Parnass = CAroLMS TIDNING — VeYryv Torsdagen "den 15 mare :1962 - tta : w Raitfyllerier . : sö - Forts. från sid. 1. moped "vid det -tillfällé åtalet avsåg, alltså efter kl. 17.00. EN MÄNADS FÄNGELSE : Rattfylleriet med bil hade förekommit den 15 september i fjol, då svaranden, en 25-årig nordskåning, hade blivit stop- pad av en: statspolispatrull på vägen mellan Östra Karup och Båstad. Svarandens bilfärd hade då pågått från en kommun strax söder om Hallandsås . och" på rikstvåan. fram till Karups- korset och vidare västerut. Den åtalade greps kl. 22.15. Tidigare under kvällen hade han i en kamrats bil som passagerare besökt ett kafé på åsen och därvid druckit fyra kaffegökar. Ätalet gällde sålunda även o- lovlig spritförtäning. Detta hade skett mellan halv nio och fram emot strax efter nio. Därefter hade färden ställts söderut med kamraten fortfarande vid rat- ten. Sedan denne inköpt bensin i Margretetorp körde de hem till den åtalade, som ' därefter tog sin egen bil och påbörjade sin så olyckliga färd. Blodprovet visade en pro- millehalt på 1,68. Diskussions- ämnet mellan den åtalade och domaren gällde vid vilken tid- punkt = spritförtäringen: hade förekommit, och trots att doma- ren med sina frågeställningar gav goda möjligheter för den åtalade . att ”senarelägga” för- täringen, "stod han fast vid att förtäringen avslutats omkring lade blivit stoppad av statspo- lisen.' : Vid blodprovstagningen var promillehalten 1,70. Mopedresan, som företogs vid middagstid,.. hade föregåtts ' av en snaps kvällen innan och två å tre snapsar på förmiddagen. Dessutom hade en pilsner för- tärts. Det blev en liten palaver mellan den åtalade och doma- ren, innan den förre gick med på "spritmängden. Han hade dock ingen erinran mot åtalet. Den åtalade hade varit straffad för fyra år. sedan för rattonyk- terhet och körkortet återkallats. Aklagaren yrkade även i det- ta mål på ovillkorligt straff. Domen blev böter 100x4. OMKÖRNING "(ILL - . VÄNSTER STOPPADES . På rikstvåan hade den 20 juli i fjol inträffat en sammanstöt- ning mellan en lastbil från söd- FRIA ORD Hjälp de spetälska” heter-e en folder, som i början av februari distribueras. till hela svenska |: folket... Foldern ingår som' ett viktigt led i den kampanj som under februari--mars genomförs av Röda Korset, Rädda Barnen 0. Centralkommittén. Hjälp Etio- piens Spetälska Barn. Kampen. för att.hjälpa värl- dens c:a 15 miljoner -: spetälska, av vilka 2—3 miljoner, är barn, angår. Varje människa. Dessa sjuka har under årtusenden an- setts obotliga, .utstötts från' sin familj, sitt arbete och sin vanliga - miljö. De har ofta kallats ”de levande begravda”, Numera finns sedan i 15 år till- baka : botemedel .för spetälskan i form: av . sulfonpreparat. . Och kanske det bästa, denna medicin Skåne. lastbilsföraren, skulle: några kilometer mitten av vägbånan, ' ra Halland och en droskbil från Båda bilisterna hade färdats i sydlig” riktning, ”öch som låg först, söder om Laholm svänga in på en li- ten väg till vänster. Då lastbi- len var av stort format (krea- tursbil) fordrades det, för att svängen skulle kunna tas, ati bilen fördes ut åtminstone till " Den efterföljande droskföra- ren, som hade sju damer i bi- len, gjorde gällande att lastbils- föraren först gått över med sin bil på högra vägbanan samti- digt som ändrad körriktning till höger hade visats — det fanns även en mindre väg till höger. Därför förbereddes omkörning av personbilen till 'vänster om lastbilen, - Omedelbart — innan inköpspriset. kostar inte mer än c:a 15 kr per patient och år. De svåra skador, som '. följer på sjukdomen | — sargade och stympande lemmar och