» som tydligt visar att där. fuh "ytfYFFTYTFTTTFYyTvYT yYTV "Yyvftetryvvyyrvrv Trrrvveverenerry s —. LAFOLMS - TIDNING 7 YTreTtrYyrtTYvTTVer YrYr or TYYFYVYTYVYTYYFYVVYYYYYVYVYYYYYYVYYYYVVYYFYTFFEFTVYIVYv-r 2 Y : : - - Fredag kväll. » JAG! HAR: vinköpt prasselfritt gott ' för '50. öre, - att: avnjutas under reklamfilmen." Huvudfil-; i än raden DEN 22: t I Knäreds socken i byn Blan- kered ligger en bergsformation - nits "bebyggelse. Av sagan fram "går följande: I N Långt tillbaka; i Hedenhös 182 . där, en borg. vid namn 'Blanke- - borg. Enligt sagan var det en konung som byggde borgen och han drottning hette Blanka som gay namn åt byn Blankered. . Hennes” man "stupade i en: strid: i yngre år'och hade en mind=.- 7” BLANKEBORGS - SAGA... ner i en Rå på. bakre pa filmen: är bra' — mycket bra; 7, Konsumerar mitt 50-töres gott och tar med ett halvt 'öga del av” vad. som hä der på: 'reklari- or HUVUDFILMEN | . BÖRJAR. ”Haridlirigeny-tfattar » genast; "ett Ordentligt "grepp": om biöptbli- ken. Suger:sig liksom fast vid näthinnan och : rycker. till" sig "sinnena med.et! samtidigt bru” .talt våld som kärleksfullt" 1002 kande; V "Med ens bryts, förtrollningen. reårig dotter, 'söm drottningen "Ett par. brustna mållbrottssir; att fick ta vården > om. Att Blanka som"änka var. mån "om att odla: jord i närheten kan vi förstå" "av. hyns namn, som 'slutar med" red eller: röd, som enligt forn- nordiska språket” spetyder: Födja skrud. men kom: fö (odla). ke Borgen var byggd som en oinz. taglig «fästning: kringfluten av vatten men på norra sidan intill . borgen fahns ett” högt ättestup ” med vacker utsikt.” En ridsömmarnatt. då flickan nått. mogen ålder ' satt hon på stupets- kant och” speglade. sig i ” det kristallklara: vattnet och be- - undrade. sin skönhet.- Som: hon satt .där såg: hon Näcken. stiga upp ur vattnet och sätta sig på ven sten med fiolen under hakan " "och spela. de. ljuvligaste toner SN VÄ "bringa. Där satt hon länge och lyssnäde. och. ville . höra”. mu; ken tydligare. Eon. "steg. upp till sast och såg näcken i sin sköna |; . och ' förlorade fotfästet. och | föll . huvudstupad: ner i vattnet, Hon "uppgav "ett hjä som en tjä 0 tillkallade hjälp, men flickan var; spårlöst försvunnen. Näcken ha- de hämtat sin brud: ' I ett. "Jag" vet att di : Plötsligt reser | sar a fobekymrat ? filmpubliken | Tärån sin "plats för ätt” släppa ut | Hdkör ut från bakre bänkran den, Biopubliken 'studsar ” till, vänder. sig om och ser kand |” en uppknäppt. skinnjacka, som baktar. mopedbränsle och cigar- rettrök; eller ser en skymt. av flickan "med det torpederade hå- ret och med ögondkuggan, som smälter sihop med. ; biografens dunkel. :. '. "DÄR" SITTER DE. Alltid ” på |, samma. bänk och alltid lika storgapiga. / Med - högljudda kommentarer, försöker de göra sig lustiga över det konstnärli- ga: skeendet. på mita > duken; rande; Piskar ut varje 'uns av den stämning filgen ger. Varde- ra. åskådare sönderfaller. i. vvå delar. En -halva retar sigpåbak re: bänkraden " ohyfsade upp trädande,- och den: andra delen försöker : förgäves klänga sig fast I id. filens "handling. - ohyfsad "skara. : Nn någon; som; wvill" dra sig” ur, MEN : "NEJ, vårt hopp gru-, vr sti Sia möjliga buller ut jos | dogången .: till" höger, .. hittar, snart en :fom bänkrad och kor- .; flygkontrolltornet i Ndola den - här Malplagerade skratt åt:eget: gör of . satsen" att planet hade flugit någon ”annan. stans, Inte för ett. ögonblick natt: kontrolltornet skulle | fortsätta satt anropa "planet när kontakten one vittnar: Mannen" som hade vakten i natt planet med generalsekre- terare, Hammarskjöld ombord förolyckades vittnade på