Lördagen. dens3 tebruari. 1968 | FAR SR UR KSI an i :stor oro i 'Backamåla.. Detta : lilla oansenliga, samhälle . långt > bortom ära och redlighet, hade plötsligt kommit i centrum för vilda rykten, 'som" snart spreds vida ' omkring." Anledningen .war' - den, att. Sme-Anders gamla -. hushållerska, gemenligen kallad . Rännare-Anna fått, syn på en 8, k. wildmani Hon. hade, "som tidigare om åren, varit ute i ; det vällovliga syftet. att plocka "svamp. Och just som hon höll på med att skilja: Pagnarna' från vetet”,'.som . hon ' sa,' så” hade den . ledingen :dykt” upp. Rän- - nare--Anna' hade "nästan fått slaget. En alldeles naken man, luden som. själva Esau, halv- språng :mellan träden. Utan en tanke . på. den nästan. : fyllda svampkorgen satte hon iväg hem så fort benen" kunde, bära: hen- ine ot. : Dä: vå -- himskaskte ja skådat i alla tidsåldrar, sa hon till Anders när hon andfådd och svett äntrade: kökströskeln, Oc "naturligtvis ” war "det hemskt. Det. fick : både -Sme- Anders och'de'amdra i bygden ' erkänna. För hur det mu war ; så gick budet:'om vildmannen di Backamålaskogen. som en löp- eld från stuga till' stöga, - - TO, herrejemi;/o ojade sig gamla . mor (Kerstin på Torpalyckan, dä ä kanske en mördare å å tjyv. som « hemsöker vår bygd: : > o— Ja, vém wet, menade Rän- ” nare-Anna, Det kan va en Guss. straffdom, - om: ja ska säja va: ja tror. "os "Ja. så side "pratet. Det äck! så. långt 'att bygdens kvinnor "knappast vågade sig wut. på dass erisamma om kvällarna, Men in- gen annan än Rännare-Anna . hade sett vildmannen. . Därför » fanns det också de som itviv- lade på Annas sanningsenlighet. > — Det kan ha varit en spök-. syn. hon : halft : Rännare-Anna. För varför i hondan, har ingen annan sett' honom, , menade Toör- par-August, om "wille" göra sig Men sanningen om fram. <> '-—-Haver-jag .ingenting' sett, hade jag ingenting sagt, bedy- rade Rännare-Anna:” då: skollä- |. rararis Ollé en dag svor på att |: han sett wildmannen han' också. Dagen därpå tvivlade ingen: Det "konstaterades: inbrott "i "Eyrko- herdens källare. En del matva- . ror hade försvunnit. Ost, bröd, smör en bit fläsk och söx flas- -kor pilsner. ” rn — Vad höves oss mera wittne behov, konstaterade” kyrkoher- den. Det måste wara vildman- 7 nen. "Vem" annars? vv ' Nästan wid samma tidpunkt kom Johan på. Lösen till. fjär- dingsmari Lagvärn - och talade om att han observerat vildman- . nen i närheten" av. den gamla ädeladan -i 'Backamåla, . Detta föranledde: fjärdingsmannen ' att kalla till. sig: poliskonstapel " Blom "från grannsocknen... Vid deras gemensamma överläggning beslöts att, befria” Backamåla från ,vildmannen. och den;.oro som denne . åsamkat : samhället. När skymningen fram ., mot kvällningen. föll över bygden tog lagens / båda väktare saken i eg- - nå "händer. Som . medhjälpare hade man kallat Sme-Anders och Johan på Lösen, som skulle ftjälpa till med inringningen av ödeladarn där vildmannen säker ligen befann sig” Fjärdingsman |.” Lagvärn och polis NBlom " var båda . beväpnade. För säkerhets skull. Sakta och försiktigt smög de | tillbaka rådde ik M : > Day. ps. 100: 1—5. Det är kyndelsmässodagen på söndag” och ordet kyndelsmässa Strax efter det fjärdingsman- betyder ljusmässa. Så- kallades nen. öppnat -dörren . -till. ladan , dagen, därför att