YYrYeYTrTYTYVYYTTTIYTYYTYTYYYTTYYVYYTTFYTYTYTTTYTTYTTTYVTYYYTYTTFETTYTYTTYTV TrerveTVETV "Torsdagen den 13 mars 1962 Halmstads bostadskö växer trots ökat bostadsbygge aka Halmstad fick under 1960 ett tillskott av 521 nya lägen- . heter med 1.983 rum och kök i 127 nyuppförda fastigheter, : varav 87 egnahem” och 10 hyreshus. Bostadstillskottet är .det största sedan 1946, då man var uppe i sammanlagt L802 nya. rum och kök -och 1959 då det rörde sig om 1.855. Men 1960 var antalet nya lägenheter endast 394 och sam- > manlagda antalet rum och kök' 1161. Trots de betydligt bättre siffrorna för 1961 har emellertid bostadssituationen inte förbättrats. Bostadskön har tvärtom ökat med omkring 500 bostadssökande från 1961 till nu, Nytillskotten v . lägenheter slukas i stor , utsträckning av folk, som fbor i saneringghus, som' får lägenheter I de nya husen. ' Genom rivning av bo- stadshus försvann sålunda i fjor 225 bostadslägenheter, motsva- rande " nära hälften av nytill- skottét "på 521 'st. Inflyttningen till. Halmstad är f.'n, stor och läget 'på , bostadsmarknaden kan inte betecknas som bättre utan snarare . tvärtom. . Man . räknar med att 'över 2.000 i bostadskön är ' folk, "som saknar lägenhet, ungdomar som vill gifta sig och folk som har sin verksamhet i Halmstad men familj på annat håll, då 'man inte lyckats upp- bringa bostad i Halmstad. Det ''stora- saneringsprojektet på stadsdelen Nyhem går raskt vidare. Det rör sig om ett arbe- te på sammanlagt 30 milj. kr och ett, nytillskott på 500 lägen- heter, vilka emellertid i stor utsträckning utgör ersättning för de lägenheter, som försvun- nit genom rivning av .kåkbe- byggelsen' i stadsdelen. Halm- stads fastighetsbolag: håller bl. a, på med 'att uppföra ett. 10- våningars hus, det. högsta hit- tills i Halmstad, som glädjande . nog sluppit. från: ”skyskrapor” - 1 nybebyggelsen. 10-våningars-. huset . ligger. vid Muraregatan, men trots sin höjd blir det inte mer än' 36 lägenheter. i det, Idrottsplatsstyrelsen' redovisar i sin "årsberättelse ör” 1961. ett; medlemsantal i stadens idrotts- föreningar på 9.262. och intres- santa” siffror ' från ' idrottsplats-' anläggningarna. Sporthallen - har, sålurida haft "rekordpublik "med ! . icke mindre än. 70.346 åskådare, : men". det ”gkall. dock; anmärkas, att ;20,000 har: räknats in» wid, köpmännens .kundmässa. Hand. | lens åskådaresiffror med 31.158 men så är ju Halmstad. också jen av landets främsta handbolls- städer vad publiken beträffar med publikrekord på 2.656 per- soner, satt den 8 nov. i fjor. Fotbollen på Örjans vall visar fina siffror för fjolåret tack vare Halmias topplacering i se- rien, Årets högsta publiksiffra nåddes i seriefinalen mellan Halmia och Öster den, 13 augusti med 12.165 och närmast kom Halmstads BK-Halmia : den 7 maj med 12.000 och Halmia— Gais den 14 juni med 11.155. Örjans vall, hade i fjor 96.861 åskådare mot 42.624 året före. » Ny simhall står högt på det kommunala. — nybyggnadspro- grammet i Halmstad. Det omo- derna varmbadhuset, som sak- nar simhall, stimulerar inte publikfrekvensen, som år efter år sjunkit. 30.000 bad per år med stadens 'invånareantal på nära 40.000 gör inte ett bad om året per halmstadbo, då man i städer med simhall räknar med 4—5, varför behovet av ny an- läggning med ' modern 'simhall framstår ännu tydligare, fram- håller indrottsplatsstyrelsen. .- Stadsingenjörskontoret'' kan i sin årsberättelse. till, 'stadsfull- mäktige rapportera det intres- santa faktum att Halmstad som första ; stad i. Sverige fått "ett! I program för 'detaljmätningsräk-' ningar inom stadsmätningen på: matematikmaskin; ;>' Kontorets" konsult -i databehandlingsfrågor! tekn. lic. Arne Håkansson vid: för 'matematik,; har” upprättat? programmet, "varigenom; stads-: ingenjörskontoret' får möjlighet! att succesivt genomföra en länge” avsedd ”modernisering” av - det störa » antalet ; äldre : tomtindel-) bollen char” dominerat. sporthalr” ningar, som saknar koordinater. 