” ett. vanv omkring Sskräddarna. sr et Kännber. Jag ”gå igen "efter döden: ;; "dem hoga, ”. vägdiket; Ara aan ' —" BAROLMS TIDNING Ares åa Mäns -Fredagen den 22 juni 1962 ".v DEN, 22 JUNI 1962, Pr (Forts.)' "Det var nog alldeles sant: dernme Lagercrantz var inte lik de flesta endra' människor. Man kunde rentav fr.ga sig om han när han började kasta sina blic- kar på lilla Gustafva, ens hade tänkt på det faktum, att hon J Miéommaration. igen. 'och allt vad : det . innebär. Riktiga . midsommaraftonen är det ju in- ;te enligt riktiga former, den flyttades" som bekant för en del . år sedan av en samling dam- — miga gubbar uppe i vår huvud- stad som inte hade något annat att göra för tillfället.” Men sam- ma traditioner och mening är 'i alla fall kvar, det kan aldrig tas ifrån den helgen. Så nu blir det för alla flickor att ut och jaga ,Sju sorters blomster att ha under sin. huvudkudde på mid sommarnatten, så kanske den kömmande "uppenbarar sig ” drömmen, , man . vet aldrig. Lät Oss hoppas på riktigt sommar- väder och därtill bara' önska en riktigt. Avevlig midsommar- halg . po iv ot Jimmy.” var ett så kallat gott parti, "Nå, men hur sorglös den här |friaren, än ' kunde förefalla, -var det nog bäsdt i alla fall att vara på sin: vakt, Överstelöjtnanten trodde sig känna sina kära med människor: besinning och lugn var under alla omständigheter på sin. plats, - Han sade lång: samt och i ganska välvillig ton — Så. vitt" jag har förstått, är det herr kaptenens önskan, att en förening , kommer still stånd mellan herr. kaptenen och min dotter. Hm; sådant : 2ål' att län kä på 5. Aa « Med : spända vanletsårag "hade | dotterns beundrare lyssnat till detta svar. Nu blev han så' ivrig att han föll.sin. värd i, talet..« — Ja, jag förtår jju så väl att herr ,överstelöjtnanten kan vara tveksam.'Det är ju gunås inte så. mycket jag har att ers > Bland alla "de många spöke | historier jag som barn fick höra står .de”om: Pål Rassmuss bäst > kvar'i ”minnet,-- : +: Pål. Rassmus hade varit in- spe på. Axelvolds och där farit. synnerligen illa fram med . folket. Klart: var därför att en så hård"och” svår: man - skulle Jar visst: : gick han, sågen, söm: om hån” fortfarande: varit kvar 'bland? de. levande: Många en skräddare och hans; gesäll, som gick vägen fråm mot Våx- torps ” by. Det. Var "stra skymningen” ocE de” vill tajen liten: vilostund på en: gräsplätt vid vägdilet. Naturligtvis slöm-, R y rade! de'in ett tag. Men så vak. " nade! de' vid att" en ryttare kom galopperande ridande” av hästen främför de båda en inner,” "Han: fixerade hasade sig av springa- "ren: samt: gick fram och gjorde i Det". var: förståss Pål Rass- muss, det hade man "klart för sig. : Nu "var: rodet så, att. den ene skrö dareén var en bra bit läng- re "än ” den" "andre," och detta tycktes ' "misshaga' Påvel ”Rass- mus. Denne stannade och. drog ' i fötterna. må mäster, som var den kortaste: Därefter gick han runit och på så sätt skedde för= « flyttning flera gånger om," ”Här måste annat till”, "hör: «des Pål Rassmus liksom väsa fram, Han ' gled upp på häst- "ryggen igen och gav sig iväg. Nu gällde det klart.nog livet, Säkert som allt skulle Pål Rass- ' muss hämta en yxa eller annat - tillhygge för att jämka till den olika " längden. I. högsta fart sprungo -skräddarna hem, reg- lade väl om sig och drog ner + gkorstensluckan, -.. Ögonblicket "därefter hördes > något. ' dunsa ned ' genom skonrstenspipan för - att :stanna vid lämmen. Rädd. i ningen undan den farlige hadé "lyckats. / : Förr tyckte man | att dat var