man i' gamla hördes ytterligare steg i mörk- tider. den dagen invigde. de ljus, ret innanför.: Det war signalen: som under året skulle brinna på till direkt aktion. , Herrens altare - i' kyrkan. Man — I lagens namn kom" "ut, "kallade även 'dagen för Marie ennars skjuter will: vo 7 kyrkogångsdag, därför att evan- Ett nytt oväsen hördes inifrån geliet berättar”om, hur jungfru ladan. och som, skjutna mur, en Maria gick med Jesusbarnet till kanon kom. tre livrädda får ut: -Jerusalems/ tempel. Det är evan- genom den öppna dörren. Fjär- ! geliet; som givit dagen också ett Av prosten OLOF MÖRK. . måste" göra en " människa. glad. Glädjen inför Guds ansikte, det Forts Vid de besökandes häls- är. tryggheten inför'Gud, (den ning kom" sedelbunten kvickt stilla ro i livets alla skiften, som - Per i bordslådan, Här har visst kommer 'av tro: på Gud, den gjorts storaffärer, sade länsman” hjärtats frid, som kan" finnas. i nen, Är det bara inte Judas 1s- en människa mitt i all" världens . cariots pengar, för dem är det ord .och sorger, ino ingen välsignelse med, även om ' 2..En kristen. glädje är en: de lämnats ”åv. en Kyrkovärd. glädje i' Guds gårdar. ”Gå ini "Vem är du och vad angår dig hans portar med tacksägelse och r mina affärer; frågade. Ola, som lov”, sjunger David. Hur är det | Ye5t Sig från bordet. I detsamma med :vårt svenska folk? Ha wi fick" han se Johanna, som” stått inte på många håll” glömt, ätt vi gömd bakom: länsmannen, och bär... dingsmannen blev -så häpen in- för denna .konstifika upplösning - på vildmansjakten, att han ofri : villigt . tryckte > hanen: och! et skott brann av. .—. Det var. min själ: nära” ögat, sa: Sme-Anders'. som ' känt. en" öra. no ri «De övriga stod. gapande- som skrämda fåren försvann fortare | än” kvickt" wid; / skottlossningen. När männen efter - en. stund hämtat sig. något tog I manner; Hill orda. fåren där, å ja som” trodde”; det, äfyllde Sme-Anders. "Men i ja ' undrar, fjärsman ; ,om . inte ån fåren här' för te: å : blasera IB aseral a rö fjärdingsman nen, . som : "återfått modet : och morskheten; te Om wvi hållér käft så be= höver wäl. ingen : få veta det . Sablar också! : : : Men' hur det nu' var "så kom "historien ut och det. skrattades Backamåla.. Men' Jen "som . inte skrattade var fjärdingsman Lag- värn, När han efter den drama- tiska jakten sent omsider. kom hém om kvällen" märkte "han till sin fasa, att hans cykel var stulen. Att det var vildmanren soin lagt beslag vå den förstod han ganska snart, Ty på förstu- gedörren. hängde” en illa skriven åter” Maria med barnet och Jo- fallna” från skyarna. De. för-. järdings- - ”. — Ja, vem d4usan' trodde inte | "glädje inför Guds Ansikte. "Dal: de nhäringa svildmanmen stängt :vad människor i i allmänhet tänka; om livet i i Gud satt det är glädje. - sammans. Den ' "meningen! är: ett ”misstag;' ty Gud är: aldrig gläd r)ens i fiende. : ; åtskilligt. en tidi stugorna ' åt” iden. säregna - vildmansjakten.. i. 71 världen är. så" uppfylld av [1 [Jefattie? : "tredje namn nämligen: Lilla Jul. 