4 s d glädjen att se” bollen "dallra i ”nät- Tjugetyra mål i de två mötena mellan Laholms. FK; och Stege | ” Det blev målrika ”tillstftlningar, mötena i | fotboll mellän La- holms FK och det danska laget Stege IF på Laholms idrottsplats 1 lördags. I de två matcher. som spelades blev det inalles 24 mål, fördelade på precis 12 i varje. Laholmsseger blev det både i A- » kampen; som vanns med 9—3, och i mötet mellan juniorlagen, som ” slutade 1—2. Före A-matchens Någon högre kvalitet i fotbolls- wäg fick man inte se i A-matchen, utan den gick rätt mycket i semes- terstil. Som sig bör i ett möte mel- lan lag från inbördes vänorter var det ett just spel på båda sidor, och domaren, Claes Franzén hade « en lätt match' att döma, oa Recsil R better får - som rättvist, även om kanske 'siffroma' för, LFK .får' anses. en' aning höga LFK hade stundtals i i första halvlek ett fint spel, där inte minst ked- jan gick viktigt grant. Sålunda kom första målet efter tio'min, genom vy. Stig-Gösta Nilsson, som efter förnämlig fråmspelning från sin in- ner slog bollen fint. i mål, Sammé man "ökade 8 min senare. då han . lägg, från höger. "dödlinje och hade Kurt Dahlgren; som från bara någ- ra meters - håll "förpässade” bollen över mållinjen " , c | Stege tog d "upp sig ett litet tag efter dennä fina laholmsperiod och reducerade! i32:a min. då cf. i. Ison "framme och: gjorde. målet let. gick Rolf Wernersson " in och spelade högerytter: Gästerna pres- |Si sade. på ordentligt en lång:stund och: lyckades också göra både 4—2 och 453, och det var. heller "inte långt ifrån att kvitteringen hade kommit. Högerinnern sköt gäster- nas andra mål och det tredje nic- kade > wänsterinnern granit i mät. Dessa mål ikom i lU: e resp. 17:e min "Laholm lyckades dock att Åter. få en'..viss ordning på sin kedja, och den kom' ordentligt igån; igen. 5—3 blev det i 25:e min. : sson nickade in en Eran Det 6:e hemmamålet kom i 34:e min. genom Kurt "Dahlgren : som ; slog in en vacker skarvning från ; Harrysson. - "Minuten efter - kom sjunde; målet, och , det, var, Stig- Gösta . på. vänsteryttern 'som rann gramt”" igenom; och på "mållinjen var "de alltid påpasslige Harrysz tra. ordentligt. 'I' 38:e. min. tog sig h.- bh. Ingemar "Svensson för” att ett par meter från mål sl eg - å, ett | 79 skott, som ”töuchalte. en "försva re ten eri hel. del” och "spelkvalitén 34 sjönk, RT den återstå oe på grund: od midsommårhelgefl a re- "dan på torsdagen, « då följande lag I. drabbar satnivan, Arp -. Planen vi. Laholm u 18 Docks—IOGT com. os LT--Karlaverken Handskmolarna Brandi åren ... arna skall senast; vara. F rån. idrotissekr. fö Växtorps Bois. | Följande spelare samlas vid Jo ' hanssons café 'i morgon "kväll kl 18 för wesa till Skogaby: Lennart Pettersson, Lennart Lindberg, Lars Bengt Karlsson, Hasse Bengtsson, Berndt Johansson, Bo Leanders- son, 2. Larsaon, Sven" Ake Karlsson," Holger ' Svensson, Karl- . Gustav, Johansson ' och Hans Arne "Hansson. rot : Laholms TR Samtliga ' friidrediare . «påminns om onsdagsns soriematch på hem. maplan mot Falkerberg:” IN ' Knäreds IK. An "Pojklaget . samlas i dag på pla- nen för match kl 18. 30 -mot Ge- nevad. EE Sune Våxtorps "Bois. : Natmtliga pojklagsepelare " tränar i kväll klz 18. Se FR ' Följande . juniorer > samlas. kl |. 