mörkt: och 'kusligt vil Valls- - backaliden "och man sårog, så för att komma den vögson € - mörkrets inbrott. Dei vär just här nämnda ekräddare mös: far > ran. Pål 'Rasznvus tyvfdles stön- ' digt hålla til här. Nåzon per- hade sett honom ligga hör å en slänta invid vägen me | öde mot en > sterbumling, "Han hade Iogatsfå rygg, snur- | "rande, möd ”tummärna. och på ner "mot ITormarps bro blev : em där bak. mer oc mer RE g förmådde. ej fort- ,; Det var 'wräka ned i ligger son” sätta "med' min :”rel? ej annat. vatt göra än att av stenan,.. som: rullade. där der nog: kvar ännu. + > sVallsbackaltden En gång kam prästen i Hass-" a då. så > prästen vid s I dare står dö Jöv åkande här, och ; rätt vad det .var gick det ena bakhjulet av vagnen. Detta" var förstås ett "verk « av Pål Rassmuss. Kyrkans man steg av vagnen och tvinga" de. fram . den Jillvillige,: vilken prästen ålade att hålla: upp bakkärran tills”. framkomsten till Hasatöv. Å : Väl "framme Stannäde. prästen utanför kyrkogårdsgrinden. Han tog Pål Rassmuss med fram till kyrkan föratt ”mana ner” den- ne” invid” ena..långväggen, Men började . framsäga stycken om. rannsakan och: dom; kom ;-vålnaden:« med / protester och invändningar "samt påyrka- få taga ett tupp- nande. sen suckioch stenen ' sjönk ihop) mot ' mitten. som om den mist, sin inneboende kraft. . Denna; händelse” hade jag också hört omtalas; och då jag en :gång ' kom cyklande” från Våxtorp” ville jag se, om, jag på "I platsen. skule kunna hitta ”nå- gonsten. som Passade in på hb skrivningen, > .;.; -; Ha,' ha,' ha! 'Här låg den ju, spjuvers roll. Jag skulle ta ste- nen med mig - hem för "att" plac vid. lämpliga , tillfällen bravera | och säjar Här har, jåg den sten, mot wilken ' Pål ;Ra mus ' ex; gång vilade sig! ; det var svårt att göra loss. Med |god wvilja och -med bra- nypor kan men dock ' uträtta: en: hel "Idel, . och snart hade jag -sten- bumlingen på pakethållaren: Att |. därefter åka iväg gick bra att börja "med, men när jag kom fjjät- framåt - varje år, för att sedan bliva fri igen, då han på så sätt hunnit-runt om kyrkan. Jo, 'prästen gick med härpå mot det; att Påfvell i så fall skulle taga fyra” "stegbalkåt varje skott: år. Hter denna : överenskonimelse . diplomatiska gick "anden : under. jorden; 'och den: kommer nag ee upp igen ens i vår. tid. , Lå or | Såsom” ung trodde jag) "att denna kusliga historia .bara var en myt. Men så hände mig -att jag en.dag fick svart på vitt på att Pål Rassmuss verkligen vä- rit en levande person. "= - i "Jag kom till Hasslövs präst” gånl i ett wisst kommunalt upp- I dreg och fick där. i min hand en förnämlig : församlingsbok, påbörjad redan . år 1760, ochi denna stod inskrivet — ett. tes- tamen'e av Påfvell Raässmussen; Av testamentet framgick ”att testatorm vår född”i Menlösa år 1647 'och att han såsom krigs- man år 1676 ”blef en vacker sämmä penningar mäcktig”, Vi- ”öfverfalt mid en Ifaselig -- och "gruesam '. hjerte- ångest, den” mig- bedröfveligen: h stenen! Nu ' ville "jag spela. en| cera den i min trädgård försatt | Giftomans” samtyck Av Ingrid Hesslander' bjuda fröken Gustafva. Han -gjorde « ett uppehåll och började sedan tala hastigt ot liksom generat. — Somherr överstelöjtnanten väl vet, så är Röstorp inte min egen gård. Jag. arrenderar.. den av baron Bennet på Ström. Och jag har nog märkt, så ofta jag varit här, att allting är mycket enklare och anspråkslösare hemma hos mig ä nhär på Himmeslöf, Jag är rädd 'att fröken Gustafva" skul- le tänka; att det bleve ett då- ligt byte. + «2 syr - Gubbens ögon åmalnade. Hans mun 'stnamades till. Så kunde han ”se ut, när han under sina krigsår - i; kikaren en fientlig patrull. Samma min hade han, när han: i Laholm förhandlade med. spannmålsgrossörerna . om havreskörden. Lika. uppmärk- sam var han nu mén inte. över- raskad, Dt : Han hade långe sett; 6 och tyd ligare vid varje besök, vart det bar av. med kaptenen: att: shan mot. allt förnuft börjat förgapa sig -i Gustafva. > Och nu hade han kallat. Röstorp ett: dåligt byte för henne. Det kunde.