onsda-' gen inför undersökningskommi- sionen att han inte bade fått någon färdplan” för flygningen. " från Leopoldville, > Vakthavanden, R ec Martin, bes rältade på utredningens andra dag aft: planet "hade kommit in 'från | "öster, vilket var en ovanlig inflyg- ningsväg.. Piloten hade sagt något om en annan destination efter Ndola men : hade inte velat förklara sig arel.c å akthävanden hade I i samråd 'méd Hygfällschefen kommit till den slut- "det. mig in att han. hade stör- t,- sade Martin. Han hade" givit ; planet en del? Tutinmässiga instruk- tioner och | shörd/ sedan. nte: vidare av det: fn . "Vakthävanden trodde” att "bilöten. på grund av att Katanga låg (så nära, ! i : ämnade flyga. :- i, Flygplatschefen,. I H Williams sa- de. att han hade givit : order 'om hade upphört, Han lämnade flyg- WVatsen.. klockan 320 på morgonen inte . ville” avslöja vart: han i "”"Ndolä-fältet Upplysingar | och hörde kort : efteråt äv vå poliser att ett eldsken, hade setts. från gruvsladen Mufulira. : : - Som Svar på frågor fråh” den: . brittiske — advokaten — Roland "Adams som representerär sven=- : ska regeringen sade Martin att om det hade varit en normal "flygning så skulle larm ha sla- ' Bits automatiskt; Hade det vas | rit ett annat plan skulle i; jag ha . tyckt att det var underligt, men | inte i detta fall, sade han. : | Flygplatschefen ” upplyste, att” dot. hade hänt flera gånger att” FN- plan hade kommit från Kongo över: Nioh, utan: att” ge rågra " signaler. alls... ' Adams frågade vidare. Martin om; han inte tyckte själv att han hade: dröjt väl” länge med att slå:larm. : Martin' svarade: det är Jätt att vara | efterklok. Den här flygningen var > så pass onormal att jag tvekade. < Utredningen fortsätter på torsda - Fjö e som”, får en effekt gin , av I e 5 Massavkopp. : A - Tjugofyra östtydkar har, & en- ligt den marockanska nyhetsby- rån a i Casablanca hop-” pat: av: från kryssningsfar get- Völkérfreundschaft. ” ANböppar- na har: flugits till ett läger, i Västtyskland. [a Ett jordskalv -. skakade Apulien i | södra Italien på fredagen och åstadkom pa- nik bland- befolkningen, . Skal vet, värs epicentrum. låg i Man- fredonia,. var märkbart + prot vinserna Taranto och. Foggia:' Det förelåg dock inga uppgif.s ter, om skador på vare, sig per-- soner eller” "material, . Halmstad" får starkare" fys sändare, > ” Bättre TV-bilder "blir då i Halmstad till julen 1963. I da- : garna. börjar man "arbeta med I den 7, nya ; sändarestationen 60 kW: mot slättåkrasändarens / 15 kW; Dessutom blir - det en" mer än fyra gånger så hög mast. Den, nya stationen får också c en. e Bär blir ”bätik på :> Öresundsbåt, " Mt En flytande” speceributik” Skall | : Ryktet .om drottnin ter; som: Näckens: brud har. gått. till "eftervärlden i flera århund-/ raden -och."en "som ingen" dödlig "kunde ”fram- dem, men hinner" inte sätta sig PN, förrän ynglingarna : åter” | "sina "platser, men "görs efter en” stund” om. samma En 'blodfläckad: broder : et: ”gatflicka, : lösa: och” irriterande” procedur. i Så når filmen sin höjdpunkt, ' gen inget som förbjuder” 'ohyts erät- I och "dåligt"! omdöme "i. en lokal, tar för Rock, att han mördat dit ven: ibetalande . publik har -som -: Riockö : en: ! sökt sig, för att "ta det aven gång förgäves sökt: frigöra” från : i : konstart, - söm . skall "medverka : till én'allmän kulturell standard DET ÄR TRAKIGT, att det "Toch till avkoppling fö: problem. j "inte går att hänföra ”wår” bak-:! OCH' DEN SISTA bänkraden trötta" hjärnor? :, faller i skratt! Deras' munter- sa vet Inga, gränser, To ”allemansrätten”. .De' båda hpyö-. derna faller i gråt.” "Jag skall: alls” inte påstå, att. dåliga”. gruppen. > stojande : I denna” bakre; och inns Idet då: ingen som "kan a göra. något?" Finns det verkl | bänkrad nu inredas' på Öresund. Farty-. un : för TY aholn. Men:dét finns olika” grupper av besvärlig biopulblitc —' dålig mindre dålig.” re > bänkrad till > dens I däg : VINCENT : : Solen går upp kl. 837 och ned > kl. 16.11. 