SN SVEN a ianstad » & Kri gjordes nedanstående uttalanden, 4 : . MÄNNISKAN I MILJÖN far "karaktär! ”Samhä ändringarna ” och inomiska ' socialhjälpen> 'minskar sociakörsi kringarnas. utbyggnad i "medan socialvåri medfög. att: vongifterna, inom jdens ' tillsynst och vårdåtgärder SÅ söciahårdens olika” grenar änd- |ökar.. Detta kräver ändringar i 7 socialvårdens organisation. och arbetsmetoden, :» : . Skall'de vårdande åtgärderna på området "få. bästa ekt, nisken i miljön : tillämpas.” Ar-; betsmetoder "inom soöcialvården, som innebär att, ob. ex... olika Vid Centerpartiets "avslutande riksstämmoförhandlingar Den d rekta” kor måste en - helhetssyn / på män-". F örtroli iga' strider. Tack. för hjälpen”. Nj, si ta er i kragen, kära vän; Här ;- har ni varit duktig som vanligt och cf skaffat. er ett halvdagsarbete som hi synbarligen trivs med. Men i stället , för att glädja er åt det, 7 patient på ett psykiatriskt sjukhus. L. Vet ni vad jag tror? Att han helt "enkelt tyckte att ni inte behövde . vara där. Kanske han hade: litet grubblar ni' er sjuk över varför : doktorn ”inte ville ha er” som dag- |: . Doktorn,:svarar Under denne rubrik besvarar én - svensk : legitimerad läkare kostnadsjritt medicinskao' trå " från läsekretsen >... "” Förse: frågorna med lä plig " signatur och uppge helst ålder och kön Det är give: att envarsa : obrottsligt h ho "Märk breven DOKTORN SVA=" SS TENN Sagt. och... i skrivet" Det finns äppelblom I Vor-Pom- "oe mern också och: alldeles säkert: skolor. Men det var svårt att så skolavslutningen, ' de ”nystärkt ar klänningarna och den' nätta lyc=" kan i Sverige utan att börja ä ängs=' : las över hur länge vi får hålla på, Egentligen finns ' vår juniid. ingen annanstans i världen. Vi ä» unika, Vi måste ta igen oss med | att resa till Mallorca och Sicilien: och sucka att de ändå är bra lyck- liga i sin fattigdom där nere, Tan- . > ken att invalider skulle tigga Rö ombudsman att ta i handen "när: vi mister arbetet, att färjestatiok nerna i 'Trelleborg "och Hälsing= | gatorna, att vi inte skulle ha'en ' "Måndagen den-25 juni -1962.= .-.' bjälpbehövande + i inöm + samma '> bråttom just då och inte hann för- .borg skulle avspärras med tagg=1. : familj” vär ' för. sig" behandlas : Hara orsaken ordentligt. Var där- för glad att ni slapp. Och så ran- somresp, 'nykterhetsfall, barna våndsfall OSV, "måste överges och > ersättas av : arbetsmetoder som grundar Sig den nämnda hel- LS DEN 25, JUNI 1962. > principen inom SJ sättas av dem s. k. femiljevårds., principen,” . : I syfte att underlätta : sådana strävanden, och åtgärder bör en översyn av det sociala nämnd-, Sa :Midormanholgens allt firande : är äntligen "över och vec- > korna blir. åter normala, det dröjer ; ända tills i november . innen nästa" helg ' kommer och ttrasar sönder veckan, igen. Den” gamle komiskt-tragiska figuren Albin Ström finns inte mera. För många är kanske det namnet ganska okänt men har ändå genom, åren skaffat gig en särskild klang.” Albin Ström var ial- frågan om en enhetlig balk komma till stånd. Vs TRYGG MILJÖ FÖR | . UNGDOMEN, + Den: vikt tiga” I frågan! om "hur. i hetssynen. Den s. k. funktions; "söcialyånden, - måste så långt. som "möjligt. ers; sysiamet .och en prövnirg av. sonera sömnpillerna och tag en långpromenad 'varje kväll i stället. : Till sist: ransonera också med ero- tiken en tid. Att jaga efter gemen- skap genom att ge sig åt den ene "mannen efter den andre leder ald- rig till målet, Det skapar endast ny "gång: Försök i stället finna gemen= » skapen j 'arbetet, hos