trevyevryvyEreereenv or NM 3 " Bom banåde väg för enighet om den sv: gå till: andra: . > odet (cp): j : framhåller an högre än jandra nn” FAROLMS TIDNING TrevevrtYvrr - YrrvevvevryryvetreurvYvv reveveryvytv TT vyyevYyrvYyfTYY ” Utanför USA bar vi så hyp- . fotiserats av presidentvalet, att vi undervärderar ' eller + ofta helt » frånser "de mycket betydelsefulla llanval, som förekor Un-- der: valen. i növember i år väl , "jes " t: 435" "medlemmar, 35 senatorer (av 100); och: 55 'delstatsguvernörer (av 50). F n. har, demokraterna stor majoritet i. alla dessa instanser: Av. de. 50. guvernörerna är 34 de- MM mokrater, i senaten sitter 64. de- mokrater och 36 republikaner och ” i répresentanthuset är förhållan- det 260 till 174 till demokraternas , ss favör, Även med denna .stora de- repr -mokratiska . övervikt bland ”ag- : stiftarna, har president Kennedy svårt -att :få sina lagförslag ige- nom, détta därför att sydstaternas senatorer och 'kongressmedlem- mar," som av tradition tillhör det demokratiska partiet, i 'verklighe-' "ytterligt konservativa" och ofta, röstar med” republikanerna : » mot allt som innebär nyordning. , ” ”Det är 'ofta så; att-dessa "mel > lanval ger: en antydan om: "hu? vindarna kommer ”att blåsa ” vid följande" Presidentval och för. ' Kennedy är detta ytterst viktigt ' då han valdes på' en "så ” smal mariginal. som 0.4 procent, Ur, det republikanska : partiets: synpunkt — är läget utan tvivel allvarligt. Un-'' 'der den senaste generationen har ” demokraterna utgjort en kompakt : I Betydelsefally valår i 1 USA : "kän man läsa om svårigheten att Q a EL [ra bevara håll Det finns - fyra - fraktioner" inom det republikanska partiet, Från de li- berala; : som ” fylkar sig kring Rockefeller, till de ultral va=-" > tiva ' under ledning av Arizona- senatorn Barry Goldwater, som övergått till kristendomen. Vidare - har republikanerna ett block som vill hålla partiet mitt på -vägen och slutligen en fraktior som är ' för allt, populärt bland dem' som till varje pris "vill minska; stats-: - utgifterna och som till sin' gal. jonsfigur naturligtvis har expresi- denten' Eisenhower. Skillnaden ” i, politiska och sociala åsikter 'mel-. lan ;t ex Goldwaters (följesven= ner och Rockefellers anhängare "är mycket större än mellan t'ex Goldwaterfraktionen och de kon- servativa.”. sydstatsdemokraterna;. som "tillhör" detta parti bara av sydstatstradition. -- Sf ” Summaå av det hela är att re-' publikanerna till varje pris 'mås- te vinna en ny politisk framgång om partiet inte skall riskera att falla i sär, Det är ingen över=-" . drift ;att säga, att. USA:s två" paårtisystem står vid ett vägskäl "och det är uppenbart, att den slutliga upplösningen. måste kom- ; : ma från ett ständigt förlorande ' parti. För att republikanerna Å, årets val skall känna någon som - helst ”pick-up” och för att ha någ- majoritet ' bland . väljarmassorna | ra som helst verkliga chanser. till och de har också i stort sett do= minerat. landets styrelse, Endast . två gånger under de senäste" 30 . . årenihar,; det republikanska ”par-' tiet : kontrollerat kongressen, och" då "under" en 'demokbkatisk ” presi- - dent,.;: Under de' senaste : 30" åren . framgång i presidentvalet 1984, måste. de enligt egen uppskatt- ning i år. erövra minst sex: nya "blatser i senaten; 20 i represen- : tanthuset och minst fem nya gut vernörsposter, Eisenhowers talrika ekonomiska kriser lever ännu”för har majoriteter av delstatsguver- F färska i minnet för att en sådan” ; nörerna varit "demokratisk med . rundantag för endast fyra år, Detta "är precis det omvända förhållan=. det mot det som rådde under USA:s hela: korta rihetshistoria a - emot” här redan"så a ant poli- tiska troféer att dess ledare är mer: än tillfreds om : partiet” kan Be Jan presidenter" och” hans” behålla s sina ntivårände Position ”cago, 'som tillkom för att dra upp linjerna för Årets politiska kam- ””panj." På" ytån var alt" EE optimism, men mellan, ra