. Etter de ader- > ton. dagarna placeras de över i en kläckare där de: förvaras "de dagarna. i tempererat resterande vi. avp ter" va ”Varje fredag kläcker wi hos mej”, säger herr "Andersson, och .då kommer, en japån och sorterar dem.: Vi har fått en dag tilldelad oss och därför får assa kläckningen däref- in några : bakterier” att: överleva från en. kull: till en annan. För att "inte . bakterierna. skall : bli resistenta : måste :"decificerings- dosen alterneras och därför skif. tar vi: mellan” en vdel .o i 7 HERR OLANDERSSON . stod ;.och":genomlyste' ägg. när LT:s. medarbetare kom" på. be- sök," Här" gallras obefruktade och sådana ägg där grodder. har dött>bort 7 från :de övriga. ;Deb ären mycket intressant historia det hela och-vi fick tillfälle att studera ägg't'olika' långt fram- komna 'stadier. Först bildas ett blodsystem på äggets skal, "och redan på ett'mycket tidigt sta- dium kan man se hur det. pul- ;;serar och satt "ett «nytt :liv.;har skapats. Själva kycklingen bil | das av vitan; I denna finns alla de delar; och "beståndsdelar, låt oss kalla det ämnen; som sedan bildar; var. sin.del. av ”kyck- lingen.” Gulan” kommer först till andvändning: strax "innan föds- leny då” den ? dras sin, 1. kyck- lingens.mage och gör det möj- ligt. för föstret. att leva" ett par dagar utan ;väre sig vatten eller föda., Äggets, skal är. så -kon- struerat,- att: kycklingen ;. kan L | andas då skalet: är såpass: Po- röst, "att: luftmolekylerna: Jutan större ” svårighet kan” passera igenom det, ....:2 > . "' Man ställer :sig då osökt frå- gän, on "det då kani-bildas tvil- lingkycklingar' i. 'ett' ägg. Man bar ju. ofta: sett exempel. på, att när man krossat ett.-ägg, | så har det. innehållit: två gulor. Teoretiskt - sett finng.: det: nog möjligheter, men: om kycklin- garna blir fullgoda "rent. kvali- témässigt sett. finns ingen ga- ranti för; Det är ju så, att.'det finns ' två "gulor men: bara en vita. "Det är ju mur själva witan som fostret” bildas, "och . finns det bara en” wita, så måste ju den delas upp mellan två kyck- lingar. Det betyder," att en :del egenskaper kan den ene av äg- gets båda invånare gå miste om, medan han "istället. kanske" får något annat som i sin tur den andre inte får. Ett normalt ägg som är mycket ' lämpligt ” för uppfödning och widareutveckling bör ha en wviktsats om ungefär 7 INTE Y A.0Å DEJ NÅGUT ANNAT HÅR - -.DU.SER ANT. JAG INTER DCH DEKLARERAR. Annonsera i LT. TESTET VRT TEE YT TG RU ÖR RO en befolkning som räknar starka släktband med de skandinaviska vi kingarna, Däri skiljer de sig från -stammar : från kelterna, vilka en gång tog sig från Irland till Skott- gång hörde öarna för övrigt till vi- kingakungen Christian, . som : 1469 skulle "förmäla sin ' dotter. Marga- reta med den skotske kungen Ja- mes IL :I bröllopsgåva skulle Ja- : Lexikon för en var av dr Ivar Ek ” z (Eftertryck . förbjudes) ' NV I "det från .C utgående musika- liska "alfabetet är i durskalan bok- staven A den sjätte tonen; Den all Imänt införda normalhöjden för ett- strukna > A'> är. "435 svängningar, i sekunden. 'Det' är efter den tonen "ma stämmer pianon och" orkester- ....Guiseppe Verdis opera Aida (ut- talas-a-i-d-a,' inte, ajda, .som man mesti får höra) var från början ett beställningsverk. ; Den." beställdes nämligen för' invigningsfestligheten när: Zueskenalen" högtidligen” öpp- nades år 1871, Operan blev omedel- bart en succé,:som blev ännu. stör- re: när. den några "dagar ”sehare fick sin riktiga 'debtt) nämligen. på "operan. La Scala -i Milano, Kompo- 32; gånger —' någonting 'som. man anser aldrig hänt förr eller senare med en upphovsman till ett