" DAN ” hemsöktes det på dörren, tandläkarens fru ' '' ras nämligen majoritet, eller minst .« nyckfull (sve), morsom (da), mor- AE LAHOLMS TIDNING: ret Yr "FrevtvevrevrtenvevrvevyvYYYYYtTPVOT FEV YYFYYT TE TEVEYYVYY TY YPY tereev é N N FE Förtroendevotum för "Kekkonen KLEN De finska elektorsvalen - blev -vsom väntat "ett förtroeridevotum för nuvarande Presidenten - Urho NN Kékkonen, Enligt de preliminära . beräkningarna” tillhör nämligen - inte mindre än 145 av de 300 val= da elektorerna Kekkonens. valför- bund och är alltså givna för hans ' + kandidatur, jI 1956 års val fick agrarerna endast; 88 "lektorer, ' Med dessa som grundstomme blev - Kekkonen vald den gången. Hans främste konkurrent hette då K A ; Fagerholm som hade 72 socialde= | mokratiska elektorer bakom sig. Först i tredje valomgången blev: "Kekkonen "vald och då med myc- ket smal marginal. . - Kekkonens främste "konkurrent -> K årets” presidentval, om man ser till elektorssammansättningen, är: kommunisten Paavo Aitio med 63 ” elektorsröster som utgångspunkt, " "Då man kan ta för givet att sam- - lingspartiets "finska högern) "38 - "elektorer inte röstar på vare 'sig Aitio eller den socialdemokratiske kandidaten Rafael Paasio — (den: de med 36 sociald tiska elektorer — förefaller det . sannolikt satt Kekkonen omväljs » redan 'i första omgången. Det ford- : kra=" 451. röster, "för att en kandidat skall väljas i första omgången i den röstp som förek » 'vid presidentvalen' i Finland. Ef-" :törsom Päåasio inte "kan anses vara” iFägerholm var förra presidentva :Jety "torde: det vara mindre troligt ” et han får. samlingspartiets. elek=-; "torsröster., Absolut, uteslutet är de; ger: sitt” stöd åt "kommunisten. JAitio” eller den socialdemokratiska ” opposition ns Kandidat” Emil Skoog. I FÖR ETT. TJUGOTAL - ÅR -:SE- "företagarna —|" och i första hand de mindre där motståndet brukar vara svagast — av en hord tämligen tvivelaktiga individer, 'som ;tog "upp annonser för. böcker, broschyrer, kalendrar En livlig. debatt > To å "stark. motkandidat 'som " iv uationen skulle hå: tett' sig om inte den ryska noten till Finland det 'politiska huvudintresset till . utrikesproblemen, blir väl aldrig: tillfredsställande ' besvarad. : För- modligen hade Kekkonen omvalts. även i den situationen. Förre ju- stitiekanslern Olavi Honka är 'ett oskrivet "blad politiskt sett .varför finska” folket sannolikt tagit det säkra före det osäkra och ' omvalt, Urho Kekkonen. Men”det kunde " ha blivit en ganska jämn match ' med: alla ' de' osälerhetsmomeht ; en sådan alltid rymmer, Då Fin- . Jands; nationella "frihet :'stod på ' spel framträdde "den skicklige ut- "rikespolitikern Kekkonen och gjorde en” insats som säkerligen . ingen annan nuvarande finsk po-, , litiker varit mäktig, Därmed var även presidentvalet "praktiskt ta- git avgjort, vilket kom till klart. uttryck. i det” förtroendevotum Kekkonen fick i måndagens och. | > tisdagens elektorsval. ” "har förts i pressen kring omby- tet på vice gruppledarposten inom" folkpartiet. Hr Waldemar Svens- - sons efterträdare Sven Wedén får god kritik i folkpartipressen. Så här skriver exempelvis Ljusnan: ”Den omständigheten att Sven "Wedén kan tänkas ha vissa" möj- "ligheter "att. komma "sams - med Gunnar Heckscher behöver nöd- ändigtvis - inte. ; betyda att Wer - dén är konservativ”..: a Vad nu då?. Är inte "professor Bertil” Ohlin alltjämt ledare. för folkpartiet eftersom han alldeles glöms bort i sammanhanget? Eller "är”det någon som hört talas om att lvis. ialdi k "nas vice gruppledare, hr: Hans 'ater- ” Gustafsson i Stockholm, gör upp ' 7 med "andra" partiledare", om :hur' : . den ”socialdemokratiska . politiker ÅDen: ntressanfa. frågan hur si - skall föras. Md " fullgjordes | gav de "sällan ännon- ”sören förespeglat utbyte :— el- - Jer, utbyte" alls, "Man kan" erinra ; sig det dråpliga fallet med en an=- nonsspäckad .s k jultidning "som" i "enligt. vederhäftig granskning sål-=. - des i ett:(1) exemplar, resten” är” . belägg till annohsörerna, " En” utredning som gjordes för ett tiotal -år sedan visade att på "dylik s k tillfällighetsreklam off- rades årligen flera miljoner. Hu-:' vudparten kom från köpmän och hantverkare, , företagargrupper som i hårda. konkurrenstider mer . än andra har; anledning att se ”tillatt det blir full valuta för om- och matriklar m m, Påp 2! .Köp- mannen och fortsätter: "= I många fall visade sig ges ten. vara klart kriminella — för- "skottsbetalning togs upp för an- honser i blad som aldrig blev tryckta eller ens avsetts att bli det, ett införande på en beställ- . hingssedel förvandlades raskt till tio... Men även där åtagandena ti DN »Uppmuntran " Den nye tandläkaren hade öpp- nat sin första praktik, och det kom tyvärr inte en ”käft” som uttryc- ket lyder. Men' en morgon ringde öppnade" och fick se en man medl. ”uppsvullen kind. " Aha, sa den” unga frun, ni komma till' tanddoktorn? Jag und- rar om ni skulle vilja komma igen i morgon vid samma tid. Patienten stönade, . — I morgon? så han. Men min , fand... : ”— ÅA, var snäll och gör som jag säger, sa frun. Det är min mans födelsedag i morgon, och jag ville så görna överråska honom, .'! - LI yx . S : .. Danosve-ord +. Los, (da), gaupe (no), lodjur (sve), lunefuld (da), lunefull (no), som (no), morosam (nyno),' rolig (sve), nödig (da), nödig (no), ogär- nar (sve), omtrent (da), omtrent (no), ungefär . (eve), : overlevere (da), overlevere' (no), överlämna (sve), pudsig (da), pussig (no), Ius= tig (sve). . , ; lo N Lätt konstruktion « "Husets gamla trotjänarinna hade trillat och slagit sig I trappan och blivit. skickad till husläkaren. När . hon kom-hem frågade henne frun i huset vad läkaren sagt. " al " Jo] han sa att det var" inge far- ligt. Bara, en "lättare konstruktion. - Sjömän "tror att de kan ljuga |: hur mycket som helst — han för- "gökte lura i mig att sjömän sover i ' kostnadsk ' Köpmannaförbundet inskred mot skojet och halvskojet och tog ini-- poster, iativet till annonsgranskningskom- mittéer inont köpmannaföreningar- na, vilket visade sig vara effektivt, fortsätter Köpmannen, Många ut- växter på reklambakgården för- svann, Tyvärr försvann även de : Re . flesta - 2 "0 > Htéerna, och det har medfört att : ” jreklamgeschäftet åter skjutit fart: annonsgranskningskommit- ” I.veckan har stockholmspres- sen berättat om någon figur som . efter eskapader i stockholmstrak=- ten liksom i Malmö — annons- upptagning i : idrottsföreningars namn — hamnat hos polisen. Fle- ra liknande fall har förekommit på senaste tiden. I samtliga är det i första hand smärre företagare som lurats — otaliga varningar till trots. Men även på den gråa marknaden, d v s där de -men- lösa och meningslösa ”rutorna” i blad : med 'absolut overifierad tAnih [ ut, förefall aktiviteten att vara tämligen liv- aktig Fortfarande får man be- "vittna att affärsinnehavare låter införa annonser i s k tidningar — mestadels utan ringaste' läsvärde -— som efter vad en smula efter- past har en enda läsare på de- ras ort, Vi känner fall där tu- fulla innebörd ' sådan ”reklam”. Inte minst upprörande är att så dant sker i en konkurrenssituation där en enskild företagare kan ha uppenbart behov av reklam ,— men självfallet av verkligt säljan- de reklam, fortsätter tidningen: .