erna od l DRAGKAMPEN mellan. Frank- kike: och Västtyskland om utform- ningen” av jordbrukspolitiken inom EEC ' slutade med en kompromiss, germénsamma : jordbrukspolitiken, vilket i sin' tur var förutsättningen för” ätt "andra ' integrationsperioden skulle "kunna proklameras och en rad” "bestämmelser träda" i ' kraft, ” Stockholms-Tidringen (8), som summerar intrycken här- av på följande sätt: ] Den träffade Bryssel” -Överens-' kommelsen betecknas inom ge- mensamma marknaden som. ett "historiskt beslut”. Det rådet in- gen: tvekan om ätt, det är utom- ordentligt viktigt. , ; Innan. England och Danmark slutfört . sina förhandlingar med EEC och innån Sverige, Schweiz och Österrike inlett accosiations- ", förhandlingar , har 6-staterna ge- , nom Bryssel-uppgörelsen stärkt " sin förhandlingsposition. — +, De: har i praktiken stängt re- sonerhangsmöjligheterna om jord- bruksvarorna, Vidare har de ge- nom att kunna enas om att över- nu beredd > . melser, utveckling skall kunna anses tro-' lig, trots att republikanerna låtit göra en "omfattande opinionsun-” dersökning . och kommit . till .re- sultat, : alt starka ; "konservativa vindar blåser i landet”, ". " Kennedy har gjort väl ifrån sig och han hår: framför allt, åter" tat - utan” Sparhänsyn'. och "därf vunnit många beundrare, som ofta drar likhetstecken ljare, "en. mycket. labil mässa, vars sentiment för stunden ingen > kan' förutse. och: därför har. ett val i "Förenta staterna alltid. ett extra stort. tillskott av - spänning, Ul äucentoriser ligger inte över mot- "svarande i andra västeuropeiska ' länder. Våra höga. arbetskostna- der uppvägs nämligen av: den högre mekaniseringen, Vi har en- dast 10 'sysselsatta på 100 hektar, medan Västtyskland har. 18 och Italien 33, EEC-ländernas' jordbrukspolitik! "är inte så fast utformad som :den svenska och är-därför lättare att » anpassa till Rom-avtalets bestäm- Den. jordbrukspolitiska - målsättningen är hos oss' bunden" till industriarbetarelönerna, vilket gör att anpassningen för vår del blir svårare. Det är som synes vissa svårig- heter som -möter svenskt ' jord- ” bruk vid inträde i den europeiska handelsgemenskapen, , men ' det finns också faktorer som talar för ' att anpassningen till. den vidgade marknaden kan gå tämligen bra. .Förhandlarna har en både käns- . lig och svår uppgift framför sig. Det gäller att handla så att kom- plikationerna för jordbruket. blir minsta möjliga, . H EGENTLIGEN HAR mycket mer än jordbruksfrågorna stått på. spel, eftersom Frankrike ställt en över- ensk om - jord- brukspolitik som villkor för att gå med på alt låta EEC ta. steget från den första till den andra av de tre etapper som Rom-fördraget föreskriver för den europeiska eko- integr fastställt, att en rad viktiga be- "slut inom geménsamnia markna- den kan fattas med två tredje- dels majoritet! dvs säkrat sin be- stärmanderätt, oa . DET 6. SVÅRT att "redan nu bedöma" verkningarna" för jordbru- kets del av en svensk associering till EEC, Man kan dock utgå ifrån att det tänkta samarbetet kommer att betyda ökad: internationell konkur- rens på den svenska hemmamark- naden, ' påpekar, Skånska Dagbla- Denna - konkurrens överdrivs dock ofta” under motivering att våra producentpriser skulle ligga kapens ; förverkli- gande, skriver : Dagens ” Nyheter, (fp): I Omedelbart efter det att enig- heten kring , jordbruksproblemet . konstaterats proklamerades ock- "så följdriktigt — retroaktivt från årsskiftet-— EEC:s inträde i dess andra utvecklingsfas. -", Det betyder bl a att vissa ty- per av avgöranden inom min'e- terrådet som hittills krävt enhäl- lighet numera kan fattas. med: kvalificerad majoritet. Men vik- tigare är att man lyckats und- vika: den, prestigeförlust som ett "uppskov. 