Lå N Sot "säger man ut hela namnen är " stor utsträckning "använts". and FFF TY TTT Vv YVTvvrrer ir vo TEPE YevfyYTTVV s LÄNOLMS- TIDNING : Rå - N SE EEYS TTT TTT TTT YYYTYYSYYTYYVYTYYY WTtTYFTYYTYYYYFFYYYYYYYYYYYYYYTYYYTFYYTFT TV Måndagen den 25 -jun1-1063 i —=1LT os Inom de politiska organisa- tionerma i vårt land finns ju. DEN 21 JUNI 1962 |”. Två namn ändringar LT = =; — tterpartiet.. Men även om det - Politiska arbetet utgör huvud- "inte bara moderorganisationer; -- Uppgiften ägnar sig ju som be- inom 7 resp.” parti ' utan även ärskilda kvinno- o, ungdoms. förbund: ”Så' även inom 'Cen- terpartiet., Här' är det SLKF och SLU,som utgör, — eller; utgjort : dessa nödvändiga kompletteringar. i treklövern. . För dessa två förbund har det .. vid årets” riksstämmor /beslu- : tats om Anya hamn. Detta” är ' . - kännas' konstigt ' att: börja an—' en nåturlig "följd av” utveck- . lingen,” och". besluten : kunde: ' "fattas utan allt för stora mot-.: , sägelser.” Ag dere a "När Centerpartiet antog sitt . namn! 1957" för att. därigenom, - bättre ange den politik partiet da var, det. inga. oövertänkta 2: beslut . som - fattades i: år. om ändring, utan dessa frågor har: varit under viss” debatt ' under flera år, De nya namnen; är > (CKEF)” resp. Centerns” Ung-. domsförbupd : (CUF). ": "Måhända kan initialerna var: ra lite nya och besvärliga, men" de mera bekanta - och utgör också" den. benämning som olika "sammanhang under | "se-| nare tid,: Namnen SLKF : och SLU. utgjorde; när de .sades ut i. sin fullständiga” lydelse, "en direkt geografiskt" avgrän- sande fäktor: Även om lands- fortfarande bygden” "givetvis "organisationerna, tydande! omfattning . gjort. sitt inträde 'ä även i "städer, och and- I! att direkt, ange att. 'organisa- tionerna är politiska och utgör Tjärby-V inge pensionärsförening hade” på | onsdagen” sin traditio-, : nella: :sommarutflykt, vilken i :år förlagts till :Eringsboda i Blekinge; 116 deltagare i tre "bussar starta- de från Veinge: station.” Första up pehållet .: gjord: i det inte frångås' att de 'i be- = Insämlingen SVERIGE HJKLPER. Postgiro 90 - 1961; ; lant såväl kvinno-- gm man gan "annan ', värdefull ' verksamhet vå och "denna - kommer "givetvis att: fortsätta i vanlig omfatt- » ning.« Sålunda. .är' ändringen - begränsad till namnen, och nå- gon förändring av verksamhe- ten är det inte" fråga. om. - Givetvis : kan . .det kanske vända andra namn i en orga- nisätion ” som”, haft ” de gamla ..sunder hela. sin hittillsvarande "tid," för” ungdomsorganisatio- -nens' del i'45' år och för' kvin- ”norna' i' dryga trettio. år.' Men - med vetskap om hur väl nam” net Centerpartiet mottagits: av "medlemmarna i i detta "kan man be, "here: GANGSTER, ÄR FINNS INGET. HÄMTA i utan” oro utgå: ifrån att de" nya naninen «+ hos; kvinnornas : och: - ungdomens '? ”centerorganisatio- kall :- > accepteras” och: as "i ' full utsträckning : och därmed '. klart; ange" ; sin uppgift, inte minst i våra byg- ” der, som hör till de: centerp litiskrt. starkaste i landet. glsbruket benägen Via. Urshult; ach ck. färden. till Erings- Älmhult,; där | prakt . a syskonorganisationer . till :.Cer- » antagligen. för inte. såld ' ryckt på axlarna ät, medan. man I ”muttrade Mot dumheten käm . - par själva. gudarna förgäves”. : '-Men nu'kan frågan ställas med Allt berättigarde, ty'nu finns det en möjlighet att massundersöka” människor 