- I stället. plottras nu samman- taget stora pengar bort på en rad fullsti tändigt meningslösa ' projekt, Säkert är det fortfarande fråga om årliga miljonbelopp. De skul- 1e exempelvis kunna bli till ge- nomtänkt och planer:d "på kommit ; omedelbar.” före presi- : . dentvalets” start ;och koncentrerat - ". nödgas avstå från, ' ; upplyser "088 > kyskhet. tanke borde ge vid handen knap-' sentals kronor offrats = i ordets. "Mionärer har kommit ur” mo- det, säger Erich Kästner i sin satiriska roman, ”Stackars miljonä- fer”, Biobesökarna, försäkrar -han Oss," vill inte längre se galonerade ” betjänter, parkliknande trädgårdar och pompösa lantställen, Man har fått nog av äkta Tiziäntavlor ' på Fikedomens lyckac och förbannelse Av: Christopher. Jolin : hjälte. Under den viktorianska eller oscarianska tiden, då puri finns till, De' örefaler oss som satt i högsätet, betraktades” rika |'människor i stort sett som dygdiga, dock i något :högre grad i de anglosaxiska länderna än i till ex- empel de skandinaviska, Genom att strängt hålla sig” till den officiellt väggarna, nog av akti ll Å kas- savalven, : , > Efter ett rejält bakslag med ett . drama i lyxmiljö har säkert åt- skilliga filmdirektörer låtit undslip- pa sig ord i denna still Men den smarte” filmregissören, som utsätts för klagolåten, kän tillgripa följan- de argument: '— Var: lugn, herr direktör! Just "nu kanske verklighetsskildring är på modet, brutal verklighetsekild- . ring rentav! Men snart nog vänder sig publiksmaken! Om ett år har . man tröttnat på filmer från 'stor- d. slum. S pr bud som flit, sparsamhet, > gudfruktighet '- och kyskhet gick det.en människa: väl i händer." Hon fick belöningar re- dan i detta iordeliv” för sin dygd. Därav drog man den slutsatsen att rikedom var ett :tecken på de pris- värda dygderna. Den rike framstod följaktligen som ” ett mönster / av fullkomlighet, : ; - UTN Numera anser vi' på goda grun- der att denna uppfattning knappast stämmer med verkliga förhållandet. Vägen - till stor ekonomisk fram- gång går ofta andra vägar än den total kommer att skrämma publiken på . flykten, "Man längtar efter att se fistt folk nå slott ' och. herresäten igen, ',. : ' Nej, miljonärer har aldrig defini- tivt kommit ur modet! I > populära veckotidningarnas » skvallerlystna nyfikenhet på högvilt florerar lika |mi ohämmat som någonsin,: En bre- dare läsckrets vill tydligen sola' sig i de härligheter om den äl Men naturligtvis väcker rikedo- men avund. Det är orättvist, tycker » vi, att lotterna utfaller så olika. Därför framhålls alltid att rikedom aldrig skänker någon lycka, I vec- 2 kotidningarnas ”ärliga” och ”öppna” : reportage: berättas om: hur . djupt olycklig den uppburna men 'så be- '; dårande filmstjärnan är i sin villa "på Rivieran. Blir vi tröstade? man +, Rikedomens börda bärs gärna” | > En och annan läsare kanske frå- gar sig varför inte den. rika film- . stjärnan gör sig av, med sin :flotta '" villa, sina juveler, sina knähundar, "sina sportbilar och sin överdådiga te hela klabbet till välgörande än- damål? : Dessa rikedomens /attribut : gör :henneé -ju inte lycklig. Hon drömmer ,ju 7." efter. vad reportern om att få vara "en. vanlig människa”; hon vill ju ”bli älskad och uppskattad för sin ". egen'"skull :blott”.. Simsalabim skul- 1e hon kunna + + förverkliga . sina |idrömmars mål, Till döddagar” kun- [7 de hon 'feva ett liv i enkelhet” och az OM bara," v -Den olyckliga filmdivan. 