LAHOLMS TIDNING - 7 bä Yrrvyvrr " YYFYYFYTYYYYtTYYYYTTYYYYYYTTVTYTYTTFPY Tisdagen den 27 februari 1962: DEN 27 FEBRUARI 1962 LO J | Sa 62:s första: etapp är till- ända snart. Det skall genast konstateras, att det har blivit en verklig uppryckning när det. gäller promenerandet och mo- fionsidkandet här i Laholm. In- tresset var nästan . obefintligt när hela historien sattes igång ” under förra hösten och det blev sannerligen inte bättre under de friånader som gick. Det hela avancerade till och med så långt att den lokala Sport 62 kommit-' tén dryttade ett eventuellt ned- läggande: av det hela. Som tur war, får "man wäl säga så här i " efterhand, så beslöts i alla fall att man skulle förfölja det upp- gjorda programmet, ISkidfräm- :jandet tog hand om den första etappen: under året och se, det blev en werklig renässans och ” > arrangörerna kunde med till- . "fredsställelse .se hur: nya 'prov avlades i allt större "omfattning. Vad är;då anledning till denna uppblomstring? : Ja, . så . där hundraprocentigt säker kan man väl inte vara, meri att den wac- kert belägna Timmershultsstu- et går inte "att kömma ifrån. Folk will närligen gärna '; . använda? en och varför skulle hela resonerade, (Skidfrämjandet | "och beslöt att förlägga provtag- mingen" på 'söndagarna till den idylliska stugan. i den verkligt ” » fina terrängen som omger der; beroende av, att "särskild överens-' Professor Miäntzing berättar för TT att situationen kommer att bli bekymmersam när det sista 'anslaget är. förbrukat un- der: hösten 1964. Beskedet från Rodkefellerstiftelsen om «dess ändrade politik var en smärt- såm” överraskning, säger han. Omkring 35 forskares fortsatta arbetsmöjligheter. är nu hotadé. > Vi kommer. naturligtvis att försöka kompénsera detta stora bortfall på annat håll så låhgt det går, fortsätter professorn. Att helt kornpensera det” blir knappast möjligt. 'De .utvägdr som står till buds är några and- ra amerikanska -. fonder. ' mén också det svenska naturveten- skapliga — forskningsrådet - som hittills inte "behövt bekösta vår forskning. Cancerforskarna vid institutionen har dessutom att tillgå: anslag. från riksförening- man inte kunna kombinera det | "ÖNSKAS INTENSIFIERAD De skandinåviska ländernas luft-- fartsförhandlingar med Sovjet har Nn tidigare; nämnts : ajounerats: Tidpunkt: och plats för att åter-' uppta förhandlingarna har. gjorts; Uteblivna Rockefellerstipendier hårt slag” för svensk vetenskap : Rockefellerstiltelsen, som under många år stött svensk forskning med åtskilliga miljoner kronor, kommer framde- -Nes att inskränka eller belt dra in detta stöd. Professor Ar- >» ne Mäntzing, chef för genbtiska, institutionen: vid Lunds : universitet, hår för dess verksamhet fått ca en miljon kr under tio åt. Men när det senaste anslaget nyligen bevilja- - des, 200.006 kr för tre års verksamilt, förklarade stiftel- . sens ledning att detta var sista gången. En ny politik kom- fier att gälla vid anslagsbeviljningen, förklarade man. Stif- telsen skall främst stödja forskning m, m, i u-länderna. : ma' vid kärndelninga . genetiska institutionens - verk- samhet, säger professor Mint- zing. Det har underlättat för oss att fylla en i någon mån in- ternationell roll; präglad bl. a. av de många utländska forska- re och stipendiater från Euro- pa” och” Amerika ' som arbetar hos oss; " Institutionen bedriver forsk- ning med växter, djur och män- niskor 'som material. Flera helt olika undersökningar ' bedrivs jämsides, såsom 't.