'och att: på "kemisk" väg fa fråm en bild av deras hälsotillstånd; De som svarat för ' denna, medicinska” bragd t det tysta är bröderna Jungner, =» av vilka. Gunnar är. laborator .vic Göteborgs Universitet och Inge- mar överläkare vid Stockholm Epidemisjukhus, I 14 år har de utan nägon publicitet arbetat på ” att konstruera.en maskin som kan utföra blodanalyser i mass skala, -Blodånalysen, är i och för sig ingen” nyhet, men hittills ha. cen varit en i hög grad manuell attär,. vilket naturligtvis begrän- " sat dess möjligheter som hälso ” , kentroll på större människogrup "per inom v rimlig tid utan stor Persohalinsätsr SUMen;nu är v. alitsä” främme"vid en ny epok svensk” sjukvård," där vi ju tidi "gare/bar bl.a. den” allmänna. skärmbildningen som ett "led kampanjen, för bättre folkhälsa Maskinen som är, tlora. set Na Den Jungnerska uppfinning . en som, nu I första hand skal prövas på 100.000 värmlänningar > "är ingen helgjuten , medicinsk maskin utan består tvärtom äv en massa olika apparater, som": va för sig svarar för delar av . der analytiska förloppet, Appa- raterna konimer från olika hän, analysern' och 'robotkemisten äv amerikanska,” men både . tyska : och engelska säväl som svenska "bemgjorda” komponenter ingår . 1 kedjan, som från den 15 augu- Btl kommer att ha an reguljära - erbetsplats i Btockholm, - ' - Blodarialysatorn eller. den au-" slöja elle: eliminera” en läng rad sett bety- inte. bara: blodsjuk=" ven '- äderförkalk-" nång,, leverskador": ”njurfel, ; in-= flammationer och infektioner” av: diverse typer. ”Det är inte vår mening", säger , bröderna, Jung= "1" nér, r, "att. finna "symptom ” sont märks" ändå,” som exempelvis medfött : hjärtfel, men det finns ett flertal sjukdomar, vid vilka. ”sjäkdoma; + N båa, fast den sjuke 8 om det”... föl Den ' genlaliske Ubloddetekti- ”veh” är i högsta grad sin egen "herre och tjänare.” Den ' flyttar bloaprov från" behällare "till be". hällare, "tillsätter reagenser, mär- ' ter värden, skriver ut resultat. Den "kopplar, om från ett prov. tilj: ett annat," "stänger av "sig" själv, när jobbet är klart; diskar. och torkar sig själv. Bröderna ' "Jungner, här under . lera” är , varit 'inlresserade' av rationalisering - och automatise-,; ring av rutimarbetet.: på ”vära: sjukhuslaboratorier, inte". minst | syfte att skapa. bättre: förut sättningar för ett. absolut.effek tivt: "utnyttjande av. personalen ' for. kvalificerade" uppgifter. P "ahlgrenska sjukhuset i Götebor är: centrallaburatouriets' personal: >, siffra "115, 'som - nu. delvis. kan reduceras gencm: "ihsättande, av. robotar; utan” att persönalen på - något sätt. behöver- befara att bli arbetslös utan snarare tvärt- om —t värje fall på det Kval.” "ficeräde planet:' Det - bör i "detta sammanhang päpekas, att den jungnerska ana-. tysatorn '; inte. är: någon "”läke- maskin", den gör ett sällnings-'- arbete. på. bred bas som kemisk. . "kontroll av stora befolknings="" grupper. 'I fråga om /' hälsa och 8 Det innebär, "att man tomatiska.. ) tillsokon>.' trollen klarar, själv.2.000 analy-' ser pr dag ener rättare sagt:pr,, natt. vv ot og Detta är märkligt ä och för ' pig, men kanske, är det ändå. ” märkligare, att apparaten sam-” , tidigt utför ett, tiotal olika” släg genom kemiska analyser av blod” "och. urin fär reda på om en pati: ent är "sjuk eller frisk”, la - Man kommer ät en. mängd" fall på ett tidigt: stadium, vilket bör minska trängseln. på” våra sjukhus. Provtagningen är föga. SÅ analyser Då fLACR hundra bd. 4 "öh ”kenomp eloktig.” 