2 enn I mor gon ". " Solen går upp kl. 835 och ned . kl. 16.14.. . N ombyggnad på varv I Hälsings - borg och bl. a. håller man' på att omändra baren. till butik, . Där skall det finnas varor som '. är begärliga både för svenskar som handlar i Danmark och danskar, som- köper 1 Sverige, ' Fördelen lär alt passagerarna inte behöver. bära. tunga kas- sar från butikerna "till båtarn: DJ Oroväckande gränsläge, jos . Det. läge som har: uppstått ' genom att ytterligare "eh indidk' + pansardivision har dragits sam. » man i närheten av den wmästpa= -'' > kistanska gränsen lr. mycket” oroväckande, framhöll på tres . dagen. en talesman stans UD. : o Iaos-enighet; . . De tre Laos-färstårna nådde på fredlagen i en överenskommel 3 Iaotisk samlingsregoring. . Italien-strejk. | ' Sarhmanlagt' 235.000. äbotare "> inom de :-italienska - varvs; skogs-> och -'gummiindustrierna : ger Sundspilen" ligger. £..n. för ; gick >på fredagen" i strejk . för : —7 I att understryka sina krav på I högre löner och kortare arbets- Nej," iman ” får , dras med den, tid. Strejken warar en, dag, Ett .s vart man än komimer : i landet, av de wiktigaste målen. är in= förandet, av fomdagarsveckan. - 0. e Antarktis; . | . | ”Twvå-ryska' flygplan hör flu- t från (Moskiva. till 'den ryska ' basen Mirnij 4 Antarktis, Flyg=.' "mindre :ningen' bewvisar' att det går att: starta” Tyglinjer även n den övlåg i >” hade Kelterna, uppnått "en sr haft: ett avgörande inflytande på gåt klassiska. "Hos, att Greklands . filosofi g "sprungligen kom från "kelterna, " och Pytagoras” pästås "ha fått Sn, filosofiska skolning 1 Gallien. av" England: - hög kultur.'De grekiska och romer-.' ska. .skriftställarna har själva Så säger t.ex. Diogenes'l Laer- ur: nos 'dr vitt Hd 2 ” finnes också "hos ”Ammianus Marcellinus och hos kyrkofadern Clemens av Alexandria; vilken " som stöd för sitt påstående hän- - ee visar” till” Alexander Polyhistor. GG ”, Dessa; ärulder . måste uppgn- . barligen ha. spelat ” en "utompr« I dentiig roll 4 det : förhistoriska, « > keltiska - samhället ' av. bildade” barbarer. Forskningen har visat ' ” att de fungerade ' som ” präster, i läkare, filosofer och ; kalder. I ve St stor utsträckning tycks den tiska kulturen och religionen ha i 2 tiknat/. den : hinduiska, och . som hindyarnås brahmaner pi åruiderpa mycket. högt 1 folkets 3 :"ögon.. De ansågs som médlare : mellan gudarna och" människör- . ” na och troddes” därför, 1 besitt- Nv ning. av magiska, krafte , '" Hga.vördnad, som druidérna: &t- bland. . kelterna hade de;" 2 mycket” stora -privilegler, De var i njöt , Drulderna ' samlas vid soluppgången | I Get, ga " Stonehenge på slätten utanför ta'sbury, Detta tempel: gruns dades redan omkring 1700 före Kristus och lr det Kldita'” arkeos koranen logiska minnesmärket 1 im ” kel. / lik stod Här avlägger en druid si : Misning och fostran. tva ad Fes Lå ”hålstenen”, med ansiktet vänt mot. den uppgående solen. ” befriade från”. alla skatter. och. vv : all krigstjänst. Dessutom var ge” "självskrivna ' domare Kl alla. mål,., . Överhets-, och ”myndighetsperso-../ +. bli druid, sedan han genomgaätt :: ner 1 varje stad valdes: årligen jen särskild kurs härför. Men det; : "av drutderna, och de hade också ' nsvaret för: ungdomens under» » Något -rttUgt k kast som t. ex, mia ”ulniemplet ' : vid den 108 