1 Det är på tid att. sjömansyrket - > verkligen: I diskussionen om rekr ytering och utbildning i inom sjö | ”mansyrket” har : efter hand” blir ett yrke | den: synpunkten mer och mer "trängt i förgrunden. , att det är på tiden att pjömensyeket, : verkligen | blir — —'ett yrke. Det-är Svensk" Sj arts Tid ” ning som gör detta'konstateran- de i en kommentar till en de- | batt nyligen i Nautiska: före-, ningen i"- Göteborg, "där. syn-' "punkter: och: förslag kom . till: . uttryck, aktuella långt utanför sjöfartskretsarna.: Sjömansyrket skulle med: andra ord bli” nå- gonting som inte vem som: helst händelsevis ger sig in på och" sedän, lika händelsevis lämnar utah ett yrke med fasta kontu- "rer, klara kompetenskrav och "allmänt erkända befordringsnor-" mer på grundval av 'dessa kom- petenskrav, inte blott för befälet utan även inom manskapsgra-- ” derna. Om debatten i Göteborg berättar den citerade tidningen: En sådan målsättning formu- "programs "öraktiska genomför, randev tova Vad: speciellt! -sjörsansufbild-” ningen ; beträffar 'gav : kapten Hagströms önskemål och direk. tör Lyckes- anslutande. redogi relse för: de linjer, efter” wilka man för närvarande arbetar: i "syfte”att nå det" istort” sett” ge-" ”mensamma målet, ett intryck-av att vad som förestår är ett steg . över från en välmenaride men endast halvgenomtänkt början till en. klar och realistisk mål-. sättning: . organiserad: utbildning: för alla med'en 'påbyggd 'sjö- mansskola, som ger werklig. yr- keskunskap "och. eventuellt; etti oe system med ' "Färlingsavtal, för manskap. I Även om, man, på denna” väg man, som ännu lever och har tre lerades och erhöll t. o. m, i nå- :« (i förening med en omdömesgill .. gon mån en avslipning, Kapten 'Tore Hagström från Malmö. ringspropaganda) kan . hoppas "presenterade ett överraskande 'att minska avgången trån yrket färdigt och med stor kraft och inlevelse framfört program till avhjälpande av de för varje år . mansyrket i viss mtsträckning alltid kommer att förbli ett ge; sv. AR: Den kvarlåten skap ' som allt 'påtagligare bristerna : be- ! träffande både manskaps> och. nomgångsyrke. Därför förefaller "befälsutbildningen liksom också beträffande rekryteringsgrun- derna. Både föredraget och den ' efterföljande debatten" bjöd på ett underlag för' övergång till ' en mångfald uppslag och idéer och spände över en bred front, och säkerligen såddes ett gro- bart frö till fortsatt menings- utbyte på grundval av delvis nya utgångspunkter, Viktigare: man kan skönja ett praktiskt 3 dag " KRISTOFER Solen går upp kl. 6.32. och : ned kl. 18.12. "I morgon : "HERBERT 7” . Solen ” går upp: kl. 6.29 och ned kl, 18.14, : "och kl. 18.30 i Gamla ji Hasslöv. : ; och rätt adresserad rekryte- är det. nog realistiskt att med direktör Lycke förmoda att sjö- också förslaget befogat att sjö- mäånsskolningen får en 'sådan sidouwtbyggnad att den kan ge något annat praktiskt yrke. "Våxtorp - Missionsdirektor Birger Pernow " håller passionspredikan i dag kl. , 14,30 i Godtemplargården, Växt Våxtorp, SLU. Skottorps SLU-avd, - har haft tävlingar. I ”Känn Ditt distril Knutsson. I Nutidsorientering blev posultaten: 1) Gerd Jonsson 6 p., ) Karl-Gustav Knutsson 5 Pa 3 EolBritt: Johansson, ia. - U NV SEO NR Silluetter | eller svart och vitt skulle tavlan härovan kunna heta. Den visar ett avsnitt av Skrea strand i vinterdräkt, ögat men inbjudande endast vinterbadare till dopp. Snön är strödd över sanden, över fastlagsbullen. Som en betongmur sträcker sig södra piren från land ut och förbi fyren i inlop; . nm z tre cyklande pojkarna tycks också ha fascinerats av den vackra vyn. snäckorna och tången likt pudersocker pet. Tavlan är onekligen tjusig och de vackert för ." Förstå mig fel! dotter och dessutom en fet gås, som hon tänkte ge till en släkting. . På hon ingen lust'att betala. ' Vid stadsporten hejdades hon av en vakt, ” — Har ni något tullpliktiot? . — Jag har bara den där gåsen Tekniska "högskolans institution” N med mig, sa bondgumman och pez kade "med tummen mot bakvagnen |” där dottern satt, rr > En sån söt liten gås är inte tullpliktig, svarade vakten. galant och nöp flickan i kinden. . Och , utan vidare kontroll åkte ekipaget. vidare, : oo Pappa, vad menas med i skarpa skurna drag? >. : ;— Det får man sätt när, m n övergår att raka" sig med kniv. 5. . Juridi ska. ett något högre arvode. Alla brev : torg 4, Stockholm, småskolan, : ”. blev de bästa resultaten: I - -|4) Gerd Jonsson :30 m, 2)" Tor- . | björn. Falk 2414 p,, 3) KarlGustav skar la spörsmål Under 7 denna rubrik besvaras fu- ridiska "frågor av allmänt intresse "mot en ersättning av 3 kr i frimär- ken. ' Frågor som kräver ett mera "ingående eller enskilt svar betingar adresseras till Hallands Nyheters Juridiska . avdelning, ' Norrmalms- FRÅGA: För start. vå år sedan avled min syster, gift med en änke- ” barn i sitt första äktenskap. Dessa fick ut sitt morsarv när fadern gif- "te om sig, Kommer mina två brö- der och jag att ärva något efter min syster och måste i så fall nå- got bevakas? Hon hade: -inga barn efter sig. En undrande, finns, när mannens död inträffar, skall: i princip delas så, att hans barn får ena hälften och Ni och Edra syskon den andra, FRÅGA: Tva barnlösa makar, som. ingick äktenskap 1958, bor på en gård som maken köpte 1957. Endast mannens namn står på kö- pekontraktet. En stor penningsum-: ma från fruns hemgift har lagts ner- "på reparationer. Vem ärver gården och kapitalet efter bådas död? In- get testamente finns. Båda parter : har syskon och syskonbarn. rö. . Undrande fru. : SVAR: Efterlevande maken tager all den först avlidnes egendom. Ef- ter den efterlevande makens död |. tager vardera fläkten ardel i arvet med i princip hälften till. . varje släktsida, : : På den tiden, då städerna kring-'..> gärdades: av murar . ch man tog). tull. vid stadsportarna, anlände enl... dag en bondgumma till en stad. 11: vagnen hade hon sin sjuttonåriga]” gåsen var det tull, och det hade SS i .]; anonymitet obrottsligt bevaras. - Märk breven DOKTORN SVA- Tr : fJäta en hudläkare titta på det. "Doktorn svarar Under denna rubrik besvarar en. svensk legitimerad läkare . kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen. . Förse frågorna med lämplig ” signatur och uppgiv helst ålder -. och kön. Det är givet att envars ' RAR och sänd dem till redak- re "tionen, a | ”Igelo”.' Sekretion och tecken på || inflammatoriska förändringar i och kring naveln är ej ovanliga. Detta sammanhänger ' naturligtvis. med navelns ”konstruktion” vilken med- för risk för ansamling av material, vilket ej medföljer vid vanlig ren || göring utan : kvarstannar och se- kundärt infekteras. Då dylika besvär uppträda är det lämpligt ' -—- som signaturen själv | beskrivit :—"' att söka intensifiera hygienen i området lämpligen medl] Desivon .eller liknande :medel. Om detta ej medför bättring bör man och olycklig”. "Det råder. som ni själv framhåller ' 1 ert brev, ett klart 'samband med' era nuva- rande besvär och den komplicerade graviditet ni genomgick” för ett par år sedan. vax Ni tycks redan tidigare av den gynekolog ni konsulterar erhållit besked om att olika psykiska fakto- rer ligga bakom de aktuella besvä- ren, Dylika psykiska faktorer ligga ofta ej från början på ett för oss medvetet plan, utan taga sig i stäl- let en mängd olika uttryck i form av kroppsliga symptom, sömnlös- het, trötthet m m. Under nuvarande omständigheter rådes ni att snarast kontakta en psykiatriskt skolad lä- +.) kare, av vilken-ni säkerligen även Tfår en allmän kroppslig undersök- ning för att utröna i vad mån en eventuell kroppslig klenhet bidra= ger till besvären. — 35 kr. för € en kolieckning? Är ni galen människa? - '— Nej, men. kolpriset är ganska högt r nu! - & — Snälla doktorn, jag g har blivit |så rynkig i ansiktet. Vad ska jag göra? . oo Sätt en klädnypa i i nacken! "+ | värst har nog en del. djur det. Sä- .