ratt. — EAHOLMS "TIDNING — veverervv VETE TTT =: - God teater i: södra: Halland " någon' anledning har inte dessa Att få se god teater på nära håll är en möjlighet, som vi inte vill och inte bör släppa ifrån oss. Med detta ”nära” håll” åsyftas inte TV-teater i hemmet — denna teaterform får ändock ses som ett surro- gat till den verkliga, levande yrkesteatern, som vi vill se direkt från en scen. "Den le- vande teatern har vi varit . på, att frågan nu gäller an- vana . att ' under många år kunna tillgodogöra "oss av i södra Halland, såväl i Laholm som på landsbygden runt om- kring, först genom Dramati- kerstudion, sedan genom Byg- - deteatern och nu senast ge- nom Riksteaterns försorg. . . Under de senaste åren har -det dock blivit glesare mellan : tillfällena, vilket varit en följd av att publiktillslutningen inte haft en sådan omfattning som varit önskvärd och nödvändig. Sålunda har teaterföreställ- ningar endast ordnats i La- holm och där genom Konst- klubbens försorg. Klubben är värd, en eloge för detta' stora intresse för god. teater. Därför är det att hoppas,.. att den” skall få möjlighet att även i om fortsättningen kunna bjuda -' sydhallänningarna på 7 triv= samma "och, "gedigna; -teaterö. artangemang, Men om "så skall”? kunna' ske, synes det bli nöd-, vändigt :med större publik=-"' uppslutning, än 'vad fallet". varit vid de, senaste föreställ-, ningarna. ” : : i Konstklubben 'håller 'därf ro under; innevarande vecka på - med att söka -få 'så många sydhallänningar som möjligt att teckna sig för abonnemang > stå «163: Man” kän. kanske” tycka, att klubben är ute. väl tidigt; men, det är -så,, att sättning. " av den : kommande , teatersä- songens pjäser sker under, maj månad. Därför är det nöd-, vändigt, att man redan under gpril kan förutsäga "intresset från allmänhetens sida; så att det kan avgöras, om 'det från ekonomisk synpunkt.” finns möjlighet ätt kontraktera någ- ra föreställningar. Man skulle ju kunna tycka, att en sådan - här teckning borde vara onö- "dig, då det 1 hela södra. "Hals ; finnas .så :.pass land borda många teaterlntresserade .per- . soner, såväl äldre som. yngre, att tre för eställningar under en slisong utan vidare borde kun-, na bli fullbesatta, Inte minst . för alla de ungdomsorganisa- tioner som själva har teater= verksamhet på sitt program, borde det vara självklart, att dess "medlemmar utnyttjade tillfällena att få se och lära av den "riktiga teatern, Men .av -DEN-1- APRIL. 1962 "minst ' på. kulturens: område, ” möjligheter ' > sig den inom sin egen bygd. . ” ordnas, i någon mån: bör ställa "Denna " garanti : liga utgiftér utan bör sättas LT = tillfällen utnyttjats som önsk- värt hade: varit, och- därför kan det- nog anses befogat med denna” försöksteckning. Här får man hoppas, att det blir en betydande tillslutning av tecknare, så att teatern säkerställs inom våra bygder även i fortsättningen. Tänk tingen eller. Det har från olika håll främ-. kastats synpunkten, att vi inte behöver ha någon teaterverk- samhet "i södra Halland, då Halmstad ligger nära, och där visas god teater-rätt ofta. Det är visserligen en uppfattning, som -i' vissa avsnitt är riktig, men här får man ställa spörs- målet,' om ' man skall centrali- sera i alla avseenden, Inte till vilket god teater utan tve- kan får räknas, är det ange- läget, att. landsbygden och -de mindre städerna — i detta fall alltså södra --Halland '— ges att tillgodogöra Därför må det ifrågasättas; "inte kommunerna, .' inom vilka ”teaterföreställriingar. an- "sig "som; ekonomisk " garant - för. föreställningarna i fråga. skall; själv- fallet inte uppgå till sådant belopp; att "det ' täcker ” samt- "vid några. hundralappar” per föreställning ' eller :"med/ ett » visst belopp för en hel säsong, . att: utnyttjas givetvis endast i "de fall, då underskott upp- "Att: kommunalt . stödja eaterverksamhet' "ligger vä inom "ramen" för kommunala, kompetensen, "HH r kommer ' även in: frå- Zan, vem som. bör" vara hu- vudman ; : för. teaterföreställ- ningarna; ' Givetvis ” "lyckligast; om detta kan ligga på någon ' lokal organisation — som "t.ex, fallet 'är i-La- - holm " med . konstklubben A— men skulle "det ' visa sig inte vara ' möjligt, i' fortsättningen, må man pröva förutsättningen "att. t...ex, få. folkbildningsför- bundet i 'Jänet :att.: handha även. denna' del: av. 