musika- sitören inropades då inte mindre. än liskt verk — intet annat verk heller för den delen. +: 5 : Kompositören fick å också. som "gåva motta en taktpinne, "som "var gjord..av elfenben. På dess, ena si- diamanter 'att 'den' torde vara värl- dens "dyraste taktpinne, ' Den ' vär- derades i dåtidens mynt till omkring 100.000 kronor. I nutidens mynt bör detta vara omkring en miljon .kro- Bor, .j.. re M "Aida är pckså en av de mest spe- lade' operorna på jorden. Texten är översatt till en massa språk — man vet inte riktigt hur många — men det sägs att ingen opera eller litte- rärt verk mer än bibeln översatts till så många olika språk, Bibeln har rekordet, Den är numera över- satt, till' över 2.000 språk och dia- lekter, — sådana finns ju över 3.000 på jorden, "Även om Verdis opera översatts till bara tiondelen'— allt- så omkring 200 språk enligt vad det uppges — torde detta' vara. rekord för en o ra, DIV VI Danmark är man ibland elak mot' Verdi: (vilket :man. också är inom vissa kretsar på andra' håll). Danmark har, en -stor' kompositör som heter Gade 1 vilket är det- samma som gata. Verdi är i Dan- mark ' detsamma -sora" värdig, När man alltså vill vara. elak mot Ver- di och artig mot Gade' säger man: — . Verdiverk " är, gadevérk, men Gadeverk är verdiverk . M IN vil RR ? Det finns två pjäser som nume- ra” traditionsenligt sänds varje år under 'juldagarna på kungl operan. Det är dels Carmen, dels Värmlän- ningarna. 7 HIS 23 ; Vet ni av att Carmen är den mest spelade operan i vårt land? Den har nämligen uppförts mer "än tusen gånger på operan i Stock- holm sedan" den hade. premiär där > Värmlänningarna ' uppfördes för sta gången i Sverige och har spelats på operan över 800 gånger under den tiden. "+ St SN : Det kanske -här är bäst att på- peka att de båda' pjäserna inte framförs Lå operan bara under ju- Jen '— de spelas då och då även "under årens lopp, men' träditions- enligt under julen och under den- na snest. på annandagen då Värm- ”Jänningarna'spelas på middagen och AX ngen , som en gång känt . ett ' skeppsdäck under sina fötter och”. , E: fjällen höja sig ur havet kan glöm-= - norr ligger de "dimmiga öarna”, vikingar, Uråldriga traditioner hålls . Shetlands- och Orkneyöarna, sä- - och trolska och med . Skottlands övriga befolkning, som ” Jand. Det skandinaviska ursprunget . avslöjas i många ord och namn” med ' skandinavisk accent, Och 'en' da: fanns "namnet: Verdi och AIDA | :: I diamanter, och taktpinnen pryddes | fö av"en så stor mängd andra | : omkring hundra' år sedan för för- |. gafest i Skottland 2. Vikingaskeppet är snart ett" flamma mes få 60.000 floriner. '. Christian sålde då Orkneyöarna för 50.000 till James ' och belånade ' Shetlands-: öarna för de övriga 10.000. Det lå- jnet kunde han aldrig betala igen, och så: blev. också Shetlandsöarna skotska, FIT INTA Gånge-Rolf och Harald Hårfager slag på de dimmiga öarna. Redan hundratals år innan James och Mar- danska vikingar ockuperat; ögrup- pen. På 900-talet kom långsk Man: möter det förflutnas ving-. garetas äktenskap hade norska och 1. ' nde bål...” da läckerheter och övade sig i'va- penbruk 'och kämpalekar.:Det var snart ”Up-helly-A” (ett urg: FN planerar. De vandrande gräsh ärmar- Da var en av Egyptens sju plå- gor. Men gräshoppsplågan finns kvar än i dag och skadegörelserna är inte mindre än de var på Bi- belns tid. Alltjämt förekommer det att miljarder gräshoppor driver [fram som mörka moln, Där de slår sig ned förstör de all grönska och lämnar en öken bakom sig. Gräs- hoppornas skadegörelser är så om- faftande att FN upprättat en sär- skild organisation; som fått till upp- gift