'skulla ha medfört, De sex kan gå till förhandlingarna med England och andra inträdes- . länders, Så. är NN "emellertid" inte fallet, Våra pio- vo ' sökande med den auktoritet som en oavbruten framgång ger, Cen vo s TS T ” "AH. läsa ANNONSERNA i LT | dä r både: lönande och | roligt . » Mellan ide två ytterligheterna | monopol och fri konkurrens lig- ger' ännu jen mwårlant. av kon- kurrensförhållanden,'" När: den fria : konkurrensen tvingar fram waror av "ungefär , samma pris och kvalitet söker tillverkarna i stället” att ge dem en särprä- gel, en speciel utformning . (en bilmodell , tex. med” diverse finesser) .'som slår an på kon- sumenterna: : En "sådan mark- nadstyp brukar gå under nam- net: monopolistisk konkurrens och "ger "rum för wisa — dock ärskilt' stora — ”prisskill- Iro Pa UEER husbehov |: IG och väl hälften av Isradis | areal utgöres av det” stora ! ökenartade Negev-området, Det är - den södra hälften av landet Israel " och sträcker sig ända ned till Rö- da -havet,. Under senare år har man många gånger hört, talas om > le stora ansträngningar Israel gjort för att odla upp de många stäpp- eller ökenartade områden som,finns latt därigenom &l skaffa Plats och bröd ' åt den miljon invandrare, som på "senare år sökt sig. dit från alla håll; Det är denna. .Äinvandrings- att ge sig i kast med den till sy- nes nästan hopplösa uppgiften att” mm om året: Det är ungefär sjätte- delen av vad som räknas som nor= "malt it.ex Sverige; : Från historien och ' från : "Bibelns berättelser "om patriarkKernas vand- ringar vet man att... Negevöknen var bebodd i äldre tider, Nyare ti- .ders .forskningar och den 'senaste "tidens odlings-" och bevattningsar- beten har bragt -många fynd från "äldre tiden i : dagen, Och fynden tyder på att de gamla berättelser- na inte” är överdrivna, De visar tvärtom att: det nuvarande öken- området en gång var väl odlat och tätt befolkat, Det fanns t ex några nuvarande öknen. Man möter namn som Shivta och Avdat och det från Bibeln kända Berseba, Här. bodde ”tiot , här gick »karavanvägarna fram och här drevs en livlig köpenskap. Och .i dal- gångarra ; och på bergssluttningar- na "kring dessa « städer . låg « en mängd byar, vars invånare: ägnade |: sig åt- jordbruk. . Allt detta har bekräftats av: den "senaste tidens utgrävningar, ». Man frågar sig då: hur har, detta varit : möjligt? Undersökningar. | av de geologiska förhålland om den lilla statens gränser för , våg - som ”Wwingat den unga staten ' ” kultivera Negevs sand- och stäpp= ."- områden, där den årliga nederbör= den inte uppgår till mer än '100- . rätt stora städer nitt inne i den|; ': har be- r driva olivplantager och odla vin eller granatäpplen eller en växt: som på grekiska kallades harakos och som sannolikt "var: ett slags ärt- växt, Och högre upp på sluttnin- garna räckte vegetationen : till:för att man. där skulle kunna hålla ganska talrika hjordar av får och getter, åsnor och kameler, Det fanns foder och vatten även för de ka- ravaner' som drog fram genom ök- nen.' Och av berättelserna om Ab- rahams och Jakobs vandringar kan man läsa ut att landet på den ti- den var r ganska fruktbart; it | Istaclitena” var - de första et Men” israeliterna var. ingalunda de första som slog sig ned i Negev. Derås ' föregångare, ett ' för ' oss okänt folk, var ännu, skickligare än israeliterna i att anlägga be- vattningskanaler och terasser, De- ras anläggningar är faktiskt: mer de än nast fr ".Småningom avlöstes: de israeli- tiska stammarna av de med dem besläktade" nabatéerna, -ett. arabiskt folk, som ' förvandlade Negev, till ett rikt och blomstrande" land, Det| var ungefär vid: den" tiden då de kräftat vad de arkeologiska fynden berättar: "klimatet har inte. för- ändrat sig. .Det var' lika" torrt "i Negevöknen "då som nu; Men på den, tiden. förstod "man att. utnytt= ja de'.få" men kraftiga regnsku- rar,: som . kom under: vintermåna- , dernä,, ända till. sista. droppen, Det te Ad och konsument, och mellan Pro- ducenterna. inbördes, avgör pri- set på en wara. Och priset beror i sin tur' på "konsumenternas in- tresse "fi den, ; Producenten håler "ständigt ena ögat på sin konkurrent ; och det: andra på kunden som genom ' sin ' efter- frågan "—Lyden tredje pusselbi- ten: — -bestämmer "både "varans och producentens (och därmed i viss mån de mellanliggande ledens), öde.” . När varor av i stort sett sam- ma kvalitét, utseende" och : pris saluförs börjar » tillverkaren. se efter. 