vrervvvv errenettYTTEYreYYVPYV VETE TEE FYYEYYFYYVYYTTYYYY YEN YTYYYYEPYT PTT NA VY ITE OTO . -gynnar bladm gel | i potatisodlingar"- Förra årets svåra angrepp av po- Fuktiga "väderleken[”” : Ingrid "Thulin lörska :; som ; a nyligen! gjort ” fatisbladmögel” med åtföljande "för- -luster för odlarna genom brunröte- " skadade ”potatispartier "bör - denna säsong vara i friskt minne, Väder Jlekstypen är. nu' densamma som 1961, regnigt med värme tidvis, och under sådana förhållanden bör po” ” tatisodlarna göra allt för att. odlin- - garna blir besprutade' i god. tid ,ånnan angrepp av bladmögel upp- "täcke, framhåller potatisinstruktör Sigvard Nordlander hos hushåll- ningssällskapet i Härnösand. -. ZE - Odlingarna 'är i- år ca 14. "dagar senare i utveckling jämfört med år 1961, "men det: används säkerligen en hel del, brunröteangripen' potatis | : som utsäde i år och då kan primär: angreppen komma mycket överras- - kande, Första besprutningen "skall sättas in när blasten har en längd av 20--30 em "och i varje fall innan en”. framgångsrik "debut, som. regis- sör. Frågar. man vad hon inte har sysslat med lyser' ett stort och varmt leende upp hennes Garboliknande ansikte och hon svarar: . — Vet inte; Det är li khov' hos mig. "att alltid "hitta" på något nytt. Och så min lilla: hem" lighet. Jag har” upptäckt. att. fö gången jag: håller på "med någon” lyckats: med: det "mesta" har”. hon haft "stör; fram blasten täcker avståndet mellan ta= 1; .— derna, En del odlare i Adalen med tidigt utvecklade odlingar har åpru<. - tat första gången omkring 12 juli i år. "De "efterföljande besprutnin= garna utförs omkring 14 dagar efter - föregående - besprutning. ' Vid soligt och torrt väder kan man vänta någ- , Ta dagar till, men 'vid ihållande lå '; regnigt och varmt väder skall be-|S ' " Bprutningarna utföras redan .8—10 en mycket fantasifull; tös. När hoh var fem år; ville” hon flyga; Jikz ply gick hon en: trappa” upp; "öpp nade tt fönster” och kästade sig ut. .;hon Takt ”ner-i 1 dagar etter föregående. En ogynn- råpl sam säsong som, 1961 fick odlarna räkna med fyra besprutningar samt |: N därefter "blastdödnin; före upptagningen. - :: Som besprutningsmedel mot blad mögeln kan ' lämpligen ” användas mangankarbamat, MANEB, med en mängd. av 2,5 kg per har och gång, vid ogynnsamt väder ochi riklig, . blast , bör! mängden -ökas' till 3,5 "kg pr hör. Vattenmängden Bör upp-. gå till ca 600 liter per har, Se till eles” tyst, att spruta med bra tryck, omkring |: rr "med preparat på alla äidor anser beses vin > aft betala, 3—4 förebyggande: 7 &prutningar och blastdödning. sr efter uppgår till 350-425 kr 'pr har. jets oljeihidustri. de senästa åren bi funnit ' sig' I' stark” expahsion;. mé mindre känt är att svenska affär: . Hj +». män "och "tekniker spelade en: do”) ; oo minerände roll när den ryska « 0 ör tet av förra seklet.' den . svenska: pionj > + om ' oljebranschen ; återfinns: upplysningsskrift om olja, "1 - deår'; j som sammanställts' av: Nynäs Petroleum. - "+:"100 oljeår” skildrar i koncen rad form oljans moderna historia, 7 "dd vs från mitten av förra seklet och fram till våra: dagar. Förfat- tarna kommer också fram till att det inte finns någon omedelbar an- ledning till oro för att oljan skall ta slut innan vetenskapen fått fram, . något annat likvärdigt bränsle, Var: je gång de totala reserverna beräk- nas kommer man nämligen fram till en högre siffra, År 1945 uppskatta-, - des reserverna till 70 miljarder ton medan de enligt de senaste beräk- Ningarna är 140 miljarder ton, De två svenskar som var" "med om att bygga upp den ryska 'olje- industrin : var" Robert och Ludvig "Nobel, bröder till Nobelprisens skapare, Alfred Nobel. Robert och Ludvig bildade 1876 bolaget ”Brö- derna Nobel” för utvinning av ol- : jan I de