oo wvtvrevr vr ri SS YYTYYTPTYFFEYT vYr YYvTrereTYYTYYYT Yr YtreeveerYyTYerrYYYT wvYrrerYYYYYYYTYYTYTYTYYFYFYV YrYvYr Prödagen: än 22 funt: 400 3 SS fr är den primitiva far- ”. down-service, om alltid funnit sitt fär, 2 DD Nyckfullt och växlande är ha- et 1 all sin storslagna enformig-'. et, än är det villigt och milt, Överallt, - där människor levat. Bga mot öga med havet; har de Hörr eller senare fångats av dess kjuskraft, Alt vad de hemlig- . Herbart i form och färg har bun- fit hav och människor samman. Bortom horlsorten liksom under: > ;Wattenytan har saga och fanta- - paddling, . sf rged ygande sky och växlande da- «so: = 7 : ne ; en stilla solskensdag på havet , ; Havet är svekfullt och påNt- pe på en gång. Från början” i kedde 'det sig som ett för männi-' fientligt och övermäktigt ; ES r vift + felemenf, som begränsade hennes " rörelsefrihet, Det var först efter '- - miskans tjänst, och. .om' det. ocks > | så aldrig kunnat erövras i egent= lig bemärkelse, så”har havet till; "sist kunnat utnyttjas till att bli? '.Jen duktig tjänare i kulturutveck-; Hingen; Sjöfarten” har blivit. ett | : villkor för människans” besitt ; URSPRUNGET L Ursprunget un denna "kultur [kosten »= ekstocken eller kano. en — som jämte elden, verkty- ades' till kläder, liv till en positiv faktor, Så snart människan förfogade över farkoster, . som. : någorlunda ; . dsnabbt kunde: föra henne, över . = vattenvägarna var dessa inte å längre till hinder utan till I gagn. : för samfärdseln; SV - : j er, så avspeglar det också på . Itt "sätt var känsla, var tanke > ch var stämning hos rn kan själv, Det är därför inte' tt undraspå, att det så lätt fylls den mänskliga fantasin. Det ”Hgger en ändlös skala av stäm- ” pingar mellan en stormnatt och Whand. och efter mänga prövning i "Jar, som, håvet kunde: tag i män« : en och de djurhudar, som bru-,; . En bildade. en ' "«Igrupp av elementära kulturvins; ingar, som utgör själva grun- len : för . utvecklingen." Vattnet örjäde förvandlas från en nega-' Vg la ,;å SEGLET sidan av uppfinningen av seglet, ning som en jämförelsevis ” fun: ” derordnad teknisk vinning. Äng-”, "maskinen ' gjorde snabbare,” men -. segle! 'hävssamfärdseln möjlig vud: taget: "vip -Konsten att segla uppstod på isså. håll; Å världen: mycket : ti: i. - digt, på andra sent. De sydasla-" i tiska och:oceaniska' öborna' har . sedan” ärtusenden 'och- intill ” sec "mycket ” primitiv. ; typ, ex. de forntida skandinaverna hunnit långt i byggandet av sjö- dugliga rodåfartyg: De lärde sig seglingskönsten” "ganska sent, Mi vet från Bibeln; , hur . profeten Jona medföljde ett se- gelfartyg,. innan han uppsluka: des av valfisken och från ApPo: De två viktigaste problemen i =: . för sjöfarten från första tid var er > stebiliteten och framdrivningen. ' Ne : Det började med små kanotlik- . hetsfulla djupen rymmer av un- ” nande båtar, som stakades fram . ! med störar över grunt väåtten I: ” floder och invid kuster, där man ' företrädesvis fångade fisk. Näs-;"' ta steg 1 utvecklingen var stö- ” rens förvandling till åra, så att rodd blev möjlig. Ännu ett steg” " framät innebar det, då åran fick ' . fast stöd i fartygssidan, vilket : Si n' upproriskt och tyranniskt.' B2V. större effektivitet än” vid + JOch som havet skiftar för var - . Först sär man lärt sig -ut- 'nyttja vindkraften blev det -möj- | .Hgt att göra längre färder/från land; "Detta skedde med uppfin-' + ningen av segiet, Denna uppfin- ”ning är en.av de märkligaste i ” mänsklighetens utveckling; vid > ter. g'm Bromaskinens, änvänd- avssjöfarten : H herånde” sätt. över 'bl.'a. Indiska ; Oceanen; Här gynmiades" man av” medan” SIKTE AV. LAND : a Men gemensamt för alla dessa Nv serna hade sedan länge känt tin den magnetiska nålen, som var " till' sådan hjälp vid kursbestäms "ning, Nu fick araberna del av : hemligheten och