s Indiens brahmaner tycka in« te druiderna ha bildat. Tvärtom i kunde vilken ung man. som helst tog: tid. Ända upp till tjugo "år ” kunde det :dröja innan en: elev förklarades mogen att upptas rv utdernas. ed. Den unge man- L nen "hade ätt” under ' denna tid utantill lära stg en otrolig mas- sa historler och verser, där lyd« "naden för - gudarnas , vilja, tape nu "perhet 4 striden och vörånad för ' " kvinnan Anskärptes. ;; SAN lare mellan människor: och gu dar och därför ansågs stå myc«" ket högt, så levde de flesta än- ” ; då nte I avskildhet. De levde I: . medborgarna. Det var'bara - en :"., särskild grupp, bland dem, som drog sig tillbaka 1 klosterlik av«': '. sktldhet för att syssla "med, ve tenskapliga studier: och tnosor ka betraktelser. | äruld, "Cotbhi Druidh”, som val» ; ; Cr höga a t särviderna,” som var: domare" och : . . hågot alldeles storartat. I vita ' i Xnäböjde ödmjukt 1 r uppstämde” sina sånger till: gu- :. Om också årutderna var med- m ue rade lagarna och" nyrekryterade ; Köpmännen . sålde: + E äktenskap s bland: ' de. vanliga 7 .märksamt” lyssnande skaror. , 5 ., doa pr; llysttd. Han utövade den: = ef » dpildetev; ingick, nämligen > » Gndliga makten 1 den a ok + FER =rviner,- minnen av. ruidernas kultur det. avseendet > M fanns tre. "huvudgrupper 3 bland dem. Först de egentliga, ["lagstiftare samt förrättade off 2 fren till .gudarn; . Så 'barderna, 2 sjöng kväden till kungarnas ; Slutiiger -”Ophages”, eller tec- kentydare, .som studerar medl- cin och förkunnade ”gaesa”, dvs. : handlingar, som skulle vara. olyckliga för en furste eller e stam att utföra. I | "Märktig dyrkan av a misteln fö Enligt. "den romerske ” förfat- taren Plinius | var , kelternas egenartade dyrkan av misteln - fotsida kläder brukade'druiderna ' tåga”ut I procession till den ek- : skog, där misteln växte. över- : -drätden skar av den med en guld- : skära och lät den falla på en vit : " "mantel, varefter två vita tjurar, . . som ännu inte burit ok, offrades ' "på stället, Så utdelades offerköt- +. "tet till menigheten och därjämte . en liten bit av misteln, så att al=' : la deltagare I offerfesten fick d > därav, Aterstoden av mistelgre- : "nen dränktes I vatten, gom se- a dan. användes som botemedel för ' > olika : sjukdomar, ” Menighetén 7 from;an- : dakt, medan' enhages' bestänkt "dem med vattnet. och , barderna': +» > Tre; stora. sammankomster ; ' varje år - firades :av,. druiderna, -' Först var , det den stora årsfeg- en den första maj, då kelterna '' började sitt år. Man upptände åå eldar och dansade ringdanser :: " under! bar himmel ' Vid denna; tidpunkt avgjordes alla jurldl..: ska mål, Hövdingarna teformes .. slna.' "härar, - sina: varor, och barderna recite- - rade sina berättelser för up] pet .Skaldernas föregångare ' Dessa barder kallades också U scéllden” >, i och? | btstorlerna”, . scels". Det är; märkligt ; konstatera,” att det är. bävlrän, , som 'germanerna', fått- sitt ora "skald, Säkert är Dckan,, att våra: ”skaldera :. keltiska föregångare ” varit eng, riktiga hejare, på sitt - område, 'Bland läroämnena | för. « att, göra - -Impraylsatior > PT öv PN : , ner. På stående fot var en årula som ett slags a avrätt- t ”domliga är emellertid, att detta: Ivar nämligen vanligt bland forn= : satt de mottagit" sina viktigaste : kulturströmningar från Indien, ' ', Man ansåg, att universum "be .'; lingsplan, .Den lägsta är vands . ringarnas krets, litet: högre. upp, "därför kapabel att utan: I förbe-, ” rédelser, dikta både ord och. me > : lodi till ett uppgivet ämne. vs Den andra stora sammankom ”gten ägde rum på sommaren och äver, ett :slags skördefest, Den. fick sin något makabra ' prägel därav, att människooffer före | ning: Det var uteslutande brotts. - lingar, som. offrades. Det .egen- "skedde till solguden Lägs ära, Den tredje sammankomsten ' ägde rum på hösten. 