barnen, hos "er själv. Sedan kanske" "den rätte” : kommer, när ni minst väntar, Skriv " gärna igen och upp med humöret: Med a hjörttig hälsning. vt ”Gallie” | ”Bacillskräck”. I et aktuella fal- let då patienten för över tjugo år gedan - insjuknade” i :tbe, : företogs fysannolikt smittorening av bostaden Y u 4 enlighet med gällande förordnin- gar Normal rengöring i stort samt naturligtvis. speciell rengöring av patientens personliga tillhörigheter tomhet och ny besvikelse varje |. ingår ' därvid. Någon risk för even- ee ”. politiker och en ganska miss- ungdomen på bästa sätt skall tuell smitta efter dessa tjugo. år fö- fostras för Yramtida' uppgifter i lyckad. sådan, som medan häl- i ännu tillät reste vida om- kring'i hela västra Sverige och såmhället måste ägnas iökad, . uppmärksamhet, I svort sett har ' vi, d' mårt samhälle” anléediing ” | tilll glädje över våra "Ungdomar. Ungdomsbrottsligheten 'o. ung, religger ej och om ni själva ä är Cal- : mettevaccinerade utgör: även detta nu liksom tidigare .ett gott skydd "mot: alla slag. av tuberkulös smitta. | Nigus Det är roligt när unga människor kan vara andra till hjälp BP. motellet - - får inte några / -vinrättigheter "Det blev h inga. vin- och starköls- , rättigheter för det planerade BP- motellet vid Lassabacka i Varberg, . och + Stadsfullmäktigeframställnin« gen stoppades t o m: innan” den Kom frarå? till - länsstyrelsen. Di-' striktschefen Erik Högman i Nya Systembolag , Som 'i sk av. utskänkningsintendent har ätt vi: darebefordra. ärendet :' till - länssty=- relsen; -har: nämligen " braktlåtit" att göra, detta med hänsyn. till. de av- > styrkanden som kontrollstyrelsen och en del andra instanser gjort, Som” inotivering ”frambålles +. det olämpliga i att från trafiksäkerhets- npunkt medge 'titskänkni anläggningar, som'i första att betjäna bilismen. ” ”— När direktionen, bakom- motell! bygget begärde ansökan om rättig= het till utskänkning av spritdryc= ker samt. vin och starköl, så hade + dräselkammaren - i "Varberg : med klar majoritet, tillstyrkt vin- och ölrättigheter, och :även stadsfull- mäktige" gick på den Linjen, ” men med knapp majoritet. :- s Hur drätselkammaren och stads- fullmäktige i" Varberg skall ställa sig till avslaget vet man ännu inte, ! DK-ordf Nils Nilsson har ännu in- | te fått något besked på avslaget, och han tycker för övrigt att ve= - derbörande myndigheter tagit en: underligt lång tid för att komma . fram till sitt avslagsbeslut, Hur dk kommer att ställa sig vet han som ” Sagt ännu inte, om man nu låter ' saken bero, eiler går vidare för att få ett prejudikat på saken, ef=- tersom det är troligt att man även - På andra motell: kommer att in- 7” komma med ansökningar, Man har nämligen” sikte på den internatio- nella trafiken, juch i utlandet har a motellen fullständiga utskänknings- - rättigheter. Red Nilsson tror inte heller att det skulle bli någon fara med ”rattfylleri” på motell, efter= som hotellen också nära nog hund=« , rapröcentigt har bilande gäster, och att det sålunda inte finns någon” korisekverig i avslag för motellen. "I kiöver effektivare. motåtgärder," | domstylleriet har dock ökat och :- utan. kompensation för egen del, Ni in s vill: aktivt delta i internationellt utgör allvarlåga problem, . sbm "hjälparbete, skriver ni, men ni pre- > Ciserar inte på vad sätt. Menar ni En fastare” "hållning från sam- att ni skulle vilja fara ft som sjuk- «vårdare eller dylikt, eller önskar ni = hets ida, gröt fgövertradare = göra er insats på fritid? Det bästa spritlangarna måste” ytterligare" nen eller Röda Korset och resone- skärpta åtgärder 'widtas. -.