|kert har bland fåglarna skördals -] vintrande och. ofta i djup dvala "|i stora klasar i träden raen föll :| fann döda fladdermöss i stort "I dermusen och dvärgfladdermusen. YI detta sammanhang kan det också En fladdérmus- tragedi "Det "råder ovanligt stark. kyla nästan över hela landet just. nu, Vi fryser och huttrar litet var, men många offer, Också bland de över- försänkta fladdermössen rapporte- ras 'att de iskalla' nätterna högst väsentligt glesnat deras skaror. En verklig djurtragedi inträffade ock- så för inte länge sedan i Öster- götland. Folk trodde knappast sina ögon då de såg hundratals fladder- möss som suttit i vinterdvala i ett par. stora ekar. plötsligt ' började svärma kring träden likt en flock jättestora bin. De klängde sig fast sedan till, marken, där de i snön snart gick sin undergång till mötes. Av experter, anses en sådan hän-. delse ytterst sällsynt. Dock har det vid tidigare tillfällen hänt att vid sträng kyla fladdermössen lämnar sitt vinterkvarter. Senast var så fallet i början av 1940-talet under de då mycket kalla vintrarna samt under den mycket svåra och snö- rika marsmånaden 1958, då man antal nedanför en del träd i Skånes samt i Borgs socken vid Norrköping. v "Det har vid en undersökning vi sat sig att det i huvudsak rör sig om två fladdermusarter, stora flad- vara värt erinra om att det i hela världen finns c:a 2.000 arter var- av' endast 12 är kända i Sverige. Den . bruna fladdermusen är den största svenska arten, funnen på ett 60-tal olika ställen i södra Sverige samt i Bohuslän och: Uppland. I Skåne förekommer den talrikt på vissa platser. De bor i ihåliga träd, i gamla hackspettsbon, i springor i murar, oftast rätt högt uppe, just därför att de är känsliga för stark kyla, De har ett gällt skärande läte. Om de retas gapar'de starkt, i varvid de exponerar ett par gul- vita stinkkörtlar i mungiporna. Om de blir angripna kan de bita så hårt att blodvite uppstår. . | Dvärgfladdermusen är den mins- ta av de svenska fladdermössen, för övrigt ett av Europas minsta däggdjur. Den väger blott 3 1/2—6 gram. Sin bostad tar den- ofta i träd under lossnad bark, i springor mellan bjälkarna : eller innanför träfodringen i ett hus. Den lever i stora kolonier, har en fladdrande flykt och jagar ofta i jämna stråk fram och tillbaka längs en husvägg, blott ett par tre meter över mar- ken. Från deras boplatser :hörs sommartid en kör av knisslande, kvittrande eller väsande stämmor, som kan störa lättsövda personer boende vägg 1 vägg med en dylik fladdermösskoloni. Under sömnen och vinterdvalan = sänks ofta kroppstemperaturen hos fladdermössen till den samma som i orbgivningen. Sommartid sover de sällan, i stället grälar de om de bästa platserna, eller putsar de sig. De har stort behov av vatten, var- för de ofta flyger över vattensam- lingar och härunder gång på gång doppar munnen, Tvärt emot för- hållandet hos ' andra vintersovare fungerar hos fladdermössen njurar- na hela tiden och endast. genom det: egendomliga förhållandet, att lungorna, som normalt bortför fuk-=' : tigheten ur kroppen, under vinter- rr 0 enndksdt = P5 00H0004H064 500000 10) 0 Id fureelondke ballt fra LI Sagt och i skrivet Fn stund försjunker vi nästan I apati, Det är nära till det, när man blir varse att sidensvansen är on mes och att koltrasten inte hör till sångarna, att spillkråkan Inte är det minsta kråka och att en spary är en fink, att snöskatan är en trast och tornsvalan ingen svala, ' Inte ens en tätting, att