LAHOLMS TIDNING UF FPFTfEFEYTYTFFETYTYN YTTYFYVYYVYTYYYNWYTYVYVTYYYYVFYYYFEYVYYYYYTFTYYTYYYYYP FFF FFV Onsdagen den 24 Januari 1962 SÅ Stad . och Å . JANUARI I 1962. j . 3; frörstermsorna dallrade, de kala ”trädgrenarna - piskade ; luften "och Ile resterande sand- kornen från sandningarna under wintervädret for. ystert runt: i - en fantasifull dans. Den relativt . mildå väststormen kastar sig , med villt raseri fram över byg- "den, ryckte och slet i allt den: kom åt. Det sjöng i lednings- " trådarna och gatlyktorna vagga- de oroligt av: och an i den skarpa vinden, Man skulle kun na tro att Idet war höst och inte - wår. För wår är det i luften, ,den saken kan 'man inte kom- "ma "ifrån. Tänk; en lång härlig vår liksom fjolårets. Men låt oss. sluta och idrömma' och” i stället : konstatera, att vi' inte har kommit längre än till den 24 januari; EN SOLSTRALE tittade in + till mig häromdan, Kom så där - blygt och" lekte lite. tafatt på mitt skrivunderlägg., Den höll . sig först på avstånd, men kom .sedani närmare och kittlade mig till: slut lekfullt på kinden. Du har det bra du tänkte jag för mig själv: Du 'reser runt” 'hela jorden och, hälsar. på och gör. ». människor. glada. Det” behövs , nämligen så lite föratt glädja. | Bara. ebt=-leende kan vara nog. : Tänk på det i vårt jäktade och stressad samhälle, - r + - 4 "Jimmy. . ) Motorvägen förbi Falkenberg. - | » klar tas ibruk till. sommaren mo ora 21 sommar slipper den strida bilströmmen längs riks- tvåan en av de besvärligaste passagerna, den smala 200- . åriga Tullbron i Falkenberg.' I maj öppnas. nämligen en bred snabb förbifartsled som går. i en lång båge norr och ” öster om ftaden. Namnet rikstvåan är förresten vid det la- get försvunnet '— då heter Förbifartsleden består av. en. 2.800 m lång motorvägsdel, som! nu byggts it med endast två filer men i framtiden, "tidigast om 10 år kommer att bli fyr: ”filig,' samt - förbindelseväg om c:a 2,5 km. Förbindelsevägen går ut från viadukten i Fal- kenbergs norra utkant och fram till länsväg -104 mot Vinberg. Här börjar motorvägsdelen som går söderut - och ' korsar Ätran en' ny bro nära Hertings kraftstation, Länsväg 102 mot Ärstad har lyfts på en viadukt - .som” sedan |. över ' motorvägen, strax söder därom” möter nu-' varande riksvägen, När 'motor-. vägen blir fullt utbyggt tillkom mer ännu en ny bro över Ät- ran strax intill den nu byggda. h - "Falkenbergs" stad står för väg- "bygget. som :i denna etapp kos- tar 5,5 milj kr och ' vägförvalt- ningen. tar. sedan. "över. under. hållet; ov ' Mullbron kommer att använ ds "endast för: ;Iokaltrafilcen.; Därmed. kan” iden. : räddas « åt främtiden ned sina vackra ster valv, Maximalt" här: det. ( 23.000" bilar ' över. Tullbron: de mest hektiska” sommardygnen. Det har skakat det. "gamla bygg: nadsverket "i! och Körstärkningsarbeten,: bl.-å genom. "betonginjektioner, ” har fått Vligripas. (En gångbro bygg- des häromlåret som: ett proviso- -riumd intill och” nedströms” Tull bron... sinä grundvalar z I du kunde bihålla din för dej själv, ; det Europaväg 6. sevärd tidsförkortning vid pas- |]. sagen av Falkenberg. . - Motohvägsstumparna — genom Halland blir allt flera och snart kommer man att kunna färdas genom större delen av landska- pet per motorväg. En fråga kan man: dodk med fog ställa. sig. När blir stumpen genom södra Halland klar? Kommer iblind- tarmen ute vid Mellbystrand att få någon fortsättning inom rim- "lig tid? . oc Tullebelle — Jag har inte alls sagt att det -inte kunde . vära ..delade meningar :om”den' saken —' jag. sa 'bara,' att .