'vill: "inte överge sitt liv ”i flärd .och ytlig- ” het”, frenetiskt klamrar hon sig fast vid sina många ägodeslar. Varför? Vi anar orsaken; Rikedomen ut- övar en fruktansvärd lockelse, Den bjuder på komfort och starka sen- sationer. ' Framför allt bjuder rike- domen på makt, Att frivilligt göra sig av, med gods och guld. det är ett karaktärsprov som ytterst få tycks kunna gå i land med. ” En stunds eftertanke säger oss att. den rika filmstjärnans tragedi nog inte är av fullt så gigantiska proportioner som man önskat fram- ställa den, Kanske skapar rikedo- men inte rågon lycka, Men är inte lyckan trots allt värd att offras för det ä liv som riked kan "erbjuda oss? Vr4 säger för resten att vi skulle gå samma öde till mötes som den olyckliga film- stjärnan? När vi blir rika, kom- mer nog lyckan, Kan' inte då alla - våra drömmar infrias? Vi små Pin- nebergare, grå råttor på kontor och - fabrik, drömmer om att bli rika. . ; Krösusarna är nästan okända ' sikedomen intresserar oss allde- 1es kolossalt. Men, egendomligt nog, är vi inte nämnvärt intresserade av de rika människorna, frånsett möj- ligen .de populära artisterna, vilka ju fått sin rikedom som genom ett dråpslag, genom en mirakulös och ' följaktligen oförklarlig händelse, en sorts ; begåvning som är så svår "att bestä eller karak De mycket rika återfinns för öv- rigt' på annat håll, och. dem vet vi just ingenting om, Vi är helt enkelt inte intresserade av de stora penningmatadorerna, ' Varför? Dessa mycket rika har ju ofta med hjälp av tur, skick” : lighet eller en kombination av bå- ”"dadera, lyckats uppnå vad vi alla längst inne åtrår, Vi lever ju i ett «materiellt inriktat samhälle och i "detta borde väl mångmiljonären el- Jer miljardären, den förslagne stor< företagaren, vara en hjälte allde- 1es som Roland, ”den ädle ridda= ren utan fruktan' och tadel” var ring i lokalpressen — nu blir de "mest till indirekt hjälp åt bättre planerande, konkurrenter bland "storföretagen." on 4 det på deltiden eller som den gamle . bolsjovikrevolutionären i kretsen kring Lenin är det i dagens Sovjet, Men så är inte fallet. Den ket rike ”storfi 'okrönte furste”, betraktas | med "skepsis, ja vanvördnad också 4 ett Rika guld- och då påträffats i trakten Visjera i Perm-provånsen i nord: hängmattor, précis som om de skul« ok ha träd ombord SN västra Ural, omtalar ryska nyhets- byrån Tass, (TT-Reuter) me har. kring floden eå penningkrasst' land som USA. '; : zz : Dygden ger rikodomar ...? - ' För inte så länge sedan var den mycket rike mannen något av en ,; sr poor ungar med strumpor fulla av hål | vinkällare, Varför skänker hon in- |: d: dygdens.' De som följer denna väg aldrig, så strängt gäckas ofta i sina förhoppningar. Det:var en mycket smärtsam upptäckt som efter hand blivit alltmer uppenbar för allt fler; Det har visat sig allt svårare att hålla inne med der. När »det . uppdagades att ' många människor lyckats' skaffa sig enor- ' förmögenheter. : med : ganska skrupelfria «metoder drog man här och var den. kanske förhastade slut- satsen "att rika människor: så gott som alltid är ohederliga. .:. ” :z. « Denna känsla att den mycket ri- ke mannen är något av" en skum- raskfigurer är faktiskt myc- rier, som förhi: ska djur, och därför synes det»i -mångas ögon lyckligast att inte Tåtsas om ' deras existens, .. - Men de rika. männen existerar och frodas” Hurudana är de? Är de. cyniska" och föga "benägna att söka avhjälpa eller - lindra den : ohyggliga nöden i. de fattiga län= =. derna? Eller är de "konstruktiva, ' rt och socialt ansvarskännan= de - Multi-miljonärernas > + Nr "exklusiva Irets : ss a Dén "> a Il, - Fin avslutning för > -Wega i i skridsko-SM - KRISTINEHAMN (TT) ” Andra SM-dagen på skrid- skor på Björkvallen i Kristinez hamn blev göteborgsklubben --Wegas, vars P O Brogren med säker marginal vann 1.500 m medan Kjell Bäckman var helt » suvetän på 10.000 m, där man= fallet var stort och endast åtta . åkare ställde upp mot, berätti- . gade 16. 