förde den vida=« are til Europa. Därmed öppnades "tiden: hade därmed börjat, "Is: - Det. blev en pånyttfödelse för >. romerska kejsardömets fall häde fartyg vid denna tid var att de 7, var det då i Skandinavien, fast- | es för det mesta 1 sikte av land, ty "man hade ännu Inte "lärt sig positionsb stämning. annat; än nor "kunde ge. , Sådant -gick bra ' «+, Under medeltiden dominerades - sionen” under- mansåldrarna" när- mast efter Mohammeds död ska- .pade' ett: sammanhängande han- ; farten ut secklades. på ett imp "vindar, som under läng tid blås- ima håll för att sedan a och gä rakt” motsatt i tning,, vilket underlättade ” na» rn 13 > ära. kontakten, mellan araber, och, kineser | "bar; också i lagärningarnas 2 "kapitel; käag= - ner vi till, hur aposteln -Paulus - efter skeppsbrott med ett segel= : fartyg kastades upp på ön Mal« ta. Segel var alltså ganska van- liga i Medelhavet före och kring |. tiden för Jesu födelse. Samtidigt ; kan vi- konstatera att-romarna - med förkärlek använde-:roddfar «tyg — galärer = för sina. kr 3 Å företag. Roddfartygen "vår lätta« : re att manövrera och man Vv var - inte beroende av r vinden. med én hjälp, som sol och stjär-. I medan man. ännu. var inne I Me - t delhavet;- som överallt är" omgi- - vet : av: stränder och" är man” ; bära behövde vara ”nägot dygn i: öppen , sjö.” Men” för oceanfart : H fanns ännu icke större intresse, sjöfarten av araber och" kineser. Den" storaftade' arabiska expan-” :delsområde av stor: varaktighet. : MN Den kinesiska och arabiska sjö-.. Ti välbygg . 1 "mycket liten utsträckning na-'; än här på Atlantens, Nordsjöns igerades ut över öppen sjö un-. er "längre. tid.” Navigering gjor-"'- : och Östersjöns oroliga och opä- litliga vatten segel relativt sent " "kom i bruk. ,Skandinaverna ut-' :vecklade sig under århundradena - . närmast "efter Kristi födelse till = världens i vissa avseenden skick-. igaste : SKOppshyggare. Deras” "möjligheterna. . också. för den : europeiska sjöfarten att ta: sig . ut: från land och navigera "på ” | + oceanerna. De stora” upptäckter. - [nas tidevarv £' slutet av medela - ”den” > europeiska . sjöfarten. - Are - ; Å . hundradena närmast ' efter. det | annars betecknat en "död period ' . 1 den europeiska södern” Annat ,. SÅ no & tög flitigt det de stora germans ” ska folkvandringarna och det är . det gänget, förrän brisen sjöng ' ar, spegelsextanten av” Hadley, troligen därigenom de lärde gr S | "fram L längs store och överrör; , som skiljer” 'sydskandi« vel världens främsta Skeppsbyg- ”gäre och sjöfarare; vilket, vi får . vattnen prövat på oösånfärder - til Island, Grönland och Vinland och "Magellan, satte 1 "gång. sina . märkliga färder. och sjöfartens Liksom i känslan av sin | nya. b tydelse höjde sig nu | skep ens och knappt var halva århundra- I deän högre till väders svällan-” de bramseglen; Under senare des : Jen av 1500-talet var 1 huvudsak den rigg fulit utvecklad, som 8e-. . dar, tills fårtena yttersta da-' går fördes”; av. de största skutor« na; tre råsegel över varandra på den - -fulltacklade ; ; masten,' sam- ; mansatt av: undermast, 'märs- stång: och bramstång, Senare ; förändringar har endast modifle. "rat eller -kompletterat.” AN SOCIALA. FÖRÄNDRINGAR Den: -betydelsefulta förändring-. . en 1.den, transobeana sjöfarten mot ti ig: re” "var. Tesornas Jäng-> vidgad klyfta "mellan: befäl. oci manskap: Den tidigare rangska-. ! jan var som en trappa” "med 4-5 ' - skildes de av ett brant, högt stup: "Flera betyande tökniska ny- | "heter kom till efter. haha, I bör- "ay? 1600-talet uppfanns kl-.'” karen, som snart ' togs i bruk till sjöss och under tUdigare 1700- talet undanträngdes kullerstoc-., ken av ratten; Men det mest bes: " tydande. var dock. att: iongitud- ” problemet slutligen löstes. Detta S | » annat slag börjar bryta in. Ed vö byggde långa, : smäckra skrov som med fina linjer skar genom on - sjön som', smidiga: klingor > ooh. : Angfertygen”"alltmer;tränga In” v ; ut, träet .som: huvudmaterlti z av. vindarnas . nycker; Segelfå) uter mellan . kontinenterna: A000: Mafa inöjligedordes av två UPPSALA 1731 och kronometern 1735 a Harrison, båda engelsmän. ', .. 