-ex. ärftlig- hetsforskningen, cancerforsk- ningen likaväl som växtföräd- lingen, i Karakteristiskt är att. flera kromosomundersökningar. är. i gång. .En forskargrupp vid in- stitutionen' filmar kromosomer- na” i” levande celler och kan därigenom dra" visså slutsatser om. de. krafter som är. verksam- : i typ av kromosomunder- sökningar som står nära cancer- :$PRCDUKTIONSSPÄRR I TIDNINGSPAPPER De nordiska (idningspappers-: producenterna skär ned sin exportproduktion med fem Procent för att begränsa över- produktionen, meddelar deras samarbetsorgan Scannews. Nedskärningen som berä nas på den teoretiska årska- paciteten tillämpas retroak- tivt från 1 januari. Överproduktionen beror främst På att Finland ökat sin kapacitet. mycket kraftigt förra året. Av den svenska årskapaciteten på omkring 650.000 ton går två tredjede- lar på export. Minskningen utslagen på hela produktio- nen blir bara tre procent eller c:a 20.000 ton. Några Ppermitteringar riskerar man inte genom nedskärningen. . KALLAST Gamle farfar berättar: last säger ni, spolingar! Ja, för all del — men jag minns att i min ungdom hade vi en vinter som varade i två och ett halvt år! : SKOTSKT En skotte hade warit inne i den stora reseffektaffären i i London och köpt en resväska. — Ska wi slå in den och skicka den? frågade expediten. — Nej då, sade skotten. Jag bär den ut i bilen — men lägg om- slagspapperet och snöret i den! : +: > LITEN ASK- setet Eva hade fått följa med pappa till djurparken. Det där med giraf- fer och stora -kattdjur i burar im- ponerade inte så särskilt på henne. Men så fick hon' se "något hon aldrig sett förr. a .— Vad 'är det där för" ett kons- tigt djur; Pappa? — Det är en sköldpadda. vill du -klappa: den? : i — Ja, men” då” får: pappa lyfta på locket först, ' Stek: hastigt skivorha på 8 båda si- dor och lägg dem på Påen smör- frästa löken, Lägg en klick chilisås på varje. medaljong och avsluta med en syltlök, 'om ni så har, i den. röda, -såsen. Till: falumedal- jongerna serverar vi nykokt, smör- blandad spaghetti eller: makaroner. + En: annan, mycket: god - variant på ch korv-spaghetti-temat . fick jag "I teter både av 'rotposter och av Brev från Eldsberga SKOGSAVVERKNINGEN har ' som vanligt varit livlig denna ' tid, trots stagnation och. per- mittering inom massaindustrin. Övriga sortiment går" bra i marknaden. Eldsberga 'är slätt- bygds- men också skogsbygds- kommun. Tönnersa tallskog ute vid havet växer på det forna flygsandsfältet, som åstadkom så mycket bekymmer på sin tid. - Den skogen har värmländska anor, ty tallfröna som såddes här kom från detta landskap. Det var på slutet av 1830-ta-; let. Många träd har både växt upp och avverkats sedan dess, . Astronauten John Glenn har återförenats med "milj efter det han genomgått NosTEranna undersökningar, På bilden mottas han hjärtligt av sin hustru och barnen ' David octl Lyn. sin fas ' STJÄRNARPSSKOGEN ' har icke = blott månghundraåriga ekar, 'utan också resar när det gäller tall och gran — verkliga timmerskogar. Här finnes ock- så "ett sågverk som har fullt | upp att göra — i synnerhet när skogsägarföreningen ' låter såga en del virke här, Till Stjärnarps gods hörde ända till 1892 den vidsträckta Tönnersjöheden som hade en areal på c:a 7.000 tunn- land. Den tiden var .det ett en- 1 da ; ljunghav, med undantag av något : enstaka bestånd. Staten, eller Domänverket, som nu blev ägare, ' satte: igång med skogs- plantering i stor skala, Varje vår åratal framåt gick c:a 3.009 personer på ”hacket”. Folk från rär och fjärran kom hit. Dag- lönen var 1:50 för hackare 'och 85. öre - för planteraré..: Därtill kom -så 10 öre i logipengar för natt. Nu: säljes väldiga kvanti- avverkad skog" varje år. : Ett träd som inte trivdes var lärkträdet: År 1878 planterades denna trädart, som” efter några år; blev rena fiaskot. . YRKESSKOLAN ” "på : orten arbetar ganska bra. Inte. minst]. Den unglige vedhuggaren > När skola vi härnäst En kunglig ”vedhuggare bade en kyrkoherde ji Lena Pastotat utan- för Uppsala vid namn Lenaeus. Då prins Carl Gustaf, sedermera' kun- gen med ordningsnumret' tio, skulle ”bibringas en god uppfostran i latin, goda seder och .akademiska läro- prinsens moder, "prinsessan Katarina, på-att inackor- ämnen, . hittade - dera honom hos den lärde Lenaeus, såga ved ti Usammans?. undrade kungen sva poänglerade, att nyacker är den, som vackert gör”, Så kom till Upp= ee sala en lärd och mycket disträ man, N som hette