21-årige Göran Slott, 43 Rees, medarbetare i Sunday "Times, ', har: i en nyligen utkor b , blev :mästerska- : pets inofficielle mästare säm-', lagt med tre The Multi-Milionaires, kläint någ= : ra av världens största penningma= tadorer på pulsen./Det har- blivit en "högintressant bok "på en och samma gång respektfull och van=! vördig. "De. mångmiljonärer. eller snarare miljardärer .mr Rees av= protteterar går inte av för hackor. De är allesamman tungviktsbjässar . av'- sådant: slag att framlidne de Axel. Wenner-Gren . vid ' en - jäm= ” förelse - framstår, om inte som'en . småpojke så ändå som en: tämlis &en späd yngling. » Den + amerikanske . oljekungen .. Jean Paul Getty; den brittiske ma= , nufakturmatadoren x' Sir " Simon 7 gar, och ” sjundeplatsen på. 500 Å rr Oo Brogren kan sina 1.500 och på den ganska goda isen fick han 839,8.” så bra tid som 2,18.2, vilket är en- dast 2.4 sek över Sigge Ericssons svenska rekord. - Han / startade? i sjunde paret och hade alla de bästa 'åkarnas tider att åka på. Ivar Nils- son. var. febersjuk men” klarade femte platsen..:.: : Sjukdom och allmän krasslighet |" gjorde". att fältet på 10.000 m re- ducerades till hälften av'de/an- mälda. , Det blev. sålunda bara fyra par som ställde upp till start. Kjell Bäckman var för dagen den star- kaste,"'Han. gick ut i: första. par tillsammans med Sune : Östlund, Marks, .den grekiske sh en Aristotelos Onassis, den tyske jäm= och .ståll Alfried Krupp, den ket, vanligt förekommande, inte en- dast bland gemene man utan även bland de mycket rika männen själ- va, I varje fall önskar inte. dessa, franske ' storfinansiären -- Mareel ' Boussac, alla. är :de uppenbarligen ” synnerligen vakna och tidsmedvet=;' na affärsmän, var och en i högsta på få undantag när d trera sin rikedom till. allmänt beskådande. De föredrar att krypa undan och göm- ma sig för allmänhetens i insyn. dans Detta torde vara. huvudorsaken till att vi vet så litet om de stora penningmatadorerna i vår: tid. De skäms för att-stiga fram i ljuset: Och. vi, skäms : över att : de. ännu "T förutom .driftighet,' koncentrations= grad lig. Någon : nämnare ; hos dessa mycket "rika män ansér' Rees inte att det finns, ' förmåga, och en mindre” vanlig in. : telligens och att de alla är så upp- - tagna. att de endast sällan 'har tid ' att pjuta, av avundsvärda rike. För inte så verdrivet många år 3 sedan” sjöngs ideligen "samma klagovisa och. temat gällde flykten från landsbygden. Ungdomen över- gav jorden och ute i de renodlade jordbrukarebygderna -.; skulle ” det snart bli bara åldringar kvar, Jäm-' merlåten hade spelats sedan länge tillbaka. samtidigt som : man: talat om landets hotade modernäring och att det. behövdes' krafttag för att vända ”flyktingströmmen ' åter till landsbygden. Odla och återigen od- la, lät parollen. Nya småbruk: ”Na- tionalförening mot'. emigrationen” etc, Och det:talades bittert och i starkt "klandrande ordalag om: de ungas : bristande ansvar inför fö dernearv och ' tradition. : : Vid det här laget har denna vi- sa tystnat och man hör den sällan tonas upp vare sig i nyinspelning eller repris. Den en gång så ho- tade 'modernäringen, jordbruket, har klarat sig förvånansvärt väl, trots flykten från "landsbygden. I dag befinner vi oss t o m i den situationen, ' att