18.30 för match met Leikin: Tom- my: Hägerström, "Lennart Falleih, Christer Tägerström, Sverker An- å 3n, . Staffan : Årvesson,: Clas Christensson, Jan "Erik Nilsson, Sven Olcf Andersson,' Eje Tede- by, Bengt: Pahle;- Hassj son, Christer Hägerström. : ”Tipsmatchérna Stryktips: 112 & 12111111 Siffertips: 5—0, 3-0, 14 22, ”1—2,4—1. "= ". Interbolleupen ;- Chauk-de- Fonds—Spartak, ' Pilser, .3—1. Stade Francais—Spartak, Prag, | -:2—1," Ujpest. Dozsa—-Muntua 4—0, ST FE 2-0: sö början utväxlades blomster ”mel- - Ian de båda” lagen och vänorterna, : le alltså ; gen den 2 funi:: Tiderna är an- | nars "de. samma.' - Laguppställning : 4 vann "på W. Or ta match i cupen möta Veinge, nn Känneslöv startade friskt och många verkligt fina anfall utspann sig i inledningsminuterna. Hishult fick inget riktigt grepp på sina anfall. och de flesta körde fast i det 'stabila Ränneslövsförsvaret. Ett par verkligt fina Ränneslövsfram- stötar rann ut i sanden och den första halvleken 'slöt' mållös. "Den andra. eriöden hann" inte bli "mer. än": två minuter gamnial förrän Kjell. Nilsson i Ränneslöv med ett elegant skott gav hemma- laget ledningen. Initiativet: gick mer och !mer. över: till Hishult och där- |för var det ganska så snöpligt när Kjell: Nilsson "ökade på Jedningen r Ränneslöv, i ' den trettioförsta i minuten. till 2—0. Fem minuter se- naré reducerade" Bror Pettersson i Hishult på "ett elegant sätt, På en frispanik 4 + chöde han. bollen och Jät Hishnilt och laget goa förtvivlade fr för att . spela in : ytterligare ängning: När en minut l återstod. "kont 'så det” efterlängtade målet. genom "Tony Turesson; som mötte ett perfekt" inlägg från höger- kan nngch gjonde' matchens snyg- [pelad fult tid; Förlängning p på 2x15 ” rdsultatet när "matchén” "var |: Sraflsparkar | i LT-e -cupen . Förstå matchen i årets LT-cup blev en mycket dramatisk och : "händelserik historia som fick avgöras 'på straffsparkar. Sensatio- s nellt och mot alla tips gick Hishult vidare och skall alltså i i näs? tillgreps, dock utan resultat. Fän- neslöv tappade alldeles orken och det var mer tur än skicklighet att inte Hishult fick ett avgörande mål i denna förlängning: Så blev emel- lertid inte fallet, utan straffsparks- läggning ' måste "tillgripas, .Ejnar Nilsson ' började i Ränneslöv' och nätade mycket säkert. Kjell Bonde Ivansson i Hishult: däremot. sköt inte bättre än att målvakten kuride ta bollen; Sune Bengtsson slog ock- så ' mycket: säkert in sin, boll: jöch sammalunda ",” gjorde: "Kjöll-Åke Karlsson -i Hishult. Thomas' Kaärls- sor i Ränneslöv” missade erneHertid sin medan ' Bent Karlsson: vätäde för Hishult., 22 blev "det + alltså och. en ny omgång straffsparkar, Här missade samtliga Rärneslövs- spelare sina: bollar; det” var: Ejnar Nilsson,” "Sune Bengtsson: och ,Tho- mas Karlsson. . Även Kjell: Bonde Ivansson i -Hishult missade sin böll 1 | medan Kjell-Alke Kärleson och Bert Karlsson inte gjorde några” "misstag. Etorjubel « ir Hisbvultslägret. ni . v Under veckoslutet” Kar Lä. holms Tennisklubbs klubbmäs- ' ; terskap för: "' juniorer spelats... ---JKM :-vanns även i år; av: LTIK:s ' Björn Hellberg; : : "mästerskapen hade" endast "nio "anmält "sig " och tv. "Finalen spelades ' mellan "B, Hellberg och" Berry: Christens- . soh och; Blevit Örsta" set myc- ket jämn men i andra och av? görande var”. Christensson anygt ket underlägsen. . i .B.2 Hellberg och ; Lars-Hugo t .La sson, den senare spelade bra ; men? klarade inte" av sin. mot- TTK:s Ju unior. "KM = : : Christensson Lars-Erik 'Thede- "by 6—3,' SL; Björn Hellberg "Lars-Hugö. "Larsson; 6—1,' 6—1, ET is köns pi resulleten: 1): Karl- Gunner Jöns- ; son 218 "poäng, . 