Torsdågen den 8 mårs 19b2 YYvterfteYYTTYT YT PF TY vYveYrYYFTTYFITEvveTVYVTreTTYYFY "YYYYVYrTT LAHOLMS ' TIDNING FreYrevvttYTTTEYYYYTFTTT YTV Mean Vv Är ga Oforsjänt jordvärdestegrin Ög . Av tingsnotarie Bo Bengtsson en & k = cfötjänta fordvärde- stegringen har alltsedan de "första jordreformisternås yrkanden på dess indragande till det allmän- na varit lagstiftarnag stora dilem- ma, Den på 1700-talet i Frankrike "uppträdande fysiokratiska skolan var den som först utformade tan- ”: kegången, att det värdeöverskott, " som på jord uppkommer vid en stigande avkastning, skulle skatte- vägen indi till det allmä talbelopp och skatten skulle delas lika mellan stat och kommun. Myc- ken kritik riktades mot förslaget, och de främsta orsakerna till att det icke kunde lagfästas får nog sökas i den omständigheten, att även inflatorisk värdestegring skul- le indragas och att det finansiella utbytet beräknades bliva ringa. Den senaste utredningen i jord- värdestegringsfrågan tillsattes 1954 .Jordränteläran utvecklades av Ri- .cardo och Mill. Den förre präglade ,- begreppet jordränta som det över- "skott, som/gratis tillfaller jordens ' ägare i form av fordvärdestegring " till följd/av den allmänna utveck- : lingen, fårän var den förste, som på jordrä nt, och utredni; framlade sitt be- tänkande 1957. Till följd av de starka meningsmotsättningar, som rådde inom utredningen, sändes förslagen ej ut på remiss, I Sverige uttagas & k better- mentsbidrag enligt privaträttsliga grunder i form av gatumarkser- nder det att sk den 1 MARKARYDS-BYGDEN "Modern landsb ygd” blir tema i klubbodlarnse fototävling Fotolntresset har ökat starkt under senare år — Inta minst vå bland landsb princip syftar till en allmän och generell indragning av den oförtjänta jordvärdestegringen,- så uppnås gendm Gvan nämnda insti- tut endast en partiell och punktvis skedd indragning. Dessa instituts huvudsakliga betydelse får anses vara, att de åt det allmänna till- £odoser ett behov av 'att kunna genomföra planerad bebyggelse på ett lättare och smidigare sätt än eljest varit fallet. Det förtjänar även att omnämnas att genom nu- varande skattelagstiftning en icke blir indragen till det allmänna. En värdestegring, som yttrar sig som ” och 1 Achbid. ring, Först genom Henry George och | hahs arbete ”Poverty and Progress” : " uppstod en organiserad fordre- 'ormrörelse, Konkurrensen tryckte " ned arbetslön och kapitalränta un- ' der det att jorden som produk- tionsfaktor var här- ifrån med påföljd att all vinst till- föll denna. Härav följde sociala orättvisor, vilka dock kunde av- hjälpas genom att jordräntan in- "drogs till det allmänna genom ' en - skatt, en "single tax", som skulle "" rättssäkerhetsskäl icke kunnat god- i srades av ett lika' stort sparande, göra alla andra överflödiga. Denna . förkännelse resulterade i en folk- ” Törelse av” relativt stora” mått i "Amerika, / Europa ” och Australien. "Även här I Sverige hade vi i bör- fan på 1900-talet en felativt livlig Jordreformrörelse, " "Naturligt nog blev följden en. rad "agstiftningsåtgärder : i skilda län- der; Indrägningsförsök av den oför- ta tjänta'. . mark, där jordreformrörelsen all- . frågan, . Inom civilrättens område < Propriation, varigenom det allmän- . .ringsavgifter ha gjorts i England, - Qedan sekelskiftet” har i Sverige todå en utredning tillsattes, vars ” att anses som den mest lämpliga, ”jordvärdestegringen har gjorts, skatteväger, medelst exploa- teringsavgifter,. bettermentsbidrag och värdestegringsexpropriation. Beskat har stundom drab- bat både redan uppkommen värde- stegring (jordvärdeskatt): 'och ef- ohen: -beskattningens"”' .genoimförande framträdande värdestegring (vär- destegringsskatt). Endast värde- ,stegringsskatt har varit