'verksam- » heten ' på: .kulturens'. område. "Ett sådant arrangemang före- ikommer inom en del'andra "län, och där har det. visat sig slå. väl ut.” Oavsett . vem som står som "huvudman för. teaterverksam- :heten, 'är det angeläget, att den får 'en sådan spridning även i fortsättningen, 'att be- folkningen på även de mindre orterna ges tillfälle att på hemmaplan fi få se god teater. A-son, : HUNDEN, SOM ÄNTLIGEN VISSLADE, roman Max Lundgren, Bonniers. Pris 14:50. Lunds "undre värld” — om man nu kan ge ett par förfallna hus vid Östra Vallgatan en så pretan- tiös benämning — bildar bakgrun- den till första delen i denna de- vars huv och handlande finns på ett annat plan än borgerligheten, Här möter man färlingar, främst den fete Artur Keller, som förunderligt nog i an- dra delen blir en framstående ”kärlokspredikant', och hans äl- skade, den unga skökan Merit, Djurskalden Nulle med hundarna Konjak — han som äntligen viss- lade — och Frans Suell samt en alkoholiserad 'frikyrkopastor gör ”menageriet” — fullständigt. = Men under den litta ytan — I varje fall I första delen — döljer sig känslomässigt starka skildringar av särlingens svårigheter, främst då Antur Kellers fetma. Genom nå- fra raggares tragiska ingripande möter han I bokens slut en onor- malt fet ficka och boken får där- igenom ett traciskt slut Max Lundgren är debutant men. har redan hunnit långt. ban har god blick för det burleska och drar sig Inte” för det häpnadsväckande. "Hunden som äntligen visslade” är intressant, tidvis rolig och lovar mer. Cel ' SPION I KÄRLEKENS HUS, roman av Anais Nin. Wahlström & Widstrand, Pris 21:50, Kvinnan, den strålande, ständigt otillfredsställda . kvinnan . står i tentrum för denna egenartade ro- man av'den tidigare välkända a- merikanska = författarinnan = av manens Sabina, lyckligt gift med en man som hon dock ständigt be- drar med andra män, Maken be- tyder faderstrygheten "för henne medan hos dras till männen som malen till ljuset för att lika snabbt bryta de omöjligt förbindelserna, Hon tvingar dem in i ensidiga rol- ler som gör det hela omöjligt för bägge parter. Hela tiden skuggas hon av ”samvetsdetektiven” som skriver upp hennes felsteg och fö- rebrår och bestraffar henne. På så sätt skildras hennes samvete och hennes liv, som hon inte för- mår att utvinna något av. En fan- tasi på pra är det rätta uttryc- ket' för boken - RELEGERADES FÖR UPPSATS "OANSTÄNDIGT MÄSTERVERK”. Gymnasisten — Virginio Pasini i Ravenna i kalien har relegerats från liroverket på grund av en studentkria om ämnet ”Vad du drämmer om och inte får”. Den 19-årige studenten skrev om ett kärleksmöte med sina dröm- mars flicka. Han gjorde det i en form som skakat både lärarkåren, undervisningsministern och den i- talienska pressen. Enligt = pressmeddelanden = har studentuppsatsen blivit ett litterärt mästerverk, Tyvärr anses den också vara ott hot mol den allmänna maralen. Virginio beskrev nämligen in i varje detalj hur han skulle älska sin flicka, om han bara fick till. fälle til det. En stor Romtidning publicerade utdrag ur mästerverket, men i en dansk-kubansk härkomst. Det är tydligen s!g själv hon skildrar I re.