-inte betyda något” annat. än att han tog "för givet; . att hon skulle komma. att. . flytta härifrån. till Röstonp;/ om. hon gifte sig med honom. KEANE FAR Nå detta passade överstelöjt- nanten; själv precis ' Gifte sig Gustafva : och flyttade. med' sin KERSESS | Iman till. hans ställe, skulle frå- | i gan om :Himmeslöf skjutas" un> "I dan? I: en: avlägsen och: oviss framtid. : Ingen skulle : Jöngre verldzlige ting uthan : min, hällsa och lifs” uppehälle. Och :som det häfver ; behagat:- den : store : als- mäktige gode Gud til min förri- ga helsa: igen .förhjälpa, så” jag blefven så frisk 'sora jag .tilforn varit,-thet Gudi ske lof pris ioch ähra: evindelig; hvanföre jag af et 3 välbetänkt .-. öfverläggande bi öusende” daler, Sölfvermynt; at utnyttjas, som et, Capital, hvaraf de fattiga 1 -Hassle .Sokn :njute årligen : en :tredjedel af "räntan och Wåxtorps Sokhs fattiga, två . tredjedelar. a räntan . till. detta 1 Vi "människor. är fö liga!" Här ha: vi. orättvist och .Jillasänkande släktled efter släktö],? lead, berättat: om" denne” Påfvell | 7. Rassmusson att varit så full av. onähka Tatt han. ”gått igen” medan::det visat 'eig att. han istället: varit så' god stt han ”a av et älbetänkt. "öfverläggande”. till behövande. Må > vi aktge "på? Oss! själva framdelest ” NES "Itorra gammalmansskratt. iver ; gifvit och skänlkt Et | skänkt en stor; summa a penningar |; : bd Å tänka på att gården i själva ver- ket var Gustafvas egendom. Han själv, Jacob Voigtländer, skulle ” gå kvar här £om husbonde, så säker på att han skulle komma att leva mycket länge, Som alla människor med utmärkt hälsa och med hård viljekraft räknade han innerst inne aldrig med att han skulle dö. ” - Men det var inte värt att ju- bilera ' för tidigt. . Först måste han. ha fullständig visshet: Han lade armarna i kors över brös- tet och frågade lingsamt och rakt på :sak:. — Är det alltså herr ”kapte- nens mening att fortsätta tjän- sten vid Elfeborgs regemente och så ha kvar sitt lantbruk - i Bohslän? v — Javisst, det är de Voigtländer - - skrattade: sitt -— Det amuserår mig att hö- ra, kapten Lagercrantz, Jag var: annars ängslig för att herr kaps tenen funderade. på att köra mig ur huset här och ta 'hus- ibondeväldet själv. När man git ter bört en dotter, vet man al- drig vad som kan inträffa. - Med. ingen :av de föregående friarna "hade ' Voigtländer vågat sig / på ”att förhandla så. öppet, | nästan "fräckt, Men - med Lager- chantzen var det, som sagt, an- norlunda”” än med” "de ' andra, Hade "man ; annars 'sett en -karl på närmare fyrtio år så verliebt i en-liten nippertippa? Just nu såg han "rentav förskräckt ' ut, som om riågon slungat mot ho- nom: en. allvarlig men orättvis anklagelse.:I sin" iver, reste han sig och bom ända fram till sin värd, — Men "jag försäkrar. herr överstelöjtnanten. . Jag ger henr överstelöjtnanten: min ”pa- role d'honneur, att jag inga som helst "anspråk har :på -Himmes- löf,” så « länge: herr" vöverstelöjt- nanten lär i: livet, Om det ön- skas” så, kan jag lämna skriftlig "JOH S DÖP: s DAG - - Solen. går wp kl'315 och bed , Jag - bände och. bi de, men «. Nu Herrens härlighet” iskall vår- = da” uppenbarad och allt kött skall tillsammans se: den," » Jes, 40: Orden äro "hämtade ur: mid- sömmardagens' ' epistel, Och i midsommartid . är. sannerligen Herrens -: härlighet uppenbarad för alla, som ha” ögon och sin- nen att ”se' och förnimma med och: som. också reflektera över vad de förnimma, - Men främst uppenbaras Herrens” härlighet i hans " Ord: Och midsommarda- "| gens "budskap ställer "oss "inför Johannes: Döparen och den mäktiga . Gudsgärning,”, genom vilken ' hans födelse blir bebå-. dad. = I H Text: Luk. 1: 525: "r Heirens "härlighet uppen-".. '" > baras i naturen. ' "I Sommartid är naturen som eri.stor helgedom,, där vwvi”möta Guds skaparmakt. Blommornas doft..och. fåglarnas sång -stiger som en lovsång till Gud. « Hur är det med oss människor? Blir inte :den" sommarfagra "naturen ofta " nog- skådeplatsen för de sämre sidorna hos människan? Sveper . inte ofta: nog genom svensk. midsommar en fläkt. av den massiva hedendomen?" Gud bar skänkt oss naturens skön- het" och: livsglädjen: "som 2 gåvor, oc] karias > -Ibudbäraren ' och" fick "det budö Bruka vi "m Herrens” härlighet uppen> länge han levde. Och han var; öna gös "närmare honom, alla | = Tärsarkitohron oc: (Forts. fr. sid 1) ” | -återstår endast tre gå mark avsedd för grönområde. Efter” grurndkartans .uppgörande ' har tillxormsnit c:a 175 byggna-! -der av vilka alla utom en lig- N "ger på ”bebyzszelsemark”. Samt- liga äro fritidsstugor, i regel i storlek om 15 å 20 kvm, En av anledningarna till att Tänsstyrelsen = icke . fastställt ifrågavarande -. byggnadsplan anges vara att kungörandet av planförslaget icke 'skett på rättslig väg. Till detta fram- .styrelsen icke motiverat sitt beslut eller talat + om vari bristerna bestått. ' Det fram håller klagandena, att läns- kålles, att' förslaget varit ut- ställt 6—27 juli 1960 och - att ”utställandet : den dara bebodda. Klagandena fram- hålla, att ingen av de Hrägavar rande. nyttjanderätterna, är av. sådant slag att dess Innehavare "bort underrättas om - utställan- det, att dessa icke kunna anses "berörda av planläggningen, att de nyttjanderättsinnehavare, sam" äro kända, godkänt plan- förslaget 'och : att de, som kun- genom det' omfattande kungö- att känna till utställandet, Var- : ken enskild eller allmän rätt har kränkts genom det iakttag. na förfarandet, . Även toaletterna är föremål för ”länsarkitektens ” kritik då han 'anser dem "felplacerade. Men «klagandena blir inte svaret skyldiga utan framhåller att de förlagts lämpligt och är av god standard. Så snart avloppsled- ning och reningsverk äro klara 6 juli. Granskningstiden var en dag längre än vad 3 som i lag stadgas, : ” vast I samma kungörelse fanns också angivet förslag till zxy ibyggnadsplan för vissa ommå- den i-Eskilstorp — men i dessa fall har länsstyrelsen' inte väg- rat fastställelse, 2 DS I STRYKNING I PLAN. :'',; BESTÄMMELSE ' I fortsättningen . framhålles, att byggnadsplaneförslåget upp- rättades av lantmätare :S.' Ove Borgström d' september 1959. Genom i första hand länsarki- tektens" underlåtenhet att taga befattning” med - förslaget, . som överlämnades till honom i ok- tober > 1959 för! samråd, : kom ärendét att. försenas så att det kom jatt handläggas enl, den nya byggnadslagen, som trädde i kraft den 1 juli 1960. Bygg- nadsnämha och sedan '"kommu- nalfullmäktige' hade 'under' hös- ten: 1960 godkänt och: , enhälligt antagit det upprättade" förslaget till byggnadsplan: med tillhöran- de planbestämmelser, vilket: ej blivit” av --nägon. 