3 symptom" och” dröjer alltför län+' ; nar de ol ”damentala 'i, brödernas arbete — - oo vägen, ti "som införs i och med den junga . - Fsjukvård;” d människor, "som"; na karar den kemiska kontrollen; blir alltför. säkra 'på sin hälsa, 5. De kanske” '""noncehalerar nya " ge. att uppsöka läkare 1 förlitan . på, det positiva. analysresultatet, Laborator Gunnar Jungner lug= liga, på den punkten, .. .. då han. förklarar, att just: den” s 'synpunkten,,varit en av de funs därför. när apparaturen ett 'så. brett. program som möjligt, så v "brett ”att' inga" "dolaa sjukdomar ;, : "chans" att slinka igenom ' koiartro; på; DEER pan fram-, ”tör! allt: Kan. get” ”dnte avslöja : eanser.r: H : ” "Blodrobot bättre folkhälsa, som i det föregående nämnts, : är biodanalysen ingalunda någon s "ny "företeelsé, "den ingår som ru» ". Htinätgärd vid våra: sjukhuslabo= ”ratörier. . Men: det nya element; : ' 'nerska apparaturen är en blod«. .: s på bredast -möjliga .bas, . "som är världsunik, Den öppnar "oerhörda" "möjligheter till "före byggande 'hälsokontroll I massa "skala, so |, mäste bli framtidens . narsovardsmelodt, därför att den - kap genomföras utan orimligt ' : stor personalinsats och utan allt : "för r kraftig "belastning på vära hätsovärdande organ... . N Apparaturen skall testas una + der en period av tre är och innan. . den tiden gätt till ända har den "säkerligen varit i användning Svpå mänga hållt; kanske Inte bara ;1i vårt land. Samtiden är brödere na Jungner stor tack skyldig för : att de öppnat nya vägar: till "bättre folkhälsa och rationellare I på Sönsteby och 4 sa lakoniskt:z ie I N orge. 0 DäÄ”Nr 24 slog: till Av I ” gvar. Wablén Detta är. Oslo den 9, april 1940, D: var på morgonen "den 10 april 1940,.1 'Oslo hade" det under natten : hänt". - otroliga. : saker. i De' norrmän som på morgonen, gick! till arbetet: fann tyskar« marsche- rande på gatorna. Utanför -posthu=; set stod tyska soldater på vakt. Man: visste plötsligt, kanononmullret och. fartygen i Oslofjorden' under: nat-: ten hade inte varit krigsövningar! av det norska försvaret, Det hade: varit bitter verklighet, Norge , var: nu ett ockuperat land. : För norrmännen var: det något! otroligt som” hänt, Man hade inte” zs väntat det... Den norska ungdomen stod inför frågan: Vad ska vi göra? Ska vi vänta och se? Sköta vårt ar- bete och låta tiden gå? Eller'—'? Löjtnant Philip Hansteen lät inte tiden gå. Han förstod att man mås- te' bjuda nazisterna hårt motstånd. Så kom djungeltelegrafen igång. Alla" som ville” försvara ' sitt land mot inkräktarna "skulle : samlas uppe i Hansteens hus i Hadeland. . Det var på det viset den "unge studenten ”, Gunnar” Sönsteby”' fick reda på att motstånd "skulle bjudas. Han och jen ' vän bestämde” sig för att vara med och slåss. Man kunde inte bara passivt se på då nazister- na lade under sig deras land. Men de :kände- sig osäkra, .' Kunde :de utan vidare lämna "sina jobb? Sönsteby frågade sin chef; Han såg himmelens narmn, 'ge er "iväg bara "På så "sätt Hade; "Nr. 24”: inlem- måts i der norska" motståndsrörel” sen.; Han skulle bli' ett äv de mest kända namnen. => "Nu for ;han? till. Norådm: ka, "Det här gått mer 24” har fått nosa på. lite små: "upp: gifter, Nu