Yvrevevev vv vyrvevr tas NYterfrer - talet efter Kristus. .« , . ” lösning av. detta spörsmål, som wYrver Yrv YyrverryfT vr verevrefrtroveeveryefyrvYYyYTvYv YrerevYrtrYvYSY ; ln li är "av året 1962, som inom vårt. ” tecka Ede MTLER för sociale " demokratin | nu ( inne i "det kvartal, högern” alltid fört fram "och ä är land & att kä — ax "ven gör. det i år, är den rik- tiga.: "Högern "har nämligen av ett allmänt val. och. "vad ondgjort sig över centerpartiet . detta för med sig av" ”förbere- delser av” olika slag.: Visser . ligen är det ett kommunalval, ' "men ' även vid dessa brukar det vara så, att det blir, riks- politiska angelägenheter, som i” gan: ; iVad "betyder begreppet rätt betydande : upptar valdebatten i dess oli ka former, "utsträckning ” för ”att detta inte vill sluta upp kring "gemensam borger- . lighet”; som alltså högern an- ser skulle: vara det riktiga. Då må man” först ställa frå- ”borgerlig” inom. den svenska i politiken? « Det brukar, ofta va- rä' svårt. att kunna få: något Varje par startar givetvis klart och entydigt svar på den sina förberedelser" i den före- " ". satsen attiutgången av walet - skall bli framgångsrik för par- . tiet i fråga. Nu kan självfallet : frågeställnigen.. Därför bör ut- trycket ide: icke socialistiska ' partierna vara, det mest rik- "tiga "och också: det som kla- inte alla partier ha framgång, "rast anger, vilken, "politik par- utan. något eller några brus ;' kar få vidkännas' större, eller ; följa > högerns i; ” mindre nedgång i sin andelav valmanskåren. Hur utgången ” tierna i. fråga för. Skulle man förslag om; ett borgerligt” block, vore” det sä- " kerligen ibära' att än mer kraf- av årets val skall bli, skall' vi” tigt. ibefästa": socialdermokrater- inte söka att sia om”nu; Men” wi vill dock poängtera, att en ' mycket betydande del av be- " Folkningen-väljarna -'' 'sanno- likt önskar att det socialdemo- ” kratiska partiet blir satt i mi- | noritetsställning. . har detta kommunalval- ängen”. "direkt" -årikspolitisk inverkan; "då andra kammarens samman- "4 sättning givetvis inte' alls på-'.' verkas. "Men vi har 'en första "kammäré"'. också,” ocK denna, "partiet att på ett klart i och en- väljs - ju av -ländstings-" och: stadsfullmäktigeledamöter, . var :. för, de" olika "partiernas repre i denna. blir en följ sä "höstens val. . tanke > på . alt regeringspartiet ” . har sin stärkaste förankring i första" kammaren; - "finns. det följaktlig igen, all anledning . " väljarna "att "söka. åstadlko Då ställer sig genast frågan: » Hur, åstadkomma detta? Nå . gon given. lösning härpå finns sannolikt + inte, ; utan. olika samverkande + åtgärder måste till, Dock tror wi inte,: att den Med. ken” Das majoritet. ”Déssa kom näm- en .— «de har sökt. göra så vid många val — att bara pe- Ika" på ”börgarna” inför - sina medlemmar och ' andra sympa- tisörer,” och ger man socialde- : Visserligen ” ”mokraterna - den". chansen,. är de ytterst' tacksamma.” Denna tacksamhet må "vi inte. låta tydigt språk. föra partiets lin- e inför årets kommunalval, örankring eller. medhjälp a vär- "från: höger, eller: vänster. den uppfattningen att ”céntenrpolitiken som a av de Aidigare social- atiska” : väljarna. ” vill 3 vi. tror att de skall bli vän fler iår, t. om; ; ; demökratiska " partiet bringas.: i minoritet och med äve sin .regeringsställ- , Altarskåp. (Forts, fr. sid 1) ' : Papperet kom "ill" mindre Asien och södra Europa först på 900- .I samband med.” Maria-kr ken”. i i Traryds församling kan nämnas -om "den predikan som dåvarande ' kyrkoadjunkten > i . församlingen, ' numera kommi-' nistern i :Alvesta och Lekaryds - : Ahlberg; i annat som ögat bäkom den a här kritiken,; säger ' "kyrkoherde