rika Balachanyfälten. Fö- , Tetaget blev snabbt en domineran- de faktor i 6ljebranschen och ut- vecklades till det dåvarande Ryss- lands största industriella företag med 12.000 anställda, Inte bara di- rektionen utan även nästan alla arbetsledare ' "AB Bröderna No- bel” var svenskar och bolaget var . föregångare ifråga om sociala åt- gärder för de anställda, + >, + - Även På den tekniska sidan var - de två bröderna, framför allt Lud- vig Nobel, föregårgsmän, Hans raf- fineringsmetoder skaffade honom världsrykte, Han var pionjär även när det gällde att utnyttja järn- Vägsvagnar och bygga Pipelines och var dessutom tillsammans med "landsmannen Sven Almqvist med om att skapa världens första tank- > fartyg, Detta - hette "Zoroabter” och byggdes ' vid Lindholmens varv i Göteborg år 1878, Fartyget trans- Porterade oljan i cylindriska tan- "ker och hade en kapacitet på 240 ton, I de systerfartyg som byggdes ” några år senare låg oljan direkt a bordläggningen - vilket var ett revolutionerande steg i ,utveck- Jingen på detta område, Sr An ADAM öt | 16-åring, frå / till" Stockholm bodde | sande på” NV | högdragen, "Ingmar ” yckades' då .Jarbetal Ingrid. Thulin. på : Stads- henne att. loss Båd privat. och med honom hade j; jag knappast fort- satt teateryrket. Jag har visserli- gen alltid älskat mitt yrke, men till slut kände. jag att jag inte längre orkade "med alla: schabli ler. Ing PNära” livet” var "egentli- gen menat som Ingrids :' ”ger.ora= Men:! genombrottet? kom 'i själva ver! et : redan: i ”Smultron- stället”;:'som "utnämndes till: årets -bästa: film, 1958” "fick sår vid. filmfestiva- len i: Cannes dela priset för. bästa kvinnliga" uvudroll med sina med- spelare ilmen,' Eva: Dahlbeck, Bibi” "Andersson" ock Barbro Hiort all framgångar « som följde därefter. Det är bara: att konstätera att Ing- fid verkligen har lyckats; ! nat:-Men. att:det. inte skall bli ”nå- got annat”. just.nu. vet. syd . Dels '| teatern';. 1> Stockholm,": dels'. filmar hon, hos mir stighet,:' "omdömes] STOCKHOLM" (Efoepec äget på der "internationella? ol- jeniarknaden . '. rförändrades ; 'inte nämnvärt. under det: gångna vérks samhetsåret, heter:'det :i sen” rap- port från:Svenskå Esso AB. '< -Överkapaciteten - på, produktions- sidan. bestod "och: verkade :tillsam- mans "med 'den' intensifierade" kon- kurrensen från Sovjet starkt pres- riserna, Olji industrins problem är. därför. framfå r allt att finna nya märknader för överskotts- oljan, Visserligen kan' en ökad ef- terfrågan under innevarande å år vän- tas minska trycket i någon mån; men” :överproduktionen konimer att fortsätta och Jäger i princip förbli | oförändrat, ' a ch: fysisk; eller” "psy: k "konsulent jetsfrämjandet- under. > ett: samtal med PRK., Vi. i NTF har också i framställningar till, vederbörande myndigheter ;, föreslagit: "olika, åts gärder. i: syfte” aft. komma" tillrätta med. frågan, bl" a.” därför ”att vi finner. det:;; ; vara alldeles: orimligt att en person.som kanske inte. kört | bil "på en, 15,20 :år ,men har: ett körkort "liggande hemma : i: byrå- lådan? plötsligt . skaffar-. sig en » bil a och oförskräckt ger sig ut i tra- fikvimlet."Vi har därför föreslagit obligatoris] 'omprövning "efter viss tid av, "gällande körkort samt "att nya Körkort bara skall utställas interimistiskt; på ett eller två år, varefter; omprövning skall ske. Även en förbättring 'av utbildnin- gen vid körskolorna. är. en. fråga som” vi har haft anledning att ägna vår ”uppiräksamhét;" Nu torde det väl råda” allmän ' enighet” om att Trots" produkti om och den. rekordartade. . utvinningen .un- der 1961, som blev närmare sju procent större än 1960, fortsatte världens konstaterade" råoljereser- ver att öka i ännu större. .omfatt- ning, och de kända reserverna har nu nått upp till kvantiteter 