'överklagat: Men sedan ärendet överlämnats till länsstyrelsen för. fastställelse har' länsarkitekten helt ' enkelt med bläck strukit dels. 1'par,'2 mom. dels 5 par. 1 mom,” och 2 mom.” första stycket: i, . planbe- stämmelserna; +" Genom: sitt" örfarande har "Jänsarkitekten' gett "fullmäkti- "ges beslut ett helt annat inne- "håll ö än det i själva verket har. ;Länsarkitekten > 'har ' tydligen sålunda” ansett” sig stå : över "kommunens beslutande" organ " och utan vidare kunna ändra . dess" beslut. Klagandena och i ” synnerhet kommunen ' torde se mycket "allvarligt | på detta för- » farande, vilket framstår som oförsvarligt. . Länsstyrelsen" kan Icke ha "varit omedveten ' om ; förfarandet, heter det bl, 'a.' i "skrivelsen till konungen, -: = Länsstyrelsan hade ansett, att ”nyttjänderättsinnehavarna” - av den mark å vilka stugorna upp-: förts, bort” underrättas om plan. förslaget, Till:". detta : genmäler : klagandena, att stugorna mye: ket” ofta skifta” ägare och” män "Tlofta inte vet vem som-äger dem; j Kungörandet hade dock skett i tre "ortstidningar "just under 'den tid då de flesta stugorna "torde Poets. från. sid a - ' baras i hans Keliga, tempel "Det , var i templet, :som : Sa: "mötte "den himmelské skap; som förvandlade hans och hans hustrus liv: Herren är i sitt heliga; tempel. - Varje" gång ”vi samlas till gudstjänst, vill ”han möta "också oss.” Han. kommer till oss i Ordet och Sakramen« tersso ee >. Sann SER Ofta händer ået : väl, natt vi stå tveksamma inför Guds bud- skap. Det 'mänskliga' förståndet kommer med sina invändningar — så ' 'som Sakarias 'stod- där tvivlande inför'det budskap han fick. Men'Gud följer nu inte vår Tra föreskrifter. Han som skapat I tillvaron har andra: resurser än en fattig människa, Därför skall vi öppna våra hjärtan i tacksam glädje för Guds goda "gåvor. ? un När. Herrens härlighet up: penbaras, tar han bort de sinas smälek.' a er 'ména, att kristendomen är” me: gryr den eviga sommaren. Då! är all smälek borta. : Amen... .' KELSEN rför' hål- vå speciella sätt och hä i] ler en särskild” visnin; gsring på att färdigställas. Denna blir av imponerande måbtt, och på dess Jångsidor' pågår montering av läktare: för der väntade mång- tusenhövdade -:. publikskaran. Följaktligen skall: det bli' sitt- : | platser för en stor del av be- sökama, som sålunda kan över- blicka” visningarna : av - djuren samt de program av annat slag som uppförs i ringen på ett ut- womordentligt; sätt. Hela utställ- ningsområdet, som kommer "att omfatta betydande arealer, är redan inhägnat. I området ingår givetvis .. även : samtliga ” fasta byggnader 'som finns -på Tön- nersa, då ju ladugård och svin- stall m; m. skall utgöra utställ- : ningsobjekt. i "Vi begränsår' oss till detta i dag men återkommer: utförligt ' ji nästa vecka, Vi vill dock re- ! skrivelser Därom talar Elisabet i” tex- dan nu'rekommendera alla syd-7 aktansvärda tens siutord. Många som tro "li? hällänningar samt befolkningen: argumentation, da nu smälek, De mycket kloka - i" de småländska och" skånska av bl.a. gränstrakterna att "reservera ningslös. Men den "som hör Her- någon "eller ' några” av dagarna sakupp: ren till wet, att en gång Herren för ett besök på Töndersa, där ” anmärkni skall bli. "uppenbar för alla. Då , betydande mängder av intres- jet sant utställningsmaterial —— 1e- | vande och "dött -— kommer ati k de att förändras till vattenklosetter. Det framhålles också att länsarkitekten vid ett besök på platsen inte hade nå- 'got att' erinra mot placeringen men sedan — förvånansvärt nog .