Edmund Figrelius, Han var fattig och var i bryderl för ' tryckning av sin avhandling. Len- .' naeus lovade då Figrelius att bes. kosta tryckningen om han gifte sig '.' med flickan med födelsemärket och denne" antog' anbudet. Så blev den”, . flickan också" gift, hennes" man' ” kom 'i gunst hos kungen, svärfa=.' derns forna lärare, adlades Gripen=' hjelm och flickan med råttan blev - den finaste och förnämligaste” a Denne var då magister, men blev sedermera till och med ärkebiskop; | Det finnes ett brev" bevarat från "prinsessan ” till "läraren, vari ,det bland annat heter: — ”öva, honom tack 'vare dess ledare, folkskol- lärare Erik. Fahlander, Stjär- narp, "Vävkurserna ' här: under? många år samlat” intresserade häromdagen hemma ”hos "en ung .matglad familj. ' Husmor skar kor- ven i skivor, som hon" penslade med olja och" grillade i torr stek- panna, Så. lade hon pepparotsmör Det skall bli av' stort intresse : kommelse näs mellan parterna. att se hur nästföljanc dé? ärrangör | :I en kommuniké . som utfärdade; gar. mellan ena. sidan delegationer "från. Dan ed BEGAGNAT / "Den lille! gossen på älta år som war medlems av, en. ponnyklubb. kom och frågade sin far::: — Kän du inte köpa. en häst åt "mig? 53 esg. Sek cd — Neéj,; "det Bar. ag iverkligen. inte råd "til, svarade den sannings > käre fadern, : — Jä; men kak du inte; KöpE € begagnad? . ev ar Soleh går up; kl, 17.36. Solén går upp kl: d. 3 och ned sx Union fördes kl. 17.38. >. mark, Norgé och "Sverige: och'-å andra sidan, en. delegation från. Socialistiska iden 4--13 december och i Moskv under "tiden 1—24 februari... Under förhandlingarnd. " gr runäli genomgång gjorts ä ö luftfartsförb och mi igheterna - till en 'vidare- | utveckling » och. .intensifiering .. av. dessa förbindelser: har prövats in-. principen "och Bott? Gör då sådana' här falu- gående. på "grundval. av om" ömsesidig fördel. i : att” inte nu”ändra gällande luftfartsöverens punkt och plats för återupptagande” fav förhandlingarna - skall "särskild överenskommels nås mellan pa terna.: De förda rhåndlingarna utgjort ett- värdefullt led; i nära och - omfattande" samarbete: som alltid kännetecknat de. skan- dinavisk-sovjetiska:- luftfartsförbin- delserna, heter det, 2 : ir två År sedan byggde ännu USA sin védergällningsstyrka på det strategiska bombfly- . Den är f.n. A:s säkraste. långdistänsrobot och nn "östblockets alla strategiska mål. Den har atomladdrning och | ? KM finns i en aktionsklar upplaga-av 10—12 exemplar. - ” Poflaris-roboten (som kan avfyras även under vatten) skulle . inte varit färdig förrän 1965 men blev klar redan nu, tack ä get. Ryssarna uppförde redan då avskjutningsbaser för sina nterkontinentala « robotar. i I dag är emell ertid även USA | å "väg: Allas är det"stora vare, fr skarna. av de amerik fo or: > "HÅLLER | TERROR-I BALANSEN; e. St POLARISRÖBOTEN Den är flottans (framför allt ubåtarnas) mäktigaste vapen, eftersom den kan avskjutas långt utanför motståndarens kuster, Dess' räckvidd är ung. sträckan Malmö—Kirkenes, i 4? EE ” Me (| 3 MANA RIA RAA MAA "som många av oss måste' dras med, |. får försöka laga billig mat, men . Bryn. löken och lägg litet av den - Vi] bjuda på något både billigt medaljonger -:och servera dem med pykokta makaroner." Receptet får här i början på året bråkar hushållskassan vara ganska så -ma- . ger efter: alla helgernas utsväv- ningar och så finns ju restskatten, od + + skall. dén ; naturligtvis också vara. Som mina” - Falumedaljonger H .4hg falukörv. 7 : 2 finhackade gula lökar > 2-3 äpplén. « = Ä 2-3 msk'smör 14 dl chilisås =E dlrsyltlök Dra skinnet av korven. och skär der i centirmetertjocka skivor. Stek skivorna" på. bägge sidor och lägg "upp dem "på varmt. serveringsfat. 