på tal här i Sverige. Denna, som av likvidi- tetsskäl i regel kan uttagas endast som en årlig ränta å värdeöknin- .' gen, har ur. rättssäkerhetssynpunkt blivit, förhärskande, eftersom jord- + värdeskatten kan innebära, att av Ersäti kyldighet skall icke .vara större än den fördel, som be- reds tomtens ägare och ersättnin- gen bör kunna jämkas med hänsyn härtill, Andra markpolitiska insti- tut i svensk lagstiftning, varigenom det allmänna kan förbehålla sig uppkommande värdestegring, utgör återköpsrätten, åborätten, tomt- rättsexpropriation ." och. institutet zonexpropriation. Detta senare in- stitut innebär att, därest med hän- syn till den allmänna samfärdseln eller kravet på ändamålsenlig be- ökad "avk faller under in- komstbeskattningen, och kommer ökningen till synes i form av högra taxeringsvärde, så sker en viss in= dragning genom förmögenhetsskat- ten. Genom = realisationsvinstbe- skattningen, arvsskatten och gåvo- skatten har det allmänna ytterliga= re medel till sitt förfogande. Det torde kunna antagas .att jordränteläran är en förlegad tan- kekonstruktion, som icke har nå=- gon uppgift att fylla i vårt moder=- na samhälle. Markvärdeindrag- ningsproblemet torde vara av rela= byggelse tätbebyggt område finnes vara i behov av genomgripande Or byggnad, och denna bör ske i , så kan Ki tivt liten betydelse. Någon rättvis, billig och effektiv indragningsme= tod lär ej kunna åstadk Fastighetsaffär. : "Lantbrukare Thure Nilsson, Söd- ra Århult, Markaryd, har försålt sin fastighet Arhult Mellangård 2:5 i Markaryd till lantbr. Folke An- dersson, Bårslöv för ett pris av 37.000 kr. Tillträde sker den 1 maj 1962. Affären har förmedlats ge- nom nämndeman Adolf Lundin, Markaryd. : Storpublik i Markaryds missionskapell. Då Sundsgårdens elever och lä- rare inalles ett 90-tal personer gästade Markaryds missionskapell föraktfull del av värdestegringen ; hade ett mycket Stort antal åhö- rare infunnit sig. Båda salarna var till trängsel fyllda 'och dessutom fick även plats beredas i tambu- ren. Kvällen blev också en verk- lig högtidsstund. Etter .ett sång- nummer hälsade predikant Jacob Westin välkommen samt läste ett bibelord och förrättade bön. Folk- högskolans = föreståndare = rektor Bert Gunnemo ledde kvällens pro- gram som i huvudsak bjöd på vac- ker sång och musik, Bland de med- verkande märktes en av eleverna som var från Nigeria. Korta anfö- randen hölls av Sigvard Johnsson och Birgit Johansson samt av lä- raren vid Sundsgården Per-Gun- nar Hjalmarsson. Kollekt upptogs till bestridande av-elevkårens om- kostnader, Rektor Gunnemo tala- de över Mark; 10 innan skolkören avslutade kvällen med ytterligare medgiva" staden . rätt att lösa den mark inom området, som erfordras för ombyggnaden ävensom i områ- dets omedelbara närhet belägen mark, som till följd av ombyggna- den kan tänkas väsentligt stiga” i värde, A Probl torde i viss mån ha skjutits över på en 'annan bog, nämligen på frågan om tomträttens utvidgning och dess framtida ställs ning, och det blir troligen problem av denna art, som framtida utred= ningar komma att få | taga ställning tilll. Åv Eric Pet : markägaren vid sitt förvärv betalat der dra: beskattni hand som värdeökningen ' fortskri- der, Ett fullständigt genomförande av grundtankarna i ”Georgismen” '- har emellertid hittills icke gjorts och alla reformsträvandena kunna |. mer eller mindre anses som miss- lyckade. uppnåtts i. Australien och Dan- tid varit ovanligt stark. Detta har "dock skett på grunder, vilka av tagas i Sverige. " Som ovan antytts är "emellertid skattelagstiftningen icke den enda möjligheten att lösa indragnings- ha skilda försök gjorts med .ex- na kan tillgodogöra sig framtida värdestegring, och genom better- mentsbidrag, d v s bidrag