det vanställda utseendet som bl. a. framgår av bilderna i fol- dern — kan om" behandlingen sätts in i tid till mycket stor del förhindras eller hävas. Den mo- derna girurgin kan också nu- mera återge dessa stackars män niskor 'rörelseförmågan i sina att vid fem tillfällen ha köpt sprit. och sedan i-sin tur sålt den till personer, som inte fyllt 21 år. Svaranden erkände att han så förfarit men att antalet gånger dock inskränkt: sig till tre. Svaranden hade ej haft nå- gon förtjänst på försäljningen utan endast överlåtit spriten till Rätten utdömde Diktaren Hans Larsson De store lundafilosofen Hans Larsson, som föddes för 100 år sedan, var också diktare. Som så dan är han väl mindre känd än som lärd ' tänkare, men han ägde inte desto mindre <n mycket väl- stämd lyra. Hans debut -skedde vid nogen ålder 1909 med diktsamlin= sen På vandring, 7” Hans Larssons framträdande sol iiktare skedde vid en tidpunkt, då. iet inte var 'vidare ' modernt att ikriva poesi. Typiskt nog övergick Zilhelm Ekelund just 1909 till pro- a och yttrade” i samband därmed sm lyriken: « ”Den moderna lyriken tyder up | Mer. oenbarligen ' på stagnation. ech mer har en ömklig esteticism fått överhand. Den pikanta senti- mentsb len är det ståend mat, Dessutom diktar man om alle-" handa dyrbara föremål, såsom ädel-'' stenar med passande namn, kera- miska och möbelrariteter, ja, med husgerådsting.”. a ” " En stor del av den samtida lit- teraturen gav också ett patetiskt och överlastat intryck, som menligt påverkade dess Hvskraft. Lyrikerna verkar skygga för att dikta om ”fri. het och tillrättalagd verklighet”. Det är en följd av artificiella stil- ideal. "Poeten röjer en olycklig bö- jelse "för att skildra skuggupple- velser ' och . erotiska . erfarenheter, medan 't ex. naturen avvisas som ovärdigt ' föremål för diktarens sö- karljus. Anders Österling varnade; ”Oförmågan att friskt förnimma natur har i alla tider varit dåliga : tecken, och medan vår svenska må- larkonst årligen bjuder. ny, monu- mental natursyn, står den svenska lyriken. halvblind. bak ' brillorna. Man - vet ofta namn på de säll- sammaste ädelstenar, där man in- ie har. reda på de enklaste nor- te-' . Professor Ho nius skyggar inte" för” de tork - gaste objekt,” =: 7 Lyriken hade blivit som ett den stagnerande 'livskänslans - vatten, Och detta vatten borde:som floder söka sig till havets, solens och de blånande rymdernas värld. / SS "Det var alltså” i denna '”lyriska miljö”, . som : Hans -Larsson fram- trädde. med På vandring. I lugna hexameterverser möter här skaldens längtan och kärlek till den skån- ska Söderslätt, där han vuxit upp. ; De ädelstenar , skalden ' finner i naturen är inte slipade, men oöver- träffade ändå: Daggdroppar. Ä Daggfrisk låg där en äng.vid bry- "oc net; stigen jag följde; än låg: : morgonskuggan i ro, och redde sig makligt. - lämna” sin. bädd och begynna, åter- 7” ooo. —. färden för dagen. ' har, du "känt som jag kände > det "då, hur: vart väsen i skogen var mig i Sö . | stilistisk omedelbarhet, Av fil. mag Mats Bramstång Här möter läsaren e ett friskt och klart stämningsliv, vårliga -. slätt- i landskap med bondgårdar och dun- "gar, ensliga stigar, sinnesro, I mått- fulla, harmoniskt avvägda hexame- terstrofer framtonar den Söderslätt, som med sina vida, obrutna linjer, sin helgjutna stämning är ett med .hexameterns tor, på en gång en- kel, värdig och" högtidlig.. Denna samklang mellan - yttre och 'inre form 'återfinns' redan .i den första dikten i samlingen, Slätten jag ser, präglad av bred och storslagen ro. I övrigt passerar 'i På vandring "årstider "och dagens stunder revy. Det är bara Hans Larssons språk- liga fantasi; som ' enligt en del kri- tiker inte fyller måttet; Den. flö- dar med alltför ringa kraft, Skal- den . har :inte -heller:, alltid för- måga att. ge sina: intentioner och tankar: önskvärd . poetisk Ppregnans, vilket inte sällan beror. på en bris- tande” språklig. 