"sen (fp): .« la. boxningsentusiaster, vare. : Den berömde italienske upptäckts- LAHOLMS TIDNING — YYrYYTFrYyvV YrtYyCtrYyTYYYYYvYFVYY TTT — ue — vYVTYTTTIrveYvPV Fallet Lennart Risberg ' har åstadkommit om inte ,'en storm så dock friska diskussionsfläktar kring den professionella .boxnin- gens vara eller icke vara i -vårt land. .Proffsboxningens « perma- nenta motståndare ropar på för- bud 'och - dess intressenter och gynnare lika intensivt på' frihet för denna sportgren 'såväl som för andra. Mellan dessa två mot- "Förbud. der: frihet för Proffsboxnlagen Centerpartisten Robert Johans-” son i Dockered, som deltagit i Jagutskottets "beredning av. ' mos tionen, har kanske funnit det bäs- ta uttrycket för deras åsikter, som inte vill vara med om ett förbud. 'v Han resonerar som så, att om " riksdagen utfärdar förbud för professionell boxning i; vårt land, To "Riksdagen gav "slut på onsd > nämndemännen högre” ”löner” " Fångvårdens upprustning skall ”fortsättas enligt riksdagens be- .. då justitieh Solkig. tapet: - ; hälsovadlig? |" ” Regeringsrätten har i ett besvårs- ärende fått att Pröva, huruvida sol- kiga och rfällda tak och tapeter .. vudtitela behandlades, Det blev inga längre debatter beträffan= ib um kan hänföras till så- dana brister, att de medför sani- tära olägenheter för hyresgäster= Ta "de denna'del av föred i listan men däremot vållade mo- tioner om försäljning av en del av LKAB:s ' aktier, om spar- " "främjande åtgärder och om be- : skat av ' gåvor till all- söker sig svenska yrkeskh e till ländska . ringår. - Där” är "dessa poler finns ett d nde folk- skikt som till stora delar' gärna « offrade nattsömnen för' att via radio följa” Ingemar "Johanssons dramatiska ; uppgörelser" Floyd Patterson om världsmäster- skapet alla kategorier, men som : aldrig skulle komma på idén att lägga ut vare sig 10 eller. 100 kr -: för att få chansen sitta vid ring-.. side i en hemmamatch även om” en av . xontrahenterna . i rihgen.« + bär smeknamnet Ingo och boxas: mot en mindre berömd motstån-" dare. Med tanke på det ringa an- talet yrkesboxare i Sverige" och. : det relativt ljumma allmänna in- tresset. för själva principfrågan om förbud eller frihet för proffs- - boxningen, skulle man alltså kun= na tala om en storm i vattenglas. - Riktigt så enkel är emellertid inte denna fråga då den även ta- gits upp i riksdagen, I en 'motion har nämligen folkpartisterna Yng- ve Hamrin i Jönköping och Ing- rid Segerstedt Wiberg yrkat för- bud mot professionell boxning i vårt land. Problemet här disku-' terats ' i första 1 k där ' med . ”'mindre skyddade både för profit-> hajar: och skador än om. de har möjligheten boxas "hemma. Det "ligger realism i.den tanken: och” : eftersom hela denna debatt upp- "stått just kring de riskér' proffs-: . boxarna utsätts för när de utövar sin” sport; eller” sitt yrke, skulle alltså ett förbud, inte fi ågon” positiv verkan i i detta syft FN . Sedan är .det en annan sak, att "det. finns osunda "företeelser av "”männyttiga ändamål livliga me- ningsskiften. rr : I band med att j iet avud- titeln behandlades beslöts också att nämndemännen vid häradsrätterna skall få arvodet höjt från 30 till 60 kr. och" vattenrättsnämndemännen från 40 till 75 kr. . " Höger- och folkpartiförslaget om försäljning till allmänheten av en del av statens LKAB-aktier avslogs även i år. Det skedde efter livliga debatter. Inte heller en cp-reserva- tion,” . vari begärdes utredning av ekonomisk art kring proffsbox-' ningen. Det finns profithungriga människor. som för, sina ekono- miska