till det allmänna på grund av markvärde- stegring, uppkommen till följd av offentliga investeringar, för täckan- - de av en del av investeringskost« naderna.. Försök med exploate- . men systemet slog illa ut och av- skaffades. Meningen var att till. stånd skulle fordras för en fastig- hets exploatering och 'vid bevil- jandet skulle en 'viss (exploate- ringsavgift erläggas. " men v tillkommit sju olika författ- ningsförslag om allmän' värdesteg- ringsskatt på jord, men fastän un- der remissbehandlingarna berörda instanser. ansett en sådan indrag- ”ning välmotiverad, så har ändå till följd av den kritik, framför allt av rättsteknisk art, som framförts, inget av förslagen kunnat upphör jas till lag, De, första förslagen byggde på den indirekta metoden, men rela> tivt snart därefter kom den direkta "Den förordades också i efterföljan- "de förslag, Ett uppehåll i utred. ningsarbetet gjordes till år 1941, ' skatteförslag förelåg påföljande år, . Begreppet oförtjänt jordvärdesteg- Ting definierades här som en för- mögenhetsökning, som ej motsva= iÄven en värdestegring, beroende av "inflation, skulle ” beskattas. > 'Grundvalen var således en ökning ”lav taxeringsvärdena, som ej mot- svarades av kostnader för fastig- ” hetsägarna, Skattesatsen sattes till Vissa resultat ha' ögeck|: NE Dionysös (eller Bakkus — vinguden i den "grekiska my- tgologien) var en liten gosse berät- tas det, att han under en resa till Naxos, dionysoskulturens gamla hemort, fann en liten vacker ört vid sina fötter i vilken han fann behag, Denna ört tog han med sig och under färden växte den un- dan för undan 'så att han slutli- gen blev tvingad att sätta ner den på jorden, där örten slog rot och snart bar frukt. De små, bären beredde han genom att pressa "dem mellan - sina händer och av: den saft han fick "drack han och ju mer han. drack ju lättare blev han, Efter ytterligare konsumtion kände han sig som ett rytande le- jon och till slut -— » blev han. dum såsom en åsna. . Denna gamla öudasoga "står sig 1 princip fortfarande, och vinran- kan (vitis vinifera) har från den tiden då den grekiska mytologien var allenarådande utvecklat sig till att bli en industri av betydande format. . Det första "riktiga" v vin vi käns ner till genom tiderna är det Noak framställde ”till tröst. för de hårt prövade människort.a”. De tidigare förekomna - dryckerna . brukade framställas av örternas safter samt av frukter, som-inte i så hög grad påverkade människans psyke, Vinet är att betrakta som en kulturdryck, ett alster av och ett medel till Flänlagd odling. Tictu- sentals människor är i dag "helt eller delvis beroende av denna hantering, särskilt inom områden, där det vi menar med industriali- sering inte funnit mark av en el- ler annan anledning. oa Druvans hemland 'ånses vara Kaukasus och därifrån fördes den över till Grekland på dåtidens hän- delsvägar, Anledningen till den- na fransport torde ha varit, att vinrankans blad arlsågs Ka en in- te obetydlig betydelse på männi? skokroppen vid sjukdomstillfällen. Till åsnor : de" sig. drucko' erzon- Wallö . > Champanjbuteljernas dosering och korkning. : bär skänkte befrielse från de plåe' gor onda andar ansatte människo- själen "med." Homeros anses också vara" den grek” som ”gudafrälste” drycken, således gav gudarna (sär- skilt då Dionysos) äran av att vin- rankan planterats på jorden hitförd från gudarnas hemort. Dock blev det romarna som förde bruket att dricka vinsaft vidare under sina härnadståg i alla väderstreck. Ro< marna skänkte plantan "under des= sa färder till sina hövitsmän i de underkuvade länderna. " Man får dock inte erbart ge ro= marna skulden eller förtjänsten av att vinrankan kunde skänka lind- ring vid de tillfällen då de drab=- bades: av ”statens