' ur skal vs bli av ; med alla gamla bilar? Frågan är inga” lunda "omotiverad. . På sina: håll, kanske främst I Stockholm, måste bilägarna betala för att få-sina gamla. uttjänta: vagnar 'omhänder- , tagna. för nedskrotning — om inte däcken är så gott som nya för-|': stås,' Och orsaken till skrotbilpro= blemet är” naturligtvis ytterst ' att all fler och fler bilar för varje år, i fakt med den: ökande biltätheten,: blir ' ektuella”. för nedskrotning. Nå-' : gon stans måste ju ”bilavskrädet” ta vägen, Nee EE Är: 1953 . nregistrerades i 16.907 nya ” bilar, " 1954 118.821. ."och " 1955 133.281; 1961 var; siffran: uppe; T or :år börjar. årgångarna skrotning; bilar ” som alltså "har 7— på ken"; Om åtta år, bör oo det ka Blooms. tur." Som' synes dan. efter, 7—8—9 år. Det. varierar går, 4" takt .med bilbeståndets. till- växt, allt fler: bilar till nedskrot- ning "för ;varje:. Redan nu: börs jar det uppstå :problem hur man skall kunna bli: av med alla” gam- Ja islutkörda bilar.. Hur. kommer ” det då att se ut om 10—15 år?” Det är "inte tillåtet att ”båra, st Den ' måste. köras, till en. bilskrot- || ningsfirmä eller "också: måste.'man j . be att få den hämtad,-Och då kos=] ' tairdet alltså pengar;s:" '— Vi får för varje dag! ta” eh] fler och "fler skrotbilar från all- mänheten' och ; från”; bilfirmorna. Ibland tvingas vi.att ta. betalt för att ta emot bilarna; I bästa fall, om tillbehör, däck eller 'detaljer är ;i mycket gott skick, kanske 'vi. kan betala en 50-lapp . för avskrädet. : Nea sn öre kilot får skrothandlaren av järnverket för ett kilo upphug- get bilskrot” Och då -får det vara > mycket "rent”. skrot, annars tas det inte emot, De få örena uppväger långt ifrån arbetskostnaderna, Men även en skrothandlare måste ju bli av med sitt skräp, Det är' alltså skrotbilens tillbehör som ger skrot- handlaren hans levebröd. Fär be- gagnade delar av god kvalitet finns alltjämt en marknad. Men hur län- . ge till? En dag får han inte läng- re avsättning för alla tillbehör som kommer" "in ' med. + den ökande strömmen av skrotbilar. Den da- gen får vi betala för att bli av med till och med ”bra” avskräde. Och den dagen har så smått re- dan börjat gry, Bilskrotarnas " riksförbund, Cen rik f de R tnir, < g a skrothandlare, -har till och, med detta åf erbjudit sig att ta hand om: alla' slutkörda bilar, ' Varje skrothandlare tar emot bilar inom sitt område, och landet är relativt väl täckt genom denna samman- slutning. Erbjudandet gäller alltså 1962. Men den dagen måste kom- ma då det inte längre bär sig, pri- vatekonomiskt, att. ta emot skrot- bilar, — Då måste staten tråda till, som" en skrothandlare: med. bil Yraköverflöd sade, . > - Skrotningsavgift ee Den ne nde från en. bilskrotfirma. utanför Stoci tale för ett bli av med der + "naderna,. vi får handlarna Skulle” alltså på a ellet annat sätt få ersättning för varje bil de skrotar ner. Pengarna skul- le kunna” tas ut genom en skrot- avgift som ' varje, bilägare skulle erlägga : vid inregistreringen . av en |" ad Ur. a .samhällsekonomisk ;. syn? 