"holm, bara fick 54 röster, skriver ” Dagens Nyheter (fp) i en kom- » som utfört det' som betyder något : -— —— LAHOLMS TIDNING ”misdagen den 27 februarl 1962: -= LT DEN 27 Fi "Jordförvärvs "Riksdagen beslöt i mitten på förra veckan utan något som helst buller eller bång förlänga den s k jordförvärvslagen till den 1 juli 1963, d v s ett år. Bakom det beslutet” ligger faktiskt ett hal- ländskt. initiativ. 1958 års jord- Jagsutredning hade, som tidigare redogjorts för, lagt fram ett re- visionsförslag av den nuvaran- de provisoriska jordförvärvslagen, vilket i stora drag gick ut på att jordförvärvslagen och bolagsför- budslagen slås samman till en permanent lag. Förslaget innenöll även vissa lättnader för juridisk person att förvärva s k överlopps- skog.: avfolkningsbygder. Försla-' get har mött åtskillig kritik, inte minst från RLF-håll, och för- ”modligen hade en ' proposition byggd på utredningsförslaget mött hårt motstånd. . Vid höstriksdagen tog riksdags- man Johannes Antonsson i Dahla upp frågan i en interpellation till dåvarande jordbruksministern Gösta ' Netzén och föreslog tör-" längning av nuvarande lagen. Hr Antonsson motiverade detta bl a med det olämpliga i att revidera en sådan lag inför de förestående förhandlingarna med EEC, där den fria etableringsrätten åven kommer in i bilden. Interpellan- ten ansåg det även vara tveksamt om bolag, stiftelser eller förenin- gar. borde erhålla den föreslagna förvärvsrätten av s k överlopps- : skog. vy ot Hr Netzén fick aldrig tillfälle svara "på -hr Ant tonssons interpel- lation' då. han strax efter det att denna "väckts 1. riksdagen ut- nämndes till landshövding i Mal- möhus: län, Efterträdaren, jord-" bruksminister Erik Holmqvist, . lämnade emellertid det' svaret | strax före höstriksdagens hemför- lovning, att han: tänkte förlänga lagen, Detta har nu skett genom förra veckans riksdagsbeslut. . - Hr Antonsson i. Dahla önskade visserligen att” :skulle ha sträckt. sig över, längre tid än ett år, men nu har i alla fall en tidsfrist vunnits, under vil-"' TILL NY TALMA 2 "riksdag valdes på” lördagen aAgra=: ren Kleemola med "140 röster, me- dan gen tidigare talmannen, 'social- demokraten Karl . August Fager- ,. mentar till detta val: Utgången var' väntad, men det " känns ' likafullt trist att Fager- "holm i: så demonstrativa former skulle: bli ratad. Under höstens utrikespolitiska "kris vädjade han till de olika partiledarna att in- 'ställa »residentvalet "och .utnytt- ja” riksdagens grundlagsenliga möjlighet att med 5/6 majoritet förlänga : president Kekkonens ämbetstid. Därav blev intet, men man kan utgå från att ”Fager- holms insats i någon mån bidrog till att stärka Kekkonens' ställ- ning inför överläggningarna med Chrusjtjov. Man vill hoppas att motgången vid talmansvalet inte skall för- svaga Fagerholms ställning inom det ”socialdemokratiska partiet. Han behövs i allra högstasgrad för att återge partiet den styrka som det borde äga, men som del- vis har gått till spillo genom de senaste årens inre motsättningar — motsättningar där Fagerholm undvikit att för. egen del sengar gera sig. SEDVÄNJAN I FINLAND bar varit att om regeringschefen varit borgerlig så skulle -talmanspostan besättas med en representant för ett ledande demokratiskt vänster- parti, framhåller Stockholms-Tid- ningen (s): . Denna praxis har man nu allt- "= så frångått och de borgerliga med agrarerna i spetsen - och med kommunistisk , hjälp — har före- dragit att utsätta socialdemo- kraterna för en nästan föroläm- pande behandling. Man har san- nerligen inte underlättat uppgif- usb AES EN 27 FEDRGAR 1962 ' LT =. lagen förlängd .. Miettunen ' fortsätta med 'rege- » taktik. Obegripligt 'är varför de "| slag till ändrade bestämmelser kan na lagstiftningsfråga