intressen inte 'drar. sig för att utnyttja yrkesboxare även om "dessa är slut "som "boxare 'eller erhållit skador som borde avhålla . dem från att fortsätta med box- ningen. Det "finns också exempel på hur boxares fr irin-" frågan om försäljning av aktier: i statliga företag, vann majoritet. .. En . högermotion om höjning av skattefria bottenbeloppet. för. för- mögenhetsskatt från 80.000 ; till 100.000 "avslogs i båda kamrarna; Cp-reservationen om särskild skat- tepliktsgrä äkta" makar föll likaså: ag ” En rad motioner om "ändringar i regler för skogskonton avslogs i bå- 'gen blivit deras ekonomiska ruin genom «' a't .' smarta > affärsmän : helt' "enkelt - lurat. dem” genom "sina affärstransaktioner; Betydligt” skärpta regler för "Ecensgivning både" för yrkesboxarnas tävlings- motionen emellertid avslogs med 8 röster mot 7, Marginalen är som ' synes ganska knapp” "mellan" "för- | bud ' och "frihet i' denna” fråga. i- lagutskottet, Till: saken ? ratt det knappast finns. några "speciel lagutskottet eller i riksdagen isin:' helhet. De. flesta" riksdagsledamö "terna är nog ganska ljumm uppfattning : och ” drivs” väl. till ställningstagande i förbudsfrågan mest”. av” hänsyn” till” utanför riksdagen.” ' ALLMÄN LEGITIMERING ' vid spritköp kommer: inte ;.ha. en. så avsevärd verkan i de: större stä- derna, där langningen': och 'misss bruket är svårast åtkomliga, att det finns anledning börja" 'praktil sera det systemet, ariser' Expres- Om man som i Stockholm med dess många syst tiker | hjälpas” att alla" laglydiga' och sköt- 1 samma kunder måste" underkasta delt. de : såväl som' för deras . ekonomiska - | . medhjälpares' enga- gemang borde i första hand kun-' na a åstadkommas. Men det är box- | tens. or; som - bör bära ansvaret för detta. Vi" sar de sig 'inte mäktiga att sane=: ra” bort: :de"osunda företeelserna inom. "sporten; är det Jagstiftarnas "skyldighet att” "ingripa. Ur” "dessa synpunkter” är”det nyttigt” att:en » vaken 7 opinion "såväl .bland all= mänhat som: i Tik I " noga” följer ” vad 8 proffsboxningsfronter > gistreringen visar att skäl för in-' "gripanden enligt nykterhetsvårds-" lagen föreligger. Det är den enda. " framkomliga effektiva vägén. :- "Just det! Och då”kan ;?et inte sig: det eventuella” obehag denna registrering medför för att därmed hjälpa: de. sociala och .nykterhets- vårdande myndigheterna att effek- för . beskattningsvärdet för elskat- för borgerliga elförbrukningen, av- "Ifråga ; om sparfrämjande åtgär- der segrade utskottet som avstyrkt förslagen på alla punkter, Avgö- randet följde. efter långa ;debatter i båda kamrarna. > vation om" utredning ”om avdrag i taxeringen "för gåvor till. allmän- nyttiga: ändamål avslogs efter sär- skilt : livligt me ingsutbyte. iu "från en höjd där inga sikt- » från” Cape Canaveral med en da'h .. Det blev också en stunds ' debatt om ändrade grunder ten; Hr Eriksson i. Bäckmora (cp) hade motionerat : «därom; men ut- skottet avstyrkte," Både denna: och en annan” cp-motion, .om -gränsen slogs. : : ”En/ gemensam cp-" och fo-reser- i-'.andra. kammaren mycket ment ' som . skall "studera :soölen - > försämrande element. förekom-'"" "mer - sändes på onsdagen upp. å ; trestegs' deltaraket. . M " Satelliten: som” benämns: 050 tivt hålla langarnai i schack." > NIT EN NY > CIGARRETTFABRIK skall byggas” i Malmö. - verkning söm hu bedrives i Stöck- holm ”öch "Södertälje 'och 'syssel- sätter 290 arbetare skall flyttas dit, skulle kräva legitimation,' måstef följden också bli att personalen för; varje kund 'skall slå i- en