lagindrivare"; skattefogdar .och sådana som på uppdrag från Rom sökte sköna kvinnor för kejsarhovets ' mera framstående män, liksom då romar= na hämtade bygdernas unga män till slavarbete i Rom eller andra betydande städer. : Akerbrukets märniskor kom att bli de som odlade fram vinrankan till den betydande plats den i dag har. Många misstag begicks under denna tid på grund av vinrankans känslighet för olika höjder, fuktig- het i luften, jordtyp samt av de ännu i dag förekommande härjnin- garna av svampar. En sådan para= sitsvamp, oidium tuckeri, anställer tidvis betydande härjningar inom vinodlingarna. Vid ett tillfälle för- störde den odlingarna fullständigt på Maderia. . i De klimatiska' förhållandena var också de som i början av rankans spridning inom Europa åstadkom de största skadorna och det svå= raste tståndet, men mä; har alltid varit beredd att ta upp kampen mot naturen och därmed påbörjades en förädlings- och tålig- hetsforskning, som -än i dagifort= sätter i nära nog oförminskad ska= la. Samtidigt med försöken att för- ädla plantan började man i primi- tiva laboratorier analysera druvans 4 åndsdelar och därmed Således köm den 'gudat fruktade rankan till Europas jord såsom en utvå procent per år av dern' beskatt. i kapi- medicinalväxt — men grekerna kom snart underfund med att rankans inleddes en epok, som innebar att den utvunna saften ur olika ett par Vad idrotten fordrar och vad idrotten ger var ämnet för folkskolläraren o. idrottsstjärnan Gunnar Tjörnebos föredrag hos Markaryds föreläs- ningsförening. Publiken uppgick till omkring. 100 personer, i huvudsak ungdom och dessa fick följa före- dragshållaren på hans resor runt i världen, Tjörnebo wisade wutsökt vackra filmer dels från - olika idrottsarenor och dels en film om hur en toppidrottsman tränar. Han förklarade att sprit och rökvaror inte hör ihop med toppidrottsmän och uppmanade” ungdomarna att inte. pröva dessa Jaster. Md Ny v v. brandchet i i Markaryd. Brandstyrelsen i:Markaryd . har Tutsett brandförman , Edvin Söder- vall, Markaryd : till v.' brandehef efter Gösta Bengtsson som”fr, o. m, 1 jan 1962 utsetts till brand- chef." Södervall har tillhört Mar- karyds; brandkår i 27 år. Han har fskurs kat ri II och kommer till' hösten ätt genomgå kategori I vid Statens brandskola i Stockholm. : Markaryds Biidgeklubb : spelade i tisdags en tävling "där Georg Horney. Kassör blev: Erik ingen fick använda sig av ordinarie partner. ' Medelpoängen var ' 156. Över denna poängsumma kom föl- jande par: 1) Arne, Vingren—V, Bergh 181 poäng, 2) Kjell Hansson —Göte Nilsson 181, 3) Ake Jalm- gård—Harald Johansson - 169, 4) Hilding Svantesson—Göte Lund- kvist 165, 5) Per E. Hansson—Ruth Dahlström 164, 6) Anders Henling —ngvar Zweygberg 164, 7) Karl . Torsten Lundqvist 163, 8) Hilding Nilsson—Lennart Hå- kansson 162. Priset till det par som kommer är närmast medelpoängen erövrades av Stig Larsson—Ingvar Jalmgård med 155 poäng, Markaryds Ev, Luth. Missions« förening har hållit årsmöte I missionshu- set, Föreningens räkenskaper ba- lanserade på 22.122 kr med en bes hållning på 6.476 kr;'I styrelsen återvaldes . fabrikörerna — Alfred Gustafsson och Erik - Gustafsson båda Markaryd samt hemmansäga- re Ruben Christiansson, Yxenhult. Revisorer blev' skohandlare Josef Svensmark o. fabrikör. Bertil Gus- Själva fotograferandet ä är en in- tressant och spännande hob- "by, och genom bilderna kan man bevara minnet av dagens intryck och förhålland åt beröra någon detalj av ungäomens.. klubbverksamhet 3 Tävlingsbilder insändes omon- terade och med ett minsta format av 6€x6 cm, Rektangulära bilder får givetvis också förekomma. MÅ Varje foto skall på baksidan framtiden, För att ytterligare stimulera fotointresset har Hal- lands