Erik "Traryd, Domkapitlet, biskopen, ; länsarkitekten" "och .] slutligen” 'byggnadsstyrelsen ” har godkänt" renoveringen jäv: Kyr- kan Joch. altarskåpet. : Och” "Varför inte det? Det ak-' 1 tuella' altarskåpet är; ingalunda” något ' som har' med katolicism' att” göra,” i det! innehåller. bara en. beskrivning, av, julevangeli- "et, där Maria med Jesus-barnet står i i centrum, Triumfkrucifixet pastorat, Verner: Ahlberg, - höll . från 1300-talet kommer : "också första söndagen i . reformationen, Talaren ' avvisa- "de." då Marias | ställning som medlare och hänvisade ill: att endena om: att medlemmar; av maj 1958 om satt hänga framför tr. altarskåpet , och bildar'dessutom centrum”. Vad: det "sedan > ”gäller” påstå-' reformationen” genom . Luther den donerande syföreningen i in- avskaffat , hennes dyrkan "och! te skulle fått se”ritningarna på Låther,: ville” "altarskåpet - :innan ' det" färdig- att "ställdes . kan ' bara" konstateras, dess helgonkult. dock, påpekade ' talaren, .: Maria "skulle .vördas som -Jesu. att. bilder och skisser har : vi-' oder, och, 1. Augsburgska be-. 'sats såväl för: syföreningen som känn ng ,. försvar , anbefalls” för: « kyrkofullmäktige ; och då hennes ödmjukhets och tros ex- godkänts," Den kritik som” nu "empel till efterföljd, - blott ,att kommit' förefaller "mig" därför hon icke blir satt ”i Kristi stad Vara "minst sagt underlig, kon=' och ställe”, Det ofndiskuterade altarskå- pet har infogats i: den nu'så gott som” tfärdigrestaurerade » kyrkan, som på söndag, missi- onsdagen, "skall öppnas gudstjänst igen, Själva | invig- ningen kommer ' dock inte att ske förrän 2 sept., då också en "ny kyrkoorgel för 100.000 kr. , skall ha installerats. Inne i kyr- kan har stora omändringar gjorts 1'ovanligt djärva och nå- "got 'bjärta . färger, Sakkunnig |. .konstexpertis i kyrkorestaure- ringssammanhang anser "att ar- kitekten lyckats väl i den färg- sättning kyrkan: nu fått och följes restaureringsarbetet un- dan för undan så kan nog star-' ka "skäl finnas för antagandet : att man vänjer sig vid denna rent. revolutionerande ansikts-! för |; staterar » kyrkoherden,” . Troligt enligt "Expressen | Hd Att det, kan ha sina vådor . att inte vara tillräckligt Ioka- liserad kan man se av följan- | de redogörelse i Expressen för det missöde i Knäred som en mjölktransportbil . var > > utsatt för nyligen: . ”BAD I MJÖLK. Ängelholm (Expressen). " Vattnet i en del av Lagan o. på vissa badstränder blev på! onsdagen vitt sedan en bil med 3.000 liter mjölk :wvält i Knä-. red i södra Halland. Krukorna, gled ner i Lagan och en del av dem ut i havet”, N " Att en del -av ”krukorna” ar lyftning av detta s. k, ”Teg- kunde glida ner i havet var nog nértempel”, — vilket åren 1859-1860. = krucifixet ””Jesus på korset”, som hänger framför altaret, skall 'så dominera att det ”dis- kutabla”. mera undanskymd ställning. i EJ :, Ren illvilja bakom kriti- i , ; ken, 'säger herden. altarskåpet får en. uppfördes tekniskt "omöjligt, då inte mind-' fe än tfre' kraftstationer med" Man hoppas emellertid nu att dess dammanläggningar : ligger | det gamla välkända 1300-tals- . emellan olycksplatsen och La- Lr Det är illvilja och inget! Boo00000ERanosDaovoNoS OCOCUOLOOCA gans utlopp i Kattegatt. > Den" mesta utbredda” upplatinin- | rit deras lydiga soldater; Hutu var "| nästan” inte. Antagligen "hade den fört: till | revolutionen" var. vår 'missionssta- : | tingar. De unga "| uppläts för flyktingarna. Tutsi drevs - | tals flyktingar, härjade av lungsot | och malaria, som vår hjälpmission utvecklingsländerna kan man i någon mån säga att det är ett land med gamla anor. ' Egentligen är det två länder, vilka västerlänningarna |.sökt förena till