|terare Hans Bertil. Janning vid " jteckningarna I 1.200: '| Något sådant har aldrig tidigare | — > förekommit, konstaterar hr Jan-] 0 "| ning. Förra året fick man genom | licensinVenteringen ”fram' 'cirka -| nör Nelson Rockefeller. för honom | komst'i staten New; York,” TV-licenserna ökade med 113” ac. Under dec. . pröc. ua På telestyrelsens licensavdel- sing I Stockholm har man gjort " upp en preliminär statistik över antalet nyleckningar av TV-]. och radiolicenser för hela lan- : det under perioden från -första 'publiceringsdagen av de skärpta licensbestämmelseriza 27/11.till 4/12 -61, C:a 26.503 TV-lNieen- .ser tecknades då jämfört med c:a 12.500 motsvarande period året - -innan, : i "Vid jämförelsen måste man emellertid ta hänsyn till att 'sän- darnätet utbyggts mellan de två perioderna, påpekar byråsekre- telestyrelsen, -Även andra 'om- ständigheter kan ha' påverkat skillnaden i antalet .. nyteck- ningar, som ökat : med. inte 1961. Effekten av de nya Hcens- bestämmelserna är lika markant när det gäller ljudradion, Perio- den 28/11—-4/12 1960 var ny- större: än samma ' period förra året. Efter statistikperiodens slut” har: det varit ännu större ökningar med ända upp till 8.000 vissa, dagar. vel 000:: radiolicensskolkare och -MISSAD CHANS > >. + När Nikita Chrusjtjov - besökte New : York, 1959. berättade. guver- att: det: fanns omkring en halv miljon människor: "Av. rysk här- ”— Det "där känner jag Hill, sva- rade Chrusjtjov. Det var nära att jag utvandrade själv. pin '— Hur så? sö — Högre lön Till månen "Modell av Tymdlaboratoriet Ranrgery.3,. Genom Ranger 3 hoppas ämierikaner- . na att fö: första gången kunna ta närbilder äv månytan och göra diverse andra mätningar. Rymdlabora: + Lå Wikten är cirka 330 ko. m kort... ec” har: en" spännvidd pårcirka fem meter: ch 5 är alla identiska och komma. satt sändas. aipp "och "är "cirka 3 meter sn de 1 sina fickor, De kringstående ;- gäv akt. på. honom Efter. en li= ten stund ” närstående > "herre och frågade denne om -han .hade-70 öre. > — Nej, 'sade' herrn förnärmat. : Han vände. sig då. till en dam med samma fråga 'och' fick sam-' 1; ma svar. Varpå manner gjorde : en flott gest till konduktören och . med "orden: (Bussepisod enl. St; :T) En bra” predikant skat vara sådan att : åhörarna undrar. hur ; man här: fått 'reda på så mycket t som dom. : : (Salon "Gahlin) Tr Vår tävlan "om Psagö "nalkas sitt slut. och vi hoppas att i slut. ! Å 'spurten få fram 'en värdig ' pris, > . tagare. En verklig sagoprins så att : "Det var en ång en n bilist, som :. ” ofta såg i backspegeln och "släppte ' fram -upphinnande ? bilar då till | 1 . F förtroli ga stunder . ”Observer”, Naturligtvis har rätt i att det är ett oskick att läm - na 'mat "på :tallriken, när det 'finns ”- " så många nödlidande i världen som .' skulle vara tacksamma för: minsta 'smöla. Men sederna är olika i olika, länder. I USA är det tydligen bruk-, ligt att. man lämnar den mat man inte orkar med 'och var säkerligen, inte illa .menat av de där ungdo-: marna; Än i dag finns det vissa länder, ' där det anses glupskt att » ”slicka tallriken sen” Pe Liksom det " hos.oss förr i tiden ansågs okorrekt att dricka upp allt vinet i glaset på finare bjudningar. Men djupare