borde sam- mankopplas med 1960 års jord- bruksutrednings arbete. Så vitt vi förstår möter det inte. heller några hinder för denna att ta upp spörsmålet till behandling då utredningen har fria händer att lägga fram förslag om den fram- tida jordbrukspolitikens utform- ning. ot : Finska agrarpartiet , har efter årets båda betydelse- fulla val fått en utomordentligt stark politisk position. President Kekkonens återval 'säkrades' i elektorsvalet och agrarernas kla- "ra seger = iriksdagsmannavalen . förvisade inte endast det kom- .munistiska partiet till andraplat- sen. i storleksordning utan dess parlamentariska inflytande för-, svagades dessutom 'craftigt ge-' nom att det nu finns en klar "Våra sjuksköterskor har — skapat. aktning för yrket sulkdötercd 223 nya skall min själ sitt utbildats vid Kronoberg-Hal- lands .sjuksköterskeskola å en högtidlighet 1 Växjö dom- ” kyrka. Akten inleddes med att domkyr- koorganisten Ture Olsson — se- dan de nya sköterskorna intåget i procession och tagit plats vid ko- ret — utförde D Buxtehudes ”Fu- ”Dig offer bära” uttågade de nya skö- terskorna och högtidligheten i dom- kyrkan var slut. . Skolans minnespenning till dr Arborelius En stund senare var man samlad till samkväm på sjuksköterskesko- lan, där skolstyrelsens ordförande, överläkaren Otto Östberg, Växjö ga i C-dur”, varpå en av sjukskö- keel . Le ter t från orgelläktaren utförde C F Schulz ”Lovsång”. Den i koret res- ta talarstolen . bestegs. därpå av överläkaren — Måns ' Arborelius, Halmstad, vilken riktade sig till de unga, vilka nu stod färdiga att trä- da ;ut som sjuksköterskor. Inled- ningsvis gjorde han en jämförelse mellan förhållandena för en mans- ålder sedan och det läge som råder i dag. För en mansålder sedan var det svårt placera de nyutexamine- borgerlig ' majoritet i riksd rade sjuksköterskorna och det fanns Därtill kommer att finska högern, | som tidigare ofta stått i stark opposition mot både president Kekkonen och agrarerna, nu sy- nes. besjälade av samarbetsvilja, Lördagens val av agraren Kauno . Kleemola till riksdagens talman, . vilket skedde bl a med högerns röststöd, utgör ett bevis för detta. Det är dock inte så många må- nader sedan de finska högermän- nen och 'socialdemokraterna : var rörande eniga om att med ge- mensamma krafter försöka slå ut Kekkonen som president genom , att sluta upp bakom Olavi Hon- "kas presidentkandidatur, Nu fö- redrog högermännen att ge sitt »stöd åt Kleemola i stället för so='' ”cialdemokraten och nuvarande ' talmannen Karl August Fager-' holm då det gällde 'talmansvalet. Agrarernas politiska maktställ-.. ning illustreras av att det nu sit- ter en agrar på presidentposten, en agrar på talmansstolen i riks- dagen, en agrar som statsminis- uter — det blir med säkerhet en , agrar på den posten även i en' väntad ny regering... Vem: denne ; blir spelar kanske mindre roll, Önskar ' + landshövding +" Martti ringsbestyren är han troligen gi- ven som statsminister även ifort- 5) 'sättningen. Önskar han dra -'sig - tillbaka län nuvarande utrikesmi- ' nistern' Karjalainen .vara en av de allra. starkaste kandidaterna till Bbosten. ” i demökratin;' som verkar för en. ; utjämning av motsättningarna in= ' om den demokratiska arbetarrö- relsen. Kommunisterna gläder'sig naturligtvis åt denna småsinta H « borgårliga , varit dem. behjälpliga. Nya kreditformer. anses nödvändiga: för: jordbrukarna: Läntbruksstyrelsen' är väl med- veten om kreditfrågornas stora:be- tydelse för en' ändamålsenlig it- veckling av' jordbruket, förklarar den i yttrande över riksd tio=" , idealitet.'