är han i Stockholm, men måste tillbaka till sitt land. I Sveri- ge tivingades motståndmännen ar- beta helt illegalt :under: denna” "Därför gällde det att ta sig förbi de svenska grä d. | ingen englandsfärd. += té utan att des ransoneringskort in. I ett land ' med matbrist blev det givetvis allt svårare för : hemmafronten "att -. skaffa fram mat. Man saknade ju nödiga” ransoneringskort "gentemot — . ” Jdiohet, Tyskarna” marscherar”3 in i huvudstaden, Oslo-borna är upprörda. , -. AN - Gunnar; Sönsteby & är en av den. norska" motståndsrörelsens "mest kända namn "från nazistockupa-' tionen i :vårt norska grannland; I boken ”Rappart. från. Nr 24” skriver har spännande om vad som verkligen hände, Det är gös teborgsförlaget”, Zindermans som gett ut”den i översättning av - Sune Stigsjöö...T denna artikel ska berättas om några av ”Nr 24”-mest spännande upplevelser. CN ON åt, Att sätta 'sig innebar att de 'an- tagligen. skulle bli? här: Gunnar Sönsteby ' hade ! nästan” gett upp hoppet, : Han" var” alldeles . slut, Fötterna var känslölösa; Mt Till sist orkade han inte iängre. Han ämnade lägga sig ner i en grop som han. grävt i snön. Just då — fick. kamraten syn på kåtan. "Bara . en ' stund - senare var de inne i värmen.” : Men Gunnars. fötter och ben var förfrusna.? På" morgonen : var; "det bara blåsor: "från "fotknölarna "upp till : knäna.” Han kunde inte fort- sätta." Helberg” ämnade” sig de två milen till nästa lappkåta. ' ar. lånade ett par 'ski- dor och så gick rden vidare; Det Måloylia: till: Eng” land) Där. utbildad " kväll med cirrusmol och ljus him- J sig in. Man antog att de hade sitt jarbete här. De kunde placera si- ga svavelsyrefabrikerna i Lysaker och Verpen,: > vO"Nr 24” fick tillsammans med Ri hand om :sprä av Lysakers Kemiska Fabrik, Det var ett farligt uppdrag. - Men med fräckhet kommer man längst. Det var i juni, en vacker mel. Rasmussen och ”Nr 24” före- ställde rörmokare när de kom till fabriken med sina” väskor. Ingen antastade dem sedan de väl tagit na: tidsinställda : bomber; direkt å syraugnarna. » På samma sätt" skedde” 'sabotaget i.Verpen.: Man hade' satt bomber- na att krevera vid samma Hd. on ; Det var farliga uppdrag. "Tyskar- na hade skärpt. sin: bevakning : då de var på det'klara med "att det kommit : sabotörer ; till” Norge” från England, Under; hela kriget utbil- däde : engelsmännen" "sabotörer "som kom "från .de "länder "som tyskarna ockuperat, - Fullt ” utbildade smugg- lades de tillbaka till:sina land och ledde ofta svåra sabotageuppdrag.” > Här hade ”Nr 24” tagit med sig några engelska .militärpersedlar vil- ka "lades ut” på platsen; Därmed trodde . man 'sig -kunna . hindra: re- pressali / mot; .civilbefolkningen, något. som .ty: ska na” ofta , tog till då de "sattes ur spel i Sprängningen gick. utmärkt på bägge ställena. STyskarna fick: ett avbrott i tillverkningen av spräng- medel. Och inte en enda motstånds- man blev fast under de kupperna < Tyskarna hade tänkt sig att man i Norge skulle kunna mobilisera en stor:: d é:' för "östfronten. ; I stället nytt "arbete; inom 'mot= dessa märkte: det; "Dock hade mån- ga” vänner: och. bekanta: i: Sverige som gjorde allt för att Kjälpa dem. Tillsammans "med Claus; : Helberg |. startade så ”Nr 24”. vägen tillbaka till " Oslo. De tog. routen” Stock- "holm-Röros-Ålesund. "Där: långt i norr var det lättare att komma före bi