« redaktionell kommentar meddela- , OSCE äkgnöra I LT OV AT STATS! NKOMSTER 61-62 17.086 MILJ.KR . DIVERSE man INKOMSTER bd SATT - 1550 BENSINSKATT) HOMS.SKAT"PÅ MOTORFORDON J1535 -- INKOMSTER AV = I STATENS . KAPITALFONDER VARU- : SKATTER TULLAR SKATT PÅ ETC. INKOMST, 1 4280 FÖRMÖGEN- FH - HET OCH 3 -RÖRELSE: a il 8215: Erde bären : . Hur staten. ska- skaffa sig in- komster och använda dem före- slås i .den:budget — statsverks- propositionen eller ”nådiga lun- tan”. —'som riksdagen får. när den sammanträder i januari; Så småningom .i maj. har man be- hur riksstaten ska se ut för nästa budgetår (från 1 juli samma år t. o. m. 30 juni påföljande år). Den mest -omfattande 'delen av av. budgeten. är ,driftbudgeten och på dess inkomstsida: har vi skatterna ;och inkomsterna av statens, kapitalfonder, = - STAT SUTGIETER 61-52 15.908 MILJ K jog FeDER vat ÅG Banor Nr ovane : 6 DER >. pep nes 3 - <c : JOFPBRuKE arbetat förslaget ' och - beslutar | i En del av de I Norge firar man L högst inofficiellt ett litet glatt jubileum med nä- ra krigsanknytning i april. Det är 20-årsdagen av den första, lycka- je ry från I ations- lägret Grini (som nu är kvinno- fängelse och heter Ilebu). - Under kriget upprättades många koncentrationsläger i. Norge, - Det mest. kända var Grini. Och ordet Grini förbinder man med tortyr, död, mänsklig förnedring och 'alla de ruskigheter en civiliserad män- niska kan hitta på: På Grini sam” lades: emåningom - 5.000 män och kvinnor. Nästan allt vad Norge ha- de av elit inom kulturen, idrotten, tong etc för d s Drittsbudgeteni " "utgifter ”är fördelade ' på. olika konton, hu- vudtitlar (d. v.'s de olika" de- partementen” samt riksdagen och dess verk). Här återfinns 'också utgifterna för statens kapitalfon- der.” De" viktigaste av: dem är affärsvarksfonderna (post-, tele-; vattenfalls-" "och > domänverken samt Staten” Järnvägar), Riks- banksfonden; ”'utlåningsfonden, fonden för statens s aktier m. fl: gor Nord mn . ECKLE Sv - små- UTGIFT: ”STIK ; ningom till Grini, ofta. £' v b till FÖR STATENS DEP. > . KAPITALS: -l2137. gasugnarna i Tyskland. FONDER sn I band : med Grin: Kan” "man [22] FÖRSVARS] 1.000 t > Å| tala' om mod och "tragik... DEP. . - - mod de fyra världsberömda skid- |-- 3062 DEPArTE- khopparbröderna Ruud visade då.de frrt ol MENTET vägrade . skidhoppa . för. tyska? ar- HOV ock sLoTTSPER 4724 mén (med direkt skjuts till Tysk- RIKSDAG MA, ind som resultat); om den andliga 220. styrka. de 17 från ”Fallskärmen” — dödseellernå — visade'. då de fördes ut' för att avrättas och som en' sista .ynnestbad att'få. byta sina relativt bra skor, och strum- por: med fångar .som ännw hade en tid kvar -— och hade. dåligt på föt- terna. Det har gjorts flera gånge . Men den ”ljusa” sidan i detta helvete på jorden är föga känd, Och eftersom vi talar om ”ljus” förtjänar dikta- ren Arnulf Överlands replik som gav honom 'snabbskjuts till Belsen i Tyskland att återges: ”- Det var generalappell med 'samt- liga" Grinifångar. Tyska. kommen- danten : sökte "en trädgårdsmästare till sina ägor. Över platsen ekade — Wir Brauchen einen Gärtner — Haben Sie verstanden?. - —Vi söker en trädgårdsmästare Lång tystnad. Lång, lång. Rytan- det ekade över platsen igen. Tyst. Men så hördes en röst mitt i le- — Warum verhafter Sie "nicht (Varför hafiar ni inte en träd- Två timmar 'senare var Arnulf Överland på väg till ett tyskt lä- ger. Men över hela Norge kände man en vecka senare till repliken och hade : hjärtans roligt i den 4 kta tri; met ATSKUL 3 12. 