1: oktober. i Vid detta tillfälle brukade kel. terna förnya sitt äktenskap med ” : sina gemåler eller ingå nytt äk- : , tenskap, med; andra. 'Månggifte ideng kelter. Det hela avsluta- . ;$e8, med en dundrande" fest” uns. r sju dagar. > 7 : sjölavandring «> oc | ett studium av Kelternas fl- Iosofiska "system ger vid handen, ' "stod av tri kretsar eller utveck- ” kom lyckans krets och slutligen ” "det oändligås krets. Jorden till-' hör den lägsta kretsen, och "dess uppgift är att mota de varelser, som 1 sugcesiva : livsformer 1 uppe stiger från den ena kretsen till | den andra,” Ckva - :- Om kelternas religlon' och Ho lösofi. har, Gajus Julius Caésar berättat i sin sjätte bok av” De bello 'galllco”, att drulderna'all-"' » tid sökte inpränta' hos folket, att "själarna. ;' aldrig > tillintetgörs > utan efter döden övergår från en . kropp till 'en annan, Man trodde . : sålunda på: " själavandring, och ". denn; tro var så stark, att man ; lånade ut. pengar. att. äterb tar las I ett kommande jordeliv, G :-'var genom dem som folket fick N > för. den tidens "människor . våra - våra Häningar « och böcker, element: bland kelterna, och det ssring flera hundra år' före vår. » tidräknings : början, bardernas : sånger och "berättelser ersatte : del teater- eller 'TV-föreställningar, kon : a ” Drutdismbns undergång” : Men Också. denna. "stolta" "kul > "tur; var: förgänglig. "Redan. på H Julius Caesars” tid var den "på" tillbakagång och sedan ;de kola". : , oven "tion vari > rom det nas "land ', från . B&Nse: "stort lkso På då till Iemang av | En bard sjunger sängen om [| harpa, 'Misteln syns liggande: på offerstenen. "Druiderpa . är H klädda I vita, mantlar, barderna I blå och de. övriga deltagarna i be 4 ceremonlen t Hust Arn I AN a oo ON GR i SAMAR AA KAR RAÅNAMAMASAMAAADA Amati rugerna ; t tgforde bildnings- N tiska folken kommit. under ro=. on , marnas välde, sjönk druidernas ? makt hastigt. Kejsar Claudius - förts levde äruidiska bruk kvar ” » 1 folks minne och i' Britannien: .upprätthöll länge barderna "en. > Det. .riska kultur 1 ana fall lämnat nit såpa och tvål... > a = Och vill man få'en unpfatte ON ' ning om kelternas och ärutdere "> ”- ännu t dag vid Stonehenge FEng= + om Egyptens pyramider. Det är sett soltenipel och det, från en tid, då Europa just. hade börjat » "koloniserad'. och blir på så. vis . fram till allt större makt "och . " " rikedom omväxlande :med blod” .. ga inre strider, : ”tilfredssfällå både "sina : reli- - förbjöd helt och hättet rutdlote - > : glösa och estetiska behov. Den turen. Men långt därefter, ja till . här kulturen Käde,' sin blormst- och med sedan kristendomen in= av drutdernas traditioner... ..... är rätt intressant att: statera, att denna” förhisto- - det" värdefullt arv "HN vår - gen tid. Det var nämligen inte - bara på den filosofiska snekula= JA ens . område, "som" kelterna - t föregängare till greker och ' are. De utmärkte 'sig "även" 3 inom industri och konst.. Bland + > "annat har det konstaterats; att var de gamla, som uppfun höga? kultur,: så kan man 4. se en; märklig : tempelfitn . ; ruidismens tidsälder. - Den >, ss bland forskarna som: etta eta av de mest 'tmponerande. förhte. ss. ov ska . minnesmärkena "porr, > cv ri en symbol för det Etro- som . sedan "kom. att, stiga ' Hitdlog Andr ra ARARAALAAA RAR IAAA AB ARA AMMAR AAA LA AARAA RAA AR AA LIA ARMAA AM AAAA RAR MLA SOMMAR AARMAMAS.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.