- i. rar med dem, Säkert kan man fin- "”x7: ' > nå någon lämplig uppgift”åt er. När Viktigast är emellertid enlig det gäller att hjälpa nödställda svämmans" "mening förebyggande + i människor är' det hjärtelaget, och ärder, som skeppar en positiv .. den goda viljan och inte skolutbild- äv Hyde a 2 ungdomen: + "ningen. som är huvudsaken. Lycka ill! RN Dessa åtgärder. bör' särskilt. in- riktas på da: åldrar, då. tung. domarna vaniigen söker sig bort från hemmen, Hem,” skola 'och sd sorgar nisationer har här > insiraktör åt nyintagna. Kärlsson angelägna upcgifter att lösa i i; väl lite fundersam över denna ej Samarbete, Ökade insatser från” [upphöjelse och undrar hur det gått samhäll&s sida: krävs för ung- - "tilll Pettersson talar om: 5Y.;. Ås ledareutbildning och för . :— Jo, du förstår, jag! har klämt ängande av ungdomens in-' mej i näven, så därför är. jag in- tres se för friluftsliv och idrott." ingen En öm till så är jag eskilt. Jämpligt bjälpmedel” Ori Te Ett kläm' till: PAN Pettersson har skadat sig i hati- den men får gå kvar i arbetet som dom I. Dö pt efter. ör påskilogen propagerade för sitt parti Väns- ” tersocialisterna mot regeringen, :' Han drog alltid fullt hus, folk; lyssnade gärna till honom men , några röster fick han aldrig att tala om, Ursprungligen satt han ” ett par perioder i riksdagen som” socialdemokrat men blev, ute- sluten här efter vissa kontro-" | .verser med ledningen, som han "> inte. kunde dra jämt med. Som”. liten grabb minns jag den store. - ; pompöse mannen som man al upptäckte Florida 1512 var egent- tid hörde på för han var”så Tigen ute på' jakt efter ”livets käl- I fräck i munnen. Förvisso hade . « Ja”, men på själva påskdagen ham- | han en talares stora begåvning, - nade han på en okänd halvö med men det budskap han framförde sina skepp, Och eftersom påskdag var 'av underordnad art och re- På" spanska heter, Pasqua - Florida dan på förväg 'dömt till under- "var - det nya landets namn givet. Det var bara en otrolig - Spanjorerna anlade en stad i Flo- gång. De rida, men de tappade snart intres- seg vilja att aldrig ge Sig SOM. sot och avträdde området tillT Eng- höll "partiet och : Albin . Ström, Jand 1763. 20 år därefter ägde emel- uppe. Någon stor politiker eller: lertid Spanien, Florida igen för utt journalist var han inte; men han på 1800-talet sälja” halvön till För- "kunde. tala och tala som får + enta staterna för 5 miljoner dollar / : G i : Och." 1845 blev Florida en stat i Spanjoren. Ponce de Leon som förhållande” som är rö + Boråsparkens - : lejoninnt "Ria" Her här sin vårdara, den danske djurexporten "| Sören Rusmussen, en kär kram. Mellan dö båda. rådor ett vänt I ; och det är ju ganska, vag- + kert at av ett landområde som upptäcktes av .en slump på en | påska ET: ARR on i "Inte det inte. " Carl-Bertil, 5 "år, har . ”fördlakat sig: föremålet för hans ömma låga ) är Britta-Gulla, grannens 'fyra och "thalvtåriga dotter. ' De sos fillsam- mans från morgon till kväll: <t Det väckte därför någon förund- "ran 4 familjen när, Carl-Bertil på Jo: mammas uppmaning att inbjuda "+ Britta-Gulla till frukost vornde, blankt nej. . —" Ja men jag rodde du "tyckte "så brå om"Britta-Gulla?..: -:, + += Just därför, sa Carl-Berti - — Ja, men då förstår jag inte, "5 Tror du jag vill att hon ska i Au a för en biodlare är de" gistna ku- porna” och avsaknaden av bin - på flustret én närmast. barbårisk syn. Så: får "det nämligen! inte se?ut, och ägare av' tomma bikupor