'punkt och ur'naturskyddssynpunkt är det nämligen nödvändigt att alla slutkörda' bilar tas om hand, . Och kan : skrathandeln :inte'' klara” ned- skrotningen: genom 'stordrift; måste kanske” frågan” lös: säger överdirektör Montell; ; - Det är" allt yngre och yngre, lar "som'nu går till. "skrotning; :Ti- digare; "räknade: mal genomsnittliga . livslängden på / sen bil var tid år. Bilfirmor'' och s bil- skrothandläre gör. "gällande? att bi larna: nu går till" skrotupplagen res skrotningen "hår i" någon: skyndat':: besvärligheterna ronörsklassen. Mån- FRONT står och” väntar på öpare. hos, bilhandlarna,. men .'de finner inga, Bilfirman får sälja dem till. skrot. i »stället,:. Många sådana bakslag leder till förluster. På sina håll tar man" inté längre: emot. i hbytesbilar eller; kö ri upp; bega pår "re år. Ändra” går inte att sälja. Fenomenet; ! som väl egentligen inte- är' något '-feriomen, ” förklarar | bilhandlarna ;med' de ”,stundande skärpta bestämmelserna om . bilbe- siktningen och" den intensifierade flygande kontrollen:;- Folk vågar ins te köra gamla bilar hur länge 'som helst. De vill inte ta risken av ett eventuellt körförbud "på. stället. Andra byter sina' bilar oftare. Man tycker sig ha märkt. att: flygande besiktningarna drabbar de äldre åra | " gångarna medan de. två senaste årens modeller slipper undan. .Dé som har råd byter alltså” årsmo- deller snabbt 'för " att : slippa - bli stoppade av polisen, menar man på Och så har folk ' "mer gott om pengar nu än för bara ett par år sedan. Det gäller även ungdomen, som då köpte -1. 000-kronorsbilar; men nu har råd med vagnar som kanske bara körts JA. 000 mil. NSnabbare t omsättning Kd Ett gott exempel på den snabbare |. omsättningen av årsmodeller är att en bilhandlare från Stockholm för en tid sedan köpte en ”bunt” på 18 begagnade Amazoner på en gång i Norrköping, Bilarna var: felfria och hade gått bara 4—6.000 mil., Det är inte märkligt då att fler och fler bilar på ett tidigare -och i "stadium betraktas -' som skrot och man snart måste betala för att den gamla kära bilen skall få förgås” 1 brännugn" och under svetslåga — — antingen nu betalnin- gen är i form av statlig skrotav- gift eller. ersättning till skrothand- laren - - bilvärldens överhopade be- "+ vid inregistrering > Överdirektör Erik Montell: fe ar- betsmarknadsstyrelsen -är ordfö- randé' U en bilskrotningskommitté som håller på att utreda proble- men kring ”bilavfallet”, Utrednin- gen är inte klar ännu. » Men man En isländsk frimärkssamlare ä& äger ett helt ark okantade Geysirfri- märken från 1938, Bladet har gått igenom Ye: - d IK Sara utan. att perfos somrarna "och vid det: här-laget har dish at att nedskrotningen den dag skrothand- larna säger nej till fler bilar, Skrot- okantat Geysirmärke till 1.200 kr kholm . får illustrera hur” allt: fler bilar för "varje :. år går till nedskrotning. Snart kan skrothandlarna inte ta emot fler. De har inte avsättning för den : "måteriel, de lockar ur bilavskrädet, och kilopriset på bilskrot,. ja, det täcker: ingalunda arbetskost: VM vindar; :') leksspåmän... och klokgubbar ob s | tydligt skickligare utan”. att + gamla bilen. | derier och plastfabriker; | Chrustjtiov , "] och hans ryska. delegation samt den T brast "ovädret löst; "Blixtar -ljungade "TI skräll och en massa Ttörle | i en maskinhall; och stannad: I "Samuel: ”Williarnson, Et ”hänigt åskväder 8 näråde på onsdagen en skara på ett par! us sen människor som samlats, på « en Nikita” Chrusjtjov tala) I Onesti, byggs en stor; induströs anläggning "omfattande: :oljeraffina= rumänske : ledaren Cheorghiu-Del : hade" kommit. med tåg från /B' rest, en. resa på "400 km.” "Just som” 'massmöt och åskan. dundrade: Blixten slog . av allt. att döma ned i en byggnad i närheten: Det: hördes en dig föll ned på en oljetank. : Denna smäll blev, startskottet. än en 300 meters löpning till närmaste skydd. Tvåtusen man trängde. sig, in Jänge .ovädret varade. . el kanska veckotidningen ”Newsweeks