Läns Ungdomsnämnd och Hallands Nyheter beslutat ordna en remensam fototävling för länets klubbodlare, Tävs linsdellagare skall ha anknyt- ning till klubbverksamheten. Med tanke på de ungdomliga täv=- lingsdeltagarna och den begränsa- de fotoutrustning, som oftast står dessa till buds, kommer tävlingen endast att omfatta foto I svart-vitt. Varje tävlingsdeltagare får deltaga med en kollektion om tre bilder, och tävlingen pågår t o m maj d såvida ej om vad bilden fö= reställer, var och när den tagita samt fotografens namn. S Negativen till tävlingsbilderna skall inte insändas samtidigt som tävlingsbilderna. Däremot bör var= je deltagare själv förvara negatie ven för att efter särskild begäran kunna ställa dem till tävlingsnämn= ens förfogande för reproduktion, 6. Tävlingstiden utgår den 1 ju= nl 1962, före vilken dag tävlings= bilder. skall vara insända under adress: Hallands "läns Ungdoms= nämnd, Halmstad, Hushållningssällskapet, 7, Insända bilder returneras ej, ärskild framställning där= månad i år. Genom fototävli avser arrangörerna att dels sti- mulera ungdomens fotointresse, dels att få fram ett allsidigt bild- material, som kan illustrera den halländska klubbverksamheten. Man räknar med att kunna presentera en ling av de:bästa bilderna tafsson, Ombud i Hässleholms mis- sionsförening samt med uppdrag att kalla predikanter till förening- ens möten wtsågs bagarmästare David Svensson, Föreningen. be- viljade följande anslag: Missiors- sällskapet Bibeltrogna vänner 3.000 kr., Hässleholms missionsförening 1.000 kr samt till den egna före- ningens byggnadsfond 1.509 kr. Ef- ter förhandlingarna konstituerade sig styrelsen med ff, lantbr. Carl Gustafsson, Nyelund som ordf, fabrikör Alfred Gustafsson v: ordf., fabrikör Erik Gustafsson, kassör o. hem.-äg. ... Ruben Christiansson, Yxenhult, "Sekreterare. i Markaryds Brandkårs kamrat- förening - har hållit årsmöte under randeskap av Edvin Söderval dervall som varit ordförande i för- eningen alltsedan den bildadss 1947 avgick nu då han blivit v. bränd- chef.. Till 'hans efterträdare utsågs Malmberg och Kaj Anderston val- des till sekreterare. ' Sten - Persson blev -v, ordf. 'och Sture Svensson v. sekr. Övriga styrelssledamöter blev Åke Blixt, Helge Svensson o. Karl-Erik Johansson. Till reviso- rer utsågs Erik Ekström och Bror Nilsson. Till ombud vid distrikts- och Arthur Melin, > > nd ent Svensk ILotell- Potier föreningen har högtidlighållit ”sin 35-åriga tillvaro." Vid detta tillfälle tiller- kändes dir. Georg Andersson; Sto- ra Hotellet, Markaryd, veterantec- konferensen utsågs Sture Svensson ken för 25-årigt medlemsskap, i samband med de utställningar, som Hallands läns hushållningssäll- skap i sommar skall ordna på olika platser i länet, om sker, Tävlingsnämnden förbe= håller sig fri publiceringsrätt till prisbelönade bilder, 8 Resultatet av tävlingen koms« mer att meddelas i Hallands Ny=- heter samt I klubbungdomarnas egot medlemsblad Klubb- Kamra= ten, Vi återkommer längre fram med ytterligare detaljer om tävlin= gen, Om någon dessförinnan vill ha Tingshila, De insända tä na kom- mer att bedömas av en jury, be- stående av representanter för ung- 'domånämnden och Hallands Nyhe- ter samt med dessa adjungerad fo- toexpertis, Ett antal priser, främst bestående av fotoutrustning, kom- mer att utdelas. Dels k hela + ande upplysningar, kan sådana lämnas av klubblodarra eller av Hallands läns ungdoms= nämnd, Halmstad. — I Albanien har man nyligen flrat nioårsdagen av Staling död, Enligt Tir bildkollektioner att belönas, och dessutom kan extrapriser utgå för enstaka, särskilt högklassiga bilder, Hänsyn ' kommer ' att tagas både till motivvalet och det fototekniska och kransar vid foten av stalnnila nesmärkena på