vi på många: håll har överflöd av arbetskraft ute i glesbygderna och utflyttningen har blivit. en tvingande nödvändighet. Det är inte längre fråga om att behålla de unga inom födelsek sv döt är sant, ' de kvarvarände medför den ökad isolering och ökad" ensamhet, Men detta kan inte > hjäl> . pas och i det stora hela taget mös ter man, numer, en lugn inställning till. saken "från "den. kvarvarande bygdebefolkningens sida. Hur skul= le det blivit, menar man, . om. den överflödiga "arbetskraften inte haft möjlighet 'att "utvandra — om den inte kunnat omskolas och omplan= teras : inom andra : yrken? : Vilken fattigdom och nöd skulle inte blivit. följden om. landskommuner ' och glesbygder tvingats behålla den fri- ställda "arbetskraften? 'De' trånga sockengränser, som en gång — och för "alls ' inte så länge ' sedan :—', ingärdade människorna ute i' byg=" derna har brutits genom utflyttnin= . gen ' och vad en ny tid i övrigt fört med sig och det måste man en- bart vara glad över, Co» Pa Ju mera horisonten vidgas i i i desto större sammanhang ser man på samhället. och samhällslivet. Från, att förr på det envisaste ha slagit” vakt kring de krassaste ortsintres= sen har utvecklingen tvingat oss att betrakta världen med nya ögon, Ortsbundenheten, har. fått vika och "| munerna — man har på sina håll inte ens möjlighet att behålla dem inom respektive. län — d v s ar» bets- och , försörjningsmöjligheter saknas 'och ungdomen tvingas ut- vandra, Så är förhållandet fram- för allt på Gotland, vars befolkning årligen åderlåts på 5—600 personer, i första. hand ungdom och i-övre Norrland. ' Hemorter och : hemlän bjuder ingen, utkomst öch via yr- domliga arbetskraften” vidare ut över landet, =: . Mekaniseringen inom "jordbruket har. reducerat behovet av manuell arbetskraft till ett minimum mot förr och ' utvecklingen fortsätter. Lantarbetareförbundet - "krymper från År till år; antalet jordbrukare och -brukningsdelar minskar I sam- ma takt, Utvecklingen har blivit sådan och den står inte'att hejda — törhända finns det heller: inte skälig anledning att beskärma sig över den. På sina håll har visser- ligen hela byar övergivits, jorden har lagts, för' fätot, eler 'plan- terats med skog. . 1 vår tid .bär det sig inte med de forna småbru- ken; lika litet- som 'det "lönar sig att bryta ny mark och odla upp de magra lider och ljungplättar folket ute i bygderna på sin. tid på det "livligaste : uppmanades att ägna sig åt, . Den utveckling med avflyttning från jordbrukaresocknar "och glesbygder har sina tragiska, sidor, kesskolorna ”exporteras” den, ung-;j. lokalintressena maka på sig för in- tressen som griper långt utanför; de allmänningar ' vi' tidigare» » räknade ' som våra gränser, Överföringen till . nya, , industriella 'yrken har givit: vidgade vyer, Och vi har sgudilov kommit därhän: att ingen numera anses född till det eller det vär- vet, ' bara ' för att. han . eller, hon"; ska fullfölja en "tradition. ” Under. en. lång" följd: av år kuna: avi här i i landet notera 'ett täm- ligen: . spänt förhållande "mellan stads= och tätortsbefolkning å”ena sidan och lantborna, mellan jord- brukarna ''och : industriarbetarna, Underlaget till detta 'var väl i första ' hand den ringa' kännedom de olis « ka befolkningslagren ägde 'om var=. andra och om' varandras förhållan= den. I dag kan: vi glädja oss åt en i det 'stora hela taget full för= ståelse mellan de olika yrkesgrup= > perna; Det är självklart . att inte, minst: jordbrukarnas organisato- Nn riska frammarsch under senare år verksamt bidragit till detta.' Men man måste också hålla -i