förste "' ansvarige”. utgivare, avled 5 på onsdagen. Han har skrivit flera biografier och medarbetade på New" York Times' kultursida. > Skogsbränder "rasar New foundland. Omkring 200 mai lycs kades på tisdagskvällen få kontroll över en brand "kring : fiskeläget Bay'. Bull, men en: brand längre österut rasar," fortfarande": med oförminskad styrka. pra STA N Sannerligen inte myc ket, attslita” :på alla "dessa ve- tenskapare, som, ägnar sina snillen tforska rär regnet ska'kom- åa, här vi”har. att vänta "byiga : eller vilka timmar denna sommar. solen »ska” skina "från en fullständigt” molnfri: himniel, inte ens från dag: till dag. kan de med någorlunda - tillförlitlighet : förutsä- ga: vädret: vilket värde dels k långtidsprognoserna:; har "må. man tala ännu? tystare om. Här har. vi under senare” år. undfägnats: med iga - amerikaners' funderingar kring vädret"i vårt kalla" och" sol- skensfattiga”land, men "tack och" lov skulle man kanske 'säga,” ar ante de: timida;” yälartade "herrar: mön rikahefåd finte haft. "någon! lycka i sitt vädersiar.de! Då var den gämlar tidens? gonsin ha" gått i några" skolor, -eiler ha minsta: lilla vetenskapliga" än- strument: till. sitt ” 'förfogahde. De spådde väderleken efter. gikten, ter olika. tecken i nature ningarna. om”. en "ännu: . verkande vädergubbe, som läste sig till hem- ligheten genom studier av! — gäds- dornas ilever!: Alla "sätt lär'ju vara te' en. gäddlever- smälla lika högt, äderlekstjänstens fina, instru- en fråga man "må rivaretorpets - paradisiska ;skrivaretorpets 'paradicka natur,- med. tystnaden och stillheten runt stugknutarna, långt. från stads- jäkt och stress har man "god tid att ägna sig, ät. .mångahanda” som man stadstiderna. aldrig "skänker en tanke, Man strövar omkring in- ne i "skogarna; man sitter vid bäc- karna och. glor” efter livstecken, ur man. "cykeln man "fått till låns "av arrendatorn man hyr hos och tram- par inåt, ödebyvägar och gamla ko- stigar... Men, kan här med fullt vad har detta med ? Fullkomligt rik- läser man ut” väder- leken genom att' stirra i en bäck eller; cykla ' längs” en « hålväg, det är sant.” Men "när man. efter ut- | flykterna kommer ' "hem fram : i kvällningen 'slår man" gärna på ra dion. för att höra om: morgonda- gens” äder, » Jojo, nickar man — eller" rättare” sagt: man har nickat så — i morn blir en klar dag,' 'en härlig" dag; med sol och sommar- heta vindar. Just en sådan” dag då det ä n fröjd: utan :all like att få” "sig fri och ha' till- fälle' att göra vad man vill, >> 2 " Man kryper: till sängs glad än- da ini själen och vaknar följan- de morgon och himlen är grå och regnet strilar envist då man 'stir- rar mot fönstret, Samma dags kväll sitter man ånyo vid radion och följande dag, Men denna ”följande dag” .vaknar. man vid sol och få- gelsång och när man kisar ut ge- nom stugdörren” syns" inte: minsta Hlla molntott på himlen, Så har det växlat från dag till dag senaste har” man "förvandlats till 'en sur "som sällan 'ids lyssna till skriver fykjavil tid; adid. . I väderlekstjänstens profetior -och I moderna, väd Porterna' utifrån världen” säger att berodde på det envisa akjutandet, Erypen Ville han inte tala om, - en | som varje: kvä gger sig samma tanke: "Naturligtvis blir / det oväder. i morn,' fattas bara annat. Men man: kan ju alltid "hoppas, så= vida "man . låter” bli. att: höra: på radion. Gör: man det" vet mån” ab- solut besked. Säjer: 'radiön att: det faktum: "kvarstår tast "bet på Uppgifter. och” det borde man” kanske' inte