sett” : beror .nog de amerikanska ungdo="' marnas vana — precis som ni'sä= ger — på att de kommer från ett a ”överflödsland”, Med hjärtlig häls- ning, . ” ”Gallie”. w två ' Nårelserna på J härovan. Det är den; lilla :utterungen. Utti — om vars 'säll- ma räddning till livet vi tidiga= är för. det mesta de katten Peter,” som kommer mycket ett” brått» slut 'och. de två kivas” = bra överehs," Berättar djurens his- se (det heter väl även i detta fall hässe?),' "trävaruhandlanden: Anders Nilsson" i Vessigebro. Då och "då 168 skilhat i våra” spalter — "och i händer "det förstås alt. sämjan : tar! och snabbare än sin lekkaunat, - inrådan "förbundskanslern = tills "hålla sig inomlus. mindre än :113 : procent. 'uhder |. Varsågod, det är för oss tre, ;, : I all "korthet + Konrad ”Adenaner ' har råkat ut för en kraftig för- : kylning med feber, meddelades det i Bonn på måndagen. På å av sina läkare skall vidare , b Det blir mycket svårt , . för "president Kennedys bror justitieminister Robert Kennedy att besöka Sovjet under den' "planerade jordenrunt-resan näs- ta "månad, sade en talesman för Vita huset på måndagen. Det "meddelades munder veckoslutet att ' Sovjets regering hade in- "bjudit justitieministern att be-' söka, Moskva, i '9 Kungsholm :lyxkryssar. po venska "Amerika = Liniens gsholm har. lämnat New York för en 83 dagar lång lyx- . kryssning som givit omkring 10 miljoner kronor i kassorna. Bland de 328 passagerarna fanns två par som betalat 22.500 dol- lar eller 112.500 kronor var för i sina lyxvisiter, LJ USA-rymdfärd tidigast « lördag, | : ” Överstelöjtnant John Glenns rymdfärd har uppstkjutits till på lördag, ' meddelas det: i Cape Canaveral. | Det var andra gången på någ- ra timmar som man meddelat , ändringar i tidtabellen, Tidigt på måndagsmorgonen omtalade "ends I rymdfärden uppskjutits med ett dyga ' från onsdag till: torsdag. ' Senare kom meddelandet "ätt man måste' göra en fullständig genomgång av det system. som ; ' matar syre "till rymdfarafens' rymddräkt och att detta 'an- tagligen kommer att fördröja avskjutningen till lördag, " I dag. ERIKA n Solen går upp kl. 8.33 och ned kl. 16.16. I morgon PAULUS ” man på välunderrättat håll att] Solen går upp kl. 8.31 och ned kl. 16.18." >: ser Na Vallpo jke Den bistes Carl IX var inte så nogräknad i sina tillmälen, då” det gällde "att basa av. en människa, vilket hän nu var en enkel fogde ute £: landet eller ett högvälboret riksråd i sammanträde. : Ar "En gång kom han som hertig ensam ridande börta i Bergslagen föratt. avlyssna folkmeningen och utan varsel dimpa ned på fogdarna och '. bergsmä - Vid "vägt satt en vallpojke och höll ett öga på korna och getterna, medan det andra Mor. bitarna i matsäcken I var hungrig och slog sig ned hos pojken. Sedan han. frågat ut honom om. ett och annat, mest om fogden i den trakten, förklarade han att pojkens matsäck; väl kun- de delas mellari -två hungriga.” Jo, idet "höll pojken :med ' om, 0 "med sin. hemmagjorda ”slidkniv” "delade ” Du menar vä inte att jag tagit den? så hertigen. ens. kniv herre. han: delade: matsäcken med, ty hertigen såg ut som en . vanlig herreman., ” "Under "dét de satt ' och häde, det trivsamt måste pojken ävbryta ätan- det föratt löpa :efter en ko, som ville separera från hopen. När han. kom tillbaka kunde han inte "fin na. sin 'slidkniv, ty den bade, her=' tigen i ett anfall av leklust ' stop-' pat 'på