kan 'lräkna med dryga; dagsböter om nå- gon av biodlarnas. tillsyningsmän upptäcker de övergivna kupornå. ' " Risken” är stor "att en bisvärm tar en oanvänd kupa i besittning, och får den leva kvar där utan tillsyn och "vård torde förr eller senare: den smi samma yngelrötan uppträda, Den sprider sig snabbt och kan förorsaka total bidöd över stora områden om den inte stop- pas innan den. hunnit gripa för vitt omkring sig. Sprids sjukdomen blir följden stora ekonomiska förluster för i första hand biodlarna och. i andra för lantbrukare och fruktod- lare etc.. : , Oanvända: kupor” skall ggas upp; eller ställas "undan ' på . plats dit inte bina får tillträde, och all utrustning, ', vax o dyl .bör göm- mas undan på samma sätt, "so nn "är att ni vänder er till Rädda Bar- |. 1 na i de amerik ” delstaterna" Utal och "Arizona & över- väger "speciella ; ”åtgärder "mot den religiösa fsekten-.s”De örstfödda”, som under” de” senaste åren med stor fi ång drivit sin prop - da - för : månggifte... Fastän: mång- - | giftet i USA sedan år 1890 i lag är förbjudet har” åtskilliga religiösa sekter, 'bland” 'vilka -mormonerna var den mest kända och omtalade, "| levat i månggifte långt in i vårt se- kel. Sedan första världskrigets slut har mormonerna dock avstått från månggiftet, ,; likaså - de : andra 's k'”fundamentalistiska” sekterna. | Månggifte av religiösa skäl förekom 1 sedan - dess” bara ' sporadiskt och i enskilda fall; För: "omkring fem år | sedan återupplivades dock sekten ”De förstfödda”, som 'man under "årtionden knappast hört talas om. Snart fanns det: 20.000 familjer i delstaterna Utah och Arizona, med var sina fyra jämställda hustrur | 1) till familjefadern. Sekten missione- "rar med en välorganiserad propa- . gandaapparat och förkunnar bibel- ordet; ”Varen fruktbara och för- öken Eder”. Guds bud, så lär "De förstfödda”, kan aldrig innebära att mannen bara får bilda familj med en enda hustru som självklart bara kan föda ett begränsat antal barn, Minst fyra hustrur måste en troen- de man ha, Hans hustrur skall föda var: sitt barn år efter år, Sekten betraktar de ogifta männen över som mördare, Likaså tillhör äkten- skapshrott det värsta brott som en man eller kvinna kan! begå, Man- nen får dock endast gifta sig med andra resp tredje och fjärde hust- rur, som godkänts av de tidigare hustrurna och väljs av dem. till ”systierhustru”. Myndigheterna har hittills varit maktlösa mot sek- tens pr da dåd enligt gällande lag bara kan straffa en man som . formellt” gilter "sig 20 år som: lika stora brottslingar |' [med fler kvinie födda” av praktiska skäl underlå- ter., Vigslarna genomförs inom sek- ten, som intern fest utan myndig- heternas medverkan, Sektens män avstår. ofta från registrering av de första hustrurna och undandrar sig därmed varje laglig" möjlighet att ingripa mot månggiftet. Domstolar och myndigheter kan icke förbjuda en amerikansk medborgare" att le- va :med flera kvinnor. Barnen re- gistreras för det mesta som, utom- äktenskapliga under de resp möd- rarnas namn. Nu skall de två del- staternas guvernörer och ''parla- ment 'instifta : särlagar : mot ”De förstfödda” "och stoppa trafiken, som: får allt fler anhängare Sland annars 'strävsamma” och hederliga medborgare, te 2 "Kompetent... Den . blonda blåögda' Annagreta hade "varit och hälsat på en ny- värvad boyfriend i hans föräldra- hem, De tog tåget, tillbaka till syd- ligare nejder, När tåget vid ett till- fälle kom ut ur en tunnel, såg hon upp. mot sin boyfriend och sa: '> — Krister, du borde inte ha kysst mej