'Ty det finns intet evangelium så : likt Julens 'och Trettondedagens om, . kyndelsmässodagens., Vi'se ha en skatt och ett glädjeämne i våra kyrkor i' församlingarna och att vårt gudtjänstliv ö är något att .vara tacksamma för! Da Hur ödsligt och torat skulle vi sef, "icke: i : Betlehem” utan 'i linte lite var känna det, om kyr- gamle Simeons famn. "Och. . vi korna försvann" ur den svenska: Jesus: och. hör hur han profete- det” andeliv, som utgått och" ut- rar, ljus och . frälsning genoni =, går från kyrka och: gudstjänst nom. Hö "skulle... försvinna - ur seder och äv andra tänkesätt, ' uruppfostran d., dag- Pättonsängstest talar. om : glädje "ligt liv, ur rättväsen och kultur. över. Gud och om glädje i. Gud , Vi kan inte "sätta oss in” i det, och will denna korta betraktelse men, tanken > på sådana möjlig- SN : 3 heter gör det” lätt för oss” att Fet "svara. tacksamma , för kyrkan i församlingens” "mitt, "tacksamma för! murarnas ägn, som”trotsat tidens / stormar, tacksamma för altarets bord, som dukas. för dei vid . sjunger: ; Kommen Inför” som 'vill'gemenskap' med Herren hans, ansikte med glädje.” I Her-. Kristus, tacksamma för" go rens. närhet; är glädje. Är det n: Gud, som” kan' frälsa våra a själar. ”Herren är mitt "ljus' och "hl En: kristens" "glädje : r. en Mången" gång möter” man: den: missuppfattningen, att gudsfruk- fäd Ht d... tan och, glädje icke trivas till- våra fäders, empelgår Du beskär oss ljus' och styrka Och din trogna herdevård. Än i helgedomens famn; . Samlas Guds"och Jesu namn. |.” en gemenskap omkririg Ordet, Dopets bad. och nattvards- Från ingen. ha" vi människor fått så många glädje- bud som från Herren. Ingen bok: glädje som Bibeln. Gud är icke glädjens fiende, men" det finns en" glädje, . som: är- fiende : till Gud. "Den. tål" icke . ljuset: från; värhet..” Bibeln” liknar Ean från. när bn mötte. ett. par >> -udenter,' som” ee på: mössorna: krist sendören. vid ett, gästabud. >": =. Godda farbror,, Jasså, det. är ke rätt Kristendom att; till att vara på å väg och. Aa, ut lys | ”Ett bedrövat helgon är ett: "bedrövligt ? "helgon"; - sägeriv - > Ålla djur. hav verktyg i sina kroppar, som till exempel klor, täbbar och: tänder, men” det . kan hända att en del av den fria natu- rens; varelser behöver ta'ett yttre redskap, till hjälp: — något som går att använda för att nå ett bi att "den 'ekall kunna krafsa till sig plats. mjuka, ttbara "innehållet ur skalet, behöver rasten en Hammare. Där-; för tar ftrasten med sig snigeln; till en stor sten och slår den i stenen | tills snäckan går sönder. 2 . Truten' sköter sina bestyr på ett enarlikt” sätt. Hon brukar dinera på: skaldjur, som musslor, För att öpp- na. musslan "bar, truten till en. be- ioväm metod: hän använder både tyngdkraften och en hård yta som underlag, : Han tar. musslan eller vad för slag av skeldfur det nu är upp i luften och släpper. det; och så följer han det nedåt. Om skalet -det: ej går "sönder kommer. samma” I redskap, fallet, äter han upp innehållet, 'om". | ibland "vara. ' som ett livräddande procedur att: upprepas tills dess skalet brister och truten: kommer åt innehållet, Bö NV z el . Det. är inte bara fåglar som bes jänar sig av naturens verktyg, utan det . gör : även en. massa "insekter; . En av dessa är getingen,' den gr: 'Ejdern, hår e en, annan Han ' älskar & även, skäldjur och det” ina. ägg där. I hålet placerar. iden händer ofta” ett” ejdern överrask: en en hel del insekter, som ge-", av "musslor, de. slår. igen dkalet så: tingen” dödat. för att användas Hill "döden om, "den inte kunde. företa