. "ingen gräns. för deras arbetsdag. Det fordrades under sådana fö hållanden, att man gick till sin gär: ning under den starkaste kärsla av Sjuksköterskan måste känna sin. gärniug. vara ett kall .minst lika mycket som ett yrke. Tyvärr blev detta förhållande en belastning för livet, när det eäll- de att fastställa" hennes villkor. I gengäld skapade hon aktning och respekt "för ; yrket, Axbetsfältet är numera differentierat,, ” " Sjuksöterskeyrket ställer - Be- nom sin natur speciella krav på sin utövare. ' Även om yrket har sina avskräckande moment har det också många positiva sidor, som väger över, Arbetet kan sägas, vara intressant," och ' det är "ofta ”Ara- matiskt spännande, vilket bör kun- na "möjliggöra en god -rekrytering » till yrket... Den svenska sjukskö-] "terskekåren utmärkes av en hög standard och fråga är om inte Sve- rige ' "intar "ett förgrundsrum, ' Det sörå gör "uppgiften särskilt svår är att'så mycket lidande ligger på det psykiska planet, Patienten hyser oro för - familjen," för "arbetet och för framtiden. Psykisk sjukdom kan också upplevas kroppsligt, 'Om lä- - karen kar sagts," att :hans -uppgift är, "att någon gång bota, ofta lind- 'ra och alltid trösta: Detta kan ock- så. bli er;uppgift,' framhöll dr Ar- borelius och 'det beror på er för- måga att: kunna ge den sjuke tröst, eget "initiativ och er egen fån- tasi får: hjälpa er på väg. Det finns också exempel på hur en sjukdom kan mötas med en "andlig resning. Försök att se den' sjukes bekym- mer "med hans egna ögon,! Tröts allt: annat arbete bör man -ge sig tid 'att:höra. på den -sjuke. Pa- tienten" får ej tycka sig behandlad |: blott sot ett fall, ett. vårdproblem. Varje. fall är ett tekniskt problem; men glöm ej heller att: det: också rör sig om en sjuk individ! Den rent personliga - kontakten : får ej glömmas. När ni bär skolans" erh- Klem; så kom ihåg, fortsatte dr Ar-= borelius: att 'skolan har skaffat sig ett. mycket | gott namn. Tal slöt med en önskan att:de-nya sjuksköter- skorna: "alltid : måtte vara tillfreds med 'att ha valt sjuksköterskans svåra och påfrestande yrke och att |; de måtte känna arbetet som ett kall nen om kreditförsörjningen för ra- tionaliseringar inom jordbruket. = Frågorna är emellertid av kom- plicerad natur. För den enskilde: jordbrukaren gäller det ej blott att kunna få erforderliga krediter för att förvärva fastighet och inventa-: rier m m vid startande av jordbruk utan även att kunna få sådana för att kunna genomföra önskvärda ra. | tionaliseringar. Enligt vad styrelsen: har sig bekant ägnas dessa frågor ' stor uppmärksamhet inom 1960 års. jordbruksutredning. Av stor betydelse i h iden att det blir en livs- uppgift och att det skall ge Jivet en djupare innebörd, += : Efter dr Arborelius anförande ut- delades -betyg och bl till de sk de nya ik skorna och hoppades att de skulle ha framgång i sitt arbete ' Fan frambar även ett tack till alla som medverkat vid undervisningen och nämnde därvid inte minst dr Ai- borelius och instruktionssköterskan Karin Öst, Halmstad. "Till dr Ar- borelius, som snart lämnar sin lä- kargärning, överlämnades skolans g. Vid ikväl ut- fördes sång av 7 skolans elevkör samt solosång av:eleven Kerstin Ryd- ström. Eleven Elin Jönsson lyck-' önskade ”på elevernas vägnar "de nyblivna sjuksköterskorna och till var och en av dem utdelades en lagerkrans, Vainy Almdabl, . Os- karshamn talade på de nyutexami- nerades vägnar och tackade alla som: bidragit till utbildningen samt tolkade de varma känslor man hy- ser för skolan. Dr Östberg medde- lade att de nya sjuksköterskorna lämnat en 'grundplåt för anskaf- fande av flaggstång till skolan och tackade härför. Slutligen gjorde sig lantbr Arvid Johansson, Vislanda till tolk för föräldrarna till de nya sjuksköterskorna och frambar ett tack för allt vad skolan haft att ge. ge ke : Stora : förluster SS "genom; rotrötan för. skogsbruket "Stockholm (TT-spec) ur En ' intensifierad