2) Kallé Johans- ! son :218;. 3) Folke. Bensdtsson : 206, '4) Uno Bengtsson? 2195, 5): Elon Nilsson : 7194, 6) . Gutrivor. Bengts- son 186, DE Lars Erifreson 182, 2 Höks' krets"av SL > hade: på "söndag? "tävling hes Karl "Paulsson; --Vind- |: rarp; I tävlingen deltog ni SLU- ,(dersson, Rolf . Kronqvis "SÅNTIAGO.. (TT-AFP) id . ett övertygande ” sätt sin: fotboll' genom öndagens final i San- " tiagos fotbollstadion klart” Tjeckoslovakien VM-titel i att i LE besegra med 31 (1—1)5 00 Det var Brasiliens andra . raka VM-titel och tredje : VM- final, För Tjeckoslo-,. Brasilien försvarade på" andra VM-silver, det fi sta erövrades i ilItalien 1934; - figurerade i en VM-final: chal, ' IV : gen att tjockerna fog. sitt . IN då de nu för andra gången | ; 'Tjeckerna' förvånade med att ge- nast från avspark gå till anfall mot |: Brasilien : som i första ' halvleken - | måste- Spela mot solen.: Attacken höll på att resultera i mål, men brasilianske målvakten | Gylmar redde upp det hela genom att kall- blodigt kasta sig och knipa bollen framför fötterna, på tjecken Pospi- 13 3 min nöterade" e teckerna Bou ännu|' bra Pospichal : »och Kadraba. Kvasnak - | hade döck siktet inställt för högt. Tjeckoslovakien förtsatte att- spela offensivt helt stick i stäv med itt vanliga defensivspel : . : ”' De ihärdiga attackerna. mot - " Brasiliens mål gav. - : ett farligt änfall” som "årobs upp av | som avslutade med ett hårt skott] .verade helt omarkerade Maso pust er kalaspassning som vi darebefordrades direkt i mål. Brasilien som'.under inlednings-" kvarten för det mesta tvingats att i första hand gå in för försvarsspel satte nu i sin tur igång en väldsam. press mot det tjeckiska målet. Det var” därför ” ingen” tillfällighet att T. kvitter låg bakom Schroif 14 min då Ti tog ., "ledningen 'med '1--0.;' Det var - 'Masopust som från bara. 5 m . håll ställde Gylmar i målet helt > utan chans, Pluskal och Pospi- - chal stod, för förspelet | till led=: ”ningsmålet. Pluskal gav Pospi- . chal en pabsning. varefter Pos-. pichal 'dribblade sig förbi tre bara '2 min. senare. Didi fick..en passning från Amarildo som spela-" de i stället för skadade. Pele' och hade" bara att'sätta f ten" till för att få bollen i mål. = Fina " Brasilien tog ledningen med 2—1, genom Zito, i 69 min. Det avgö-" rande målet sor kom 3 min senare slogst nav Vava, LA brasilianska försvarare och ser-/ | Sigurd Rosenqvist W:. 