3 " Segelfartygens kulminatton tn« träder under, 1800-talet samtidig som en ny tid på haven av hel ter de stora krigen 1 början BV .1800- talet började amerlkänare ;” . hå, som var frla från alla' han« nn ” delsmonopol att bygga helt” ny typer 'av fartyg för- att. handel I fri konkurrens. ' a - Fartén började nuifå sin sto= ra. betydelse, -;'Amerlkanårhai 'med lätthet lämnade alla andra rullande "och ' " stampande : lådor; : "ba kod: Ag. Riggen utvecklades; och "segelytan” "växte; "ling, Man. hade nått? en, mak; "hastighet. på: ;närmare” Fre ” v segelfartygens avslute. ning och samtidigt den. tekniskal AR höjäpunkten, på” en-läng utveck fu! ling. Just”. på, 1850- talet Började": BRN e 2 i : siBom" 'huvudförmedlare av. värja, : : dens sjöhandel, Järnet”. frågde A skroven. Allt. detta var n pokg görande” brytning med; deha dens ' tradition, ; De” nya mäsk)? . nerna gjorde fartygen öberoe ; ' tygens fortsatta ' kämp, ble a siktslög, 4 all synnerhet in På; . 1920-talet, då behovet av tonné ge och snabba: frakter' ble ” -störrå för ätt forsla förnöd : var 'sista året vetesegldtaer'' L gammal mening förekom mellany Australien och England: Kilgét: '1939 blev punkten för. 4.000 Ara: utveckling av sjöfart un 1 "gel ' Nu ruttnar och" rostår: de! . gåmla fullriggarna bort sofa på. . mar I några hamnar, Endast! é&' ' "handfull skolfartyg: minner ;'öm! en era som för alltid är föravun- nen...” rv Em italiensk eller fransk turist får 3 Sverige gratis teknisk och juri- disk. hjälp, 'patrulls: och - break- turistservice''. och mycket "annat bara han kan: visa upp ett. medlemskort i någon av hemlandets motororgariisationer el- ler bilklubbar. En svensk däremot, " söm réser i de sydligaste turistlän- derna, har inte samma fördelar: För att han skall få motsvarande för- . delar krävs att han kan visa upp ett - så kallat ETI-brev, utlandsbrev, som han hos sin motororganisation mnåste lösa med 20 krenor. Detta faktum har stött på en. hel del i de skandi länderna, berättar dir Nils Ahlgren i Motormännens riksförbund, som besökt : en stor turistkongress som hållits i Amsterdam, 130 delegater ' från 40 länder i fem kontinenter . deltog i kongressen vars resolutio- ner gick ut på ökat internationellt " samarbete ll turisternas fromma, alltså största möjliga service utom- att. ”utlandsbreven” avskaffas Ett "Stridsäpple på kongressen | € blev just frågan om ””utlandsbre- vet” där den skandinaviska: dele- gationen slog vakt om '”småklub- barnas” intressen i det sammanhan= get, Dir Ahlgren framhöll att med- lemskort borde vara tillräckligt för gratis hjälp utomlands” "(givetvis'i in> om rimliga gränser). En medlem |? skall känna sig som hemma 'utomi lands, var den skandinaviska par rollen, och inte först behöva skaffa sig ytterligare ' papper och betala extra för denna chans till ”eratis” service. För övrigt, om detta :" rut |: landsbrev” skulle bli allmän praxis, i drabbar det också i hög grad' de bilturister, ' som gör en -kortare tripp utanför landets gränser (t ex från Skåne till norra Tyskland) och därför inte upppsöker/' sin :motör- organisation i förväg, för - tt ordna detaljerna, ' i Den svenska delegationdn, best ende också av, ordförand i Mo-' eningens direktör Uno" Willers on | dess - allmänna - sekreterare Halvar Sehlin, - : kämpade "tillsammans med delegationerna från de andra skan- , utan extra papper och kostnader. Denna åsikt delades in- te av representanterna för de ”syd- "länderna, vilka enligt kon- randen, belgaren Eric Le- indå får fa. emot