gränsposteringarna.: > I Sveg måste de lämna tåget "och ta till eyklär; När mörkret: låg tätt vid åttatiden -"startade de färden upp mot Lofsdalen. Det blåste en snål vind och vintern lurade redan kall. Det var den 27 oktober 1941, ” " Med sommarkostymer. och tunna rockar blev det en hård -färd..De hale 16 mil till /Femundsjöen ” som var det första målet på den norska sidan, =” = , > På fjällvidderna i snöstorm. ' .. . De råkade ut för en väldig E storm. Den som varit uppe på fjäll |- vidderna vet.hur stormen kan fara fram. När snön dessutom vräker ner är det inte så gott att klara” sig. De var 'halvförfrusna, men måste sträva på för att nå målet. "Att gå : | in i någon svensk gård vågade 'de |" inte.. De. kunde bli anmälda, och tagna av svenska gränssoldater. ”, : Det 'dåliga vädret gynnade! dem då de passerade. den svenska | poste- ringen. Ingen” "antogs vara ute i i så dant svinväder. . Men nu var, det för äycket « snö, stånd uppen i Oslo. Sabotageorganisationen . växer sig stark. Det ”blev' en hel: del utr ttat i Oslo. ”Nr: 24” ;var. nu döpt” ? och installerad; Han, blev kontaktman och det gällde att utbygga under- rättelseverksamheten och 'uppehål. la - förbindelserna med de .. norska motståndsmännen "och deras. orga” målvedvetenheten satt in. De olika motståndsmännen börjar. veta ' vad deras uppgifter är, Organisationen har vuxit sig stark. Man kan börja med sabotage, hågot som i hög grad kom att .prägla den norska 'mot- ståndsrörelsen under hela a ockupar tionstiden. ' a sia "| skulle inte" vara till stor hjälp, Den med” nisation;' i- England.. Det syns att] under a Men "motståndet var starkt. Hem- mäfronten. sviktade. inte.” Och' en helt :'tvångsmiobiliserad arméstyrka kunde ' man” ju aldirg. lita på i kritiska : situationer,” eg Tyskarna . hade fått ett mycket intensivare motstånd än de: från början: tänkt sig.. Kanske. hade' de norska nazisterna "med. Quisling i spetsen målat ut läget som ett an- | ståndsmännen. på idén. att stjäla en ton ransaneringskort som n- bara för« > svinner, ” Men då kom 'mot= hel lastbil med ransoneringskort. , " Därvid skulle man ha löst det värs= ta problemet med att skaffa mat till dessa' som vägrade militärtjänst ” och arbetstjänst, '. > -- "Nr 24” gav sig iväg med en ljus= grå Ford den 9 augusti, Med'i bilen var Henrik Hop och William Houlder. Sedan kom Andreas Au- bert, Erik Hansen och Jacob Jacobsson med, Nu var styrkan fulltalig. Nu skulle kuppen genom= föras!” . Där kommer så lastbilen! "Nr 24” hoppar upp på lastbl= a lens fotsteg, sedan man med en skiclig manöver tvingat den att bromsa in. Det är ett rent anfall, ' rarhytten: =» : —Håll er lugna, vi har er under . kontroll, vid minsta tecken still oro,s .| skjuter vi ner er, äs Så tvingas männen att köra last= " bilen efter 'Nr 24” anvisningar. På ett visst ställe möter så några män upp. .De har en lastbil med sig. Och mitt i staden, mitt för näsan .. på tyskarna, lastar man över ett' "Dess blir ett farligt vapen mot Quisling-regeringen. Släppes. den= ... na. mängd . ransoneringskort ut. I. marknaden skulle det lätt uppstå fullständigt virrvarr och detta skule le i hög grad irritera tyskarna, aa Så tvingas ' Qusling-regeringen « slopa bestämmelsen om indragning =: av ransoneringskort: för ej påträfs " fade inkallade, ;- MV ” » Detta var en liten kupp bland en: mängd, farliga ' uppdrag. Under' he» la