att studera gräshoppornas upp- trädande och förhindra fortsatta skador. > : : . Det arbete organisationen utfört På olika håll börjar redan ge re- sultat. Inte minst viktigt är det att man nu kan förutse att sommaren 1962. kommer: att' bjuda på gräs- ' Ihoppsinvasioner av osedvanligt stor omfattning. Förutsägelser av detta slag är sällan populära men i detta fall är de av stort värde därför ”Jatt man kan träffa de behövliga motåtgärderna i tid.: Numera är det nämligen möjligt att i det kri- tiska" ögonblicket bekä gräs- uttryck som närmast kan översät- tas med ”slut på väntetiden”.) oo Denna tradition håller” man allt- jämt levande i Lerwick, I hundratals år. har, man firat ' sin . vikingafest med autentiska kostymer och vas pen, Inte ens en riktig, utvald ”jarl” och ett långskepp saknas. , er örflyttad till 1000-talet För några timmar förvandlas det ttmörka, dimmiga” Ler- med sina stridbara besättningar: av skäggiga, barbariska vikingar och slog 'ned allt motstånd. Många vi- kingar'. bosatte 'sig på öarna, "gifte sig och byggde befästa gårdar och gjorde” sina : raider från, -Lerwick ned möt de franska och holländska kusterna. . De; nordiska - vikingasa- gorna. är rika på motiv från denna tid och legendariska namn -är. vid Shetlandsöarnas intagande: Gånge- Rolf, Harald Hårfagre, Sigurd, Olof Skötkonung och andra berömda vi- vanliga örka, wick till en ljusets stad med flam- mande eldar och facklor, sjungande, dansande människor och barbariska vikingar, I ett högtidligt fackeltåg förs : långskeppet | med ' jarlen "vid styråran genom gatorna ned. mot havet, Runt skeppet bildar beväp- nade; skäggiga vikingar: ”fylking” och man trör sig förflyttad till 1000- talet. ;. Vikingarna slår med svärd- fästena på sköldkanterna i en un- derlig,.' suggérerande” rytm, .' gamla lurar utstöter starka signaler"... kingar figurerar i' som sammanfogade Shetlands-. Orkneyöarna till ett jarldöme', . Vikingahövdingarna var inte värst förtjusta i den mörka årstiden. Otå- ligt bidade de ljusgudens återkomst med fria” vattenvidder "så "att de åter skulle få krossa Kaver och dra rr denna "orsak "figurerade" man "en ljusfest 24 nätter efter ”Yule” (Inte att. förväxla” med .vår. ”jul”).- Efter "| nuvarande" tidräkning - inföll festen den'-29 januari; Då flödade mjödet! och vikingarna frossade på allehan- Det var för övrigt Harald Hårfagre ut” till plundringar "och' strid.” Av. När sh ' hunnit. fram stranden stiger jarlen ur: och -yt- terligare lursignaler ljuder.: Högtidi ligt ' slänger: alla ; vikingarda” sina facklor i långskeppet och det. brin- ner' upp. Symboliskt för en viking: färd till Valhall: 035 : "Att uppleva en fest som. denna i modern: tid är en fantastisk upple- velse.. Och » öborna "försöker "alltid, var "dé "än befinner” sig "på: jörden (de är övervägande sjöfolk och 'an- ser' sig själva vara världens .skick> försök . att -skäpa" intresse för tea- ter. på landsbygden men resultatet har. inte motsvarat förväntningarna, Detta tar mer än en för bevis på efterblivenhet ' och" sturighet, men détta är fel. Det . bristande” teater- intresset beror snarare på att den= na publik står på en högre kultu- rell: nivå och:har andra krav på pjäs och framförande än' välgörar- na”: tror." Visserligen börjar: man hu ana att den 'gamla bondkomik, som” inte hade något med 'bönder att 'skaffa,'. saknar publik hos:den del av folket man nu vill nå. Där finns inte heller publik för det mo- derna grävandet i de konstifika ty- "| per av båda könen som nu: är. kä- ra figurer både i teater och. litte- ratur.; Fru -- Andersson i och . herr Pålsson spärrar upp ögonen i rätt- mätig . förvåning