'otvungenhet. Den är onödig i många fall, eftersom de bästa dikterna i häftet just vi- sar. att skalden har resurser . till -som inte störs av tvekan eller val. s Hans Larssons förstlingsverk i in- om lyriken blev sålunda , mottagen med glädje vid en tid, då enkelhet och "måtta annars inte ' var” högt skattade . bland. poeter," På "vand- ring. var. inte filosofens : sista bi- drag till den svenska litteraturen. Den följdes av romanerna Hem- mabyarna och Idéerna i Stabberup och av novellsamlingen Per Ståst- . dräng och de andra, so oc För dem Som lärt känna Hans Larsson - som. en , utsökt prosa- konstnär, . i arbeten. .som Studier och meditationer, Intuition, Idéer och makter, stod det klart att han äg- de också en djup och äkta lyrisk känsla. Det föll sig därför natur- Katolicism som'rör på sig .: De amerikanska jesuiternas tid> ning ”America” har nyligen i en uppmärksammal artikel skarpt, gått till rätta med de högerextremister - som vädrar kotnmunism i varje so= cial strävan. 'Detta betraktelsesätt anses vara oförenligt med en ka= tolsk tro. . ” Detta innebär en dom över Mc- Carthyismen . som under: sken av antikommunism angrep varje fram-= stegsvänlig reform och som bränn- märkte allt + dess talesmän Inte tyckte om soni ”oamerikanskt”. " Det! intressantaste är emellertid att det samtidigt innebär ett av- åtåndstagande. från den slags po- litik "som. katolska ' kyrkan själv med seg. konsekvens förfäktat. Det , är inte helt. utan orsak. som kato- lism: i. vida: kretsar : världen, runt — inte" bara bland protestanter — kommit att . bli synonymt med reak= tion. N : "Uttalandet är. betydelsefullt ' om man ser det i "samband med andra händelser på senare tid, t' ex i Ita lien, där Fanfanis kristligt .demo= ' kratiska parti skaffat sig parlamen- tariskt. stöd av: Nenhis ' vänsterso- cialister, . givetvis inte - utan kon- i på det socialpoli om=. "rådet. ” Denna '. vändning > har. där» nere "kallats ”öppning' åt ”vänster”, a vilket klingar. som en fanfar, ...'- I och för sig är det naturligt” att; deta är just i Amerika” som man maår= kerar en omsvängning; det är' näms > ligen där ,som den. katolska ' an= knytningen till reaktionära strävan=" den fört "fram till sina” mest Av>' skräckande' resultat. I den. latin= amerikanska världen där bristen på : stabilitet varit det enda permanen= ; ta har. katolska kyrkan: vid. varje ny. omstörtning konsekvent: stött den sida som velat garantera Stne tus quo. -Under'sken' av att vilja bekämpa kommunismen har de ka- kl. 21.00. denna skulle genomföras skul-|59 dagsböter å 8 kr. liska trädslag. — ”Det vore i stäl- väntan till mötes och trängdes intill | ligt, att han även skulle pröva ver- tolska politikerna ' motsatt sig: var- Åklagaren fann styrkt "att le, enligt droskföraren, lastbilen 'et just önskligt, att de banala tin- 20 mig. sens uttrycksmedel; att han gjorde | je reform som kunrat förbättra de promillehalten 'i den åtalades ha visat ändrad körriktning till DEKLARATIONS- gen finge leva klarare cch rikare|och gav. mig följe, gav mig nycklar det med framgång är också tyd- stora 'massornas förhållanderi . En blod vid körningen varit så hög, att han därmed kunde yrka att svaranden fälldes för 'rattfylleri och ådömdes' urbota straff. Domen kom: att lyda på en månads fängelse. te "]liten omfattning.. Skadestånds- HADE GLÖMT KLOCKAN s