1950- ed 1900 - MILJ.KR 22.770] | NR tordönsstämma: ' C 21000. & ÅA || — har ni fattat?) - a i 4 ; det: : VN | fora Ic einen Gärtner? N i okt gårdsmäst fa 1 F oo AT TTIBTA vocal AR Ja Jalle 1950 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 I kapitalbudgeten: upptas de investeringar som staten gör och som i: framtiden kan väntas ge inkomster. Sådana utgifter beta- las mestadels med pengar som lånats upp genom att t. ex. sälja obligationer. Utgifterna gäller sådana kostnader för verksam- heten inom affärsverken som kraftverksbyggen och elektrifie- ring av järnvägar. Det kan ock- så vara utgifter för nya lokaler åt ämbetsverk. Vad staten lånat upp kallas med ett gemensamt namn statsskulden. Efter omsens införande har statsinkomsterna räckt till så bra att det bli- vit överskott på totalbudgeten (drifts och kapitalbudget till- sammans), och statsskulden har minskat något från 21.536 milj. den 31 okt, 1960 till 21.229 milj. den 31 okt. 1961. Rädda Barnens Men nu över till rymmarna, Un- der Grinis 5-årsperiod var det 10 som lyckades rymma från Grini. Att det inte var flera, berodde på att det uttryckligen hade gjorts klart att för varje man som lyc- kades rymma skulle 10 av hans kamrater skjutas som repressalier. Och de som rymde måste alltså sitta ohyggligt illa till och god- kännas av rymmarkommittén, Mörk rymning När det vårades den bistra tiden 1942 — och allt tycktes gå fien- " j cent Harry Söderman från Stockholms-polisen, stormade in på hondenträttonsläsret Grini ” och .b ” rättade a tt kriget var slut och de 5. 000 fångarna fria. Kulsprutorna har redan monterats ner. rf vakttornet. den så väl i händerna - "var det ännu relativt rymligt på Grini. Man hade fortfarande sina civila kläder hängande i fångbarackerna. Då för- svann ettan och tvåan och det hade inte kunnat ske på ett enklare sätt: De slog in sina civila kläder i ett par stora mörkläggningsgardi- ner av. papper och släntrade fram till kulsprutevakterna vid stora: in- gången. ' När -.de anropades: sva- rade de ledigt att de skulle hänga upp nya mörkläggningsgardiner hos kommendanten som bodde strax utanför minfältet. må Sen dess såg:ingen röken" av dem, Och prestigeförlusten hos”her- refolket”' var 'så' stor att'de kvar- varande 'inte :ens fick stryk, Ht skulle tystas n nej fota Genom minfältet . + Det dröjde ända till hösten: in- nan nästa man: tog chansen, Det var; en: äldre : kommunalarbetare från Oslos utkanter som' på hemli- ga vägar fick veta att-det stod illa till. med hans sak.' Han satt: redan på "”Fallskärmen” och "var sålunda dödsdömd. ”Detta. ==" framkom det senare i>den officiella .vitboken >= | bekymrade ' inte” de; ansvariga" "så mycket, men man. visste "att man- nen: skulle torteras innän han av- rättades... Och "man räknade inte, med att han ' skulle, kunna hålla tätt utan ange sina kamrater: Han . fick” ordern? Stick!" En bågfilssåg smugglades in, | Han lyckades ta sig ut genom cellfönst- ret:och med hjälp-av sönderskurna filtar firade han sig ner från tred- je våningen. : Sen gick hän rakt igenom min- fältet. Han ville helst .av allt dö. Som en naturlig följd av. allt det ologiska ett krig. medför klarade han sig givetvis utan en skråma.. "Tre sköts Våren : 1943 rymde en 18- -årig grabb, Han .- var. elektrikerlärling och sysslade med det strömföran- de nätet kring lägret, Han lämna- des : utan uppsikt en kvart och stack, Det var i många. avseen- den ett tragiskt fall. Pojkens fantasi var inte stor, Han for raka vägen till hemmet i Fred- rikstad nära svenska gränsen, Där väntade Gestapo. Pojken fick oer- hört med stryk och skickades till Tyskland där han dog. För första gången .följde man Tio lyckades : rymma från Grini -Fräckhet var det bästa” vapnet på. -- Ansvar : bör de instanser "känna 2) fredsvåren 1945; Det hårdnar > : Hittills "hade ”bara” - den bästa studie-' och syrkesläm - trupp H soldater; Först fick hans fru stryk — och med stryk menas inte här några örfilar — i hans åsyn. Sen ' togs han bort. ' från . henne. Man hittade hans kropp i mass- gravarna på Trandum (där 250 mån tre” man skjutit, som gisslan, Förmodligen därför att. kriget i stort sett gick så bra för Tyskland, Men det skulle hårdna till. > Nu dröjde det ända till februari 1945 ' innan : nästa :rymmare , tog fångar, "många, många strök.;.