sig: att på så vis göra dem oförmögna : något. annat; Det . mycket sällan. uppsöker, sötvatten, ; de läggas, på detta vis konservéras men när den måste göra sig av med: ; ungarhas mat en längre tid; enär en mussla, Jetar den, rätt på när? de stympade flugkropparna ha liv: maste sötvattenstråk.: Där doppar r och" ej ”wuttnas bort på en: ganska” hån huvudet flera gånger i vattnet, lång tid." Emellertid "måste tunneln. ända tills musslan faller av. Nu hör 4: jorden ' täppas . igen; för: att inte det Höll saken att de förut omtalade? fåglarna, ska hitta ungarna, och äta musslorna lever i havets salta vat: ; upp "dem;' för att göra detta 'anwän- "I fört länsmanne g' vana. "ver "edt hål” i "märken och lägger . r så att ejdern', att ta sig bort från den plats där. hon sade ' till Ola; Känner du ej igen mig. Jo, sade Ola, det är väl: Johanna; fast. jag har svårt för att känna: dig igen, för du har: förändrat "dig mycket sin vi tjänade ' samman. "Är: det din/| man...” Han hette "ju' Johannes, kula" susa förl : sitt » wänstra "förstå hur glad Simeon är över landskapsbilden." Och , tänk” ont <Mell jag ee interat att han var 'så. gamma Nn sc te --Känner Du' då ej! igen läns- mannén, sade Johanna.: Nej sade Ola, det gör jag inte: och jag har aldrig" haft något otalt med' ho-,|. nöni; så'jag har baba: sett honom: |... på avstånd, och då har han haft en bred. Tand kring, mössan, Så inté "kan - jag, tro” att" det är länsman... Men." Ola > bleknade märkbart, :' och " hustrun ” Elsa grep efter en stol och satte sig. Vad skulle här komma. för..o£ lyckor? Ungarna kom först när- | mare, men efter en vink 'ay fa- I dern, kdöp de samman i. ett hörna och sutto tysta och 'undrande.”. "Tänsmannen tog till orda. Han sade: Du "har rätt: Ola,” jag har ingen ' tjänstemössa” på, för: nå- got. tjänsteärende: är jag:e , ute i. Men: jag har; komräit hit 3 i all välmening för att tala några all- varsord,. med: dig): som :rör : ditt eget bästa, så attdu'-ej faller för: Årestelsen: rått; begå mened och: "vittna falskt,: till: vilket: jag vet att du nyss varit, frestad, Ett falskt "vittnesmål. kan medförå långt” fängelsestraff. och : beröva dig hedén för hela livet och sorg och. bekymmer? -.din'. hustru och" barnen; Han "gjorde ett: ö- gonblicks "uppehåll. liksöm om. han sökt efter "orden. Men då Ö-. la; som ' blivit mycket blek; ej tycktes. ha något. att svara, fort Ola Trulsson | varit här och överfalat "dig till att vittna” falskt och dölja: san- ningen avl'vad du vet i'ven sak som Johanna. kommer att: föra, med ättegång: mot honom angående 'bärnuppfostringsbidrag. till heri- nes första barn, till. vilket Truls- åder. Du :var dem dve- tande'n a lägermålet " skedde: er hans'löfte' att "han skulle "skänka, henne.” Lunsa- "torpet.: "Det: :skedde. kvällen in- nar "du fyllde 25: år "Sådant glömmer men ej bort.. Så jag vill : råda dig att följa sanningen; när. . du” snart blir. stämd till vittne insekter från någon undangömd . hårt "och bestämt omkring ejderns' mat åt "sina a ungar. "Det: är därför! och edgång. Ola hade blivit Jik- es I näbb | att fågeln' är ur stånd "att. man så ofta” ser getingar” jaga flu-, blek och. kunde: strax ej, yttra "En det rastar hysa stor "kärlek spräcka . musselskalet 'mot - någon, gor och . fånga ; dem och. därefter” ett” ord, :men;>sedan', "kom; det för” snigeldiet.. För. att få: ut. det - stenbhäll och ejdern vore dömd till" plocka- - vingar och ben av dem, för stötvis, Det; : r.: så: länge 'sedan Mt de ut "dkyda som "den invänder både i försvar” och som "hjälp med att fånga byter, Den tar" några Havs-. anemoner; ' desså. djur är beväpna- de” med; nässelseller, ' som som bedövar och snärjer småfisk och andra små » havsdjur.” 