'om han, på. något sätt kan pressa :: tillverkningspriset '' för att på det sättet: höja. sin vinst. Han. ser. kanske: efter .om han |" kan utföra arbetet! på "något annat sätt, kanske en ny ma- skin kan-ersätta en del manuellt arbete: han försöker. rationali- vidga sl marknad, han. får Vt. ex. en chans i utlandet och kan börja : framställa | större "serier: utnyttjar. stordriftens : fördelar. Och för att påminna konsumen- terna” om . varans märke och kvalitetsegernskaper och om, fir- manamnet bakom dem gör "han är färdigt bära han fram -det till konsumenten som i upphöjt majestät nickar nådigt eller o- gilande åt resultatet. " "Lantbrök Livdjursauktioner i i Kävlinge, ' | Vid förra vedkans, båda , liv- djursauktioner i' Scanhallen i Kävlinge - såldås : första, dagen, onsdagen den 110, 226 "djur för (Vg Dragkampen mellan producent! sera. Tillverkaren kan ..kanske vo varan blir billigare om han kan | reklam, När 'pusslet — I priset — är förvår ärt med vilken skick lighet redan .pronsålderns männi- skor', förstod ' att ta vara på den . Överallt där man hittar rester av gammal jordbruksbygd finner man också gamla ' cisterner; som huggits ut "eller grävts ut i den tämligen lösa berggrunden: " Och” till: och med" de äldsta av. dessa "cisterner är cementerade : med. något 'slags gipsblandning,: som” gjort dem ab- solut vättentäta. I cisternerna kun- de man samla upp vatten som räck- te till "ett 'års "förbrukning." Den jämnar terrängen utnyttjades med ett ' mästerskap 'som ' måste. -väcka allmän : beundran," Allt” det :regn>- vatten /som: -föll' på .' sluttningarna ' samlades" ihop och leddes ned till cisternerna ' och "ibland : också till stora underjordiska dammar, > Men också på andra sätt utnytt- jades nederbörden . och ' daggen. Man har faktiskt ännu i dag inte kommit underfund med den teknik som invånarna i Negevöknen an- vände, På mångd bergssluttningar finns en:otalig mängd: små sten- högar, Vad har. 'de halt för upp- gift? Det vet. man, inte. Kanske har man samlat ihop stenarna för att de inte'!skulle' hindra: regn- vattnet att rinna' ned till kanaler- na i dalens- botten. och samtidigt ta med sig den mylla som . fanns på , sluttningarna. De odlade mar- kerna låg alltid i botten på en dal och de. omgavs av vallar av sten, i vilka det fanns noggrant byggda vattenportar,. Där fanns också ka- naler, diken och rännor varigenom vattnet delades' upp. på de olika terrasserna. a " På detta - sätt blev. act "möjligt att även. i den. torra Negevöknen ka "> legionerna: : erövrade Främre Asien och intog "Jerusalem. Den stora handeln mellan Indien och det omättliga Rom gick då över Mindre" Asien. och en" inte. ringa del, därav . gick : över städerna: i Negev. och, gjorde .dem rika "och betydande; 2 ivoi ; Med tiden kom Palestina: att till, höra det Östromerska: ; riket och även" Wnder "derna" tid fortfor Ne- gevområdet . att ' blomstra.” . Och blomåtringstiden varade: ända -till sjunde 7, århundradet, då de' ara- biska” erövrarna under: Omar" Ibn 'Jel Khatab. lade-beslag" på : landet. Städer och byar. ödelades under de arabiska | ryttarhordernas i härjnin- gar. Kanalerna: och dikena. råkade i: förfall. 