ett, men som nu, då” de återfår" sin frihet, håller på sin nationella delning. sentals år, Man har där funnit ste- nar ' med : ett" förhistoriskt - språk, funnit.:en ” verkstad med knivar, hackor: och ”pilspetsar' vilka . date- rats till tusentals år: före Kristus. Så länge: som ingen ännu med "bes Rwanda-Burundibor "tillhörde, sä- ger. man” satt "de' var pygméer 'och batwa. Dessa; vilka nu är” djupt föraktade av andra centralafrikaner, anses :vara :Kongos "och". Rwanda- Bury . urinvånare. : Bantu-neg- Terna ” "har sekler sedan intagit landet och "trängt :undan -pygméer- na och. båtwa-folket,: vilket ' även .. Bantunegrers- na, av vilka Korlgos och även hu= vuddelen' av: Rwanda-Burundis be- folkning består, är uppdelade. i en: massa: stammar. Varifrån de kom- mit är. ej. absolut” fastställt. Enligt en tysk. uppfattning, har” de kom- mit från ; Oceanien. På bräckliga. farkoster har de från ö till.ö slut-" ligen ' nått Afrika, som” "de intagit. Vissa uppfattningar: gör gällande ; att... bantu-folket kom till 'Rwanda-Bu- rundi hundratals år. f' Kr: Andra säger, 'att de kom dit så sent söm år 1000 eller, 1100. Efter dem kom tutsi-folket; som ockuperade Rwan- da-Burundi. och; särskilt i Rwanda lade dess befolkning under sig som någon slags slavar, / gen "är”att 'tutsitolket från ;Väst- asien: kommit till bl a Egypten och Etiopien, Långt senare -har de där- ifrån -trängt' in' i .Rwanda-Burundi. Äntagligen. kom de "första. tutsi -till Rwanda. under 14:e" eller - let. Trots "att, de endast bestått. äv omkring: 15 Procent ' av befolknin- |. av. "vilka "de" föraktade -pygméeriia (ungefär en procent), tycks. ha” vä- deras slavar: Tutsis rikedomar, mät- | tes :i kor. "Otroligt långhornade, magra" kor, ständigt undernärda och I "helt" "öproduktiva.": De? ger kriappast en" li jölk per: dag. Tutsi. drev ' sin ”makifullkomlighet så långt att deras kor' under torr=|' tiden :hade rättighet att beta i hu- tus små” åkrar. och trädgårdsland. :sin "makt hade” tutsi. hittat”; på ätt överlämna |: all /makt- till; en helgad. trunima, |; ”kalinga”,” + som. var "smyckat troféer som ryckts bort parna : på: kungens fiendi trumma .Kade en; sådan förtrollning över -massorna, att då” "bahuturevo- | lutionen bröt ut, 1959; så sökte''de- ras ledare under veckor efter jät-. tetrumman för att” "förstöra. den, ty de "fruktade. att” massorna annars inte skulle följa" "dem. 'De fann den Buganda 4 av. de flyende tutsi. I "revolution var hutus: "Det "säges, säkerligen: med: rätta, att”den : enda 'verkliga' revolution, som gått fram i något land i 'Afri- ka,'ä är den som Ruanda 'genomlevat. Hutu, reste, sig som en man mot överklassen” och då dessa” satte” sig till ”mofvärn ”drevs' de ur landet. Skenet från' deras brinnande" hyd- dor: syntes” vida omkring '—' folk mördades och lemlästades fruktans-- .| värt; Under. denna -första "del. av tion på Shangugu överfull av flyk- De har varit bebodda under tu kallat KWE, och i Burundi har man I stämdhet <vet., vilket: folk" dessa E.. gen har: dé regerat hårt och suve- |: ränt: över landets övriga "inbyggare - Burundis "drottning, är mycket. rar. Hon" bad mig komma dit och bedja, skriver författarin: av denna artikel, missionö nung. Jag ' älskar. mitt land, Jag älskar dess frihet. Det är. därför som kapitalisterna . har ' gjort. mig så olycklig.. Nationalister, giv bä- raren "av .detta kort: all hjälp. Det är en" broder som kämpar; r sitt .land. För hela" Afrikas frihet; Hell- re döden än vanära”, Men de flesta bärarna av kortet kunde antagligen varken läsa franska eller” någonting annat och visste säkerligen inte väd kapitalist .:var för någonting." Det var de. kortens "bärare som”reprer | senterade Ruandas gamla kapitali tiska samhällsskikt ".hutu-folk ? i älskar land och >lever för : "dess: framtid; medan korruptionen sitter i. -hög- sätet' helt nära” Rwandas gränser. Kongo har en stätsskuld på många miljarder," I'ven tiprovins" där iin- 'konisterna "går. till 'en tolftedel av utgifterna; säger -présidenteri att om bolaville har 140. 