47 mil- jarder "kubikmeter, De' stora. fyn- :|den har gjorts i Nordafrika och Främre Orienten, men även i Syd- amerika, och Australien. har, man träffat på” nya ” oljeförekomster. I vissa delar av världen har 'den rik- liga tillgången på naturgas dämpat efterfrågan "om olja, 7 Detta” gäller särskilt Förenta Staterna och lä der som Frankrike och Italien, '"t.:': Sverige är ett 'av.de länder som I hög grad fått känna” på priskon- kurrensen från! den billiga ryska ol- jan och från"den överskottsolja från andra delar” av världen, som sökt sig till våra” marknader. Läget, "be lyses bäst av” "det faktum att det ibland har: visat” sig vara "mera lönsamt att avstå från en -affär än att genomföra den, ,I détta läge upp- visår dessutom ” den” svenska för. brukningen den lägsta årliga ök- ningen på mer än ett 'decenalum, "€ alla körkortsinnehavare bör få un- derkasta sig :'regelbundna nya prov och med jämna mellanrum ' få t ex sin' synskärpa prövad -— precis som man enligt det i dagarna fram- lagda ' högst tillfredsställande för- slaget. avser att med'täta mellan- rum ombesiktiga bilarna. 'Att når got hittills inte blivit åtgjort i sa- ken:torde bero: på att. statens: bil- inspektion 1 närvarande stund inte har resurser och personal nog för att gå i land med uppgiften, "= :< oe Nå, vad säger NTF om speciell fartbegränsning för nybörjare samt en speciell. skylt för :de bilar som förs' av nybörjare, d v's huvud- sakligen 18- och 19-åringar? , ; '— De förslagen har förebilder i utlandet, svarar konsulent: Seger- erlin.” mycket r Jag vet. inte,' får jag lust så :känske; jag ; slår mig' på något an-|- : Segersten 11 a frafiksäker- : <> Zedekia' Ngavirue, " börjar han på Socialinstitutet för vintern! fryser man om öronen" + och halkar i snöslasket på ga- : orna, och på somrarna får man nöja sig med att diska på en sv restaurang” för "att tjäna ihop”; ".en' slant för vinterns” studier. ';. Det finns nämligen gott om al ikanska "studerande i Stock- holm, :' som trots", kylan "och diskvattnet trivs utmärkt. Fin- ner man dessutom det' svenska mhället ”imponerand ” om 'Zedekia 7 Y Ngaviru . Sydvästäfrika -— har "”ske'anledning att vara nöjd; ef": ersom det ä är just det de flesta i Ir] r har han niläst svenska i den "International" Graduate-schoo] ' lydande under Sydafrikanska Unio-' nen'— "har han. redan skaffat sig ett. nätan” .som kämpe mot: apart- Då. han 1959 började med socialt arbete i sin hemstad Windhoek, ar= betade styrelsen och 'administratio- nen i staden på ett projekt i apart- ”de " vitas” bostadsområde.” Folket protesterade på det kraftigaste: mot detta förslag, men deras protester visade” sig lönlösa. Regeringen : till- grep som vanligt våld, och vid en demonstration i december 1959 vi- sade de' sin styrka genom att skju- ta ner en mängd- obeväpnade , in- födda, . .-, Etter "denna händelse vittnade Ze dekia . på folkets vägnar . inför en kommission, utsedd för att under- söka upploppet. Detta och det :fak- tum, att han hade grundat en tid- ning, 'som ställde” sig mot regerin- gens politik, resulterade. i att han blev hårt-förföljd.. Han blev ”kic- kad”- från sitt arbete, vräkt. från sin bostad” och i maj 1961 'omrin- gades hans hus av beväpnade poli- ser; medan”ett par politiska detek- tiver försedda med fullmakt att 'ge- nomsöka huset trädde in och räms- terade om” bländ -hans tillhörighe- ter, Fullmakten' sade för övrigt. att Zedekia- var! ' misstänkt. för ö tande -verksamhet; att polisen” ha ”dokäment tillhörande åtta "or- heter,” men han "har iate KE sig hur? man” klarar - sig--en tsligt sten; I- flera” ikanska stater är det fartbestämmelser för nybörja- re, och i England måste nybörjarna ha en speciell: skylt på den bil de för. "Anledningen. till : dessa be- stämmelser, vilka: har mycket som talar för sig, är att det behövs upp till sju års träning för att bli god bilförare” Den som är "nybörjare har i körskolan 'lärt sig hantera en bil i i 60 å 7 9 kilometers -hastig- [färska körkortsinnehavare. ger "sig när farten är hög; Det är alltså: uppenbart :-olämpligt att ut" på vägarna och leker racer- bilister, :understrycker > ;-konsule t Segersten till'sist; 2 Överhuvudtaget - syns förslaget om: lägre hastighetsgräns för ny- börjare, d v.s huvudsakligen 's k bilburen ungdom, ha sympati” på : pet hårt mot anartheid-politiken hemma i Sydväst-Afrika.