ockupationstiden: fortsatte . det" ta motstånd som; kom att ge tys=', i ,. karna - mycken förtret och faktiskt 7 3 kanske: fick dem att förstå att ock=. upationen av Norge. och Danmark '.. var: ett olyckligt : :schackdrag, pet " kostade mer än det'smakade. > : : Engelska flygare's såg till att lade ningar ? med. radioapparater ” och | sprängärmnen släpptes ner ; till mot: ståndsntännen.: Det :var ” ett. golt samarbete mellan : de norskå aktiv: Man fortsatte utbilda" fol! r. Och nu-hade man. viktiga: förbindelsez länkar via ; Stockholri. "Tyskarna ' började förlora terräng." Man fö stod att tyskarna skulle förlora kris: : get, I Men det, droj pepå tiden. i så tyskarnas" kapitulation: i Norge" : Den : hatade Terboven' var avsatt och general Böhme fullföljde or- dern. "från ”storamiral:: Dönitz om villkorslös kapitulation. "Så över- tog hemmafronten makten ', i Norge Ett: mörkt , kapitel. var , slut." Na= zisterna hade förlorat "Kriget, "Nr 24”. hade tillsammans med massor, andra norska män och kvinnor fått . ; erfara hur 'krigstiden sammansvew ' 7 sat människorna. Nazisternas vålds- dåd var kanske det fariigaste vap= net mot dem 'själva, Ett, folk : som ' blir hatat kan aldrig accepteras, ”Ne 24” .hade'sett hur man genom stän> dig aktivitet kunde ställa. till. med förtret, också för en så . väloljad nåt än det faktiska, F fronten blev i stället allt starkare för varje . dag. . Tyskarna ' hade fullt arbete att > hålla - vaktstyrkor - så inte > sabotage" ''skulle” inträffa överallt" där ..de' innehade viktiga nyckelpositioner. | Vid inkallelser gick ungdomen jorden. ». Det ” ställde stora krav på hemmafronten. Man skulle skaffa fram. mat åt ' dessa massor med ungdomar. 2 a ståndsrörelsen hade aktivt tagit del i norska befrielsen och avtackades : också av konungen, a och statsmak- v terna. ' ! "Nr 24” har med sin bok lämnat Pn ett vittnesbörd från en mörk tid +' i vårt norska broderlands historia, Det är en/ intressant Jäsning som "7 ger en inblickar i hur, "ett litet folk genom stor frihetskärlek kan' ute” rätta en hel del positivt i ett stort '. N na hade 1 gjort ett gott arbete då det. gällde. att dra in r kort för obe- Den norska .. - I strin hade "stor betydelse för tyst karnas krigsföring. ”Nr 24” fick nu veta att man skulle försöka sprän- de måste släpa cyklarna genom dri= 1": vorna. Vid sextiden på morgonen nådde de den första gården de vås]. gade ta 'in på.: Det- kändes: skönt . att få vila ut ett slag. Men cyklar- na fick bli. kvar här. Nu tog det "gångmarsch vid, över oändliga. kal- fjäll och myrar. | + >: De skulle leta sig fram till en :same som bodde, högst uppe 'på fjället. Men det var inte lätt att finna hans kåta. De irrade omkring -i kylan, minus 20. grader, och hade "mycket ont av skaren som bildats på den nyfallna snön.” . De två männen släpade sig fram- : fintliga personer. Då de inte fann den inkallade i sitt hem eller på uppgiven adress drogs vederböran” krigsskeende. .Det är fruktansvärt att människor med våld måste be- - kämpa” varandra, att vi i'vår tid . av .upplysthet tvingas döda för att : röja bort en sådan varböld « som na= : ockupationen. Ä Qusting blir Tedande mannen. Här är. han omgiven av tyska. officerare vid en mottagning i börjas. a. En pistol riktas mot. männen I fö- NN $ och landa ova vc kri som den tyska: Mot- an -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.