000 francs i i leo [den och premiärministern en svind- lände' summa. cplus: fri ; bostad; "fria shö fattiga Rwanda ' en färde e "av sin budget till - skolundervisningen.; Då rr. det: svarar för att vi måste skära ner" på. bud :| geten, så "må: vi 'skära”ner lönerna 0; repré ör Vår lra ministrar skall åka trampeykel, :I men"! ingen kommer: att: ö vid undervisningen. Därför att vårt ej för: fin 'att hacka på sina: åkrar. > Det vore ' : mycket att : säga: om Rwanda, som vore' intressant, ' 'men vi skall lämna det för 'dennä 'gån- gen. I Burundi är det 'annorlunda; "Där finns två 'sorters 'tutsi,. och ingen revolution har gått fram där. De första tutsi kom dit från' Ruan- da, De' andra kom från öster och installerade sig fridfullt bland-be- ärerna, Vin- berg, flydde. inte;. Den stora vita kyrkan. och nästan alla möjliga hus till 'stor'del ur landet. I'tiotusentäl finns 'de nu på andra 'sidan landets gränser; där många. bland . dem drömmer. om. den dag då de-skall hämnas' vad som. skett + då frihe- ten kommer t ex, Och under vän- tetiden "gör de raider ini Ruanda och dödar vita och svarta i ledare- ställning. Det är bland dessa tusen- arbetar. Men. detta” gamla härskar- folk med de gamla egyptiernas och etiopiernas blod i-sina ådror hade stoltheten kvar, Vi såg att det. var ett härskarfolk, Hellre dö än ar- beta var parollen för vissa av dem, Och politiska agitatorer var i far- ten." Det var något visst humoris- tiskt över det hela. Se dessa hög- resta (De.kan vara mer än två . meter långa) värdiga tutsimän med aristokratiska drag i de högburna svarta iktena, klädda i i folk med sina kohjordar. Ge- nom levnadssätt och äktenskap har de två" folkslagen här uppblandats ganska. mycket vilket ej. skedde”: Rwanda. ” I Burundi & är de politiska förhål- landena mycket mera k li "” i ras om. de ansett. 3 "Men" Rwanda har .ta” som” vet något" om:”den: = | Mani villli | daterna” kvar," och" alla ; måste. väll: land: är fattigt; .så'. skall : vi alla I: vara fattiga." Presidentens "fru är |: vackräste och : ligger-u uppe på "en höjd: vars topp måste rivas för att : frihetsfesten?. «. : Rwanda tänker" inte lägga några stora summor : på "att fira sin: fri- hetsdag.', Om: belgarna skulle "vilja |: ge ' dem" något till: festen" skulle "de ]' önska få det till. sin skolundervis- ning.; Men ' Burundiborna ; gruvar sig . för "att ej. Belgien” ger dem]. pengar: till att. fira den' dagen, då 4 de. tänker köra deras soldater ; på ; porten. Nä de'gav Kongo. över sex begärt, att' få ha .de -belgiska ; 'daterna kvar :om det n ä : meddelanden: De senaste ä är att Bu- " rundi, vill ha” bart de. Belgiska sol- daterna, Från en annan källa säges att de får" stanna till "den" första - augusti, men ej. gå. ur: sina kaser- ” ner. Själv har jag så sen talat med de belgiska : m retariatet, där de fortfarande i; ingen- ting visste om huruvida deras" sol- om att belglerna evakuei ar, det är v'inte:s bar E plan: som 'brummat lin” -belgarna' upprätthöll. före frihetsdagen med eh ”handfull” officerare” och soldater och" dem” vil: makterna": och 5 djäv tror, . att-de flesta av d n både' djävul och" 'månnt: de” vet: fatt de börta, Burundis. fram id skall gestalta sig )i ha. de belgiska" sol- förstå ' att” ”belgierna < idrar tillbaka sind tjänstemän,” om ingen ansvarar : I för deras säkerhet." "Och. vi "måste lämna, över en miljard 'om