Det tredje rattfylleriet hade förekommit vid Såghuslund på vägen mellan Laholm och Ysby. Där hade en Ysby-bo färdats på moped lördagen den 9 sep- tember "i fjol på hemväg från vänster i stället och omedelbart börjat att svänga åt det hållet. En : sammanstötning hade blivit följden, men skadorna hade tursamt "nog" inskränkt 'sig - till endast materiella: och av rätt anspråken löd på dryga 500 kr. > Lastbilsföraren hade en. helt annan version att lämna av körningen. Han sade sig inte ha varit över vägens mittlinje ens med högra ihjulparet och att han aldrig haft någon höger körriktningsvisare " tänd utan tit. att in uppta inkomst av tjänst till ett sammanlagt "belopp "av'.1.558 kr och därigenom : fått 523 'kr' för låg skatt: Svaranden hade ej haft tillfälle att "inställa ' sig, men han, hade erkänt förseel- sen. Den självdeklaration han avgivit vid det aktuella: tillfäl- let hade kommit först efter an- maning och var då synnerligen bristfällig. Sålunda hade det ej yrkats några avdrag, ” - BROTT : CEn laholmsbo häde tänderlå- "sin "självdeklaration varken än förr i svensk lyrik, En fri ge- och rätt till vrår och till. gömslen. | Spriten och. tågresorna” Av Märta Leijon AE EEEENES "Det talas ibland om att "den ena handen inte vet vad den andra gör. Detta slår in på det förhållande att nästan samtidigt som man agi- terar för: att folk inte ska köpa Sprit” åt ungdom började regerin- 1en fundera på att sälja sprit på veringslokalen mö. igen förlorat på arrangem»nget känner jag inte till, men jag skulle tro att det är 'åt- skilliga som besöker den välskötta baren där än det.var förr då de resande :lämnade väntsalen föratt söka ' ett - matställe där -berusade ännisk inte störde trivseln, Det | 1962 åfs upptakt "- större nederbörd > än. notmälmärsdeå STOCKHOLM (PRK) VN Året började med en nederbörd under januari, eller: torsmånaden, som det fordom hette, som för hela riket uppgick till 131 45 av normal- värdet. Det får man veta i Sveriges meteorologiska och hydrologiska in- stituts nu föreliggande statistiska socialförsäkring har för dessa me- ningsriktningar. framstått som halv om inte hel socialism. Detta rahia= - ta sobialisthat har, numera utmyn- -. "| nat. i. raka motsatsen var avsett. Kyrkan "ock -de -politi- ker den "stöder har' klart markerat gen, som på Cuba, är det .därför . förklarligt or de tar parti för den. i grunden impopulära kommunis- ' "men ”eller, rörelser 'sont' strävar åt samma håll. Hur” skulle man an-' nars' kunna förklara att Castro och hans lilla guerillaskara nästan mot-” H st 3. s Be tågeh. De svenska järnvägarna är bearbetning av. väderleksrapporter. ståndslöst kund ta: m. kten å sin arbetsplats --i'- staden. - En |endast den vänstra, vilken tär |för erlagd kommunalskatt eller | fina, . även om statioushusen och |går inte att skylla på 'att man villlna från nämnda måndd. sockerön? > naken Pär statspolispatrull " hade " stoppat ides 30 meter före 'avtagsvägen. pensiorisavgifter. m. m. värtsalarna sköts under: all kritik | hindra folk dricka medhavd” sprit. Nederbördsfördelningen uppvisa- + De' svårigheter som nya: vi ridens svaranden kl. 15.45 och vid det följande blodprovet hade han en promillehalt i blodet av 2,24. Redan på fredagen. hade det förekommit en avsevärd sprit- förtäring, ca 69 cl, och omedel- bart efter det svaranden kom- mit hem från arbetet på lör- dagen, omkring ,kl.. 14.00, hade han förtärt 10—15 cl - brännvin jämte tre starköl. Nu var det så olyckligt att den åtalade ha- de glömt sin klocka på arbets- platsen, och därför blev det färd in till staden med moped för att hämta denna. Det var på denna mopedresa som polisen