-. I hö Sonen Mbatjiua, som kom. för. bara någon vecka sedan" och ännu an vara afrikan i Stockholm: På = att avlägsna alla svarta från |: alla hålls att > bl a "studera " statskunskap. ganisationer” och att dessa ”infor-' mätioner” slutligen : skulle" leda till att han arresterades..." I Sqdyästafrikanska Nationålunio- nen —' den politiska "organisation Zedekia tillhörde — ansåg man :det | säkrast att han snarast möjligt läm nade landet för att söka upp FN:s "Commission on” South : West "Af- rica”; som vid det "tillfället var för- bjuden att komma in i "Sydvästaf- rika, men som befann sig i Tängan- Vika, : där den” kontaktade å syd- västafrikanska ' «flyktingar: och fick Fl bätes "för honom” söbett? engelsk-språk emot lite bekymrad. Han: här nu |. varit här en vecka och ännu inte sett några barn, därför . har, han |; flera gånger frågat med vem" han skall Ieka. Men det ordnar sig nog när stockholmsbarnen kommer hem från landet,.Då hoppas även Mba- tjiua : finna. någon skola som; han Plastf förbrukningen ökar krafti gt... IHALSINGBORG (TT) d X "Plastförbrukningen- kan under de : närmaste. åren komma” att öka vä- sentligt. som en följd av det sti- gande antalet hushållsapparater av olika slag. Detta : gäller för ”deni: svenska marknaden. likaväl som för den. tyska,” engelska > och? ameri- kanska sv 47: Co Sverige intar en väl hävdad mel- lanställning när: det gäller tillgån- gen på hushållsapparater. "Medan 98 procent av de amerikanska hus- hållen . är: försedda med : kylskåp, utgör” motsvarande siffra: för .Sve- rige 70 procent, för . Tyskland -29 och för England endast 25 procent, framgår det av uppgifter i tidskrif- ten Plastvärlden. Tvättmaskin finns i 95 procent .av de amerikanska hushållen mot. 50 procent" av: de svenska, 40 procent av de engel- ska och 26 procent av de tyska. - I Storbritännien” har: plast. hit- tills i huvudsak "ansetts lämpligt för specifika detaljer, men helhets- synen börjar. tränga- i plastkylskåpet” "står ' på : kylindu- strins program. Detta skulle möjlig- göras genom ny teknik för form- blåsning. . Den brittiska liksom” den AA 7 amerik rin måste dock brottas med en djupt rotad misstro' hos. allmänhet, ser- vicemän och : detaljister. Lösningen "är en- . kvelitetskontroll, som: ger > förekommit i USA; «| på fullt allvar: försiggår också : för? sök. att påverka stormårnas rörelse "I tropiskt' ursprung -blir åtta per år. "och ”hel-1. (AS Nu: nalkas den tid ; på året å vi får läsa i tidningarna om". förhärjande” stormar som ifrån". havet drar in över USA:s fast- : " Jand, ; Mellan ' den "4 "och 12 i : september ' förra : "året; ställde”. "Hurricane Carla. till stor 4 .' ödelse och föranledde den stör sta: utrymning , 'som "någonsin den från I " Mexikanska bukten gick in över ' "områdena och uppsökt belägna platser” Ånåt Jani et i - flodvågorna ej nådde; 15 juni varje år längs den 5. 