minnet. att jordbrukarungdomens från bör= jan nödtvungna' övergång till in- dustrien, spelat ” betydande roll härvidlag. , : NY En gång! fäknade | vi med bättre och sämre" yrken, med finare och enklare folk, och till de bättre räk= nade sig i icke ringa utsträckning storbönderna, medan. industriarbe« tarna hänfördes till de enklare och sämre, I dag, Jan vi notera. att” Må | vt A KN -|. inte.' Tiden' blev så pass god:som Kvar den, och fick tiden-17.30.8. -Uno Borgengård, Wega, sonvY gick starkt på 5.000 m på lördagen, till- mättes en chans att gå under Bäck- "mans tid -men han slaknade "efter halva sträckan. Hans tid 17.51,8, räckte dock till en tredjeplats. . Göran Slott kom rämligen i tred- .je par och ' trängde sig mellan de båda wegaåkarna, Någon chans att gå förbi Bäckman' hade nan' dock 17.45.3 .och därmed dokumenterade han sig som SM-tävlingarnas jäm- naste åkare. 2 : Resultat : - SÖNDAG - Valle j 1.500 meter: 1) P O Brogren, We gay 2.18,2, 2)' Göran Slott, Kvarns- veden, 220,3, 3) Gunnar "Ström, Eskilstuna, 2.212, 4) Hasse Wil- helmsson, : Castor, 2.21, '5) Ivar Nilsson, Wega,: 2.21,3, 6) Johnny Nilsson, Bofors, 222,7. 210.000 meter: 1): Kjell Bäckman, Kvarnsveden, 17.453, 3) Uno Bor- gengård, :Wega, Östlund, Kvarnsveden, 17. HETS. os 17.51.8, 4) Sune MN LÖRDAG 4 ” 500 m: 1) Hans Wilhelmsson, Cas> tor, 42,4, 2) Heikke Hedlund, 43,7, ' 3)” Bertil Eng, Mälarhöjden, och Gunnar Ström, Eskilstuna, 43,8, 5) Per Olof Brogren, Wega, 44,1, 6) . Göran Slott, Kvarnsveden, 44,4, 5.000 m: 1) Jonny Nilsson, Bofors, 8.14,4, ? Göran Slott, Kvarnsveden, 8.198, 3) Uno Borgengård; ”"Wega, 8247, 4) Sune Östlund, Kvarnsve- den, 8292, 5) Bo Karenus, Thor, 832,5, 6) Kjell Bäckman, Wega, få I: damernas SM vann Christina. Scherling,” Kvarnsveden, samtliga tre e grenar.” . ; Sveriges Jag, Gunnar Åhs och ' Börje Hedblom, slutade på åttonde ' ” plats då VM i tvåmansbob på :sön- dagen avgjordes på olympiabanan I Germisch-Partenkirchen. . "STOCKHOLM (Ty) KLTK besegrade Ullevi TK med, då tävlingarna inleddes. Returmat- chen spelas den .28 jan i Göteborg." > Individuella resultat: " ' Lars ' Berndtsson, KLTK-Birger ; Folke, Ullevi 2-6, 6—38,' Bo Holm- ström". -KLTK-—Sven-Erik - "Lundh, KLTK—-Kurt > Thörstrand, a: Ullevi 6-1, 9—7,: + Holmström /Öhlaride; Folke/Lundh 17—5,.6—2, ; "I-den andra semifinålen mel tet 2—2. 57. 3 Resultat: , Krister Wih Ult. Bjernemark, -- Djurgården 6—0,' Ingemar Ingvarsson, Djurgården Sten - Åkerström, . Lugi 6—4, Ingvarsson/Sjögren, Djurgårdei ström, Lugi. 2—6.'6- Wega 17.308, :2) Göran: Slott) bättre höst 1: ' Skogaby BK Skogsby Bollklubb könstaterar, att A-laget under det gångna året "gjorde en svag våromgång beroen- de på oturliga spelaresskador men att. det bättrade sig betydligt "på hösten varför ' man ser med till- försikt på »framtiden," I ett” gott pojklag har man också goda fram- stidslöften. 7. Styrelsen har” under "året bestått av Per Magnusson, ordf., ." Enar Bengtsson, v. ordf. Allan Brorsson sekr, Lennart ' v.sekr. Tok ”” OCKSÅ Er REKORD ' En! Tekordinnehaverska" är - Det är den 52-åriga mrs Beverley | Avery i Kalifornien, som .'i' sitt ändå inte så långa Hva varit > gift med inte mindre än män, Hon kunde notera -13 dilsmässor" och tre försoningar med efterföljande bröllop ar 2. u vänskapsmatcher varav :4 vun-' nits 5 spelats" oavgjorda” och 2 för- ' lorats. z: «on Laget här väven deltagit i ur cupen. där "det blev utslagit 'i en förberedande omgång av. Genevads IF med 31. Under året har 20 . spelare använts, "därav. har, Rune Bengtsson deltagit i 29 matcher följd av Lennart "Johansson, Ove samt