forskning "over rotrötan. i samband med igenplan- tering av åkermark ' är, synnerligen angelägen, förklarar .. skogeforsk-- ningsinstitutet. Uttalandet görs i yttraride över en motion om anslag till :skogsodling på - sämre jord= bruksmark, > > Då man planterar igen "åkermark har .man mångenstädes? såväl på . kontinenten 'som i vårt land. gjort. den erfarenheten; säger. institutet, "att kulturernal i ett. tämligen tidigt. |. skede” angrips av - rotröta. "Sjukdo- | men visar sig redan i 20—30-årsål- - dern. "På tallen har den ett dödligt förlopp "och . hos granen nedsä den utbytet och, kvaliteten "Många undersökningar Kar gjorts för att söka lösa detta problem men ' olösta frågor "som tarvar: ingående försök' kvarstår alltjämt, heter det. För att få svar på: frågorna" "kan man gå två” fen "inventering -. av 30-40-åriga bestånd, < planterade” på gammal: åker. På detta sätt torde: det: vara ' "möjligt :att' på "2—3 år få 'reda' på hur olika- typ är mottagliga röta cs - Den andra vägen består i att be- - "driva speciell forskning :beträffan= de rotrötans uppträdande på åker- av "infektionen "och 'spridningen' av sjukd i åkerkulturer. Ytterli- nya. sjuksköterskorna 'av dr ”Ar- borelius. och" rektor Ella Månsson, ' De'':: nya "sjuksköterskorna är -Vainy - Almdahl, Oskarshamn, Ma- rianne " Andersson, Vislanda, Stina . Arvidsson, Vislanda, Gunvor Carls- son, Väckelsång, Marianne Carls-|' son, Halmstad, . Kerstin Emanuels- |" son, Kungsbacka, Irene Gustavs- son, Nottebäck, ' Ann-Mari Johans- get är amorteringsvillkoren för kre- diterna och möjligheterna att göra avdragsgilla avskrivningar 'på an- läggningarna m m. Det torde, säger styrelsen, kunna sättas ifråga om ej delvis nya" kreditformer kommer att fordras i jordbruket med hän- syn till de speciella förhållandena inom denna" näring ” H Styrelsen har observerat. att: det" nuvarande =: maximibeloppet - på: 20.000 kr för driftslån till enskild , jordbrukare. är otillräckligt vid” övertagande av rationella en- och tvåfamiljsjordbruk. Detta leder lätt ' till oekonomisk drift fram till den tid då brukaren lyckats bygga ut sin djurbesättning till den nödvän- diga storleken, För den skull över- ' väger styrelsen att lägga fram för- : slag om höjda naximibelopp på : detta område i så god tid att för- föreläggas årets höstriksdag: - DAGENS NTF-MANING $y fast eoflexband på barnens a kläder, Mörkartrafik — - farlig takia I anslutning till vad den anfört föreslår nu styrelsen att motionerna ' lifråga ej skall föranleda någon åt- : I gärd från riksdagens sida. ve NAMNET ÄR ALLT. Det mest drastiska exempel på att det icke är utförandet utan vem har Caruso gett en gång, Under en av sina turnéer i USA (TT-Spec.) Ito 3- ES ket begåvad sångare men han, var dyster före premiären. — Vad är det med er? sa Ca- ruso. Ni har ett mycket vackert parti att sjunga! — Spelar ingen roll — så länge sjöng han Canio i Pajazzo på Ope- ran i Chicago. I operan ingår ett annat tenorparti, Beppos. Den rol- | Jen var. besatt, med en-ung, myc=" Carusos namn står på affischerna är det ingen som applåderar mig. namn, inget annat! sot Publiken tänker bara på kända hän, utanför Cofombinas fönster; Caruso l "son, Väckelså Birgitta" Johans- son, Grimslöv;' Gunilla. Johansson, Oskarström; + Karin " Johansson, Växjö, Anita . -Karlsson, Vislanda, |' Ingegerd: .Landgren, . Trelleborg, | skog,' Hälsingborg, In lerberg, Högsby," Bir- git Petersson, Lagan, Brita Peterå- son, Gemla, Linnea Pet Lå- gare ett problemkomplex av stor vikt är mikrofloran i sjuka: åker- jordar 'och friska skogsjordar. San- nolikt spelar balansen mellan olika samhällen: av mikroorganismer i marken en stor 'roll för bppkoms- ten av rotrötan, heter det.” ' Institutet beräknade för några år 'sedan de förluster