den största turistströmmen, eftersom de flesta guropéer, vill ”uppsöka solen”. Dens na fråga skall nu emellertid tas upp av den; internationella styrelsen för AIT, varför framtiden får "utvisa, hur rättvist, denna' turistiska ba- lansfråga kommer ätt regleras. "Tyskproblemet” ej bébandlat Er " För övri ehandlade kongressen också andra Turistiska element, från de nya turistiska ”zoner”,; som eta- blerats'i länder, som "Afrika, Asien och Australien till ökat internatio- nellt samarbete för den ständigt I till- tagande” "strömmen av campare och ;=I deras 'campingpltser. Vad som där- emot: inte behandlades 'var, turist- lands för medl i de na- tionella' organisationerna inom Al- liance International de Tourisme, ATT, : " nisation, samt Svenska Turi tor Riksförbund, - Allan Nordenstam, , Gösta" Berglöf , och Gunnar Myrold från samma 'arga- dan, varför heller inte det s k ”tyskproblemet”. debatterades. Den enorma invasionen av västtys- ka turister är nämligen f n ett-pro- länderna för en ömsesi- |. 3 En elvaårig s son till lantbru-: kare”, Nils Eliasson; 'Bjärnum,' : har omkommit vid en egenartad, 3 Vv "Under fotbollsspel råkade' Kol len hamna” icett 'stenröse” "och när pojken "skulle hämta den "rasade ett stenblock ner och träffade hans "| maj 1944 skulle” SR han uttalade den ocks Kom. i fråga och potterna ' växte” och växte, . Saken : kom ” till ”Ländsfiskalens. vation, då högsta" dö di och ' han” -satte ” genast huvud, som - krossades. "Läkaren kunde endast konstatera att pojken var "död, 7 Sd vilka på "senare tid översvämmats av. tyska” turister, som till. över- priser hyr allt som kan hyras, | per jord, bygger hus och så att sä- ga ”förtyskar” hela områden. I det överbefolkade ' Holland ' är .proble- met så sfort att. turistföreningen” i Amsterdam ansett sig nödsakad att Spelet som även: i Tinad pe tyrligt. Han an-. såg: att straff inte kunde ut- mätas. för . en pokerspelare, ". U j RESA stoppa turistpropagandan , i” Västz tyskland -— en åtgärd, som "både lovprisats och kritiserats: Den tys- ka pressen ansåg detta vara diskri- minerande och det hela utmynnade och hans hustru på en 'plåts i Ble- kinge under nägra år vid en mängd, |- tillfällen under sön-' och helgdagar upplåtit sin bostad till vänner och k :.som'. där roade. sig med också i da (privata) handel ba blem som a berör ett flertal länder, or kontrakt. = 02 oreestN ei > Gun de Monchu. att spela kort om Hengar, "Det blev igång en > som resulterade. i, att'slaktaren och" "hang hustru blev instämda till häradsrätten för, bedrivits» ” I häradsraite vx makarna helt oförståe- de" till det liga i sitt: föreh de, "som de bara tytt som en vanlig. säll ekapslek, ' tämligen ' vanlig. ' Men häradsrätten såg mycket allvarligt på saken. De dömde mannen "till fängelse en hel månad medan hustrun slapp undan med 100 dags böter om 2 kr 50 öre. ed "Saken gick vidare till hövrätten, som var av samma mening 'som häradsrätten." Domen stod. alltså fast. 1 högsta "domstölön var man, som nämnts också: tämligen enig. Det fanns bara skiljaktig -mening och detta" innebar,. att domen fast- ; loch' undkomma. Några timmar" i Skådespelaren John” Wilkeå B a . som . 1865 mördade president: Lin-= I coln under en teaterföresti äng ” i Washington, bröt benet när. flydde över scenen; : Han: Lyckades emellertid ta/sig upp på en häst .:. : nare" uppsökte "han en. läkare," 5a muel Modd, som "ovetande 'oré nior- det ”hjälpte' Booth för" bebbrolfet. '' - Men' han skulle: snart "få" erlara" = vein” han - oehandlat.- Doktorn ”an« , hölls och anklagades för att halva=" . rit inblandad i mordkomplotten mot”. presidenten. Han dömdes till: livs> ' > ställdes också" här. En hel måna! fick alitså svaranden altta anna; Ar tids fängelse, men, benåda år senare. för ett brott hafi, lrig
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.