spärrlista. Räknar man verkligen med att detta skall hinnas med annat än på särskilt lugna tider på: dagen?. Men om ' inte -denna slagning i segistren sker, är ju legitimationen värdelös, ty ingen kan begära att personalen skall hålla hela spärrlistan i huvudet. Och minnas alla ändringar. Skall. man ha'en inköpskon- troll, får man göra den generell. Införa en allmän inköpsregistre- ring utan begränsning, och med . de insatser av nykterhetsvård som behövs i de fall där inköpsre- Film om Märco Polo resanden -: Marco- Polo ' och ” häns äventyrliga. resor under medeltiden bör kunna lämna stoff för en film. En sådan är nu också under in- spelning med den franske filmskå- despelaren, Alain Delon t huvud- trollen." Här ser vi en scen ur fil- men med den unge Marco Polo vid echackbrädet; ko tillägger: . ] Gotlä (cp) ” och ” Nog hade det väl gått lika. bra "att tillverka cigarretter i exem- pelvis Simrishamn som i det re- dan överbefolkade Malmö. Men företagets . tjänstemän ville kan- ske inte flytta till en” så liten . stad, och det är som bekant de "som i regel bestämmer. Meesn DEN OMVÄLVNING av det svenska samhället som pågått un- der hela efterkrigstiden har starka provinsiella drag. Om också ledan-- de. stimulantia' tillhandahålles av statliga myndigheter i Stockholm, så är de provinsiella krafterna av utomordentlig ' betydelse för regio- nernas och samhällenas utveckling, framhåller ; ; Västernorrlands ' Alle-' handa (h): Det är Inte bara på det sättet, att vissa områden utvecklas på grund av några: slags- mystiska naturlagar, som styr människor- na. Människorna själva har möj- ligheter att styra. Under den 're- sa i södra .Sverige som en rad norrlandsjournalister gjorde i för- ra veckan trängde sig den tanken. på. Det var en samling högeffekt tiva, nästan förträfflighetsberu- sade,. framtidstroende "som redovisade sina företags och samhällens dynamiska utveckling. Här var det inte fråga ' om, vad man hade råd till eller vad man kunde skjuta vå för framtiden. Här var det i stället ' fråga om, att inte låta möjligh gå sig och silver, 7" - "Den :del 'som 'ser ut som ett hjul mot solen.. De halvmeterlånga an- när .den frigjordes från bärrake- (Orbiting ” solar observatory) gick in i bana 'runt jorden på 560 km höjd och gör sitt kretslopp med en hastighet ; av , 27.360 km/tim. Den ser" ut 'som ett hjul . försett med segel och är vackert" målad. i rött. snurrar också runt för att -segel- sektionen genom gyriskopeffekten skall, få bättre: stadga. "Det är viktigt att' denna" del alltid pekar tenner 'som sköt ut från satelliten ten har också en stabiliserande uppgift. ” pe : Satellitobservatoriet väger 200 kilo.. Dess många instrument skall medverka i 13 olika experiment. Små-TT - Do 36 gånger En patient ”dog” 36 gånger under . en komplicerad hjärtoperation. nyr- ligen "på Alfredsjukhuset i Mel-' bourne,' Australien, men läkarna lyckades klara av varje ”dödspe- riod” 'som stundom - varade i drygt 30 sek. I dag är hans tillstånd en- ligt I läkarna helt tillfredsställande.; s g Ungersk pojke, Laszlo Horvath,' dödades, och en kamrat till. honom förlorade ett 'ben; då de för. en' tid: sedan ' försökte: ta sig över till Österrike via det med minor späckade' ungerska gränsom- rådet.