sig. Pojken, letade 'och' tit-' tade ibland ' litet 'anklagande på främlingen. Till. slut frågadé her- tigen, vad han 'letade efter. ”Kni-' ven”, sa: pojken och "gav främlin-' gen en snabb blick. ”Du : menar väl inte 'att jag tagit 'den?”” ”frågäde hertigen, ”Anej, det kan, jag "väl inte säga, men Kadt du inté :kom-. mit hit, hade jag nog haft: kniven. kvar”, sa pojken. '.. NN Hertig; Carl" tyckte att det; var bra svarat, halade fram ”ktiiveri och han brödbitar och Istycken och gav hertigen att smaka. Naturligt-- vis visste inte pojken : vilken hög en , som, "han :gav pojken; I sinom tid vart pojken € en av. Kin- gens hästa 'fogdar: Sn [oa | och Alla”. som varit i Indie aller Par stan: här. säkert” lagt "märke till "de kraftiga, tämligen högresta, stän=- A'digt turbanklädda och särskilt lång- skäggiga personer, som företrädes- vis är soldater — ofta med lägre rang — samt numera även, sedan bilismen tägit 'större fart i Indien, tjänstgörande som chaufförer,” ofta i militärtjänst. Dessa. personer kal- — och uppges inte sällan även i verk, 'som - borde. veta -bättre, att vara ett särskilt folkslag boende 1 Punjab i Indien.”(Numera i Paki-' stan). Detta är emellertid fel, vilket ; J) med all tydlighet framgår av en ätt på sikhernas historia, 1 "Indien ' och: "Pakistan, vars be- folkning” "räknar -'sig' till - antingen eh — chaufförer! : las för sikher — Sikhs på engelska ':' ket: "säreget utseen de; vari särskilt | i hjärtats verksamhet; Dylik oregel-, "Doktorn s svarar. "Under :denna rubrik besvarar en svensk - legitimerad läkare . - kostnadsfritt medicinska frågor mn från läsekretsen... " : Förse trågorna med: lämplig signatur :och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envars ' itet obrottsligt b Märk breven DOKTORN SVA= RAR och sänd dem till redak= : tionen, on "då år. Tyvärr framgår ej av signaturens brev, huruvida ni ere ' satt 'smöret i födan med något an«= " nat fett exempelvis margarin eller liknände, :Det är vidare svårt- att | utan personlig undersökning yttra” något om .vad som eventuellt kan ' ligga bakom ögonbesvären, Det kan »' ' mycket väl röra sig om en katarr och klapast besked får ni i denna fråga 'genom besök personligen hos , ' en doktor — gärna ögonläkare, Vad ' beträffar, hudförändringarna i öve ' rigt' bör även dessa undersökas di-' rekt — säkerligen kan en hudspe= clalist ge er anvisning på både den, bakomliggande orsaken såväl som ft lämplig behandling; . ua /”Kvinna 31 år”, 'Det är Inte 'elis mn uteslutet att den ökade tendens till ömrnande blåmärken på benen, som ni iakttagit kan härröra från små ytliga blodproppar; Men hänsyn till den nyligen genomgångna gravidi- teten kan även viss blodbrist fort="" farande föreligga, och det vore utan : tvekan lämpligt att ni kontaktade :| er "doktor för en kontroll; Vidare” +] förefaller det troligt att nl har vissa besvär av hämorrojder, med tanke «. på att ni ibland i samband med av= föring iakttagit en lätt blödning. .. Adocardin : comp har med all. sannolikhet ordinerats just mot den ': av er beskrivna oregelbundenheten| bundenhet kan, naturligtvis ha mån=j. skägget spelade en stor roll — " och detta "förleder 'ofta i det historiska skeendet .. mindre bevandrade 'att helt 'enkelt beteckna sikherna som ett särskilt folkslag. Så är emeller- tid alltså inte-fallet, vilket ju klart framgår a av ovanstående. > Ehuru den om Sikhöka profeten Na- naks avsikt 'var mycket god — åt- minstone som vi ser det —Iycka- des han endast, till en'liten del:ge= nomföra 'sin religionsstiftande'verk- samhet. Sikherna utgör I dag en- dast mellan tre och fyra 'miljoner "I människor, av alla de. omkring 600 miljoner människor som på olika håll i i världen omfattar de båda re- och muh eller mut :J.men - som bekant två:stora :reli- gionssamfund — :finns' det” massor ..