så där, med alla människor runt omkring, även om det var i mörk- ret. lea Så — Jag har inte. kysst dej. ut- brast då den unge mannen ilsket. Jag; önskar bara jag visste: vem det var, så skulle jag lära honom! "— Honom" har du ingenting att lära!" suckade då den blonda. blå. Seda, Mores se "Fullsatt Gamle spelman Dalbom” ska bort och spela. Tar en klar innan han ger sig av och talar till nubben: "— Nu får du allt vara god och |: krypa ner och sätta dej så långt in som möjligt, för 1 kväll. blir det jäklar i mej trångt om utrymmet. RAR och sänd dem till redake.. : ” tionen. - M "| ning att döma samt arten av de me- .|diciner ni blivit ordinerad, är det .Jatt helt sitta med armarna i kors, re än andra... vilket De första. . | liksom andra färger stimulerar och -| mindre väggparti med ett livligt "li:vissa fall vara fördelakig; men I striell produktionsökning på 12 pro- - PPry över 50 år”. Av er | beskriv- i första hand en viss svaghet i hjär- tats årbetsförmåga som medfört att ni fått astmaliknande andningsbe- Svärst i: dr : Den medicin, ni senast erhållit, Salures-K, Är en urindrivande me- dicin som avser att motverka den tendens till. vätskeansamling i krop- pen som kan förekomma då och då. "Beträffande 'ert dagliga :arbete har er doktor framhållit att ni bör ta det lugnt... Med det rådet ville han sannolikt mana er till en viss återhållsamhet :i beträffande tunga och "påfrestande sysslar. - Däremot när man som ni är van att vara i rörelse i. hushållet hela dagen, är icke en önskvärd följd av ett. dys likt råd. 4 Försök att hålla en lugn och re= gelbunden arbetstakt, vila gärna ett par gånger” per dag, undvik om möjligt: starka sinnesrörelser, "men lev för övrigt i enlighet med era vanor och önskningar, såvida detta ej helt kolliderar med givna läkar- ordinationer, "Visste: Ni det? Gå målärtärg är ju inte billiga- , Så säger ”färgex- perter, som . på "grundval 'av både psykologisk och fysiologisk forsk- ning .gått till. storms mot' den i regel rådande färgsättningen på ar- betsplatser av olika slag. ... Det har nu uppställts '; några 'enk- la färgpsykologiska lagar, som kan ge förklaring till åtskillig olust på arbetsplatser.. Man , vet att det finns färger, som sätter, ned arbetslusten på småtimmarna. en' grå morgo ” pelblommornas ridå, : > >, Vi tror ofta det är något bes < svärligt och genant vanligt och” "normalt med oss, men i själva! . verket. är vi' antagligen de egen« domligaste människorna på jor den: de enda ,som på fullt allvar lever Jdylliskt, . NM : Nästa gång jag Besökte. Ty: land beställde jag under ett tåg byte ett glas öl på en järnvägs restaurang, Det var en så väldig ' -bornyr på det att den serverande » alltid frågade "om' man ville ha” skummet kvar eller om han skulla, stryka av det med sin träspade,' "Ölet kostade 50 pfennig. Jag lade på skämt fram en sedel på 50, miljarder mark, , Uppassaren gav”: mig! en blick, "så hätsk att jag: skyndade mig att slänga ett. -markstycke ” på bordet och säga i att det var jämnt, Han” tog det'; ia utan att tacka. EN :> Det finns nationella olyckor's som ” man inte bör påminna om ens när. ” såren tycks ha läkts. Hur blir vädret? Det är en fråg som vi ständigt gör oss, särskilt s här i sommar-: och semestertider, I varje fall är det roligt att försöka gissa ' väderleken : den : närmaste”. framtiden, Till vägledning för dem som önskar litet. bättre” insikter i ämnet har sparbankerna givit ut e; liten skrift ”Hur blir vädret”, och : uppmuntrar.” Vi har. färger, som ger sinnesro och "arbetsglädje, ökad