året till hjälp” till Rwanda-Burundi, som "de U Thant har "sagt att EN ej. Kul le hå "möjlighet att bj älpa Rwanda- sig självt; ifall "det" tackar nej "till Belgiens generö a hjälp v Ungdomar och bandite: : stoppar. bilar älvständighet kommer att gestalta sig vet vi kan? ske. något : bättre . om : en "månad. Nu är det evakueringsdagar,.. De svenska " missionärerna är alla på sina platser oih läget är ännu tugnt.; Banditer finns” 1 "hela ' världen, så även här, Frihetsyttringarna har ju, börjat visa sig. Ungdomar. eller diter kan stoppa vägf . Då jag reste upp' till skolan i Kitega för ett par- veckor sedan, fyra per-. soner i'två ;”belgiska bilar”, blev vi stoppade ” av den stora. skock Ungdomar” med påkar i' händerna, som ställt upp två riktiga barrika- der över. vägen. "Men' efter en del än i Rwanda. Det var till stor ska- |" da för Burundi att kungens äldste son, Upronapartiets skapare, landets | premiärminister och ledare, mörda- des förra "året. -Från -belgiskt håll har "det .nu. sagts "att Burundi är ett. land - utan. själ, utan chef -och utan lära. ” lt or . » Nu står dessa båda änder lika och dock så olika — på trös keln "till 'sin frihet. Jag: "skrivet dessa rader från Usumbura, Buz rundis” huvudstad, som de vita göra. till huvudstad för båd än-= derna. Som stad har. den fått allt. Kigali,' Rwandas hävud- stad, så -gott. som inget. Enligt en offentlig uppgift har Rwandas hu- vudstad, Kigali; endast två buti- ker," inget - apotek, ingen, bank, Uv. å trasor, komma med en liten hutu- itiänare som bar knytena, och läm- -na fram sitt identitetskort som "skulle. ge honom rätt till del av a. har h affärer, "ett ultr justi- tiepalats; bånker, ett par "lasarett och ett college, som det kostat om- biolokal 3 0.0.0.0:2 [0] "Dagens ord världen finge nog de goda Q mobilisera all sin ondska! . 0.00. ange | delni hn På kortet stod det kring 34 miljoner svenska kronor -att bygga. Det är ett av världens par de'släppte de oss ige- nom. Och i'Kitega har redan svar- ta poliser och svarta soldater varit ihop” och slagits ett par gånger, Sis- ta gången för ett par veckor sedan då den gamla belgiska soldatkonti- genten lämnat: och” den -nya ' ej hunnit dit upp. Lugnast blir det nog "| uppe 'i:bergen, långt från städer och stora vägar och i övermorgon skall jag följa "med svenska' mis- sionärer upp till en” plats 20 mil från Usumbut ; där: vår mi "| des det; Man idro, och. då ger han upp ett 'rop åv för- tjusning, reser , sig" slutligen och rultar mot tältet där modern ordnar den sena” "middagen, medan fadern putsar bilen och byter ett och an- nat ord med närmsta campinggran- ne;' -också ute på semester. Pojk- vaskern' är" ingalunda enda barnet här i skogsbrynet;: här reser "sig tälten tätt; vita "och gråå tältdukar | skymtar ' mellan '. björkstammarna. Och svänger man av ner 'mot inz sjön; som brer ut sig på andra si- dan' dungen,' hamnar man i något som påminner om ens tidiga barn- doms raarknadsliv: hemma ' på lan- det.:Plaskande barn; fäder som sit ter och stirrar på ”metspönas ' ten; eller står och kastar efter” gäd- dorna. Solen håller på att dala och allt är blickstilla,”inte en" vindkåre krusar vattenytan.” I en .vassrugg snåttrar en: sandrake;” ett' par 'sot- höns'' flyter öjt. omkring på de klarblå vågo firande 'campäni få allsköns odåg och” man emellan; om vilka: orgie> nästen” campingpl tserna 7 vi le det sig "emellertid så att ägarna" av : dungen;, vid” sjön inte lät! sig: ayvskräckas av motståndet från kenbo De ö de sin rna. Och i-'en torr- fura, ute" på sen "liten: holme," sitter | når» Håller 2 in nästkommande "sommar... byggnad: med -kylboxai Campande: familj "kan -h lilla box, 1. och med detta; .komrrör