| av. olika religiösa sekter, som var och en' i huvudsak omfattar. moder- organisåtionens: "religiösa 'föreskrif- "| ter,-imen "som i detaljer 'skiljer sig från huvudmassan, ofta i avsevärd "| omfattning. Så är ju fallet även, ''| inom alla ahdra religiösa former — väldeliga. Än så länge har katten övertag" vid de. hetsiga dusterna .; men frågan är :hur länge. Utti ” växer raskt och länge dröjer det nög' inte innan den är både större ; MAKRILL MED DILL. os — Femårige”Sven ligger på sjuk- huset och: när han fått middags- maten" tittar han förundrad : på den. Det är makrill, bestri dd, med dill. - vel . Det Hände: sig” på ett av .wvåra, « historiska regementen i Skåne, att sen 'aivilklädd malaj. närmar sig . den stränga vaktposten, som skri- — Naj dan. | ja har bara ide ont. ” foden! Loa FFF EFVES TEN — Sånt bär "har jag aldrig fårt hemma, säger han. - "undrade sjuksystern. ' —: Jo, men mamma ha blommor i maten.” STOR ocH STOR! ; Marx utbrast: 2 herr Lippmann! Man säger ju att., ni är Amerikas störste journalist. ” Det war inte långt ifrån att Wal- 2 ter Forman ”rodnade. ve - Ne å, det: är då för mycket, SAN bk, i — Såå, sade "Groucho Marx och” : -Groucko Marx "blev: häroäa! sis sträckte på Page hur lång är nå (egentligen då - MA MAMA MANN RAARII DAR AIMKAADARA DB ADIA NLIKIDIAAD tens” presenterad för! den "kände! amerikanske : rast Walter” Låppmann, NN "åringar i sin bästa lördagsstass, ' I lan I offer. Dylika strider var också van- årh Ju: inte 'minst inom kristendomen Mel- hinduerna öch na-har alltid strider förekommit och det är ju' inte längre -än sedan 1930-talet blodiga strider förekom i Indien mellan hinduerna öch mu- å. med'tu ils döds- FI drad medanismen; Måhända beror” detta på de ständiga förföljelser som sik- herna under!tidernas Iopp varit ut- satt för från båda de religioner, som Nanak avsåg att förena till en... : Sikhernas historia ä är r synnerligen intressant.” :1 slutet av] 2600-talet hade sikher- na "en. ledare, som. hette... Govind Singh; som tröttnade -på de :stän- diga förföljelserna 'och- beslöt -att bilda: en egen. stat.” Detta gjorde "igiska folk, som existerar, Att dej: . "| mest ägnar sig åt soldatlivet berori; I på attde aldrig fått lära sig annat| ' - ga orsaker, men en av de vanligaste är viss hervös spänning, som tar sj” détta uttryck. ia ; . ger ratt sikherna genom 'sin religion! är de sakttmodigaste och minst kri-, - yrke och har haft svårt att hävda sig inom andra yrken i Indien = mest beroende på att religionsfana-| tismen fortfarande lever kvar inte bara bland . sikherna, "utan också! bland — och kanske mest — hin=!" duernå och muhammedanerna, 'Än-; da till dess bilismen vann inträde, i Indien var sikherna mest'soldater: — och mycket trogna soldater i den Ls brittiska armén — och är det fort= farande i det pakistanska militär; väsendet. Men bilismen har giviti. sikherna ett eget, självständigt yrke, som de med sin påtagliga intelli- gens, allt mer ägnar sig åt. Därför, ss är de flesta