som rotrötan or- sakar vån skogsbruk. Det visade sig" härvid" att förlusterna enbart i form av nedklassning till sortiment av lägre: kvalitet eller" till 'lämp 'uppgår till omkring 60 milj .kr pr år. De äskade' anslagen. för forsk-' ning på området utgör. endast en |- procent av den årliga förlusten; De medel som årligen 'ställs till skogs- högsk förfe de för forskning gan, Maj-Britt. Petersson, Urshult, Birgitta Stenberg, : Vinslöv," Inger Svensson, - < Belganet, Stina Svens- son, Harplinge och Kerstin Östers- | gård, Arke!storp. Sedan utdelningen ägt rum följde som ett synnerligen högtidligt in- slag att domkyrkans . nyligen in- vigda klockspel trädde i- funktion och . domkrykans : signaturmelodi ”Hell morgonstjärna mild och ren” utfördes; Kören” sjöng därpå WA Mozarts "Hymn", och sedan ps 458 sjungits nöll" kyrkoadjunkten Ake Rydeman, Öjaby, en betraktelse, ut- gående från en av söndagens tex- ter, ”I haven fått för intet, så g- ven ock för intet”. Tal. uttalade önskan att de nya sjuksköterskor- na måtte få erfara givandets zläd- i je men också delandets glädje. " Ps 411-sjöngs därefter och sedan som. orgelsolo utförts Gunnar fhy- på detta . område är synnerligen knappa, understryker institutet och -resurserna motsvarar endast lön till en assistent. - soon oe "Mrevlig Tön Den unge husägaren var till- fredsställd med arbetet, . målaren had4 gjort åt honom, Och då han: skulle betala räkningen gav han målaren 50 kr extra. =” : — Det här skall ni ha för ert fina. rn arbete, sa han. Tag nu frugan med. och gå på restaurang i kväll. - Några timmar senare ringde det. på dörren. Utanför stod målaren; som nu var finklädd. --- -— Har ni. glömt något?. frågade husägaren, -. " — Nej, svarade målaren, jag kom-. mer bara för att hämta er fru och ' ta henne med ut i kväll. "äv .jordbruksjord : angrepp av” ”rot- : mark; De frågor som i första hand - härvid bör studeras är uppkomsten ' ”Caruso. "blev lite stucken: .;— Hör på, jag ska sjunga ert parti så får vi se hur det går! Det kunde han nämligen. Bep- Pos serenad, hans enda samman- gande ' sångnummer, ' sjungs a Br ASÄARADAA rev rEITTYV ska Ks AMMA. kunde alltså sjunga partiet osedd av publiken, och -han gjorde det med all den glöd och inlevelse han j > Skratta, Pajazzo. "= ”Delvy av Jerusalem sedd genom en typis k portal, Vad händer just nu i Tsrael? - Tidsskildring mot De bar. gått ett halvsekel sedan en engelsk statsman yttrade följande: ”Palestina är inte större än ett grevskap, men det rymmer en världsdels problem”, Vad som sedan hänt i och om- kring detta land bekräftar mer än väl de orden, Geografiskt har den lilla landremsan, 'som i Bibeln kal- las för ”jordens mittelhöjd”' ett märkligt läge varför den också kal- lats för .”bron mellan ' öknen och havet”. Här drog karavanvägarna historisk bakgrund stina åt judarna” . Han blev Sio- nismens grundläggare, dena rörelse som oavlåtligt bevakade iir intresse i det Heliga Landet, Ruls fourdeklarationen 1917 gav judar-i na rättslig grund att .bosätta Palestina fast i mycket beyrä omfattning, ' ett förhållande. som skapade mycken irritation i världs- politiken ända tills man i FN år 1947. beslutade att. dela Palestina i en judisk: och en arabisk stat och sedan följde ju Israels själv- Al fram redan på fi tid för att öka i betydelse under de Baby- loniska och Medisk-Persiska rike- | nas, storhetstid. När romarna tog väldet : byggde Herodes den store en -märklig stad nere vid Medelha- vet. Den fick namnet Cecarea efter Cesar Augustus, men kallades ock- så för ”det andra Rom” 'på grund av sin skönhet och 'den 'storstilade byggnadsplaneni- Här" var, pörten till' medelhavsländerna och det rör- liga "livet i 'den stora' hamnstaden åter lades också på kar garna. : Kurirer, : soldater, :rikemän