naturligtvis, tältavsifterna ytierliga- övriga" sockenborna; mot campingplatsplanerna. att ägarna av den lilla duhgén int längre skulle räknas' degemenskapen? Änn 1 allt' knotet ' tystnät, me god väg och åtskilliga tidigére HH ra. ingfiender > bland "socks borna ser numera. på s saken med . blidare : i n ägare: '. har' infört je fjol gav en 'vacke man räknar -med sk Be från. år. "De: penga ab tackar nej till pengar? Höhsögär A 2ö ra undantag," skött" är det då att säga! - Naturligtvi vansklig sak; satt för. slags folk! ölika : organisationer: tätorter: runt (omkring hyggligt . folk” 6 campingplats första, juli i fjol .och även om':det gnisslade med ett: och annat "under: den” första "säsongen blev resultatet "betydligt fridfultare |: och : bättre än''vad' någon . vågat hoppas” på.” Visst: kom det - sen: och annan' bråkstake "hit. h' log: sig ner här för en natt eller ett" par. — längre. fick'.den. inte , stanna,' som inte "rättade" sig efter" campingläg- rets'föreskrifter.: Under senare .de- också, tack "vare ”den” stränghet man lade i dagen; kommit så långt att de. icke önskvärda gästerna of- tast passerade förbi för att söka sig till andrå; mindre” nogräknade, tältplatser... Man” hade tur, medger man, att få i det stora hela taget hyggligt folk,. Folk som var: vana vid.att hålla ordning omrkring sig, och som ingalunda 'såg mellan fing- |" rarna med den som bröt mot .ard- |." ningsföreskrifterna, .. Erfarenheten visar, säger campingplatsens. ägare, |" att de. skötsamma gästerna blev platsens bästa 'ordningsvakter, .Den som inte ville iaktta campingplat- |" sens gängse regler blev' utan för- barmande utfryst och bortmotad. Inför denna sommar har man gått vidare på linjen från i fjol Man har annonserat. så smått och man har lyckats intressera Provinstid- ningen till: ett litet reportage: om ”idyllen vid den lilla - sjön”, :Som ett led i sin strävan att uteslutande få hyggliga campinggäster har 'man näegervlften 4 en smula: det har dagarna' skall öppna en By, dispen- sär. De infödda” litar på att vi skall komma. - Vi måste fara nu, och alltså kom: mer jag inte' att kunna 'sända någ=- ra meddelanden om frihetsfestlighe- terna i. Usumbural Vi skall vara på en höjd två. tusen meter över ha- vet, där vi har. en skön utsikt över Burundis ljuvligt mjuka höjder och dalar. Där, bor man så nära him- Jen att molnen inte alltid kan skym- ma stjärnorna och solen. . : Elisabeth Jokansson » >: Säger ' man, . visat: sig att. ordningen är "bäst på de cam pingplatser. som . håller .någorlända priser, givetvis .dock inte. allt för] höga. I gengäld har platsens ägare vidtagit en 'del” förbättringar” som kommer ” camparna till godo. Man har. dragit fram vattenledning och bört. satt upp. pympar inom: området; man har skapat goda sanitära fö hållanden" och man har ' fått .soc- kenhandlarna . att gå. med ; på: att med skåpbilen kvista upp till sam: pingplatsen -med varor så där: var. . annan dag, Närmaste ” . punkt på män utlandsresefeber tyder: tecken: på att. vi svenskar. bö utsträckning önskar. tillbringa ;se= mestern inom vårt egt; land. .Cam= pingen är "populär; och "nya "ams - afstans, . om alla tältande” ska kunna betiä nas, Håller man "ordning och ' hög lig standard från ' begynnelse; a det alltså verkligen- ut som om Man, utan större bekymmer skulle ku; na slå sig på 'campingrörels man har lust och fallenhet fö ken: Gäster — och hyggliga gäster — behöver man av allt att, inteleta efter. äl de tradi ionella” filttälten: ål de tillika” är bbrandsäkra i samt!vind-.. och vattenti a kommer 'de ati Ö) grad underlätta tillvaron för. de madiserande.. herdefolken på. > tralasiens' stäpper,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.