därför "att något sådant inte finns i deras by eller småstadssamhälle, .. Inte '.ens': Inga Tidblad "som" ' modern - hysterika skulle. kunna : dra publik. där, De fåtaliga besökare som uppbyggts med den moderna. problemdramati- ken "kommer : inte "igen. Lite ' sans och måtta" och vett och" vänlighet vill man ha också på teatern; Man kräver inte stora sceniska arrange- mang, man kan nöja sig med skick- liga amatörspelare .men av pjäsen kräver man kvalitet, SO " Som : exempel kan 'jag kanske nämna hur en bra lantlig amatör- : | teaterklubb " framförde ': Hjalmar Bergmans Hans nåd testamente i en till trängsel fylld aula på Grims- lövs folkhögskola. Ett.fåtal av de allra. yngsta" fnissade" kanske när Hans Nåd visade sig på scenen för- Brand i tegelbruk —-. skador för 200.000... Vid en brand i Timmergata te- gelbruk”i Kolmården på måndags- kvällen vållades skador för 175.000 200.000 kr. «soon so Elden uppstod då man var i färd med att öppna en brännungn, troli- gen genom överhettning i en ved- vagn... På en kort stund: var tegel- bruket ' övertänt, varför brandkå- Carmen på kvällen, 0” rerna helt fick inrikta sig på att be- gränsa branden, : SN Det har: gjorts allvarligt menade | na och pjäsen grep det stora audi- toriet ”med sin konstnärliga ” och mänskliga ' kraft, Det: blev så "tyst bland publiken att man skulle kun- nat höra en: knappnål falla. Och det innersta i denna till synes lus- tiga pjäs. hade'nått "med sitt - bud- skap in i'allas hjärtan; Det är inte så lätt att-bli gammal, att ha en sniken släkt som väntar på gubbens död och 'arvet, som 'möjligen faller ut efter honom. Hans Nåds pro- plem.' framfördes så, att: var "och en i salen hade något att tänka på, som. han inte : tänkt ' på: förut, när föreställningen var över," Kan man bjuda allmänheten pjäser med derf- na kvalitet och detta utförande får man säkert publik;:- + == bene - Sveriges Radio har i-vinter'i samråd : med. författare försökt. få fram ' kvalitetspjäser med , adress just till.den publik som kräver mer av teater för landsbygden än man i allmänhet får där, men det är inte lätt att bryta sig ur-den mall som stadsmentaliteten tyckes kräva. för sin del. Där tycks man inte gilla en pjäs som inte bryter mot åt- minstone tre eller fyra av Guds bud. Det ska. vara mord rån, äk- tenskapsbrott och förbjuden lust om det 'ska vara värt att se. Men inte skulle kunna fängsla den stora pu- blik som nu inte ser. teater därfi att den har intresse utöver de pr blem som det nu är, modernt: at: skriva om, Den stora landsortspii- bliken får varken uppbyggelse el- ler nöje av' att stirra på folk som saknar. vett och förstånd 'och själv- behärskriing och inte har begrepp om hur de ska uppträda vid några av de svåra situationer en männi- ska alltid råkar ut för. Folke Fri- dell har skrivit en äv de nya pjä- serna åt Sveriges Radio men; den mottogs med sur surhet av de gam- .|la kritikerna "i, Stockholmstidnin- garna, Den bröt faktiskt inte nämn- värt mot . något enda :av” varken Guds" eller människors bud,'men den var -både rolig sch djuplodan= de ändå i högsta grad. Fridell för- de i pjäsen Femtioårsdagen; fram en ' vanlig - hygglig ' och . sam- | och. är: könsmogna: redan efte ens Inga Tidblad som ”hysterika:3 hopporna från luften, Det måste ske strax innän en ny generation blir flygfärdig, Efter. många års undersökningar känner man nu till var de största yngelplatserna finns, De kan därför hållas' under-ganska god - kontroll. + Det är : dock inte » | möjligt att helt och hållet kon- trollera gräshoppornas tillväxt, De är :spridda över allt för stora om- råden för att det'skall lyckas. > gräshoppan 