” Många "städer fån räkna. sig” som huvudstäder under Kinas mångtusenåriga tillvaro, men Peking. är en av de äldsta i landets "historia — i mer än tusen år styrdes landet från Peking av dess härskardynastier. . Under 1920-talet : fann oe man skelett av urtidsmänniska i vid Peking och undersökningar visade, att pekingmänni- a skon levde för 500. :000 år sedan; :. Ä+ PEKINGS HISTORIA - "där" .upprättade sitt residens gick staden skiftande öden. början &v 1200-talet e. Kr, upp- : rättade den Gyllene Horden sta- : ten. Chin och 1153 blev Feking + statens huvudstad med namnet H Chungtu (Den melersta huvud« / I staden). Mongolhärskaren Kub- - Jat "Khan härskade över riket tr från staden som han gav ”nam- : net Tatu (Den stora huvudsta»' den). Mongolerna styrde staden '" mellan 1279—1368 e, Kr, och det ” sär "den staden, som Marco Polo : £ beskriver 1 sin reseskildring från "Kina. Den mäktiga" Ming-dyna- tgtin (1368—1644) : var stadens - herrar 1300 år och nu fick sta= len, sitt nuvarande namn (1403), eking' betyder den nordliga hu- : vidstaden, Efter Mings fall hade: . staden: många härskare och' un: . der det. andra "oplumkriget hölls " '" stadén besatt av engelsk-franska a 2 då. den' första kinesiska. revolu- a "tonen glorde' staden fri från de främmande 'inkräktarna,; Under 7 det kinesisk-japanska kriget :på "2930-talet hölls ; Peking : besatt .: i För ungefär 2.200 år sedan fv Peking huvuästad för för- - ata" "gången, då kungariket Yen ;ororek? var staden. "ockuperad av . iv trupper från . USA, Japan, Ryss- i - land; Tyskland, Frankrike, Ös- . ”tertike- -Ungern och. Italien.; Det :pitulation: i "andra. "världskriget; ..2945; Sedan 1949: är Peking åter norr och -väster, I öster är det knappt 200 km till Gula Havet, som direkt går över i Stilla Oce- anen, Peking är centrum i ett 4: bördigt jordbrukarlandskap och den "nuvarande stadens grann. '- kraftigt industriallserade områ- kap, : Staden fick namnet Ch - Under många hundra år genom- . - terrängen kraftigt kuperad, men den. Runt om själva staden är : stadens 'nivå över havsytan är endast c:a 60 m, I väster. av- gränsas : stadsområdet .av den I mat av monsuntyp. Om vintern det” sibiriska landmassivet och sommartid blåser ljumma fukti-. huvudsak kan" det sägas "att taden . har: ett . klimat,” - stort" : överensstämmande "med deh kon- tinentala 7 typen... Temperatur världsberömda Kinesiska Muren, ' "Peking har ett tempererat kli- - kommer kalla torra vindar från - killnaderha mellan dag och natt | r artig Gränserna: mellan d: k och tala ut- smyckningar av olika slag, Mingdynastins väldiga palats glänser av glaserat tegel och marmor, tempel och broar är rikt smyckade med skulpterade ' balustrader och pelare, förgyll- da träsniderier : och underbara ' . mosalkarbeten. 'Tien An Men (Den himmelska fredens Port), från" vilken de' kejserliga påbu- den. lämnades till: folket, är 1 dag ett monument med politisk anstrykning, tempel och pago- ..der, som under ockupationsperio- "derna fått förfalla har restaure- rats och utgör attraktiva inslag 1 den moderna stadsbilden, ' Men .' de 'styrande i Peking har inte : nöjt sig med att återställa de » gamla monumenten," man :byg- . ger nytt i en takt som även ef. ter ' västerländska mått är fani kings nya Folkets Hus, . som 4 "sig förenar det skönaste i euro: pelsk och kinesisk byggnadskuls ; ” tur på bara tio månader! Skolor, ' vetenskapliga institutioner, jär Med" fog. kan det: sägas, jatt Peking, 4 en äv. Kinas” äldsta 3 ä H ;sta." Tidigare "var detta” g ' kulturcentruni nästan utest ”tastisk, Sålunda fullbordades Pe- "40.000. hkri' | Draksköggsdiket - kunde: /knap- 3 : past: beskriväs' förut 1 dess" till. derna. 