ingrep. Åklagaren yrkade på att den åtalade skulle fällas för ratt- fylleri och följaktligen ådömas ett urbota frihetsstraff. Rätten .utdömde dock inte nå- got sådant, men i stället blev det 100 dagsböter å 10 kr. FÄNGELSE FÖR MOPEDFYLLERI . En laholmsbo, som färdats med moped på kvällen den 11 augusti, i fjol, hade stoppats i sin framfart på Danska vägen av en patrullerande polis. Den åtalade hade åkt mycket ving- ligt, ocH vid det följande be- söket hos läkare för blodprov visade promillehalten hela 2,46, Svaranden erkände att han den nämnda dagen druckit omkring 15 cl. sprit på förmiddagen och middagen och sedan vid 16-ti- den ytterligare 25 cl. Då han blev stoppad av polisen med- förde han en del sprit, och den ansågs förverkad. Aklagarens förda talan avsåg såväl rattfylleri som vårdslös- het i trafik och han yrkade ett ovillkorligt " fängelsestraff. "Den åtalade hade vid två. tillfällen under 1950-talet avtjänat straff för rattfylleri på tillsammans sex månader. Domen nu blev 43 dagars fängelse, - la "MERA MOPEDFYLLERTI Den; för dagen siste rattfyl- leristen ' var, hemmahörande i Veinge och var 64. år gammal. En av de i personbilen åkan- de damerna redogjorde för sin uppfattning om händelseförlop- pet, men hon hade rätt få ab- soluta åsikter. Både lastbils- och droskfö- raren, som var ägare av resp. 500 kr. i böter utdömde rät- ten för denna förseelse. PLANKNING VID FESTPLATS Två värnpliktiga från Göte- borg hade i december i fjol för TIVOLIARBETARE I SLAGSMÅL | fordon, hade haft körkort och trafikkort i omkring 35 år. Resp parter: hade rättegångsbiträden. Dom i målet faller den 28 mars. Rätten hade att ta ställning till en misshandel som en och samme person utfört i mitten av oktober månad 1960 i.sam- band med att ett tivoli besökt Laholm i anslutning till mark- naden, Den åtalade, som var hemmahörande i stockholms- trakten, tillhörde arbetarna vid tivolit, och även de två perso- ner han misshandlat ingick i arbetarstaben vid detta. Atskil- ligt med spritförtäring, både på svarändens och målsägarnas si- da, syntes ha - föregått misghan- deln, Denna hade i båda fallen skett på ett kafé i staden, den 18 okt. hade svaranden utan vidare tilldelat ene målsägaren ett kraftigt knytnävsslag över ena ögat, så att ögonbrynet skadats och blodflöde uppstått. Dagen efter hade svaranden på samma kafé träffat på den and- re målsägaren och då, också utan: synbar anledning, utdelat flera kraftiga slag mot honom i ansiktet. Svaranden hade en sådan 'kroppskonstitution = att li han syntes ha synnerligen go- da fysiska förutsättningar ' att utdela ordentligt hårda slag. Den åtalade hade inget min- ne av det han var åtalad, för, men han bestred inte att det en av målsägarna, närvarande avtjänar vaktades av tvenne poliser vid åtalade är för närvarande om- stalt. avsikt "att besöka en offentlig dansbana i södra Halland och därvid ta sig in på densamma utan att betala. entréavgift., De hade ' också lyckats komma in på platsens” ytterområde, men när det blev fråga om att visa fram händerna; där de besöka- re som betalade entré fick en speciell stämpling påsatt, de oförstående för medgav därför att de plankat in, Båda svarandena hade er- känt vardera till 10 dagsböter å 2 kr, var detta och skriftligen och dömdes TRAFIKMÄL I ett trafikmål dömdes den åtalade till 30 dagsböter å 20 kr. Han hade där Veinge mynnar ut i Rikstvåan i Lilla Tjärby, korsat huvud- vägen med sin personbil och till denna oförsiktigt, 1 kommande lastbil hade kört på släpvagnen, Svaranden erkän- de men ville dock göra gällan- de att lastbilsföraren sannolikt | haft för hög hastighet och att han med en