4 Pp soner) "på varje! "korvskiva, Tag kärnhu: på; varje korvskiva och serverade dem. med spaghetti och en'sallad på.kål och apelsiner, Jag kan för- säkra, att det smakade gott. Natur- ligtvis går anrättningen att variera med ; annat ..: aromsmör, . . persilje? exempelvis. sä Säkert "har ni sedan” hågra bur= kar svamp i källaren, sedan i hös- tas. Nu är rätta tiden att ta fram dem. - Gör "en läcker stuvning och servera den mer ienerkorv, Gör så! här: : Gourmetkorvar' "6-8 wienerkorvar, Hd id dl finhackad svamp ' I dl grovt niven morot di finhackad persilja 2 msk smör: : 1 msk vetemjöl ' : 2 msk mjölk: salt; vitpeppar - " (paprika) :- mn > Stek korvarna i het "stekpanna. Låt de Övriga ingredienserna fräsa i smöret ca 5 minuter. Strö över mjölet och ” späd : med mjölken," Salta. 'och : peppra och slå röran' över. korvarna:” Servera ' dem . till nykokta; + smörblanka makaroner. Har ni bråttom, så kan ni välja" snabbmakaroner. De kokar på bara tre "minuter tack vare att" de är, så tunnväggiga. t s Wienerkorvarna kan ni "natur, | ligtvis byta ut mot 4 frukostkor- var, om ni så önskar. : ibycka «till! : . (4: "personer). + | Gunhar W. Jönsson haft en am- deltagare; och i år kom ytterli-' gare åtta sådana till.:En' kurs :! knyppling, som var:ny, fick 13 deltagare; och 'bågsvetsningen i Trönninge”. 0. Snickerikursen blév intet av. och engelska, tys-) ka, matematik : och stenografi fick samma: dåliga gehör, ' ” LSS 'här" däremot "i. sina. 7 cirklar haft god framgång i itön- I nersjöbygden (70-talet deltaga- re).' Men så har man .också i] bi tiös' och ' energisk ledare, och inget Hushåll : torde : undgått flygbladet. om .studieverksamhe- ten på. örten. ;' ELDSBERGA KOMMUN har senare tid haft många järn i el- den. Eldsberga- -Trönninge vat- ten= och avloppsledning har bli- vit” en :miljonhistoria, och dess andra etapp: "med reningsverket tofde gå på c:a 1/4 miljon. Men staten ger förstås sin: välsignel- se och sitt bidrag. Nu "gäller det | | byggnadspla; ; på: NN nyinköpta ;tomtområdet - i Trönninge . och, som det brukar ' heta, f rtsätt- Trafikolyckorna orsakas av män- "niskån, vägen eller foråonet — - eller :genom 'samverkan av dessa, säger dir. Thorson i NTF. Huvud- "parten av trafikolyckorna orsakas dock säkerligen av människan. +. Tidigare har ofta påståtts att for- , donet endast skulle orsaka ca 5 96 av trafikolyckorna, men det är en uppfattning som mäste kraftigt ;: korrigeras. En stor del av de'for- ”. don, som rullar fram på våra vägar Är behäftade med allvarliga brister, som kan bli orsak till trafikolyc- kor, Härför talar erfarenheter som NH vuhnits vid - fordonsinspektioner : som utförts av Statens Bilinspek- "tion, polisen, motororganisationer- i nas provningsanstalter m, fl. Under "tiden 1 juli 1960 till 30 april 1981 : undersökte Statens Trafiksäker- fikolyckor I vilka endast en bil va ' rit inblandad), Av dessa 44 fordon -: visade sig 6 st ha-tekniska . fel, som helt vållade olyckan, och 6 sti fordon hade tekniska fel som var'- medvållande till olyckan. I 12 fall eller 27,4 && av olyckorna spelade alltså tekniska brister hös fordonen en väsentlig roll. Utomlands, t. ex. i. USA, har det konstaterats att döds- olyckorna i trafiken är 38 96 högre ' i stater utan obligatorisk fordons. kontrall, än t stater med dylk kon troll, Många olika typer trafikfarliga fel "Dei torde alltså vara helt klart att bristfälligheter hos fordonen ger upphov till mängder av trafik-. . Dessa trafikfarliga brister "hetsråds Haveri 44 for- s don, som i , pppsala län varit in- is. . (Tra- Mint öfkätpore id Dir. Alvar Thorson, NTF, kräver >, bättre Iäbyn c av Loxäonsparkem . ” 4 last Rep PS msk er hos fordonen kan hänföras till vis- sa stora huvudtyper. Vid 209 full- - ständiga , fordonsprovningar . som .utfördes under juli 1961, konstate- - rades fordonen vara behäftade med olika typer av felaktigheter i den ” utsträckning, som framgår av upp- : ställningen i nästa spalt. Å "Ägaren måste ge fordonet. :. regelbunden tillsyn :..- «I Sverige har vi ännu ingen obli- gatorlsk fordonskontroll. Måtte den komma! Hos oss beror det helt på -ägaren. om fordonet är i trafiksä- kert skick eller inte. Man kan där- för'inte nog betona, hur viktigt det > fördon utan trafik farliga brister” Ca 10 Fördon med trafik farliga brister: =" Belysningsfel. ca 5014, - Brriaföl soon: .. äckfel:........ Hromhjule.” - balans . Avgasrör Framvagn Styrning . Framhjuls- seccs ös lägen ooo 17 Rostskador av ; större omfatt- ning. "Det påstås att för närvarande, endast hälften av vår fordonspark underkastas regelbunden tillsyn, ett förhå de som ovillk måste ändras, Det är inte förenligt - med rimlig ansvarskänsla att köra omkring med tex. dåliga broms- edan gar viket när som helst kar” ä förlust av är att f rna r kontrollerar sina fordon och utför erforderliga reparationer. Under- låtenhet kan få "de allvarligaste följder för både fordonsägaren o och andra Personer, Sr ne Ne ff AS Ja in, Genom r " bringat sin tid hös. familjen, såga- ”skop och i den egenskapen tillkom am den: inre” "väl — hälsa från mig till-Eder goda hustru och bed henne se efter -ho- nom i hälsa” och : sjukdom” — och en krönikör säger att prinsen ””till- de ved, talade latin och arbetade i trädgården”.: räder aa "Lenaeus blev: som sagt ärkebi- det honom att kröna sin lärjunge och vedhuggare till; landets: kos nung. Då han vid kröningen skulle sätta kronan på prinsens huvud viskade denne till sin forne lärare: ' "Käre fader, när skola: vi härnäst såga ved tillsammans?”.: ni Här skulle egentligen historien : vara slut, men nu var. det så, att "den gode Lenaeus såsom kyrko- ..herde i Lena hade' ett stort be- kymmer med en av döttrarna. Hon fick ingen friare, Hon var mycket täck, säges det, men hon hade på "ena: kinden. ett fult födelsemärke i form av. en råtta och" detta av- skräckte de studerande: Det bjälp- "te inte att kyrkoherden predikade alla Prästdöttrarna. Modern : stol - : » och ofta lö Den här något extrema fåtöljen visas: på en möbelutställning som . i London, Materialet är fis > ' Doktorn svarar Under denna rubrik vesvarar en svensk legitimerad läkare kostnadsfritt medicinska frågor - från läsekretsen. ” Förse frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envars ” anonymitet obrottsligt beviras Märk breven DOKTORN SVA- "RAR och sänd dem till redak- : tionen, ' oa ”Obotlig . 53 år”. Det förefaller sannolikt att ni fortfarande dras med en inflammation i prostata- .körteln med alla de besvär som då medfölja. Ni bör på nytt kon- takta er doktor för kontroll av kör- teln samt urinen. Speciella så kal- lade urologiska avdelningar finns vid flera av landets större sjukhus, I Stockholm exempelvis å Karolin- ska sjukhuset, - - ”Sorgsen 56-åring”. Salures och " kaliumklorid. ordineras vid vissa tillstånd bland annat förhöjt blod- tryck, för att motverka den vätske- ansamling i kroppen sqm eventuellt . kan bliva följden av sjukdomen och bland annat. ge upphov till .ben- svullnad och försvårad hjärtverk- samhet. är ett kombi berglas' och arkitekten heter Paul . Atkin, Det är möjligt att man sit- ' ter bekvämt i'den, om man intar samma ställning som damen, men vacker kan man knappast säga att: möbeln är, oc oe VET N I att med världens första oceangåen= : de 'dieselmotorfartyg det danska ”Selandia”, fick man för första" gången ett fartyg som kunde med- föra tillräckligt . med bränsle för : en resa mellan Europa och Fjärran ' . > MD Ber nes ”Selandia”, som byggdes hos Burmeister & Wain, lämnade den 22 febr 1912 Köpenhamn med Bankok som mål och hade olja för en färd på 30.000 sjörnil, medan re- san fram och. åter var på 22.600 sjömil Hela miskineriet utveckla- de 1.800 hkr, vilket är mindre än vad en enstaka cylinder nu ut- vecklar i B&W:s största motorer. > bromsfö' det åt av fordonet förhindras sådant och undvikes många helt onödiga olyc- - kor, slutar direktör Thorson, A: . AA ie sfgrbers dt preparat med bland annat lugnande och kramplösande effekt. törs farmaka och ordineras vid" 5 der MeproAzacon och. Liorium tl-|former av psykiska or98” böra båda våra så kallade pavko- -spänningstillstånd. Nr C H
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.