'Krabban” far en sådan havsanemon ä var klo och går se- dan till sitt - värv — väpnad "med "| krok; för. jag hade; en gång. ten och "drunknar i i sötvatten. Var- för en mässla Jever' i salt vatten men drunknar i sött valten vet jag” ej, men det är någon, slags ändring i trycket i på olika vatten som åstad- går - sönder mot den' hårda ytan i: kommmer detta, Sötvatten kan alltså: "der 2 : getingarna sitt huvud "igenfylld och" -marken då är lika: "fast som "det. orörda "området runt; fyra männen. frarn : till. ladan, ” Allt war tyst och stilla ända till de war nästan framme.” Då hörde , alla tydligt mystiska ljud in- ifrån ladan. Saken war säker . Det .kunde inte vara "annat än wildmannens" tassande: steg. Det var spännande ögonblick. Fjär- ” dingsmannen såg bister 'ut och " även i de övrigas ansikten kun- -- de spåras ett tydligt allvar. Just ett sådant tom stunden krävde.” Med dragna revolvrar smög la- gens wäktare fram. mot dörren, ' för att göra sig beredda att göra en god samhällelig gärning. | 'Fjärdingsmannen . öppnade för- | siktigt dörren. till ladan och lät den stå vidöppen. Men. det war; "inte: utan lyiss 'skräckkänsla de gjorde: sig” beredda, att infånga vildmannentjuven! -Sme-Anders och Johan på Lösen hade under | tiden intagit sina platser, Här- Z diga till språng, i den händelse vildmannen, skulle försöka smita. | JAG LÄNGTAR JORDEN ; > MIN BARNDOMS JORD" FYLLD Av MINNEN. : JAG: LÄNGTAR LJUNGEN : ve : - OCH DE KALA HEDARNA voit "DÄR SOM BÅRN JAG SPRANG : PÅ JAKT EFTER. ÄVENTYRE , STADENS ANGESIFYLLDA RÖK” ons . OCH. TANKEDÖDANDE BULLER. > I HOTAR" BEGRAVA" MIG LEVANDE; . NÄR JAG GÅR TILL VILA ” od Vi. 0 HÖR JAG KREATUREN-: RAMA 10” OCH HÄSTEN BITA I KRUBBAN. "DA KOMMER DRÖMMEN OM' SKOGEN = OM HEDEN 'OCH SLÄTTERVALLEN.; N DÅ AR: JAG EN SLAV.. "UNDER EN LÄNGTAN . v TILL” BARNDOMSLÄND. , "fa sitt levebröd utifrån. Det gräver en grop i tomr sand; sedan gömmer det: sig må kottnen i. gropen, Där; väntar: det : på: 'middagsteken, . det. ' fordrar! oftast stort tålamod, "men - : def, väntar alltid på maten tills den ;' kommer självmant, En. myra "eller." > E ännan krypande insekt) kommer för ret försöker : "naturligtvis att för” ut abt lyckas; men då går myrlejo .lande' säriden släcker myrans flykt, "not ur, gropen: I inte är särdeles hårt. -Eftersom det. ” H 3 stryka omkring 'och gärna vilja ha; 4 | denna. krabba som middag har dan”; som sohalktblad / Joch- 2 : skyfflar sanden framför sig” tills tunnegången är : anemonerna; och; "skaffar sig såle- des”, lätt "mat, . samtidigt ' som” det skyddar sig mot stora fiskar i Gunnar Svensson. : ”Lunsa Majas Helena att jag glörat bort alltihop. Nu ser jag att du ljuger, sade läns- mannen, med en barskare ton. Tänk på din hustru och barn. Hur skall det -gå för dem, om du blir häktad för mened. Penning- bunten, som du mottagit i dag av Trulsson, vittnar om att 'du ingenting glömt, och