0: Berry | "och bedömare. var. Börje” An- I Tnetogin åå vatten — havet, sjöar, älvar och tillflöden lik- som grundvattnet — är kanske vårt viktigaste kapitel. - Vattentillgångar- nas utnyttjande är därmed också ett av. våra mest! sanget ägna hus- hållningsproblem. : Vattendragen exploateras snabbt för vattenkraften och tillgodogörs för vattentäkter. De utnyttjas ock- så för avloppen. Den intensiva ex- ploateringen ger — som vi vet — stora tekniska och ka vär- tenförsörjningens gigantiska räck-, vidd i vårt urbaniserade och in- dustrialiserade samhälle. a - Vi räknar t ex i dag i storstä derna. med. en :vattenförbrukning per dygn och invånare på 350— 400 liter. och siktar mot upp /' till 500 liter inom en ej alltför avläg- sen framtid. Det mesta går emel- lertid till industrin. En 'enda stor sulfatfabrik konsumerar t ex mer än hela Stockholms stad. Genom en den men medför också en svår na- turförstörelse, som :särskilt > hotar de allt viktigare rekreationsvärde- na och” på längre' sikt. även själva vattenförsörjningen för människor och. natur. Den värdebalansfråga det här gäller angår hela folket. Men kunskapen om vad som sker och. vad som står på spel är myc- ket ofullständigt spridd. Mot exploa- teringsintressenternas ”samhällsin- | flytande" 'och ekonomiska” Tesurser står ; "naturvärdenas + > förespråkare praktiskt" taget måktlösa,' om "inte en stark. folkopinion stöder kravet på en mera” långsiktig och -: skon sam planering. Ett 80-tal stiftare';- ärk- Detta är bakgrunden till e; lig manifeståtion nyligen, gå ett 80- tal fepresel och för kulturliv, folkrörelser och fackföre- ningar, - naturvård och näringsliv den .25 "maj bildade "Vattenvärnet — grunden; fö sen. ny folkrörelse med uppgift att "sprida' saklig upp-! lysning och" samla; opinion till stöd för - det aktiva ' naturskyddets: in- Rörelsens” "huvudintresse s av: "stränderna och grundvat- Nilsson-Tannér : och Evert” a Andra "kända namn ?är ”journalis- terna” Barbro” "Alfving; "Alg'" Hen- riksson "och P'G Peterson: samt FA Svensson; teaterchefen en drivande kraften "bakom den fmponerande aktionen är tandläka- |' ren 'Börje Kant:i Farsta, åtanför + Stockholm, Han har sedaii något år nedlagt. ett.” utomordentligt , ener- | giskt" och : skickligt : arbete - för att” | sakta men säkert, skapa denna nionsyttring.” Kant, vars själ vupp- :] offrande naturskyddsintresse säkert blir en' gåranti för - att. aktionen i fortsättningen både vidgas och stär- kes, så att' den" kan. fungera som ett "värn ' för våra vatten,” tillhör | också den ; inflytelserika ; styrelse, som , utsetts för ” att föra arbetet vidare; och är bl a ordförande i dess ekönomiutskott. rna — stora problem " "Några" siffror ger" besked. om vat- >] föra en sista varning innan de av- - ju "eu 4 vänt äv v Enbland, i; tillå; ; Brysselförhandlingarna | re: än man från: börjar vi båda samiväldespolitikern; "angrep. i. Premiärminister Macmillan har” en slutet: av maj, med största, skärpa” : det. avtal; som. "hade uppställts" som mål mellan "De. Sex' och” Storbri- tannien beträffande helfabrikat från de högutvecklade” samväldesländer- - | nerhet som exporten av industri- "I roll i:de: utvecklade samväldes- "I ger lägre och: för New Zeeland oklok grund tex ge- nom ovarsamma torrläggningsföre- tag eller . genom = förstörelse av grundvatten . ij exempelvis våra grusåsar blir städerna mer och mer hänvisade till ytvatten från förore- nade. floder och sjöar, Stora vär- den står på spel. Särskilt kritisk är situationen i Skåne samt på Got- land och Öland. : : "Ett beklämmande drag i i vår väl ståndsutveckling & är också kloaker- na; En