och "slavar, köpmän. och karavaner | fö för tändighetsförklaring'. den 14 'maj 1948, Vid denna tidpunkt fanns ca 600.000 judar i landet. : .'Om "den bakgrund som här i korthet tecknats kunde skrivas och har skrivits volymer; För dem som vill närmare studera detta fascine- rande ämne finns en mängd litte- ratur att tillgå. Vi skall i denna och: en och annan följande artikel med . små korta notiser och an- märkningar ' söka snappa upp det väsentliga som händer och för att rätt. förstå meningen i vad. som händer söka anknytning i det his-|- toriska skeendet och: de profetiska lastadé' med dyrbara handel Det : var 'i sanning "ett rörligt liv på ”bron mellan öknen och havet, ”Till dess att juden drevs ut i den långa förskingringen och den stora tysta ödsligheten- sänkte sig Sver judéens kullar och. Gellileens berg. Historiskt är ' Israels" land och ror, folk det intressantaste i världshis-; torien. Vilket annat folk kan'vi på ett liknande sätt följa tillbaka ge- :| nom historiens årtusenden till dess förste stamfader? Men vi kan det med Israel och dess historia börjar med orden: ”Härlighetens Gud up- penbarade 'sig för vår fader Abra- ham”. Och turisten som i dag nal- kas löftets land för att via: Damas- kus 'och "Jeriko komma in i landet genom dess ”bakdörr” reser i Ab- i rahams fotspår, Här gick vägen då han på sin långa vandring drog till det -land som Gud skulle visa hor nom." - i Politiskt "bar Israel. i förhållande till. sin storlek en nyckelposition såsom inget annat land i världen. Vill vi veta vad som verkligen hän- der i världspolitikeh skall ' vi inte bara se på de :”stora” utan” hålla ett våksamt öga på. händelsernas ut-' veckling i Mellersta” Östern -med Israel i Centrum. Judens långa natt av hemlöshet och förskingring har förbytts i morgongryning. En svag lusning anades redan i slutet av .800-talet' då en” del amerikanska 'udar köpte kolonier till vilka fat- liga ryska judar invandrade. Det var än en gång ”den ringa begyn- nelsens : dag”; som skriften. .säger att vi ej skall förakta. . | na... Vika väsentliga föränärtägar har hänt i immigrationshänseende | sedan "1948? Förra. årets folkräk- ning anvisar några siffror, som är mycket '. intressanta. Slutresultatet uppvisar att Israel nu har 2.170.082 innevånare,. ca 2,5 gångör 'så många fen som 'för" 13 "år sedan. Tel-Aviv "är | den största staden med 700.000 in- nevånare' följd av” Stor-Haifa med sina 250.000. Jerusalem" har 166.000 och i-övrigt finns -84, städer med | mera än 10.000 innevånare, -, ; Immigranter kommer från snart sagt hela världen... De länder: som nu är representerade närmar” sig hundratalet och vad detta innebär av anpassningsproblem "kanske vi endast ' aningsvis kan förstå. : Men man är fast besluten att till'varje pris. lösa” immigrationsproblemets alla besvärligheter och steg för steg). slussa irt varje immigrant i produk- tivt arbete för landets. återupp= byggnad, fat Ett litet meddelande i ien tidnifig för några” dagaf "sedan berättade hur. ett intressant avsnitt ur den judiska diasporan hu nått sitt lyck- liga slut. Den sista gruppen av de indiska ' cochin-judarna hade nyli- gen kommit hem till sitt land, När jag såg: notisen gick mina tankar tillbaka till något som hände för | fem år sedan. Bland de talrika im- migranterna vid denna tid lade man märke till grupper vilka beskrevs såsom högväxta, slanka och krafti- ga med bruna, nästan svarta ansik- ten. Ögonen ' var ' smala ,' nästan mandelformiga och kindbågarna händet höga på om li Genom ' "märkliga - främst Dreyfus-processen i Paris "] år .1894,. kom 'en . ung. journalist | Teodor ”Hertzel, att” gripas av en "allt överskuggande passion: ”Pale-, rasen, men de var judar, var stolta över det och slog noga vakt om sin ras. Varifrån kom dessa judar? Jo, från Malabarkusten i sydöstra. In- a av pastor John Hall + dien, men för bara hundra år sedan te Västerlandets judar ingen= om dessa sina stamfränder, Siälva tror de att de bott i Indien ' sedan Salomos tid då han sände. 