Karl G. Fällgren kassör med Gunnar Hindgren och Gösta Lars- son som suppleanter. Revisorer. har varit. Ivar Nilsson och Sven Lars- son, med Kjell-Ove Sunesson: och Bertil Eriksson som suppleanter, >< - Klubben har under året med sitt A-lag deltagit i Hallandsserien div II södra, där laget efter en oturlig våromgång med bl. a, spelarskador, belade 'en hedrande '6:te- placering. A-laget har under året spelat sam- manlagt 30 matcher varav 12 vun- nits, T spelats, oavgjorda och 11 för- lorats med en målskillnad av 78— 65: Matcherna har fördelats på 18 Örjs Bertil Larsson och Lars Svensson som deltagit i i 28 matcher. Bäste målskytt har warit Ove Ör- jansson med 30 mål följd av Ingvar ”Tjatta” Karlsson med i fullt: far, . 2 : : > B-laget har "deltagit i resp, re= servlagsserie och har under, spelat sammanlagt 22 matcher för-. delade på. 18. seriematcher och, 4 , vänskapsmatcher "varav "6. vunnits 1 spelats oavgjord och 15 förlorats med en målskillnad av 41—81. Bäs- te. målskytt har varit Allan Brors=- son med 8 mål följd av Ove Hå-” kansson med 6 mål, N - " Pojklaget som deltagit i pojklags- serien zon I norra gruppen har un- seriematcher varav 8 vunnits 2 spe- Mae v klassgränserna raserats och att det tidigare klassamhällets. värderingar till alla delar upphört att gälla, = ' Under senare år har en betydan= de inflyttning av utländsk arbets- kraft ägt rum för att fylla luckor- na -inom svensk. industriarbetare= starn, På sina håll väckte, kanske detta 'ont blod ”och dystra aningar — till att börja med, I dag kan man säga att försöken i det stora hela taget slagit väl ut och förhål= I landet mellan oss svenskar och de invandrande utlänningarna varit — och är — mycket gott. Även i detta fall har samvaron mellan oss och främlingarna bidragit till att vid- ga vyerna och kommit vår inställs ning till omvärlden att bli mera förstående och positiv. Vishar lärt 055" att' se utanför nationsgranserna och betrakta värl den ' i ett större sammanhang, Klassmotsättningarna är som sagt utsuddade till båtnad för alla sam. hällsgrupper. "Detta att vi därtill kommit att — utan hänsyn till ra= ser eller nationalitet — betrakta der året spelat 14 matcher av wilka 8 wvunits och 6 förlorats med en målskillnad av 23-—17. Bäste måll skytt har varit Ove Håkansson med 12 mål följd av Bruno Larsson med 2 mål. Tränare och ledare för pojk- laget har varit Lennart Johansson, Gunnar Hindgren och Allan Brors-. som + >. Tränare för A- 'och B-laget "har. varit Ingvar ”Tjatta” Karlsson som skött ein uppgift på ett förtjänst-. ullt sätt, A- och B-lagsspelarna har liksom tidigare varit försäkrade genom ' en särskild fond som: spe= larna själva betalar till med 1 kr pr match. Tack vare.-lotteriverk= samhet och 'ett par lyckade fiske- tävlingar är klubbens ekonomi till 7 fredsställande ” es Sjöö, som nu avgår som kioskföre- ståndare; uttala sitt, varma täck för det vegennyttiga arbete hon utfört till gagn för klubbens ekonomi. Vis ' dare hoppas styrelsen att den goda , Hålla: inom” klubben ' oss alla som likvärdiga världsmed- borgare är det'kanske mest posi= tiva i den utveckling vi upplevt - under er efterkrigsåren, a I skall fortsätta och att 1962 skall bli ' ett framgångsrikt år, SN 3—1 i Kungliga hallen i slutspelet SN i inomhus-SM i tennis på söndagen” ' Ullevi 9—7, 6—3,;. Lars Ööhlander, nm Till sist; vill styrelsen till Emma ) Ao 6—2, Stefan Romée, Lugi—-Jan "Ant, nn ders Sjögren, Djurgården 1—5, 6-2, : ' - lats oavgjorda och 3 förlorats" samt . - Lugi och Diurgården "blev resulfå= Ya Y vo NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.