expert har påpekat att om Finland kallas ”de tusen sjöarnas land””.så ; kan: . man” numera med samma sätt om Sverige lansera be- teckningen: "de: hundratusen kloa- kernas -land”.: Praktiskt taget "varje sjö och vattendrag i bebodda trak- ter får ta emot utsläppet från tät- orternas kloaker — allt i allt bort- åt 450 miljoner : ton kloakvatten' per år;, Till "det "värsta utsläppet hör avfallet från' en rad industrier, När avfallsvattnet inte, renas blir det läten smittobärare för. t ex polio, gulsot, -tyfus; paratyfus och” dysen- teri, Folkhälsan blir hotad, För var- je år blir. också alltfler sjöar och vattendrag i' vårt! land förbjudna som "badplatser: Sådana ”förbud' är ne vanliga t o:m vid. . kusterna, "Utvecklingen har visat att det be- hövs. en "radikaloperation : för - att häva sjukdomstillståndet$ våra vat- tendrag, säger Bo. Rosén och: Bengt! i Avi jur F kand Lennart Ha gman. vo Sjögren i boken ”Friska vatten - ett livsvillkor” (Stockholm 1958). Politikerna, industrifolk och kom= munalmän måste få upp ögonen att : et här rör sig om frågor som är . livsviktiga för framtiden. Det är hög tid att något sker, Vattenvård och vattenforskning måste hl a få till ” räckliga resurser, ' . . Arbete efter nya a linjer a Då. Vattenvärnet nu börjar ar= . . beta i detta syfte kan dess. måla sättning Sammankattas så här: : 1): Den väldiga vattenlörorenin« gen,' genom kommunalt och indu= striellt avloppsvatten såmt genom - spillolja, innebär en. vattenexploa= - tering för avfalls- och -kloakända= ; : mål, vars grova. skadeverkningar ...- måste förhindras genom en tekniskt - och ekonomisk förnuftig sanerings='" politik, « > . 2) Då det” gäller ”vattenkrafts=" exploateringen måste en modera= ” tion eftersträvas. Särskilt värdefuls . - la norrländska sjöar och älvsträc= kor måste 'undantagas från förstö= NN relse, De kortfristiga uppskov: som. ernåtts för. ett, antal sjöar bör re+) | sultera: i.att de i-största möjliga ,- I omfattning blir definitivt skyddade, .' 7 3)" Ifråga om dispositionen av stränderna, så att deras rekreatlons= : värde. bevaras och utnyttjas, krävs. ökad uppmärksamhet inom tätorts. , och ' semesterregioner.. Det kräva + även här en effektiv vakthållning och opinionsbildning för att hindra -: svår skadegörelse genom vägbyg-: .- gen och .olämplig planering av In= | dustrier, upplag och andra anlägga , s ningar, . 4) Slutligen är det” angeläget att grundvattensänkningar, som. . på : kortade eller längre sikt medför risker för samhällets och naturens : vattenförsörjning, förhindras Jiksom- . mensamma - -dekläration,: som" utfi dats av. "australiska, premiärminis- "rhellan.i ock, sämväldesländerna bli na (till vilka ju även Kanada hör). Den fientliga” deklarationen" kom desto mer överraskande, som avta- let i" fråga - om "London : utmålats tern Menzies, , och. New: Zeelands - ställföreträdande regeringschef mr. Marshall, vilka båda sbefinna sig i. . London, synes, det ; icke; ' > | att: kontrovers svår. medlarroll;" nat London just då för" att. bedö” sig till mötet med de Gaulle I Parig.:: MacMillan torde där. ha mött ett" segt. "motstånd i. sina strävänden att” förmå /de, Gaulle: att gå med på Englands villkor för inträde i Eu" ropamarknaden, ”Å andra sidan har 35 