—- inte: ansett sig. kunna godkänna placeringen." : OBERÄTTIGAD VÄG. Vv CKRITIK "Även ' mot lösningen av väg- frågorna har bl a'överlant- mätaren - framställt anmärkt ningar, Planförfattaren har löst frågan på så sätt att några få i nord-sydlig riktning löpande vägar anlagts, Från dessa vägar skall därefter tillfart ske till ett stort antal av byggnaderna ge- nom s. k. körbara gångvägar. I vad mån detta kan anses olämp. ligt är obegripligt förs klagan- dena. Dessa" vägar skulle med fördel . läggas i" grönområdena som" ändå ävno fullt tillfredsstäl. mat wara intresserade av planen : relseförfarandet fått möjlighet | Arnell. Sönd 10 em kand Laholm Midsommard. 10 hgm kh Håkansson, sönd. 10 hem komm " Brander, : Skogaby Midsommard, 13.30 hon kh Håkansson, Veinge Midsommard. 10 hgm, Sönd: 13 hgm kand, Tundin, Tjärby Midsommard, '13 hgm kadj Lun= Mestocka Midsommard. 1 13 hj » nyförhör kand. Lundin, n Sönd. 0 hem med nvg kodj. Arnell. Knäred Midsommarafton 19 'etton- Eriksson, Nea Midsommard, 9 hgm kpr Ränneslöv Midsommard, 13.30 hgm komm, Brander, a Sönd, 930 hem ' Ysby Midsommard. 9. 30 bom komm Brander. Sönd, 13.30 : Sjöholm, - hem kh WHasslöv Midsommard, 9.00 vind 10.30 hgm kh Hollnidr xtorp Midsommard, 10.30 m. Sönd. 9.00 hgm kh Hallind, he Östra Karup Midsommard, 11.00 ham (kyrkbuss). Sönd. 9.00 hon Ljungman, kh L Skummeslöv Midsommard, 9.00 hem, Sönd, 11.00 0 hem kh Ljung- man, Å jöte I Malens skog '-Kaleb Andersson, Ängolholm, 20 helgmålsbön & kyr prosten Magni Andersson, nd, 8.30 uabtlesång i stillsgårdskanpal hgm i kyrkan. kh Sven . Norlén, Alvesta, .14 friluftemö- Sönd. 11 hgm, skrm och nvg prosten Mantin Lindström, Lund soch kh Adrian, 17 efbonsång 1 gren, Reltele, 20 musikstund kantor Allbent Runbäck, : Eldsberga Mid: lande, Det framhålles, att väg- förvaltningen," som. tvivelsutan torde vara den myndighet, som är bäst skickad att bedöma väg. frågorna, icke'i" denna del haft något; att. erinra möt planför- slaget... öar Planförslagets behandling - länsstyrelsen" tas också upp' sill kritisk ' | granskning ” av klagan- dena. Det påpeltas, att. c:a' bret- tio "månader förflutit - mellan upprättandet - och beslutet och av denna tid har:länsarkitelkten haft - ärendet ? för granskning 'i över ett år. :yDenna ' tidrymd förefaller; klagandena: anmärk- ningsvärt lång. Det oaktat och trots upprepade besök på plan- området har länsarkitekten där- till' ansebt' sig:inte kunna: taga någon slutlig ställning till plan- utformningen. Han har huvud- sakligen” uppehållit, sig” vid "den fonmella sidan" av saken- vilket enligt klagandenas mening fal- ler utanför hans 'kompetensom-, råde, iDet förefaller "som om länsstyrelsen '» helt "överlämnat ärendets behandling ' till” läns- arkitekten, ; wilket ; ; kjagandena anser vara oriktigt. :Klagandena mena, "att. Jäns- arkitektens - granskning skall avse endast planens allmänna "lämplighet « med : hänsyn > till ' förhållanden” varom par.: 9 i - byggnadsstadgan omtalas. Kla- . gandena finner det också an- ”märkningsvärt, att länsstyrel- "sen till sammanträde 'i frågan inkallat endast :ordförandena i I kommunalfullmäktige och nämnd. Ingen av' dessa har varit med. om att bereda ärén- "det. Däremot har länsstyrelsen "icke: funnit skäl: att inkalla värken > någon " representant "för ' "byggnadsnämnden ", eller " planförfattaren; > ” I”F slutklämmen i överklagandet bänvisar kommunen till vår nya byggnadslagstiftning.. Det fram- hålles i' denna att