koncentrationsförmåga och minskad anspänning under arbetet ++" - Vilken färg en viss måskin har är således inte alls likgiltigt." Den bör i många fall vara anpassad till det ' material, 'som bearbetas: Bak= grunden för maskiner" öch' verk- tyg bör alltid ha den rätta färgen för att framhäva eller dämpa kon- trasten i eller omkring själva a ar- betsplatsen. Någon ' universalregel dör färg- sättningen kan knappast ahges, men generellt kan dock en del saker på- pekas.' I en arbetslokal, där per- sonalen vistas konstant, får mari inte "kasta sig ut i färgorgier, Ett tapetmönster eller en glad färg kan i övrigt bör färgerna vara neutra- Ja och diskreta — men inte nödvän- digtvis grå — med' enkla och -lug- nä gränslinjer mellan :färgytorna, Om en mörk maskin på en fabrik står invid en" vitkalkad vägg, blir arbetarens synnerver snabbt irri< terade och uttröttade på grund av den bländning han utsättes för var- je gång han tittar upp från maski- nen. Här är det ofta riktigt med en ljust blågrön vägg, som ger ögat vila och verkar nästan likadant i både dagsljus och artificiell be- lysning. Fördelaktigt är ått inom ett och samma företag” välja en färgskala i samma grundfärg men i olika nyanser mellan. Must och mörkt, slets. Tilläggas kan att man” "vid un- dersökningar konstaterat en indu- cent vid genomförd färgkonditione- ring. snel i re Halo i vad menar du med att du sim- mar bättre än en fisk? ” CR Har du nånsin sett en. fisk man bland annat genom. att takt taga molnen kan bedöma väderut- sikterna. "a nas Vi läser i (åt lilla häftet, som man "nog . kan. få "på sparbanker; att så pass sent som för ett halvt -' [ mycket mer om meteorologiska ting" än sådant som: byggde på gamla iakttagelser. och erf: jo Men . rätt tidigt. under 1900-talet börja- de några tidningar införa ett slags enkla : väderlekskartor, " De angav: Europa, men väckte väl hos” en” och' annan intresse för den hem- lighetsfulla mekanism, som dotde sig bakom t ex ett annalkande : låg- tryck över Nordsjön eller. ett en- vist högtryck ö över Ryssland, «7 « "" iLekmannen kan framför allt ge- fattning om vädrets skiftningar, ,'. Om höga fjädermoln (cirrusmoln)" ökar i mängd uppträder de” som vackertvädermoln, . Men "de 'kan, ' terfall 'och "kraftigare vind mm, varsla om regn. cs cd ' Ett vindfenomen, som berör alla" semesterfirare vid kusten, är sjö- ' brisen. Den uppstår som följd av DÅ uppvärmda inlandsluften' och den . + svala luften över havet, Sjöbrisen" bringar svalka med sig, men redan : i verkan försvunnen. :. :" Dämpa radion Pettersson ringde till en god vän: — Ett ögonblick, sa vännen, jag Å ska bara dämpa radion. . : Det förflöt ett mycket långt ö ögo! blick, Då vännen tog luren anmärk= ' te Pettersson: . . — Det tog lång tid... simma på ryggt . vo ue 2 2 Ja, det var grannens radiot väva se met [ bakloppt — sa Carl- . matar Inga klor eler tjyvnyp här Inte | >. + - men en sträv lejJonlunga kan också. vura påtrestlanda I läng- "den, Det omaka paret flnns I i mans med en möngd andra exollska djur. ' NN Borösparkens ”lejondat" tillsam: — tanken tränger inte genom äp=""" den ger en. rad goda tips om hur -: S sekel sedan' visste en lekman inte '; ' bara ., Wufttrycksförhållandena över "", också, i kombination med barome=.: «> någon mil inne över land är. dess +. ” trådsstängsel, att vi "skulle få ens» | . otäck not från någon ondsint makt) oo” nom att betrakta molnen få en upp= .- NN finns utströdda på himlen men"inte " FAS lemperaturskillnaden : mellan den >” -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.