av de chaufförer, som; +] man idag ser bakom ratten i Inälen; en skäggig sikh, - gikhernas skägg, som man ofta . undrar över, beror på en religiös ,.. föreskrift. Religionsstiftaren Nanak , införde nämli en i rel han ;i Punjab, en samhällsbildni; i. Indien. som numera tillhör Pa- kistan efter Brittiska Indiens del! ning. "Emellertid "mördades 'Govind Singh år 2708, .av som det uppges liga under för I Indien fanns. omkring år 1500 (han uppges ha levat mellan' åren 1469 och 1538) en man som hette Nanak. Han fann dessa strider mel-. :| lan religionerna hopplösa och otill- ständiga — det finner väl de flesta fortfarande — och beslöt att försöka "förena Indiens muhammedaner och i DET LUKTADE. vt "Kontonist - Håkansson steg. en: "jördagskeväll på ett tåg på en för- / sin" —' Vilken ära' att få åräfta er,-. Ortsstation tillsammans - med B-årige son ', för att gå på bion, i De kom in i en gammal vagn med dubbla kupéer, där det redan satt en del folk, bl. av två unga ton- Pojken tittade på de starkt för- skönade flickorna och utbrast högt och tydligt: : — uktar APP känner du vad dåt uktar nymålat här i IIFSFEVTTFEYTSTTTSN d i en i'som skulle uppta ' de. renaste och I strängaste sederna i de båda läror” - na Han bildade därvid religions- 7 samfundet - Sikhs ' som . i sina led upptog både hinduer och muham- medaner, vilka inom ' Sikhs sam- -mansmälte och blev ett. ' + De stränga religiösa föreskrifter- Vv . "ma för sikherna 'och en viss därav till en början avskildhet från den andra befolkningen i. Indien, , och - särskilt sedan 'Sikhs "tvingats att "bilda en egen stat, gjorde att sikher-! "na så småningom fiek ett eget, myc- revevyryvvyvyvTvvi st + fanatiker, men hans välde bestod dock "och fick en så pass stor utbredning -i Punjab att en av hans "efterföljare. som sikhledare, Ranjit Singh (härskan- de”-under' åren 1792 till 1839) be- slöt att utsträcka sikhernas, välde över hela Punjab. Detta ledde emel- lertid till mångåriga inbördes stri- | der, som på 1870-talet även blev |-. orsak till krig "med "engelsmännen. Detta krig kunde givetvis icke sluta på "annat sätt än med förlust för sikherna och år 1879 förklarades riket vara "införlivat med Brittiska Indien. Kr ASK "Det finns nu många som anser att sikherna genoid sina 'religionsstri- der blev ett särskilt krigiskt folk och att de: därför.efter införlivandet med det Brittiska Indien med för- ”kärleki ägnade sig åt krigarens yrke. bestämmelse att ingen rättrogen I sikh skulle få avlägsna ett hårstrå från sin'kropp. Därför böljar nu de=.” ras skägg långt ned -på bröstet — I extrema fall nästan meterlångt — och 'deras "hår sättes upp i en knut som döljes under den stora turban, som en sikh ständigt bär på sig. Det uppges att denna”. hårknut : ofta innehåller ett hår som är så långt att det skulle släpa på marken > om det icke bands upp. i hårknus ten. AN - Sjöslag > rn a En måndagsmorgon stegade herr : in på: en blodgivarecentral och ' erbjöd sina tjänster. Det var ”en man av det humoristiska slaget, så han sa: oo — Men jag har varit på ett ori . / dentligt sjöslag över weekenden, så just . nu är det, säkert 920 procent sprit i blodet. vs sr — De gör ingenting, svarade. doktorn. Då använder vi det att. sterilisera”. instrumenten. med är Däremot finns 'det vandra soin upp" FEFITESEFTYVYTUTY TFT | ställett : MAMA DAKAR KAR, för
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.