000 -bn TN kusten" från Maine'j i norr till stationer och" satellit, TIROS V. Ordet Hurricane är indianskt” ock betyder. -”stark vind”. Den moderna definitionen på Hurricane är en tro- tighet som överstiger 63" knop (ca 120 km/tim) 'eler 12 Beaufort." Upp- komstmekanismen för tropi mar är, särskilt; intensiv förskni 8.” Denna : forsk- ning 'i'samband med 'en 'jätteorga- nisation. för deras 'upptfäckande' och förutsägelser om deras: rörelser el- ter upptäckten,” har. som. rmål minska deras skadeverkningar, De "tropiska stormarna uppstår. i två parallella band runt jorden, norr och: söder. soma ekvatorn: mellan |, bredd.: De; uppstår över” hav" värs temperatur. på ytan- överstiger ' plus i 24 grader C.i De kallas: Hurrlcanes'.r mellan Sydamerika. och':Afrika,- "Tys Wi från sin tropiska födelselatitud | längs USA:s östkust: Enslaka Hurricanes tillryggalagt' lång "väg och: förlorat | g en stor del av. sin” våldsamhet; Sitt namn "behåller. de" även” på” detta "Dét finns statistik för dessa stor- |: mar, för de:senaste' 70 ' åren. Den visar; att september är den” svåras- te stormmånaden, följd av"augusti och' oktober." Helt fria från stormar av denna styrka här månaderna jar nuari, februari och” april varit, mer dan mars endast haft "en Hurricane på de 'senasteY 70: åren. Intressant åren 1886—1957 i'4 i alla tropiska stormar! I' denna långa serie kan tre''perioder” urskiljas: hela periodens medeltal stormar. jäv Perioden” 1886—1909 har just detta -'I USA väntas” flera speciella faktorer få stor” betydelse, ' bl a den enormä” befölkningstillväxten, de förändrade” levnadsvanorna' och de' större inkomster "som ' blir dis- ponibla för en höjning av levnads« standarden. - Inom" amerikansk in dustri / "har "man: gjort ien" prog. nos” för? kylskåpsförsäljningen med "utgångspunkt från 1960, : då I; 3.8 milj enheter: såldes: Efter. en nedgång med. 10 procent. under två över 1960:års nivå med. maximum procentig. tillbakagång och så ; fort- satt stegring med 46. procent. till 1970. Motsvarande - "Prognos .. för j: djupfryssidan slutar 4 1970 över 1960 års luftkonditioneringen ” Detta innebär att. 92 ; procent, plastkonsum- från "22.500 ton 1960” 1970 eller — med 'äve; Por, dörrar etc i och diskmaskiner" terna för plast i. exempelvis tvätt. apparater för hemmen maskiner och I: NL än mer, medeltal. : n stå "av; 30: stationer, "vardera me pisk storm med en” mäximivindhas- . joch. ytterst häftig. nederbörd i forin kommer till: våra breddgråder som |. «. våldsamma -höststormar.: De har då då fruktad och; går; som sa fenomen i över Snake släta” åkertält.? i: skolgårdar 0: dyl. en» virvel, ser: av” olika. omfång sht hästig Het) åstadkomna? av: det. tll bespar oss sydligare” v vå! samma ”väderferiomei fordakdåe.; atltfö n år räknar ' man med: en säljökning |" 30 procent 1965, åter ett. års. 20- [bok Sverige” anges pg der > vid: som” ”ålgujtikatt ivt vå på 20 Procent [Jm nivå och för:|59 tionen enbart i kylskåp skulle öka ih stiger ner ch 2 li visar endast fem: stormär Lane08ls tal per, år, medan den" period; £Q går in! i vår. .tid;. åren: 1930—19 har ett; medeltal, åv. tio. stormar. hl | år. -Stormaktiviteten tskulle, alltså”) sha : fördubblats frårt 1930 jämfört. med de 21:åreh: 11" de ovanligt si fattiga. åren hör.1890 och. 1914” vardera" en tropisk; istorm' och" t dé stormrika ; , 1887,1916' och." 1p3$ och” 2. tropikå > = varningssystemets radarnät: att: en« "räckvidd av, 350. km. Med: in sätellitdnt s TROS nl vilken utom denna fotograferåde fyra fn em andra tropiska gtol jodid. på flygplan över sHurtice Esther. Silverjodiden utlöser I nyrfg börd och frigör en däl a$ stormen ' .bundna värmeenergi, "Mån.. hoppat att "på detta" sätt; kuhnåsförsvafa - och ändra en, Hurricanes styrka:dst iergin! | ycket' stårte el. it höderböpds ldek ra da nn; höj R Hnäskape by åch lämnar efter sig ter: bred där allt virveln”" Ett ' har desså fyå den” tjutande. Hurri nande; Tornadon, tromben” 'och den” jölröge - infallande solskenet.' Vå stark solstrålning. Men : under. sena fr Väderlé sobtervat Uppträdände” äv: sitt r. Enligt han
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.