-med : Under ' en "””utanfö ner-'soldaten, .tog ' häns kKulsprute- pistol och försvånn: De hittades ald- rig. Men efter en nio timmars ge- neraluppställning : "och: ' tredubbel räkning — fast man visste att. två av undernäring och misshandel och fångarna 'såg' ingen” ända på sina Å besvärligheter. , ;. : r ägret”-tran- 3 sport med en'vakt slog' två man |: å dem som: ällrar STOCKHOLM (TT-SPEC) som gallrar: sökande . till spärrade. studentkårer. Det heter vidare: «>. det angeläget att ' urvalsinstrumen= varatar - de : sökande ' som uppvisar. ligheten. ' - För näravarande existerar en rad. olika” intagningsbestämmelser, vil= rade”, » utbildningsvägarna, En. ge- av elserna visar - att principerna varierar i mycket. hög grad: ifråga: om 'meritvärde- ringen, Bestämmelserna har gång . A efter annan var för sig varit förernål för översyn. varvid en! då olika ; |justeringar tillkomrmit, För närva: rande är. det "aktuellt att över-' se "intagningsbestämmelserna ' till A;+: Dessutom - skall ma för civilingenjörsutbildningen i: " lUppsala. SFS -har i skrivelse till 2 översyn och 'koordination' av nu gällande bestämmelser rörande an- '- tagning till. spärrade, högre utbild-..'. ningsanstalter "samt: om. ingående prövning av'de olika .meriterings- grundernas prognostiska värde, ..; En sådan, undersökning måste be. traktas som nödvändig om man. vill. garantera ett objektivt: urval vilket är en förutsättning "för ”att'.man effektivas . möjligt: skall utnyttja >. den" tillgängliga ' utbildningsk i teten; Om :ett ".icke-effektivt ur valinstrument leder till ett'felak tigt urval av: sökande "kan detta : betyda. katastrof. för 'den enskilde: . fom han tvingas åvbrytd. sina -stu= dier. För samhället betyder det ett - slöseri med me | chansen. Allt.; eftersom" det . gick |. sämre" för tyskarna. blev livet på." . Grini . hårdare. , Nu. sköts "dagligen |: ett 'barn' Då dagen"; harz. el |romtidnings "korrespondent. i Bolin, s analyserat det" ofta' återkommandé påsta: enligt. vilket'4 diska”. man var'borta >< gick k ten utefter leden och 20 man i bröstet, ' . De fördes snabbt bort Nummer "åtta , och. nio, i visade prov på en enastående kall- blodighet” och fräckhet då” de för- åsvann. Under" en. transport utanför . | lägret (det ' gällde att hämta tim- mer åt tyskarna) vek de två av på en stig utan att säga ett ord. När en kula plöjde 'en fåra i marken framför dem, > vände de: sig mot, vakten. med en förvånad. uppsyn och frågade vad som var meningen. "De skulle ju: bara” några" meter längre in.i' skogen och hämta ett gammalt ' träd som. lägerofficeren hade ett gott öga till. — Das ist gut! ln Och ' sen gick de båda männen för :att hämta det obefintliga trä- det. Och på den vägen är de. ' . Efter den historien plockades 30 man ut för att skjutas, En sköts, Den tyska vaktposten. VN ”Rymning per Tastbil "Skogsrymmarna utlöste ett av de få Boda skratten i Grinis mörka ia. Den tionde rymmaren Tre av pojk kam- rater sköts. Slutade i massgrav En vecka senare var det dags igen, Det var en äldre man från Trondheim, Han var nervös av na- turen och längtade sig sjuk efter sin fru. Han lyckades smuggla ut ett brev där han bad henne möta honom på en viss plats i skogarna utanför lägret. Hur han kom ut vet ingen. Bara att han lyckades. När han mötte sin fru möttes han också av en a - I den nakna sanden På lek har de dansat, dd. I Laholm spetälskekampanj Postziro 416885 i - > Sanden berättar > har nakna små fötter satt spår. i lek har de snubblat ' . - . och på lek har bara knän . nt + > ramlat i det oförklarligt mjuka. ' - På lek har också vågen ' ut det i sanden på Iek berättade. Eric Peterzon-Wallö frispråkiga och tier vars like aldrig ka Med rivits eller tryckts på italien- Den brådmogne Virginio får nu inte gå upp i studentexamen förrän nästa år. Han skall också undergå psykiatrisk a ning rörande des också att krian omfattar långa, sin moraliska bäls | Men han var ännu fräckare och måste ha uppmauntrats av dessa. sade efter kriget att han själv inte ett ögonblick trodde det skulle. lyc- kas. Mannen var en 33-årig fönster- putsare och .han rymde 9 april 1945. Det var vår i luften, han kände sig lite sprallig, överallt gick det galet för tyskarna och det bör- jade bli skönt att leva igen. .'