lasta: den: för. Man har. ingen”som helst 'ån>' ledning misstänka ” att exermpelvis ser och Bör. v I TV-väderleksrappör= terna” skulle! medvetet "driva : med oss och” "upplysa "oss tvärt emot vad deras egna observationer. och" .Tap= det måste. bli, Men vädrets gud är tydligen "en. humoristisk figur: som” inte låter sig ledas”av. människo- påfund, därför blir det som det blir. : Eller . är: det : månne / ”atomspräng= ningarna. som "kommit herrar meé= teorologer : att :förlora - kontrollen över morgondagens: väder? :Somli= ga tror. och :säger så och; man svara på det? ; "Hemma i min" lilla bohusli dska födelsesocken "talades det: vitt och brett- om de" våta "somrarna under första ' världskriget” 1914—1918; "De påstod 'de gamla: ärskilt efter; ka= nonaderna "ute på” Nordsjö; "under de” stora 'sjöslagen, föll: regnet” i en ymnighet "som: man "inte. sett maken till i mannaminne, Och det var nu en. gång så, sa de'gamla och kloka; att: visst "inverkade: ett livligt skjutande på” regnet och. vä- derleken. Verh som helst som hade tillräckligt med gevärsammunition och råd och: lust att 'slösa' den på regn hade bar» att sätta i, igång. : " Härmed må nu förhålla sig hur som; helst: att årstiderna” vrenskas rätt betänkligt nu för tiden kan vi inte. komma ifrån, Vi" har milda vintrar och vårarna har totalt för- svunnit — när "sommarn äntligen , kommer: har vi den över oss i-ett enda svep. Höstarna tycks vara det. oföränderligaste bland ' årstiderna och möter. os: regel & vänlia ' ga med ”glasklå; luft "och sval sol och förgängelsens alla färger i trä- : dens löv och markens ' gräs, och växter, När ' hösten: är: förbi: har « man bara att sitta och längta. efter våren. Som sällan blir någon verk= lig vår, bara kyla' och regn, tycker ' man åtminstone i de ögonblick mar: ser. särskilt Pessimistiskt på tillvaron, En gång stötte jag ihop. med en gammal norrländsk hårdvallsgub» | be som efter vad bygdefolket på= stod med” absolut osviklighet kun: de förutsäga inte bara mörgonda= gens väderlek; utan "väderleken må nader 'framåt,' Som. jag skulle vandra fjällvägen över till ..Norge : tyckte 'jag att det kunde vara ut=- märkt med ett sakligt väderleks< | tips varför jag knallade "in: hos gubben och bad om en smula > ny= heter. Gubben satt och ”Plirade och såg illmarig' ut och muttrade slut= ligen att vädret skulle jag "nog | komma underfund -med. Jag hade bara att studera myggen och knot- ten. Men hur jag 'skulle "studera ” 4 högst i världen” | svamp fi tröttnade y väl på sin egen hurtighet ; "snabbast i i världen? Hurra, vad vi är bra! s de' flesta fall har de väl rätt at säga "det. Och" man får väl ha” överseende: med ”hurra, vad vi är bra”-ropen för sovjetstaten är ung och lycklig ö över sina framsteg, men. lider: också av ungdomens själv- hävdelsebegär. ” Ibland | drar. man | osökt” " paralleller” med. ,.20- talets Amerika, :', : t : Ändå är det skillnad: Den sov= jetiska självgodheten . har en 'all- varlig, granithård underton, de vet + att de på många områden långt ifrån är främst, men "de ska nå dit, "detta sägs med en orubblig vilje- styrka. Och det gäller förstås inte ' "minst i fråga om militär styrka... : Lat av ; naturen fer "För något decennium sedan skrat- | tade man åt . sovjetiska bulletiner att, ryssarna . hade ' uppfunnit det mesta, det var då det var tvungna, att :se. bakåt i tiden för att finna propagandastoff, : «Nu kan de. peka på "vad de gör i dag och se framåt, « Ryssen är inte någon precisiors- ärbetande + -fobot;; hans' natur. lättjefull även om "han" kan & ge prov på” :verklig styrka och" uthållighet äller.;” Pressen” attackerar ständigt, personer" "som': "i "första hand tänker: på sin egen ;bekväm- | lighet”. 