skogsduvan är mindre än tamduvan, som här- stammar från klippduvan, som är allmän på Färöarna, Skottlands västkust och runt Medelhavet, Däremot har inte Vänern och Mjörn något med tamduvan att göra, för det var de sjöarna som strandskatan häckar vid. Och strandskatan är en vadarfågel lik= Som större strandpiparen och röd= benan, tofsvipan och brushanen ... > Säg något om storspoven, ber jag ödmjukt. — Jag hinner allri, säger bar= net, det är femtisox fåglar kvar, men jag vet att hägern lever ko- lonivis, (Kaj I Sk D) Hur som helst så måste man bes undra världens forskare, som lyc. kats experimentera fram en förs .: ädlad gristyp till mänsklighetena' fromma, Kunde man sedan si småningom experimentera fram on förädlad människotyp också, så ” skulle världen måhända bli ännu lyckligare. Men det finns väl gränser även för vetenskapen. (Cello i Expressen) — Lullebelle sömnen, i stället absorberar denna,'|.:. förhindras. fullständig ” uttorkning, -. Sedan gammalt vet man, att hör- selsinnet spelar stor roll för flad- dermössens orientering. Så sent som, under andra världskriget påvisades att fladdermössen 'själva utsänder serier av supersoniska läten, d vs toner så höga, att de ej kan upp= fattas av det mänskliga örat. Prin- cipen påminner om ekolodning och radar, enär ljus som fladdermös-| sen utsänder återkastas lika snabbt -— Det: är inte rätt av Elsa att al så tidigt — alltid är det hon som är "anledning till att skvallret kommer igång! - s oo Du ska inte tro att jag själv. ning om hysteriet och "dess väsen, , — Såvitt jag kan finna av tills " gänglig litteratur i ämnet, är bis- som ett eko från föremål i närheten. Trots 'att vårt vetande om -flad- dermössen är åtskilligt bristfälligt; är' deras existens dock. välbekant för lantbefolkningen, som ju lever i intim kontakt med naturen, Mån- ga människor, till och med zoolo- ger, har aldrig sett en fladdermus på nära håll. Nästan över allt inom vårt land försäkrar man också att fladd blivit' allt sällsynt re "på senare år. Att de emeller- tid alltid spelat-en betydande roll!- i folkets tankeliv visar bland annat den oerhörda rikedomen på namn och > föreställningar de begåvats med. oc Övertron i samband med fladder- mössen uppvisar synnerligen fro- dig fantasi. Via muntlig tradition och" tryckta handskrivna ' svart- konstböcker har också många vr- gamla tankegångar förmedlats till vår generation, På grund av stt egendomliga levnadssätt har flad- dermössen kommit att symbolisera underjordens och mörkrets makter, hin håle, troll, pukar och andra smådjävlar. Inom den västerländ- ska kulturkretsen anses fladder- mössen stundom , vara farliga, gif- bl ta sättet att bringa en hysterisk ' kvinna till balans inte att ge hen- e en örfil. som många anser, utan. i stället ge henne en kyss, . Efter föreläsningen reste ung student, . H "— Är det något i min förelta ning som ni inte förstått? frågade ', a professorn vänligt. .— Jaa... Hur går det till att gö- ra en ung kvinna hysterisk? då Hg en — Du kan ta bort fingret från ' den där läckan t vattenröret nu, an Ester! ve : + — Tack och lov för det, Har röre , mokaren kommit? - Psykologiprofessorni höll föreläs- : YFYYYFEreYTYYYTTYYTTT? = Nej, huset brinner, Sn : q Han: -— Jag skulle kunna” sitta ” kär och titta på er I timmar, fröken Andersson, — Ja, det är Just det jag börjat | bli rädd för. sorgligt, då fladdermössen är myc- ket nyttiga genom att de förtär ” ofantliga mängder nattliga insek- ter, många av dessa utpräglat skad= tiga, 3st- rande och båda "olycka. De hade därför i vissa byggder utsatts för förföljelse och massmord. Detta är liga. Ö vore därför att flad- dermössen totalt fridlystes som fal" let är i många andra länder, ' Tore Lalh ” LA SN: - VÄDERLEKSTJÄNST ÄR TNG - ENDA TIDNING. SOM UTGIVES' i LAHOLM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.