'de farligaste: De före- kommer. över hela Afrika, i Mind- re; Asien, "i ' Sovjetunionens” sydli- gaste stäppområden, i Persien och Afganistan samt i Indien. Men det har också” inträffat "att 'gräshopps- svärmarna' med vindens hjälp pas- serat Medelhavet och anställt betyz dande skador i olika delar av Syd- europa.” i ho YI SKA esarnst j- Under” senare iår "har väderleken på. många. håll varit' gynnsam för gräshopporna.. Det. sista -årets tor- ka "har "gynnat äggläg rä kläckning över > vidsträckta ; områ- den. "I 'stora' delar av'"Afrika Har gräshoppor anställt ' betydande ska- dor, på vegetationen. ' Man ; räknar | Det finns nära 5.000 gräshoppsar- |- ter i världen och av dem'är den iz vandrande ” gräshoppan och 'öken-|« 1962 blir gräshoppsår?., ekämpning; . svärmar och samtidigt lägger: ögg på bara marken kan man lätt sam- - la in och förstöra äggen. Det gjor. des t ex för ett par år sedan på Cypern, där man organiserat en ef- fektiv bekämpning av skadeinsek-' terna, Efter en gräshoppsinvaslon kunde man samla in och förstö- ra 1400 ton gräshoppsägg. Det är lätt att räkna ut att landet skulle blivit en öken om dessa ägg fått utvecklas, ' Se ata - Under. "normala" Fräshoppsår be- räknas : skadegörelserna uppgå till mellan 10 och 15 miljoner dollars. Men vad som händer under kata- strofår är inte lätt att beräkna. Då brukar ödeläggelsen vara total I de härjade områdena, I Afrika bru- kar befolkningen skaffa sig ersätt- ning vid gräshoppshärjningarna ge- nom att samla in gräshoppor tons vis och torka och mala dem. Gräs- hoppsmjöl lär vara bra att ta till som reserv, Och stora och feta gräshoppor lär, smaka utmärkt om de steks eller rostas, Och de är mycket närande, Gräshoppor som flyger i svärm är faktiskt ganska feta. Under sina långa flygningar > lever de av sina fettreserver. : De bekämpningsåtgärder som nu planeras kommer att koncentreras till stora stäppområden, som från luften bepudras med giftiga ämnen, när «de unga' gräshopporna just kläckts ut, Där så kan ske tänder man "eld på stäppen, På så sätt blir man av med både ed och insekter, . : ! >. Dr Helmuth Gottschallk . ”Totalförsvaret: "Vpl-åldern höjs : :åter till 20 år "USTOCKHOLM(TI) > co & ; Alla". krigsdugliga '”värnpliktigå skall liksom hittills. utbildas, Detta är riktpunkten för? de förslag "som ' utredningen om totalförsvarets per« sohalbehov nu lagt rram. Utrednin= gen. avvisar därmed; en kategorls klyvhing, ' dvs' att "vissa : vapen gallras ut från värnpliktstjänst, + Den militärtekniska.Utvecklingen, såvitt 'nu kan överblickas;'och da uppgifter för krigsmakten som 1958 därför ;med att. det "att bli ovanligt ; gott "om gräshoppor till "sommaren 1962, "De. som . inte pernd: kommer då att ge sig ut på . En" gräshoppshona lägger 50 — 100. ägg," som" hon .-helst gräver ned i' "sanden . eller. i lös och fuktig jord. De. unga "gräshopporna: jäter glupskt allt vad de: kommer över "Sex veckor. Om de hittar; tillräckligt med: föda : stannar. de" där. de: är men blir. de för” många och födan tryter. bildar .de,'snart en 'vandran- de gräshoppsarnié, "4. lata + Gräshoppor.. som 'lever'. var. för sig flyger, endast, -kortare sträckor, i regel'högst.100 meter." Men. gräs” hoppor: i svärm: uppför sig på ett helt annat' sätt. Alla deras, reaktio- ner förändras. 'De stiger 'högt till väders, "ofta -upp- till: 1.000 meters höjd. ,, Deras: egen, hastighet. kan uppgå till fnellan. 