'En tydlig” skärpningskam- | panj. pågår. ständigt i i-Sovjet för att | få med hela den tunga massan" på framstegsoffensiven.” Sparkar åt än den "ena : eller andra. produktions- grenen” Eller. "spårkar åt individen ättj snylteri, fylleri; nte ara "bilen Hemligheten med a vi utveck- är. vårt. intresse, för det. som skör: "omkring oss, säger de: Vi in- tresserar '. oss - inte ' enbärt för det egna" jaget, det egocentriska” skalet som 'västerlänningen ofta sluter sig iC För, honom är, bilen 'eller "villan det viktigaste och han bryr sig inte om vad som sker utanför den kret- ryssens ”tenden att egna. fel; hans in- stinkt att tänka på sit. ”är minst lika stark' som hos någon väster- länning, Men samtidigt har han ett utpräglat sinne. för att följa med "det som sker, Han kan litet — ofta mycket — — om det mesta. Vardagsryssen håller reda på "det mesta som händer i världen, även om han oftast ”ser 'det genom. röd- filter”; Han betraktar. det som sin plikt att. veta' vad som 'sker inom litteraturen, .: både i öst :och . väst, och "likadant, är det med vetenska- pens alla: grenar, Han läser enormt 'och kan" ge 'sig in i djupa. diskus- sionér, i de: mest skilda ämnen, ;i :På..en spårvagn i utkanten av Moskva kom” jag i samspråk med en bhyråtjänsteman. .Han citerade 'med inlevelse. några ryska diktare och började sedan tala om Strind- Iberg." Plötsligt "bromsade . vagnen och stropparna . pendlade" i taket. — 'Vet ni om att det där; ett föremåls tröghet : att foga" sig i en annan kropps rörelse, har givit upphov. till ett nytt rymdinstrument? frågade hän. ' Vetenskapen har >ysslat med saken och kommit fram till att sam- ma lagar gäller ljus som kommer i kontakt med ett "Prisma. i rörelse. - Hobb att kunna allt > n' avhandling om "hur tensivare eller försva- "gås i förhållande” till "acceleration eller retardation och ”att upptäckten resulterat i ett nytt” navigeringsin- strument” som nu används på de ryska rymdskeppen." : Någon” minut” senare häde ”hån fördjupat ig i kybernetik — da- tamaskinernas : tfunktionsprinciper. Ibland får man en "känsla av ' att fyssarna vill vara lika effektiva som "deras elektronhjärnor ; 2 registre- ra: analysera” och 7; ge" matematiskt logisa svar. : . Byråtjänstemannens” kuns] aper är en vanlig företeelse. Hobbyn är att ”kunna allt” och detta håller på att bli en naturlig Prestigesak för Tys? sen, Och skulle man komma in på något söm han' inte vet så är han 1 idel öra; ""Tacksammare ' lyssnare | c finns inte. Han suger åt sig som en "att fylla fuckorna i i sitt vetande, :: ungdom, 20- -talets uppkättiga utrop, ” från ett expanderande jätteland. De Nya Far en i Moskva ska” a och nya f fgplan ffisch i den "sovjetiska skärpnings-= kampanjen... 'Fostra inte herremanssöner!” säger den ryska ideal- modern, Den bortskämde ynglingen slöar på en bädd med tex: "ten ”mogenhets-attest?” och läser ”Jack Uppskörev > ( srocKHo M (TTspec) Många” människor vet berätta att de Jever i:en händelsefattig värld, där. den ena dagen är dens andra |, lik." Det "händer ju ingenting, på- står > de, ;, Hur: det -. påståendet stämmer: "med. verkligheten fram- går av en artikel i livbolaget Fram- N tidens” tidskrift LIV; Ty, det' händer 'onekli hel del i vårt svenska samhälle under loppet av”t.ex bara ett enda dygn, Med. ledning av officiell. statistik | har . tid kriften så” långt "I möjligt |. : ”händelsefattiga”. | svenska vardagen. Håll med om att det Inträffar, ganska ” mycket och i med åtskilligt under '-Samtic at. ävlider 202 'wänniskor, och detta" skulle "alltså i sin tur innebära att befolkningen under ett dygn, ökar. med 85 personer. Men riktigt : korrekt är ändå inté den siffran. 