nu har han velat köpa din' tystnad för' att rädda sitt eget skinn, Att du därför: kommer. i olycka och samvetskval, det bekommer ho- nom ingenting. Hustrun tog Ola om halsen. Snälla Ola, sade hon för Guds skull säg sanningen som det är. Du gör oss annars evigt olyckliga. Du har aldrig nämnt något” för mig, så jag förstod ej vad det var som Truls- sön ville du skulle tiga med, Du kan väl lämna pengarna åter till honom och säga att du- ångrat dig. Kanske det finns någon ar- nan. söm kan hjälpa 055 till en ko."h or fon ÖR I Månsson hade åter satt sg vid bordet. Bittra tårar sök- te. sig nedåt han magra: av. b kymmer: "fårade ' anlete, Ja; "sade" I han; jag: skall följa ditt råd 'och säga allt vad jag vet i saken, och det är precis som länsman- nen. sagt. Det får gå för oss hur. som. helst, : men: 'menedare vill jag” ej .bli.” Det : var snällt av: länsmannen att-komma och var- na mig i tid. Jag 'visste mig ing- en. annan" råd: än göra Trulsson till viljes för att kunna försörja dig "och" barnen.” "Det gällde ej bara att få igen en ny ko i stäl- let. för «den vi--mistat, och jag har: sökt på många ”håll.att' få låna, till eri ny, Och jag har in- nan även frågat kyrkvärden om det förut,"men han har då nekat, Jag :behövde: 300 . .kronor.. "Gick jag ej med på hans begäran att säga att. jan, ingenting mindes, uppsade han även :sin inteck- ning, här på 5: 000 kronor, Och jag vet ingen som vill lösa den, och då kommer vi. alla: på? bar backe, Så gick jag; som du vet, | efter, mycken - övertalning med! på "att tiga..Så' skrev han. ut en tevers: och jag fick 320 kronor. Om jag -teg" och" hän vann må- let; skulle ”jag : slippa” att” åter- betla mer'än hälften, Men” det sade” 'han fick inte nämnas Te- versen: Jag börjar. tvivla” på tt hair håller: löftet. ci Länsmanhen;' undrade. på om han'. förut : givit' honom” något strax efter samlaget, för ätt han stannade i hörnan av ladan: Då» | Johanna skulle gå förbi hus. bonn med imjölkspannén; höll han henne fast och det vär en '' del mjölk som skvalpade över, Nog hörde jag hur han pratade - och gick 'an med henne, för att få” sin vilja fram.” Hor både ' nekade och grät, för att bli frin Men då lovade han skänka hen- ne Lunsatorpet, "om: han: fick : med henne som han ville.' Han -- visste att akta sig så det ej blev v några följder. Sen kunde) hon” gifta sig med Johannes, och det . ; var inget som hon håde någon skada av. Så fick han till stst. som; han ville. De kommo in genom : ladörren; ' och lade sig : i höet blott ett par tre alnar ' från där "jag stod i hörnan. Ett ögonblick hade "jag "tänkt att ' give till ett galltjut, så att sam= . ' laget förhindrats. Men så-kom - | den örfil hon givit mig i minnet .” och så tänkte jag, att hon skulle , få igen för sin örfil: Då hon efter fullbordat samlag slet sig loss, och ville gå sin väg, ville v NM hån hålla henne kvar längre. en och då kunde jag ej hålla mig för skratt, ” Länsmannen frågade & om Kan on var säker på att .'Trilsson sagt, att ” han .