gällande be- stämmelser" äro” tillkomna + för att tillförsäkra kommunen / 'ett avgörande inflytande: på plean- läggningen även då denna sker i form av byggnadsplan. Det är är under: sädana förhållandeå i högsta grad "förvånansvärt, framhåller klagandena; att läns- styrelsen icke fäst något som helst avseende vid kommunens genom planförslagets antagande uttalade önskemål och vad 'som i övrigt anförts- i ärendet ge- nom , distriktslantmätare Bendt. -| Länsstyrelsen har: överhuvud "icke funnit skäl/att i sitt beslut imnämna dennes' i olika vd framförda högst be-. synpunkter " och till .. bemötande länsarkitektens tydli- gen inte alltid så sanningsenliga gifter och ”bagatellartade ingar mat” planförslå- vv Mr rör LÅNG TID Sönd 10 ham med owförhär kh ”Adahl Tönnersjö " Midsommard. ham ich Adahl, Sönd, 13. 30 hem kad] ” Hinneryd 'Midsommard, 10 gm) Sönd, 11 hgm komm, .B: Månd.-lörd, 19.30 red - i KUS:s" tält & skolgården av + Ragnar "Wihlborg, Markaryd Midsommard. IK Sönd 11 :hgm kh Lindstam, '.. Ekeryd, Betania; Sönd. re gätj . Börjesjö. "Månd, - 19. 30 försoms' . lingsmöte, . ” , 1 jesjö. ”Månadsoff arean Sion,' Laholm. Midsommard. 18007. Sån g och Musik på tongat, Vid ' möte i lokalen, Veinge, Tabernaklet, Midsommar= " afton 19 samlwväm. Omväxt, pro= dag—torsdag -. 19.30 ' töltsorien = börjar, Sara Palmoer-Johansson, " Nils : Kahlvot, ' Eskil - Dogman, Lindström, Laholm, Salemkyrkari. Milsom- "' maradton 19 samkväm t Veinge. MHishult, Betania, Midsommarafton 19 Samkväm i Veinge, > Betel, Våxtorp torsdag:19.30 Alma Borg, Margit. Pettersson sång 0 | Trånget, Saron' sönd, 15 off, möte ” .p David Persson.: Onsd,' 27 -kl. : 19,30 off, möte p Sjunne Sten» "heden, "> a arkitekten vid sin granskning .. och :länsstyrelsen wid . sitt" be- dömande av planförslaget i vissa betydelsefulla hänseenden givit . uttryck för helt "andra uppfatt- ningar och synpunkter än gom. tidigare varit rådande, Ärendet synes '. dessutom — med beak- . enkla ”beskalfenhet — handlagts med osedvanlig ”tidsutdfäkt. ” mänkningsvärt och icke särskilt uppfattning av "rättssäkerheten, Det är som synes en kraftig salva, som såväl Karups kom- "mun som enskilda markägare > avlossat ' mot länsarkitekt och ' länsstyrelse. Att den är nöd- - »vändig torde framgå. av det faktum, att i inte mindre än tre olika. fall under senaste, . halvåret har markägare i Ka- rup måst gå till kungen för att - söka' få "rätsida ' på sina bygg- : nadsplaner. : Till ovanstående kan tilläggas, att länsarkitekten framhållit, att det skulle råda vantrevnad och otrivsel inom området, Hur det är fallet framgår av olika :skri- velser från i runt tal hundra ' 'stugägare på området 'där samt. liga framhåller, att de uttalar sin stora tillfredsställelse och belåtenhet över verkställda pla- neringsåtgärder, att de känner trivsel och frevnad inom om- . rådet 'och att dessa icke i.något sammanhang hört inom ,plan- området boende uttala sitt, miss- nöje över där vidtagna disposi- tioner.” Dessa muttalanden rim- svar? dåligt med länsarkitektens - påståenden. . 2 Det synes klagandena uppeni-. EN te I Tarron, 18 altonsång i kyr- kan kh Ljungman, Östra Karup, ” 1. 13.30 hem. "Ballingslöv, » gram, Lindström, Björklund, tiss : bart, heter det tll sist, att läns- N befrämjande. för allmänhetens cs Knäred, Betel, Sönd. 17 gålj Bör av. regn linställes,” 19.30 : Verve Y YI « Sönd, 1 hem komm .. kyrkan prosten Ludvig Hjelm= - Le ,; tande av dess förhållandevis ';” Klagandend' finner ” detta , an-. +. 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.