82 utlänningar passar näm- ligen på att invadera medan hälf- ten: ånga ” svenskar . lämnar hemlandet : för gott. Av immigran- terna kommer. de flesta (20) från Finland, medan "emigranterna i för- sta: harid: dras till Danmark (9)." på: en dag ingås i "genomsnitt 144 äktenskap, varav det stora fler- taget genom kyrklig vigsel. Av pår- terna; har 17 män och 16 kvinnor tidigare" varit gifta, medan 4-.av männen och 22 av kvinnorna ännu ej uppnått: "myndig : ålder. Under samma. tidsperiod inträffar. 2 skils- mässor. - Vi sätter i oss en försvarlig mas- sa ”mat och vi dricker: sannerligen ganska mycket, Eller” vad sägs om att: svenska folket under en enda dåg ”petar i sig” 1.900. 000 kilo po- tatis! Vi äter också 1.150.000 kilo bröd, 630.000 kilo socker, '440.000 kilo smör , eller . margarin, över 940. 000 kilo, kött och 370. 000" kilo fisk.” + Allt "detta ”iköljer vi ner med 3.500.000 liter 'mjölk eller — om vi så föredrar '— -1.150.000 lit pilsner eller. läskedrycker. Starkare varor är. vi "naturligtvis måttligare med men. ändå är vår dagliga förbruk- nings omkring 120.000 liter, =. | Detta var.endast några få poster i vår dagskonsumtion.: Totalt kos- tar enbart livsmedel och njutnings- medel oss över 36 miljoner kr! Tyd- ligen har. vi råd med, den, avsevär- da ”utgiften och tte' till eftersom vi varje dag tillsammans tjänar över 110 miljoner. Vi betalar t ex om- |? kring :1.000.000. för resor : med SJ, lika mycket: för att postverket bl a vidarebefördrar de 1.700.000 brev. vi skickar och därtill pratar vi.i tele- for. för "över 2.200.000 kr. Inte just småsmulor .. oss än vi tror. Varje dag begås så- lunda: 760 brott” som kommer till polisens”. kännedom. 337 personer i Rom. De två som spelar möt vars te mindre sän allvarliga nad: ner varje dag: intas; på. våra fånga NE : 275 personer har lite vält en relskt pas 7 "av: ställen: medan 41 persor försöker begå självmord; Få av dem åt, inté" arbete. Över, 2.500 platssökan= -vårdsanstalter : "medan lika, många . - Åter f får träda ut i friheten... de får sysselsättning genom de of sn ficiella : platsförmedlingarnas:' - sorg. Av de: 6.200 - personer,” uppbär ersättning från vårdas 2.600 på sjukhus. : : Bilsamhället växer. snabbt; "Varje dag nyregistreras över" 425 bila Samtidigt utfärdas 353 körkort; me dan: 23 jindras.. 4" personer + g i konkurs, 15 växlar protesteras; av 34 ansökningar om” patent beviljas i genomsnitt 1, : Det "händer Ulltså ovikligen en ' fel del. För att detta, kommer till allmänhetens kännedom sörjer, ra dagstidningar ” med”, mer. 3.900.000 exemplar per dag. Oc någon har större läslust än så kan också nämnas att bokförlagen hin- ner producera 14 nya böcker, vudsakligen ungdomslitteratw Omerikansk-franska filmen. ”Pdnie Button”; som "håller. på att i nspe andra är inga andra är ”Frankrikös!” grånade charmör Maurice Chevaler + och -den amerikanska: filmstjärnan och" bystdrottningen Jayne : Mans= field. De ses här tillsemnians NNE NES - -- gör sig skyldiga till stöld medan in- AHOLMS. ; "2 pavs mellan” tagningarna; En mera ovanlig stjärnkons ellation kan man väl säga att det "är i iden, '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.