Skanderbetg-torget och vid den :textilfabrik 4 Tirana som bär hans namn, Amerikanska skrhadartörbundet utförandet, d v s bildskä skärningod, = > oo. " Följande allmänna stämmelser kommer att gälla: " 1 Tävlingen står öppen för alla deltagare i den halländska klubb- odlarverksamheten, vilka löst med- lemsavgift för 1961 och/eller 1962, - 2. Varje tävlande får deltaga med en kollektion om tre bilder, vilkas motiv skall anknyta till begreppet ”Modern landsbygd”. Minst en av tävlingsbilderna i kollektionen skall tävlingsbe- 'pa, be=- h som förmodligen den bäst kläde presidenten I USA:s historian. Kbn= -Inedy är enligt förbundets åsikt utan tvekan århundradets stille= dare ifråga om herrkläder H ar betech president Keonriedy » Sovjetunionen väntas cehligt Af. tenposten under mars börja sina elströmsleveranser till Norge från ' kraftstationen t Boris Gleb, Rys- sarnas kontraktförslag känts av Norge och då det under= tecknats av dem börjar strömle= veranserna, har gode Ett pi tolskoit sinall på 'Storti 'Ynglingar fingerade mord i Oslo ov tan utanför Conli- > nental i Oslo, En mån'tog sig om huvudet och föll raklång "i gatan. Något rött flöt 'nedför hans kind. I nästa ögonblick stannade en stor bil vid sidan av "den ? verfallne”, en man ” hoppade ut”öck. lämpade in den”, sandig i bilen, : sorters druvor kom att klassas, och genom lagring av saften fann man att den :i, vissa fall blev av för- bättrad "kvalitet. : Redan tidigare kände man till att skörden måste ske" då druvans skal blir skrynk- "ligt (s k edelfaul) och att druvan då var särskilt lämpad för vinbe- redning, Då, man ville erhålla en druvsaft rik på socker brukade man lägga de plockade klasarna i solen till torkning på halmplat- tor och det vin man fick fram av denna metod kallades och kallas ännu för sekt (vino secco) eller halmvin, När vindruvan plockats och fram- förts till de för pressningen' iord- ningställda ' anordningarna ' följde man ett beredningsmönster som i stort följer det man på de flesta håll än i dag brukar sig av. Na- turligtvis har redskap, maskiner o sv förändrats och: förbättrats helt i takt med den allmärna in- dustrialiseringen och dess möjlig- heter att framställa mekaniska ma- skiner.' Däremot är skörden fortfa- rande m. nuellt betonad och det vill tyckas att plockningen av den ”heliga”. druvan för all framtid kommer att ske för hand om män- niskan 'vill bevara kvaliteten på det vin hon framställer. . = + Som artikelns bilder visar före- kom i slutet av 1800-talet rätt enk- la men ändå i princiy likartade ftedskap som man fortfarande an- vänder sig av. Däremot kan man utan överdrift säga, att metoder- ha vid druvberedningen följer gam- la vedertagna förfaringssätt, men forskningen i inom vinindustrin fort- går . med oförminskad styrka : för att nå fram till metoder som än mer renar de ädlare vinsorterna. De vintyper vi i dag kan inhand- la är inte att jämföra med de som förekom ex i slutet av 15-, 16- eller 1700-talen. Inte ens de billi- gaste vinerna innehåller så mycket nedfall som i de då förekommån- de. Likväl händer det att man kan skönja flagor av skal, kärnor och liknande som ej borde finnas i vi- net .— särskilt i de röda vinerna — men detta beror helt på att rödvinet är svårare att ”rena” än det vita. Detta förhållande torde också ha rått under nämnda år- hundraden, ' : Vinet, gudarnas dryck, har gjort flera segertåg kring jorden och framtiden torde också komma att NH A Tidningen för moderna människor - LAHOLMS TIDNING en allt kraftigare förbruk- | ning av såväl vanliga vintyper som av. rena druvsafter. Och vinsaf- ten är , kanske den — som åt- minstone undertecknad — anser tiktigast utvunna drycken från vin- paakans frukter. [ana Tre absolut trovärdiga vitt- nen; rapporterade