- Den dagen fick han i närheten av utgångsporten se en stor tysk lastbil på väg ut På flaket hade den en del lådor och på en av nar den - italienske ;korrespond ten: självklart ”tyskorna > Såvittz:V förstår; gäller. emellertid: det mögla vad han säger | också :om den skäti= dinaviska” kvinnan: Signore .Sähdé öd 'Paternostro : fastslår ;,utan föt håll; Det är: inte sant att dé” diska; kvinnorna är tokiga i ita ska män:, Det är. inte heller: att de. betraktar. sydlänningen' söm . - en eldig älskare. Det är likaså bd. .: ra tomt prat utan täckning i verka : lighet Ack "att de sydlä och de blonda kvinnorna skulle .ut- öva speciell dragningskraft på Vår andra, Däremot är det sant att preå sen; litteraturen, och' massmedia suggererar fram en: aktiv, nyfikén- het både hos de sydländska mäli«..,. nen och de' nordiska kvinnorna. Ny= - | fikenhet, «, kärlek har dock alltid förekommit och finns överallt, där : utbildningsahstalter, I menar Studen- : ten, orga för: Sveriges. förenade ten är så” konstruerade 'att de till=. motsvarande - bestämmelse - tillkom= .. och ator.. Eftersom: dessa anstalter inte hår - möjlighet att erbjuda” ett obegrän= vie > | sat antal" studerande utbildning är. ka reglerar tillträdet "till de spär-- x regeringen :' hemställt. :: om ' allmän "3 : människor av skilda kön och Hll- . hörande olika nationer möter var= . andra. 'Herr Paternostro har eltér' flera års observationer kommit in- derfund ' med, att 'de blonda köks manska kvinnorna vanligen upples =. ver tre faser i sina relationer till. mörka. . sydländska, . män: Till -att', börja med är kvinnan från Nordén” nyfiken och fascinerad. Hon är Kas ' nägen att tro sig ha mött veckas. tidningsnovellernas shejk. . Sn vå kommer. hon emellertid in 4, andra fasen. Då har hon uppilekt att hon föll offer. för. propagatidd och en sinnenas 'vrångbild, 1: dån tredje fasen, som inträder ganska snärt, vet den' gérmanska” kvinnan, att den sydländske mannen: 1 vär . dagslivet bara är ett lynnigt öc ouppfostrat barn, som mits lärd det korrekta umgängets ABC" Del är en italienare som har skdn detta. dem stod: Geheime Staatspolizei, Viktorie Terasse, Oslo. Då fick han snilleblixt som ögat slängde han av sig fång- tröjan med numret, slet av sig byxorna, vände dem ut och in så la på sin bleka och magra kropp. dorna på flaket. för tyskarna. Ingen sköts, ingen fick Snabbt |”: De uniformerade 4 förarhytten | nen och bad dem sända hem Böc- visade sina papper för vaktposten, |kerna till' den ”frigivne”. Och böv. - bilen rosslade till på ettans växel |kerna kom. Med: hänvisning" tijr: och vakten såg slött på den civila | nummer XXXX, datum för rt - hjälpredan som halvlåg bland lå- | ningen och allt. - Den rymningen var för genant | noggrannheten nå Grini, Att nummer tio" var fräck bevis sade han några dagar senare, Han ränderna inte syntes och tog dem | smugglade in ett brev till en kam= ' på ig igen. Sprang ikapp lastbilen, | rat, berättade att han hade några ' hoppade upp på flaket bakifrån och | böcker uhder en lös golvbräda I en lutade sig makligt mot en av lå- [barack och' bad khkonom ordna av | dorna medan han lät vårsolen strå- | tyskarna skickade hem dom. .. - ". Kamraten gick till administråtj Där sprack myten om den” t kå ”i: LAHOLMS TIDNING. -d et effektiva ar annonsorganet . dä ditnadns é
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.