- Det : var i slutet av januari som 'de gjorde försöket att' kom- ma över till Österrike” där 14 fader, bor. . ur händerna, att inte släppa till åt andra, vad man kunde göra själv. - : : Här "råder en skillnad” "mellan sydsvensk och norrländsk uppfatt- ning, som är svår att komma förs bi, en skillnad mellan utvecklings- optimism och defaitism, som möj- lighen har rötter i natur och kyn= nen, ' men som . delvis utgör bak- grunden till den nuvarande struk- turförvandlingen. i vårt Jand, tila lägger VA MN : , Veil in g gren Studiecirkel besökte "= tvättstugan . ”Studiecirkeln i tvätt och tex- gjorde på tisdagen ett intressant studiebesök i Veinge tvättstuga. Där fick deltagarna se tvättens passage 'från”: inlämningen ; via tvättmaskin, 'centrifug och tork- tilvård inom -IOGT 1, Göstorp och a ent tumlare . tills tvätten”. . manglad eller struken var. "färdig + ör distribution, tillbaka till kunden ingen. Särskilt intresse : väckte de tre' olika .specialmaskiner för strykning / av skortor som finns, Dagen 'avslutades . med ' kaffe- samkväm hos en av cirKelmed- leimmarna. . De Våxtorp hos Malte Svensson i dag na. Hyresnämnd i I hac de vid inspektion: av en: fastig- het i 'staden konstaterat" en del bristfälligheter i några av lägenhe- terna där. I en av lägenheterna fann man "att tar pch tapeter: i båda rummen "var solkiga och urfällda. Bristfälligheter” "ansågs" även" före ligga beträffande "två andra lägen- heter. Husägaren ålades av' hälso-- vårdshämnden . vid vite att avhjäl- pa de vid' inspektionen! anmärkta bristerna. Dessa har ocksa undan- röjts. med undantag för den lägen- het, där anmärkningen gjordes mot tapeternas och takens beskaffenhet. . Husägaren klagade. hos länssty- relsen ' över- föreläggandet: Denna erinrade ' om ' de" brister. som” av- hjälpts. Beträffande anmärkningar- na mot tapeterna och taket;! där alltså ingenting 'åtgjorts, förklara- de länsstyrelsen att den ej fann att de angivna bristerna. var av: den beskaffenhet och omfattning att de föranledde sanitära olägent för de, som uppehåller sig i lägenheten. Hälsovårdsnämndens beslut undan- röjdes därför. Nämnden har'emels lertid nu överklagat detta beslut | hos regeringsrätten, Den meddelar samtidigt att den har möjlighet att [| förebringa ytterligare utredning för att styrka att sanitär olägenhet fö- relegat och vill därför ha uppskov föratt utveckla sin talan. ; Den Ava ålder har Sverige varit t indelat i landskap, några av dem är lika 'garhla som vår historia . eller ännu äldre. Inte alltid har de dock haft samma gränser och samma ut- sträckning som nu, Några har varit vida” större, "andra rfindre,' Några har tillkommit genom ”utbrytnin- gar”. även i historisk tid. Det se- nasfe exemplet härpå är Norrbot- ten, ' som först i detta århundrade börjat räknas som eget landskap efter 'att tidigare ha utgjort norra delen: av" det långa kustlandskapet Västerbotten, Under äldre medelti- den omfattade Hälsingland — ett slags 'uppländskt lydrike — hela det då. kända Norrland. Därbortom låg kerna, ett i och ett exploateringsområde. än för tilltagsna "svenska sörlänningar, - än för finnar och. än för norskar. Ännu Gustaf, Vasa envisades att betrakta horska Finiimarken” eller 'Nordka- lotten som ' "svensk domän: Efter I hand gjorde” de, nuvarande svenska landskapen”? Medelpad, "Angerman- land, Västerbotten och nu senast Norrbotten” sin självständighetsför- klaring: (Jämtland med Härjedalen räknades ju i gamla tider till Nor- ge). Det var ungefär som de syd- "amerikanska republikerna: från att först ha varit ett enda spanskt resp st koloniområde frigjorde inom, tid och blev: auto- "Den rakt motsatta "utvecklingen ägde rum i södra ändan av : vårt land, för Sverige. slutade" ju ,den gången med 'Småland, Det var ett antal :små landskap, de så kallade Smålanden: Värend, ' " Finnveden, Njudung, Möre m fl; som så