händelsen och polisen satte igång en stor appa- rat för : att klara upp brottet. ; hela, var ett skådespel, satt "av sju pojkar som 1 Födelsedagar ” tylle: idag f Jandskamreraren i Hallands län Birger Karlberg, Halmstad. Han är född i'Lid- Hult, Kronobergs län, och avlade studentexamen vid ' Halmstads högre 'allmänna ' läroverk" 1903. Han har tjänstgjort vid Jänssty- relsen 'i Hallands län sedan den 1' juli. 1903 samtidigt som hän bedrev studier vid Lunds uni- versitet, ' där han . avlade jur. kand.. examen 1908. Samma "år antogs hah till e o. notarie; Göta ” hovrätt, varpå han: blev landskontorist 1909, jänsbokhål- Jare 1918, länsassessor 1919 och landskamrerare 1930, allt i Hal- länds län; Sistnämnda tjänst in- nehäade han "till sin avgång ned Pension: 1947. 0 60 år ” i fyller i morgon É Jantbruka- ren ' Oskar ' Svensson, Elestorp, Genévad. Han har'i många år innehaft en gård i Elestorp som en 'son nu övertagit. Jubilaren bor dock kvar på gården. Hån har varit en duktig och arbel- sam jordbrukare. Dödsfall - Joel Kullberg: på onådagén avled hastigt i sitt hem ”poststå- tionsmästare Joel Kullberg, Ve- "satt tofsvipan hade kommit till Edenberga. Sex exemplar av denha vackra fågel uppenbara- "de sig; och man får väl nu för- moda, att våreh är 1 snart an- tågande. mol , 5 ör a Ja Ke & .|förväg hade suttit på en restau- inge, i en ålder av nära 56 år. Kullberg, som var född i Veinge emigrerade i unga år till: Ame- rika, där han vistades några år. Efter- hemkomsten till hemtrak- ten" köpte. han ett lantbruk i Perstorp, Eldsberga. Detta sålde han senare och flyttade till Ve- inge, där han började vid post- expeditionen. För-ett 10-tal. år sedan blev han ' dess förestån- dare, Han' efterlämnar minnet av en mycket snäll och religiöst intresserad människa, ' | . Kullberg . tillhörde - Veinge kommunaNHullmäktige . samt var styrelseledamot i Veinge” 'vat- tenverk och ' Veinge folkparti- avdelning. Närmast sörjande är rang och konimit på att ge skulle göra ”något mord”. ville se hur folk reagerade för en dylik händelse. Från en 'av de två, bilar- som pojkarna ' disponerade" avfyrades ett skott med en startpistol, Där- vid uppträdde pojken på trot- toaren som om han blivit träf- fad, lyfte' en påse, tomatketshup till ansiktet, smorde in sig och sjönk samtidigt. ihop. Därefter kom kamraterna i den andra bilen och tog ”offret” med sig, De körde så fort från platsen, att två fotgängare var nära att bli påkörda. : Alla sju pojkarna satt på tis- dagen i förhör hos kriminalpo- maka, styvbarn: och syskon. Anton ' Larsson. samling. - Lantarbetare Anton Larsson, Dala, Båstad, har efter en lång tids sjukdom avlidit i en ålder av 71 år: Han var född i Västra Karups för- JÄRNHANDELN HAR: BRA VAROR, GODA RÅD; AN- SVAR, SERVICE VÄLKOMMEN TILL HJÄRNHANDELN lisen på Victoria Terasse i Oslo. Polisen ser mycket allvarligt på händelsen och man väntar sig att bluffmakarna kraftigt skall få sona sitt tilltag. - — |väldräktsmönnen i Halmstad fick ej lägre straff Halmstad: Den 23-årige kommunalarbetaren och 20- årige rörmontör i Halmstad, som i.en bil vid Östra strartden våldtog en 14-årig flicka, fick, inte "sina straff sänkta i hov- rätten. Halmstads rådhusrätt hade dömt kommunalarbetaren till tio månaders och rörmön- tören till sex månaders straff- arbete ,och det fastställdes, Bå- da bade begärt frikännande eller i andra hand straffned- sättning och villkorliga domar. Kommunalarbetaren har emel- lertid tidigare dömts villkorligt och i hans straff gällde nu även grov stöld, olovlig körning m. m, Inte heller för kamraten fann hovrätten möjlighet att döma villkorligt. Han hade för övrigt även gjort sig skyldig till vårds- löshet i trafik;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.