'och ingen, skötte 'cister- nerna "längre, På. "otroligt kort tid förvandlades hela det blomstrande landskapet" till. en ofruktbar öken, som sedan dess endast varit tillhåll för ett litet antal havlsvultna ara- biska 'nomader. Men även. dessa har då och då kunnat: finna gamla anläggningar på !sluttningarta,. där de kunnat odla litet säd och där de kunnat skaffa föda för He och sina små hjordar. ot - På senare” år har israelerna un der ledning av Michael' Evenari — professor i botanik vid. det 'he- breiska universitetet — börjat od- la upp Negevöknen på" samma :sätt | som deras förfäder en.gång gjort. De unga judiska kolonisterna odlar samma grödor: som förekom . förr och med förvånansvärt stor fram- gång. De har till och med anlagt stora fruktträdgårdar.' Och dé, har en stor fördel: de kan utnyttja tek- nikens" mest moderna hjälpmedel, Genom stora. vattenledningar förs överskottsvattnet från !'sumpmar- kerna i norra Israel till Negevök- nen, Säkerligen kommer nästa ge- neration att ha förvandlat öken- området till ett lika välodlat och välbefolkat land som på nabatéer- nas tid. De cisterner som användes för 3.000 år sedan kommer åter att fyllas av regnvatten, även. om, man i dag. kommer att: "använda .J asfalt eller plast i stället för gips för att göra dem vattentäta, ot Dr Helmuth Gottschalk : De unga Fudiska kolonisterna od'ar samma grödor som deras för- . NO N "föder siorde, EN '.) gav en viss skevhet åt deras mis- N egevöknen I blir åter ; fruktbar - såsom den: var på Abrahams tidi "skänker 1, milj till ill forskning - Ö (TT) Liädbrukare Justus Persson, Skå: ne-Ask, som avled i'slutet av, förri veckan . har ' enligt morgontidnin garna i sitt testamente förordnat om en donation på -närmare' en häai miljon kronor till medicinsk forsk ning vid Lunds universitet. Pen- garna, som skall bilda: syskonen .. Alfrida och Justus Perssons fond, är främst avsedda för forskning i kräft. och sockersjukdomar, , Dessutom har lantbrukaren tes= tamenterat 10.000 kr till kyrkan I i sin. hemort. Antalet” bilar i Belgien uppgår till omkring 1 miljon, varav 85 proe —. är av europeisk tillverkning, Bil= importen i fjol var 250.000 vagnar, varav omkring, 100.000 reexportes rades, (TT-Belga) an Utlandshjälpen vår tid samlas det ihop ganska mycket för hjälp åt de under- utvecklade” folken, Det kan man vara verkligt" glad för. Men det kan ligga nära till hands att'männi- skor glömmer den stora hjälp mis- sionens arbetare gett -åt alla de länder där de'fått verka. Det var en tid då kölonialmakternas politik sionsarbete. " De : nordiska länder, som inte fört kolonialpolitik, har haft” större möjligheter. att verka till folkens' bästa inte: bara genom sin religiösa insats utan också ge- nom- det stora kulturarbete folket vid missionsstationerna utfört både bland de kristna och de icke krist- nå de ' kom :i beröring med.' De byggde skolor för -lägre och. högre stadium. Många av folkens förtro- endemän dch förtroendekvinnor. har fått"sin forstran i en missionssko- la. Vid sjukhusen såg man inte till ras ”eller: 'religiös - hemvist utan hjälpte. alla . Man fick" bengar ge- nom kollekter, ” syföreningsauktio-, ner och enskilda' bidrag i hemlan- det.” "Missionsarbetarna ”blev” inte överbetalda. De ' fick". bygga : sina hus ochokyrkot' "med egna "händer. Av Märta Leijon” . steg är den andliga och kulturella '." och. missionen människorvård som är nödig för allt framåtskridande. Om de färga= de och icke kristna folken' skall bli goda "medborgare behöver de inte bara sjukvård; mat och med«= lemskap i FN. I alla folk måste det finnas en medborgerlig kvalitet som tränger in i människornas in= nersta och skapar den personliga omvandling var 'och en "behöver, som medborgare och människa. "Många, som förut haft en kri= tisk inställning till kristen mission, har av dagens händelser. lärt sig arbete har tillfört de underutveck= organisation av annat slag kunnat skänka dem, Genom den ekono miska samarbetsform de evangelis> ka samfunden nu funnit för sitt och - kulturella arbeten ” missionen” dagens behov” av. andlig stabilt och trygghet åt folken. . De fick odla jorden föratt: Jå mat låt. sig själva och "skolornas. elever. : svensk ” "sjuk- |]; Det -berättas | om” åköterska- - söm "ir "många år gjort en; Jäkares. arbete och, hara' haft, sen :kröhor i kvårtalet och sitt arbete, Det. ka fel. att. man 'i dessa s tid, då" ovanligt” ” givmilda; inte "bara: tänker på "de mera tillfälliga bj sationerna . utan > också : på -- att- ge de - - medel. missionen - behöver: för sitt stora arbete bland folken..1'de länder: i Afrika där man medvetet |. håller 'de infödda tillbaka kan .mis- sionsskolah ändå ge de unga vanlig | « folkskolebildning och en sådan in- dividuell' fostran som krävs för att de ska kunna gå vidare för att bli ledare och föregångsfolk i sin bygd]: och kunna, fortsätta sin' utbildning |' i vänligare” sinnade länder. Nobel- pristagaren '.: Luthuli, bekände . offentligt satt han var' en kristen och ”detsämma gör många av de svarta . martyrer :som' kämpar för sitt folk" till sista "måttet av sina krafter "7: 0. Det är viktigt att vi i hjälper flyk- tingar, att vi bespisar barn i fång- läger. Man skall inte upphöra, med det. Men : det som, skall lyfta. de färgade folken : ur” slaveri > och förnedring får "inte heller försum- mas, De 'fiesta här i'landet tillhör någon : kristen kyrka som bedriver mission, och” 'kulturarbete - bland icke kristna folk. Detta arbete be- hövs nu bättre än någonsin. Det var när folkskolan kom till.den svenska bondeklassen och när se- dan : folkhögskolornas friska andal: fortsatte det verk -Lolkskolan på- börjat i folkets breda lager som de fick de kunskaps och den per- sonliga, värdighet som är förutsätt- ningen "för att varje svensk skulle få fulla medborgerliga rättigheter. Det arbete den sociala människo- vården utför är av. stor betydelse, 2 men själva grunden till alla fram-; | "Ryska präster. åtalade för” :: MOSKVA (TT-Reuter) 'Två romersk-katolska präsler . » ställs på. måndagen tillsammans - > 'med sina ”medbrottslingar” . för domstol i Vilna i Sovjet- > Ktauen: De har åtalats för ”spi " kulationer”. med byggnadsma- : ferial samt dollar och kläder - som de hart fått från en ”sov- é F jetfientlig kommitté” .i, USA, : Om. de blir: fällda kan de -: dömas till döden. - Kommunistpartiorganet - Pravda zikollaboratörer " som flydde från Litauen 1944, Kommittén uppgés ha Klaipeda ' (Memel). Insamling » till : kyrkbygget. ordnades ' också genom : de katolska kyrkorna i Litauen, . Det hela ledde enligt tidningen till en präst i Klaipeda vid namn Po= vilonis snart köpte sig fyra, bilar ” och 'att hans hushållerska också skaffade sigMbil. Hon byggde vidare ett hus åt sig i Vilna.. Provilonis' och en annan präst; ' Burnaicis,. överdrev också 'enligt - tidningen behovet av byggnadsma«s Honspriser. SS N "Tre östtyska " folkpoliser flydde under veckoskiftet till Västtyskland, De tog sig över via zongränsen vid Bråunschweig. tor Demare blev på måndagen dö - dad med flera revolverskott. Gär= lyckades dh (TT-Reuter) sas Z>reran år, 1.043 kr. (660 kr.), kor med kontroll 1.783 dr. (1.722 kr), kor: utan kontroll. 1.587 dar. (1:447 'kr.), kvigor med kontroll 1.643 kr. va i blev för tjurar över r ett år 1.410 slug och obetäckta ivigor 650 : kr. (1.250 kr.), tjurar under. ett | kr. (847 kr)... med. grisar 772 kr. "(686 - kr, kvigor 855 kr. (650 kr), suggor (1.651 ,kr.),. kvigor (2.255 kr.), hästar . under ' ett . utan kontroll 1463. kr. a. ALT år 1.006 ter, (065 kr.), oetäckta I Anidra dagen, "fredagen den 12, såldes 209 tjurar för 153.620 kr: och medelpriserna blev för "hästar. över. ett år 2445 kr (öar fer.) Jern dito med härstamningsuppgifter 626 kr. (583 kr.), övriga 595 kr. (515- ky.) och galtar 6 Er, ), Hjälp " Pobtgira dDarnet : > förstå att ett rätt bedrivet missions= ” lade folken värden som är oersätt= -. liga' för dem 'och som inte någon .. .' säger att kommittén, består av na=..': arbete på missionsfältet är målet” att göra folken ' själva kompetenta +" att överta de religiösa, humanitära TA påbörjat hos dem. Det vore skada ,'.; om den stora" allmänna ' offerviljan ., ” i vårt land:skulle förbise morgon= " > terial för kyrkan och sålde det som. : : de fick för mycket. till spekula= - Post- och telechefen i Oran Vic sänt: bidrag med ' hjälp av vilka TT man skulle bygga en ny kyrkav i” Sverige Hjälper |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.