liten undanman- över lätt kunnat passera sva- randens fordon. vägen från kopplad släpvagn så att « en . norrifrån « En knäredsbo hade i höstås färdats på moped på Rikstvåanh : Genevad och ' därvid tänkt svänga av vägen till höger. Hah gjorde dock försöket så oför- siktigt att han inte i'tid upp- märksammade en bil som för- beredde omkörning. Som en reaktion var riktigt, Det kan nämnas, att ! svängde ihan snabbt tillbaka till som var | vänster men inte på bättre sätt hemmahörande i Halmstad, för än att han körde omkull och frihets- ådrog sig förhållandevis svåra straff i Malmö o. sålunda upp-!skador. : av denna upptäckt Svaranden hade erkänt skrift sin inställelse i rättssalen. Den ligt och dömdes till 20 dagsbö- 'ter å. 4-kr. händertagen för: vård på . an- trafik. för ovarsamhet i Det sista målet för "dagen Rätten dömde den åtalade till "gällde en kollision vid Hästtor- i de flesta fall. Konduktörer och annan personal på våra järnvägar är allmänhetens vänner. och jag undrar just var i världen man får se sådan tjänstvillighet mot gamla och sjuka, utan drickspengar, som man får se på våra järnvägar, Och trots den lössläppta spriten är det inte ofta man får se berusat folk så tågen. Det är huvudsakligen fot- bollspubliken och viss annan pu- slik vid idrottsevenemangen som 'kämmer ut'”sig.: På de vanliga tågen och även på de stora snäll- tågen är de resande fint folk som inte skämmer ut någon. Alkoholis- ter har i allmänhet . inte pengar till långresor. . Ett tag var väntsalen i Alvesta ett verkligt fult hål, där berusade människor fick sitt rus i den tred- je klassens servering som då fanns där. Nu, sen man stängt till den dörren i väntsalen som gick till pilsnerserveringen, ser man sällan några berusade där, Om man i ser- Detta förekommer inte i någon så- dan utsträckning att man har obe- hag äv det. Har någon sprit tar han en slurk ut pavan inne på toalet- ten, Så diskret blir han. inte om det serveras' starksprit på tåget. Vin får folk ju redan köpa och det torde räcka, åtminstone för utlän- ningar. Vi vill inte ha de fridfulla tågen. fördärvade och . omvandla- de till paralleller på färjetrafiken mellan Sverige och Danmark. Där får man skämmas - så. mycket för svenskar och hur de kan' bära sig åt att den skammen borde räc- ka till också för reformatorerna inom SJ.. fo Vill man | göra våra järnvägar impopulära, vill man sänka intäk- terna riktigt ordentligt så skall man servera sprit till de resande. Re- dan nu är det allt. för många som tar bil tillsamman eller tar egen bil i stället för att trafikera järn- vägen, Det hade inte blivit så om man på SJ hade rustat sig det all- . RESULTAT I: RYMDEN. sve UR JORDEN Ce ; | garna är det inte någon offentlig "| Spritserveringen är väl att då skul- : | le turisterna, de fina från utlandet, » få lite stil över sig, ' de icke så värst stora variationer mellan de olika landsändarna. Den relativt - sett . största - nederbörds- mängden föll i norra Bohuslän samt de delar av Dalsland. Där föll något mer än dubbla normal- mängden; I östra Småland åter upp- stod ett underskott som i ett om- råde norr om Kalmar uppgick till 40 å 50 90. Eljest höll sig de lokala siffrorna ganska” nära riksgenom- snittet, s - Medelnederbörden för hela riket var under januari 55 mm, vilket som nämnts utgjorde 131 & Fo av det för 1 an- de siffror var för Norrland 48 mm och 123 &, för Sveland 61 mm och 136 2, för Götaland 70 mm och 137 2&, för Hallands län 101 mm och 142 & samt för Södra Älvs- borgs län 103 mm och 141 9, ra minsta till den stora semester- trafiken när den var beslutad. Det var ett inferno att åka tåg då. Det går inte att