10 och 20 km i timmen, Men 'får de: vinden. i ryg- gen går" det", mycket fortare,. Och vinden kan! föra: svärmarna över avstånd på upp till 2.000 km. "I dessa väldiga; svärmar: föränd- ras som nämnt individens reaktio- ner . totalt.. Ingenting kan' längre skrämma gräshopporna, Varken ovä- sen,.eld eller rök stoppar en 'stor gräshoppssvärm, Det är inte lätt att göra sig. en, föreställning .om',stor- leken : av en sådan svärm. : Men man. har från luften fotograf rat gräshoppsarméer,' som 'vildat 20 ky breda och 100 km långa moln." > '« En sådan svärm slog sig för någ- ra -år- sedan "ned på Madagaskar, där, den 'på några dagar förstörde hela risskörden!/ De glupska insek- terna” förtärde bl a. 12.000 ton ris. Men när gärshopporna uppträder i vetsgrann . tjänsteman. som, skulle fira sin femtioårsdag på samma sätt som yanligt: folk men, som fick den drad en smula. Han :var, på sitt lik Lotta Svärd, tålde zt. skrat- Låg åt en smula men var värd att sedras ändå. Kritikerna ansåg att och att det var ett brott om zon” kunde, tro att en arbetare skulle ' kunna vara lika bra eller bättre än en tjänsteman, Detta hade inte Fridell sagt. men på något vis skulle - landsortsdramatiken avlivas och detta sätt var det lättvindigaste, Jag kan inte första: var den snar- stuckne tjänsterhan lever. som kan ta illa vid sig av en piäs där det småles så vänligt åt mänsklig svag- het som -man. gör i .Femtioårsda- gen, Och det är värt tack att Sve- riges Radio äntligen 'vill försöka ge den stora landsortspublik en teater. i radio- som den kan höra med nöje och ha nytta av. Man b-' "ver inte ha hysterikor och spökb; '<dier var gång något skall hetas 4+...2 teatef. finner tillräckligt med föda på stäp- den. var ett utfall mot tjänstemän- |: års försvarsk -Innebär ger inte ” anledning förutsätta 'att behovet äv ifred utbildade” värnpliktiga" kom= « mer att minska, säger utredningen, .s Däremot anses att värnplikttål- dern kan höjas från '19 till 20 år i slutet: av; 1960-talet, Det ' växatl- de ' "överskottet" "på rekryter gör nämligen "att 'man måste jämna ut' årskullarha, "Utredningen ” föreslår därför att principbe:lut snarast fat=' tas'om återgång till inskrivhilng av värnpliktiga det år de fyller 19 år. De senaste, åren. har. inskrivningu= åldern” varit 18 med inryckning till rekrytutbildning vid 19 års. i... iu SI övrigt trycker utredningen bl a 'på.. nödvändigheten av 'överblick fortlöpande uppföljning av: behov "' och tillgång och lägger fram förslag för att' öka resurserna härför. Om totalförsvarets ' delar - utom ; krigs= makten ' skulle var" för 'sig ställa gående :intern : prövning. :riskerar snedvridet, anmärker man, '' "+. "|"; Personalbehovet för rikets väp= nade, försvar och för civilbefolk= ningens skydd föreslås få prioritet.” anser man, I stället bör man strä= va efter att utbilda roservarbets= > kraft, bl a kvinnor, och tillvarata frikaflade ' värnpliktiga och dem som är äldre än 47 är. sv. MD oretne vid behov införa obligatorisk: ut= "bildningsskyldighet för sådana söm ” avses tas i anspråk som reservar= la delar (utom civilförsvaret); Ar= 2 betsmarknadsverket bör vara sam= ordnande - ' och dl myndighet när det gäller personal=. tjänsten inom” totalförsvarets civila delar, 6 00 FÄR : Det är meningen att betänkandet tillsammans med kommande rémiss- - yttranden skall lämnas till deg ny ligen tillsatta parlamentariska -för« : svarsutredningen som ett av un= derlagen för dess arbete, od t & Förberedelser bör : vidtas för att-'. =S krav på värnpliktiga utan en före=' : mån att hela personalproblemet blir oe Uppskovsförfarandet bör begränsäs,”. betskraft inom totalförsvarets civi= . över personalresurserna för total= :-', försvaret, -långsiktig. planering och . '" "sammanhållande -', s + = sy i Ta la t , Te Nr : ” 4 i . : 7
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.