land lika svårt att acceptera de. som ' en 'stor fr ång för England | Från. båda hållen hade också .bety- dande "eftergifter gjorts.” England hade lyckats få övergångstiden för industriell. export: från samväldes- länderna” utsträckt ända. till 1970, Å andra sidan hade De Sex trum- fat igenom ”sitt krav; att Samväl- despreferenserna.. skulle ” börja att tidpunkten för "Englands inträde i | Gemensamma marknaden; balanserad kritik från. -, successivt avvecklas från: och med |" franska villkoren för eri engelsk an—+ slutning. Här spökar i "bakgrunden, +; Englands utpräglade: strävan att £- vått "och" torrt. haka "sig fast "vid USA och betrakta det engelsk=-, a amerikanska samarbetet som 'ut=' ” slagsgivsade och oeftergivligt, sa MN - Stark splittriäg om EEC. | Den när detta skrives, påelende .- tvådagars debatten i" Underhuset '"' :.| torde också komma att. klarlägga vu den starka ' splittring, som råder - An on : Australien-—N Tand Atminstoné utifrån + sett ter sig denna kompromise . förnuftig, » syn- produkter spelar en skäligen ringa ländernas interna handel. För Ka- nada utgör den blott 2 procent «16 proc av handeln på Storbritannien). För Australien är siffrorna 5 gån- ännu mindre, Menzies". och Mar- shalls häftiga angrepp ter sig där- för sakligt oberättigat och orealis- tiskt. Kanada, som' blir mest abe> rört av ett dylikt avtal) har reage- rat . betydligt" lugnare. "Man kan förmoda ' att Australien och New Zeeland med sin protest velat fram- görande förhandlingarna om jord- bruksexporten börjar. Lantbruket utgör själva ryggraden i bägge des- sa, länders näringsliv, och det står därför givetvis stora intressen på spel. Inrikespolitiska faktorer for- de även ha spelat en viss roll, åt- Stork , beträffande Europa= ,'- marknadsproblemet, Då: Europami« +, , nistern Heath 'gav sin omfattande '. redogörelse « om - ministermötet : I Bryssel, - rådde ' jen: mycket kylig ämning i tot Motel ” darna till Gemensamma marknaden torde icke underlåta att mobilisera - alla 'sina krafter i Underhuset, och «<: i den- brittiska regeringen emotser' man nu icke utan en viss oro Sam='"; väldésländernas - premiärminister: konferens; ” som -skall- äga rum 3 i London i september. Vid den tid= - punkten skulle. egentligen. villkoren för. Englands inträde i G ma marknaden ligga klära. Men, vad ” kommer att inträffa, om de garan= - tier man utlovat åt Samväldeslän=-"- derna visa sj ur: deras synpunkt": otillräckliga? Heath 'vek försiktigt undan från: att besvara denna fråga genom att ” hänvisa” till, 'att Samväldet alltid" dekreterat; att det är England självt : : som i'sista -hand har att fatta. be. slut. .Nu -har emellertid, Australien, -. och -New - Zeeland -givit ett påtag= . minstone. > för - M vars blott har en rösts övervikt gent- emot oppositionen. Tidpunkten för Australiens och New Zeelands attack kunde knap- past ha valts bättre, Premiärminis- .P Ag "ter MacMillan hade nämligen fäm- ligt bevis för att Samväldesländer=" na i'alla fall vill ha. ett avgörande . ord med i laget och bestämma Eng. ” Ts lands position. Det' innebär 1 rea= lteten "att de” på : ett påtagligt vis. influerar "på Englands" fuiropapolis tik, (WP) 2 on : er 23
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.