beskriva. Det var full- komligt vansinnigt med trängseln på tågen. Jag hade inte själv nå- gon bil men om jag haft en skul- le jag aldrig mer ha åkt tåg under : sommartiden. Järnvägsvag- narna blev också tomma även om vi som inte har, bil måste använ- da dem, Vill man ha folk att av- stå från att åka tåg, vill man mis- ta den verkligt fina personal man nu har på tågen, så skall man ta till spriten för att klara tågens fi- nanser.: Jag skulle föreslå att man i stället för att ta till spritservering för att locka "resande genomförde en omsorgsfull städning och väd- ring i våra stationshus. Nu är det ett inferno att sitta och vänta på tågbyten, särskilt vintertid när man inte kan vara ute, Våra stations- hus är så lortiga och nerrökta att de är en skam inför hela världen. Vad lorten och odören 'där' ska- dar trafikanslutningen till järnvä- statistik på. Den ena trösten med bli så luriga att de inte såg smut- sen i.väntsalarna eller 'uppfatta- de odören; Men lite vett skall man väl ändå ha på SJ. Att fördriva ont med ont går inte, Det är inte rätta sättet när man vill 'ha bra resultat, Låt oss agitera mot' sprit i. till "både . unga och" gamla. Någon gång skall :väl det svenska folket katoliker ,står inför nu hade i Eu- ropa nått ett akut stadium redan gen hotade att totalt svämma över såväl Italien" som. Frankrike.' Det var hårda fakta som då tvingade de katolsk partiernas I i att tänka om och. gå in för en ”poli= tik som” på ett avgörande sätt bi- dragit till att avvärja det" komräu= nistiska hotet. ”Öppningen åt väns- ter” synes därför faktiskt vara den” : politiska katolicismens nya giv.: När Galilei på”sin tid tvingades att avsvärja sig sin uppfattning at! det är jorden-som rör sig runt sö len och inte tvärtom, påstås han ha yttrat: Och dock rör den sig. Det” dröjde länge innan kyrkan rörde på sig och erkände. sitt misstag. Om den nu rör på sig igen och över ger sin tidigare reaktionära "atti> storisk betydelse. Men i en hier; ki som den katolska dröjer det i i nan intentionerna nått från toppen och ut till dess. otaliga språkrör. Hinner den i tid undsätta de vack- lande ställningarna i Sydamerika? + Och hur skall den återverka i Spå- nien och Portugal? | : . Sand Parodisucces - Den franske kornikern Henri Tis: sot har gjort en enastående succe med sin parodi på president de : Gaulle, Numret” som också inspel - lats på platta har nu sålts i en mils" jon exemplar, och Monsjaur "Tissot - ses här med en jättestor vinflaska - med vinhängande check som hån fått mottaga i pris för sin succes, ill vad. det .': sitt ' bakåtsträveri "varför 7 de stora ; , . nism” "och reformvilja: I kritiska tä-.. | 1945 då den kommunistiska flodvå= >" tyd så är det. en händelse av hi- | > Även här var det mopeden som utgjorde motorfordonet och den, mer eller mindre vingliga för- den hade förekommit mellan Veinge och Edenberga, på vil- ken sistnämnda plats den åta- a | hjälp” hos. hela. svenska folket, N na. cv ingår : ett » inbetalningskort till |. GCy nna LT:s annonsörer , händer och fötter. är inté detta sjuka” livsmod c och. ge dem en värt en insats? : : chans, t. ex. genom yrkesutbild- Men det räcker, inte bara ' att ning, . till social återanpassning kampanjens gemensamma .post- bota sjukdomen fysiskt. Det gäl- li Fn EN ut giro 900062, Tea : s ler: också att återge: de f.d. I foldern, som nu. väljar om get i Laholm, där. två bilar : sammanstötlt' och mindre plåt- ÖVERLÄTELSE .skador uppstått, . Svaranden i AV SPRIT | "målet, en laholmsbo, dömdes En' luholmshbo var åtalad för. till 15 dagsböter å 5 kr, : 75 dagsböter å 2 kr.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.