- skulle! skänka henne torpet, eller orden fallit, t. ex. så att han, skulle. hjälpa henne så att hon: fick köp på torpet. Nej ' han. "sade besämt', att han Skulle. giva henne torpet så, det skulle ej: kosta” henne ett öre, Det sade han' många gånger och svor” dyrt på så det kan” jag med gott. samvete gå min ed på. Det. var just detta som Trulsson | sade; att jag "under "inga för- fhållanden fick” säga Sl - a, sade” länsmänne i mycket mildare” ton. ”Du kommer” att bli. an ett ypperligt ' vittne. Gör nu som din hustru" rådde. dig och åter": lämna pengarna "och. se" till att du får reversen, Tag: ett vittne "med dig, då du går till Trulssö »-Kom sedan hen till mig 'och / visa. den,: så skall.du få låna de 300 av mig i stället. -Men jag. lovar ej attåterskänka något av - reversen. för, du följer sapninge! N Skulle Trulsson fordra att in= teckningen” här skall - lösas,- så skall jag även ordna, så får ; "pengar: att - och möjligen lägre. jag tror: sedan Trulsson; inser att det' farligaste. vittnet ej- går ' : skulle tiga:" Ja,. sade” Ola: På morgonen efter. ' Samma; dag jag fyllde 25 år kom Husbonn in i drängkammaren med kaflfe- och brännvin; och” gav 'mig. några -gökar för. jag. fyllde år.: Så-sade "hah, om jag aldrig: yppade” vad jag sett” och" hört om kvällen så fick. "jag ;30 - 'Kronor, och det tyckte ' jag var: bra: betalt. Jagl; har heller” aldrig sagt "det' för någon, utom" till. Johanna, "som jag ej kunde låta .bli att ge. en gjort ' ett försök till närmande, som hon avvisat ined en 'så kraf- tig örfil, att det sved länge. Den kvällen detta: hände, mjölkåde Johanna ovanligt sent. .Husbonn och jag hade - lagat, några krubber, " Jag. förstod. att hus. Sbonn ville tala något med pigan, för: han 'sade' att nu kunde jag få vara fri, Det föll. -mig.in att stå. på. lur, gömställe i "ladan / intill. "Dörren var ej fullt 'stängd och jag smög att tysta, så gör han hellre upp . saken än låter dén dragas inför. : rätta. Hur ;som” helst' skall du «- ej ' bliva lidande på vilket av: ” sättet det än blir. . Både Ola och hustrun tackade länsmannen.' så innerligt. för att han gjort':sig så mycket omak för" deras skull. Lärnsmannen å” 7? sin sida sade sig. vara råycke belåten med resan. Han vi: kér-på att det skulle bli en n bränna för 'den girige och>hän syrislöse kyrkovärden,'t som gjort mycken". orättvisa, "men. alltid lyckats gå oantastad i brist på .bevis.: Han hade alltid varit svår mot. 'sina många gäldenär ; och. även mot hustru "och. barn. Men: denna gång skulle han nog få bita i det sura äpplet. Så an= träddes » återfärden, följda > "av Olas ' och hustruns "välsignelser, SA för de gåda råden, som för” dem avlyftat dubbel börda. - : om finner det nödvändigt att skaffa > nära gropen: och faller i, men off. tvivlat komma upp igen; det ser net Hill ulotion. Det använder : san=" den, med: : rasande” fart kastar det sand upp i lusten och” den nedfal och iden tumlar åter nor på grepens 5 botbens Där får fången en giftin- jektion, Giftet får tid på "sig, att. verka 'och smälta "offrets kropps fanohåll, sedan siger rovinsekten sig bytets kroppsvätsdkor och kastar sedan, upp det bopgerynfind? ski En del krabbor. har 'ett 'skal som” finns" många rövare 4 havet söm" a vu s N un Na Er SEN FITYYPPYFTV IN AMALAANA. a. ABAPADAAARAAARNA AA 2 mig obemärkt den vägen ut, men No R ok sa , Svanen är en av våra :vanligaste.-men också vackraste fåglar, Den | här ävanfamlijen fanns ) i -s Gläriningesjö- och" "det. är- kansk Cd samma, som nu finns i Lagan. 2 a sng TR TA somras . ÖN GON . oh
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.