1; sina skepp till dessa trakter för att v hämta dyrbara ting, bl a det be=' . römda Ofirs-guldet, Man håller för . troligt. att judiska köpmän bosatte sig här varifrån de sedan drev han= del på både Ceylon och Kina, Mån= ga intressanta historiska fakta hör till den sällsamma berättelsen om” denna spillra i förskingringen, men vi kan nu konstatera att den immi= gration som tog sin början för fem år sedan då de 50 och 50 I taget” flögs till Lydda nu har nått :sin lyckliga fullbordan. De är alla hem- ma och har kommit för att stanria bland sina trosfränder från skilda ' delar av jorden, vA Skall vi följa vad som händer. i Israel få vi'säkert anledning att > återkomma till intressanta detaljer ” i den spännande skildringen om ju= | disk immigration, / : 20 nerligen labilt. Det är eldfängt vid ' tempererade grobäddar runt :'det : han har maskingcväret med sig på traktorn . likaväl som kvinnan:'t" gränskolonien' har geväret . räckhåll i sitt kökevn sx För en främling” kan. detta synas ' överdrift då allt, till ”synes' andas : frid, och ro, men hur illa det kan ' gå fick man” 'se häromdagen i en, liten pressnotis, En brittisk kvinn= lig 'missionär hade en tidig "morgon ”. . besökt ' Sions berg. "Av någon” an= ledning kon hon att utsträcka sin pri 1 till Ing ig-land där hon anropades av en arabisk Je= gionär. Hon 'blev tydligen skrämd av hans tillrop och sökte fly undan , men blev nedskjuten. ; fa TUE betar judarna vidare med, outtrött. -- ligt mod. Landet förändras, gröng= - kar, blommår och bär frukt, Med korta intervaller når oss .bud om intressanta rön och upptäckter, I en komnsande artikel”skall vi stan= na inför några sådana, som är av : utomordentligt stort intresse, . 'Smålänningar. | chartrar pla för USA-reså ” En resa i utvandrarnas spår .: företas i sommar av ett hundra= "tal. smålänningar från Långa- > sjö. Ättlingar till sockenbor : - som reste till USA åren: 1860— = "-- - 1930 skall närmast få besök, ' Långasjö hembygdscirkel, som ardnar resan, har haft mycket ar- bete med att spåra de många Iån= gasjöbor som gav sig i väg. Många av deltagarna i resan får träffa släktingar som de tidigare inte haft . någon kontakt med. , Resan företas med chartrat flyg- plan till New York. Sedan tar små= länni buss till Philadelphi och Niagarafallen - och vidare till + Chicago, där Ragnar Benson stå” för arrangemangen. (Växjö - TT) ' Nykterhetsvårder. pr i d genom nykterhetsnä derna har kostat 355.000 kr. åre 1960, . konstaterar socialstyrelsen. Belop- pet motsvarar kr 2:09 pr invånare Hall : (mot 3:23 i medeltal för riket). Av. -, ' nämndernas utgifter har staten be- stritt 236.000 kr -; ;.- - I Älvsborgs län kostade vården. 755.000 kr år 1950. Detta motsvarar kr 2:02 pr invånare ' Från” staten -- erhöll nämnderna i länet bidrag i som täckte 491.000 kr' av kostna= deruva. nu I HALLSBERG” — Träffade du nån bekant -på din Amerikarésa? ” — Ja, Svensson, men han bytte tåg i Hallsberg. "VÄRRE förfäder på barl — Det var Ja ingenting. Papp säger att” vi lever på krita! '— Under de: svåra åren levde ien” ks . ff i Lilla Barbro i klass I ser ut ee nom fönstret och blir varse något 2 Frööken. "nu sitter dom där a och Joxar i tallen ingen, talgoxar. Md gränserna och hatet har drivhus= -;' "Men det politiska läget är syn= " lilla landet: I sin fredliga gärning ” att bruka fädernas jord är juden - : av i dag inte mera säker. än. alt. - "inom >> 2 JURA vv il, t : Alla hotfulla röster till trots ar= s. [H
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.