små- naturligt Mirre är "bekymrade : över sina barn. som fortfarande envisas . med att suga på tummen, ”Vi har försökt med något som heter Fin- . ger-tip, vilket han i början tyckte illa. om, men som. han sedan: bad att få. Vanligt plåster har vi också prövat. : Finns det något. effektivt medel som motverkar tumsugning? Kommer de beständiga tänderna att sitta lika snett? Är: det svårt för | en tandläkare att rätta till en sådan felaktig ' tandställning?” skrev z« zen mamma en gång. i Jag måste på det livligaste varna för att. på det här: viset: behandla helt legitima, normala och nödvän- diga 'sugbehov,' som under de. första småbarnsåren måste få tillfredsstäl- "Jas. Det tillhör ett av .de alldeles specifika, för spädbarns-. och' lill barnsåren, "typiska - känslomässiga - behoveny' och - vi som sysslär, med barn ser mycket ofta nervösa be- svär uppträda just: därför att för-. äldrarna +: oförståndigt :: försöker hämma tum-' och fingersugningen. Alldeles givet kan en tvåårings fin- gersugning gå till överdrift, Det är alltså inte' själsligt friskt eller rik- tigt' normalt, om ett barn tillbrin- gar större delen av: dagen - i den åldern med fingersugning ) i stället för att vara verksamt på annat-sätt. Det tyder på att barnet genom en sådan här :självtillfredsställelse sö- ker döva och kompensera .en sorts missanpassning, Det må nu vara på så: sätt, att han känner” sig oväl- kommen ' eller utpetad. .oförstådd, genom att, vuxna, människor läms= Jo, känstobehov nar "honom för ; mycket ensam, "då han ' behöver” närhet och kontakt, eller ' då - vuxna människor "alltför. ensidigt lever sitt eget liv, fram- ställer. :vuxna ” krav, -' uppfostrar, dresserar för mycket i stället för att vara' nära barnet, leka med det, ta det i.knäet;, låta det känna trygg- het utan så m ket krav, överdriven så vtillfredst lelse ”Fingérsugningen i sina ”överdrif- ter, förekommer dessutom” "mycket ofta hos de småbarn, som helt 'en- kelt: har" tråkigt, deräs verksam- hetslust' har hämmats antingen av brist på riktiga, rätta leksaker och sysselsättningsmaterial eller av det skälet att de inte får göra någon- ting, "inte får arbeta sig fram ge- nöm nödvändiga stadier av klum- piga, oskickliga försök, där "den fina inotoriken" d'v s det exakta'finsli- pade ändandet. av :rörel nen och fingrarnas' gripverktyg, ä nu inte tillägnats, : :I många hem glömmer man” att sysselsätthirigsbehovet för småbarn måste tillfredsställas md 'enkla och grova saker på ett i vuxnas ögon illrande och kladd sätt. Anpassar' man inte lekmate- rialet efter: barnets förmåga och har ntan inte förståelse för de smås behov av; kor.takt "och verksamhet så känner sig dessa småbarn också mycket 'ulyckliga,.- vet inte vad de skall" ta sig till, har tråkigt, blir ängsliga och. håglösa och söker sig på ett överdrivet, frenetiskt sätt ut- : Västergötland eller senare: provins: bildningarnsom 'Dal.;och" "Bohuslän, 3 | riges öga var riktat ut mot världen. Fost det: '| föraktliga diket Vättern hade tyd- Av Johannes Gillby ”. ningöm gick upp i en större enhet, vilken ”alltjärat "har namnet 'Små- land, fast den till arealen är Göta- av" närapå tre län :Det - sägs att Smålands inbyggare är de enda av Sveriges alla länningar som inte har | 1ä någon. provinskänsla, De lär allt. jämt i.första hand räkna: sig som finnvedare, värendsbor etc: : Ett. enstaka motstycke "till ”q norrländska provinsiella: självstän- dighetsförklaringarna -: kan . iakttas även långt söderut i Sverige: Dal eller Dalsland, som i funnits. JA lands största landskap och består | i. enheter. medeltidens genare del bildat eget med 'det änn hade kvar sin början av 180034alet. Det har fun-: le |nits ett Vadstena län, ett Finsponga län med flera, ilregel: omfattande bara. några härader. Nu "var 'det- | emellertid fråga 0 n 1. tid | ti ra— till grannen] Föster. SS : Visst: hade! det före: 1600-: talet i landet, men de hade ” omfattat blott mindre. lilla Dal hade under allmänh: än, och sarkma 'var. förhållandet” mindre Öland, som änsstyrelse ända till en administra= - hörde till Västergötland —- ”västgö- tar västan om Vänern” — men som passade på: tillfället : vid något av de- ständiga ' svensk-norska. gräns- bråken: och . gjorde. sig. oberoende d vs blev eget landskap, med eget vapen och allt. Ännu så sent som vid slutet av 1600-talet sämns i of- fentliga - handlingar ett Västgöta- Dal (Slättdal) och ett Värmlands- Dal (Skogsdal). Var gick för övrigt i forna tider Värmlands sydgräns? Ett par mil norr om, dalslandsgrän? sen finns en Värmlandsbro. Tradi- tionen vill veta att här gick den historiska skiljelinjen, Men far man från: Strömstad -österut, kommer man efter "en kort, stund: till en bäck, och över den bäcken. går en bro, som också heter. Värmlands- bro, ' Ända hit till grännskapet"” av Skagerack, säger en. tradition skul- le" Värmland 'ha sträckt sitt välde, vilket betyder att det inneslöt inte bara större delen av Dal utan ock- så” ett ansenligt stycke" Bohuslän. Panna uppfattning "har. också fått en. slags " ecklesiastik - bekräftelse: | när Karlstads-stiftet inrättades mot mitten av 1600-talet,” omfattäde det till en början också det bohustän- ska Norrviken. se r övrigt som landskap betraktade” yl- '| terst problematiska —'-det senare] iv indelni v ny sort, landet , skulle. indelas i för) Itningsområ= den, helst på.så sätt all de nya di .” strikten bler 'ungefärl lika stora. | Byråkraterna, som 'skulle skistera - upp de nya: gränserna, gick an vär- re 'och stökade till gamlå, Sverige på ett sätt” som med.skäl mi kallas : vandalism. Själva det;imelldusven- Ye ska kärnlandet Uppland sty&ades ' " i;tre' delar.; Roslageri.' slogs hop. 'med - det." södermanländska Sö r- törn, två slutna enheter; som s des åt -av; inget. mindre än Hk. u vudstaden ;” själv; > Södermanland; hackades. också sönder .i tre, styc= 4 3 ker. Västmanland fick ett;éget län : — det omfattade ; hälften: av det . > 7 västliga ;-mälarlandskapet, resten, . blev;s en,:'del.: av - Uppland. Andra halvan av I till Närke och: Ör; ningen inte. mindre: än två. hel vinger: Göteborg tog Bohusl Vänersborg ./ Dalsland. + Värmland blev, eget län först i ut 200 talet, förut hade” det : :varit-en de av, Närkes och än (Ör: bro). . Något; senäre utbrötå Jlmt. land och Särjedalen från väst norrland; i norska 'Viken, som sedermera blivit |. svenskt" och lagt' under ' det ni in- : ..De allra flesta; ja vi år nog säga alla av de svenska landskapen,: del i må vara urgamla & som; Uppland och är . dock: verkliga geografiska och fire kulturella enheter, och dessa - grän- ser vilka i okända” tider drogs verkliga | gränser, som se nare. ad- ministrativa. : påfund; stiftsindelningar'. etc. sinte. mäktat 1; och |. sin mycket utpräglad la; trots”att det har” "sin länsstyrelse" i "Västergötland och sin, stiftsindel-: provi skäns-. i | Gotland, . landskap är det bara fyra, nämligen ” Blekinge, Halland, dy Datergötland, och 2 för -: mellan' Hälsingland i'söder och Ängerman-' land i norr, har sina speciella sär | drag,: både i landskapets: struktur: och sin folkkaraktär; dialekt o sv, som inte är lika någon av grannar- nas.. Vi har med avsikt valt dessa två. exempel,' då 'det.i båda: fallen gäller en ”minoritet”, som på flera håll trängs av mäktiga 'grannai Jå 1600- talet kom "emellertid "den " moderna länsindelningen "och gjorde allt 'vad den" kunde. för att fördärva de gamla landskapen; Det var under stormaktstiden; och Sve- 1 i förgrunden ""—'' och provinspatriotism var då okän- |. da begrepp. > För" övrigt! kan "man ibland undra -huruvida” myndighe- terna i Stockholm alla går.ger hade så noga reda'på hur landet i själva verket var beläget; när: de möble- rade om i gamla Svithjod. "Att det stundom var klent beställt med de styrandes geografiska insikter illu- streras då och då av drastiska ex- empel. När det en! gång var fråga” om att lägga ner någon äv de ny-, lagda ' norrbott "Piteå eller Luleå, pläderades i ett sak- kunnigutlåtande ; för." den först- nämnda stadens bibehållande ”med hänsyn tagen' till dess närbet till Norge”! Sannolikt har man; blivit förvillad av den omstä digheten att de då aktueila Nasafjälls "silvergrä- vor tillhör Pite lappmark. Vid un- gefär samma tid kom wästgötasta.- den Hjo, väl ock genom något by- råkratiskt misstag, att förläggas till Östergötland,.'så att' det under'ett halvt sekel i: offentliga handlingar |. talades om ”staden Hio uthi Öster- götland”. Att Öster- och Västergöt- land skiljas åt av det visst icke ligen undgått. byråkratens - upp- märksamhet, Förflyttar vi oss nå- got århundrade framåt i tiden; fin- land med Östersund, vilket senåre dessutom ” som -bör vara'en styggelse för.G senare är den vida större, numefa kanske också. den mest betydatid sedan länge har pågått diskusslök jämte viss förberedande utred om ' ny” administrativ Storkormmunerna ' och storförsaft: lingarna får kanske snart en” möt. svarighet på det område vi här” Bdl rört, Sålunda har. bl a diskutéra mindre” föndertrasode Amen kanterna, eller. med" håll och uppslukade av mäktigar > eller gyn. nade grannar; "Värmland hat. och någon liten remsa till Dal "Kopparberg, medan: "Dalarna ör constrictor svalt Kela' det vida stör. re ' Hälsingland! — ' förutom ' nå mindre«:områden som gått'till få ockuperat . Härjedalen; högst a uppe i norr finrier vi én Pp vinsiell och "administrativ? indelat två långsträckta: landskap» (nt de 'tre) "med 'sträckningen söder. norr;: uppdelade" 'på två län.;med sträckningen öster—väster! Lahds-. hövdingarna i Luleå öch Umök 't62; : i närheten av Trömsö, Bodö och: slön havet. Det'är som om 'deras kollea . ger i Stockholm” och- -Nyköpihig = skulle råda över värmländska byggare och. bohusländska fig! na Förresten -hår det: talats "om! ett nytt län” däruppe,: och fortsätthiå.- gen: skullé förstås "bli" början 1Hé: man har tänkt sig en ny länsstykél- i' Skellefteå, alltså i kustlayid skapet: -tre administrativa centbå;.4 inlandsprovinseri 'inget, fast denjiå ha Evigt kan ej bli det gamlå indelni Tx. ner vi också ett kuriöst utslag av samma” okunnighet, . Vid. 1809" års fredsförhandlingar - med "Ryssland |' var det från början. överenskom- met' att . Kemi älv. skulle utgöra gränsen mellan svenskt och ryskt . Men de k de synes ha haft dålig reda på sig: de förväxlade Kemi och Torne:äl. var och skänkte 'av misstag bort hela området mellan de två floder- na, plus staden Torneå — på sven- Iska sidan om Torne älvs huvudfå.. uppdelning av hela landet, kan dej väl inte betyda annat än det vi-iiu menar med, län upphör att fungerå av - torsdag kl. 19.00 prod, I av Sera vin Håkansson, lr oo vå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.