1949 utgjörde Industriar- betarna i staden 47.000 och to- talvärdet av produktionen upp-. gick till 170 miljoner yen, Vid -"slutet- av 1958 -hade arbetarnas antal stigit till 840.000 och in= dustri- och hantverksproduktio- nens - totala värde uppgick nu. till 4.600 miljoner yen., Ungefär 300 fabriker sysselsätter mer än 500 arbetare var och bland des- sa företag finner man Jjärn- och stålverk,, kemisk-tekniska s och textilfabriker, samt stora verk- städer för tilverkning av ma- skiner, elektrisk utrustning och t o. m, bilar, "veg "Det är klart, att den” snabbt - växande "stadens behov av. livs- medel växt 1 minst :'lika snabb . takt. Jordbruket utanför stadens hank ” och : stör, som” "tidigare dreva med primitiva metoder, är” 1 dag högt Mmekaniserat och av= , kastningen har ' mångdubblats. mill mycket. stor del: är jordbru- - "ken nu efter ryskt mönster kol”, lektiva, bondehushållen: är sam ten i staden förut mycket brist- - "fällig. Glädjande nog har även "här en genomgripande föränd- ring skett, Där man förut kun- de se soptippar och stora av=- skrädeshögar finns nu välskötta - gator med blomsterprydda trots ' toarer och där en förbipasseran- - de förut kunde riskera att få en ” spann slaskvatten över fötterna : där skurar man nu trottoarerna ” med borste och-såpa! Men ren- hållningen går självfallet djupa- re än så. Det gamla avloppssys« stemet "bestod av rörledningar. . om totalt 178 eng. mils sträck- "Ning, men "av dessa var endast - 13: mil. i ordning 1949. Under regniga ; perioder blev staden översvämmad till stora delar och RS arbetarkvarteren,. där ej av- + lopp fanng, ' "var. förhållandena - obeskrivliga.” Den nya regimen : har mellan 1949 och 1955 dels "reparerat . det "gamla systemet . och. utvidgat det, så att/det nu : omfattar totalt 358 eng. mil led- ” ningar. Före 1949 kunde endast : H ina Is, k. fölk 1949: utgjorde.” den: -bevattnade . arealen 2,8 procent. av -brukad : : jord — 1 dag är den 1/3 av den "totala. ;brukningsarealen;"- <Den maskinella ' utrustningen "består. > bliia; av 400 moderna traktorer; och”; motorpumpar: om? totalt »Sédan 19492 har spannmålsproduktionen fördubb lats,» bomullsproduktionen fem lubblats” o s.7v. : Med ”utveck-" lingen har. följt ökade löner "och - > höjd : "levnadsstandard. :. Peking: "stånd av 'osundhet” och "snusk. På träskjul. av eländigaste slag och ört : båda: "sidor omi ett: öppet” brett r "avloppsdike" "trängdes plåt: och 640.000 1 staden nju- ta av rinnande vatten i sina hem. : Mot slutet" av. 1955 betjänade : "även om sjukhusvården ännu ej: Märdplatserna - utgjorde” 8. 000. Även på detta område har störa förbättringar ' kunnat :noteras, : är fullt utbyggd. För dagen för- fogar staden över 21.000: vård- . platser” "och 30. 000 läkare och öv- rig sjukvärdspersonal, ..Dödlig- hetssiffrorna - har, sjunkit 'från 14 s1/1949 till 6, 6/1958 1 promille -räknat.;, Förutsättnirigarna. för 'en höjd materien standard är givetvis en höjning av utbilåningen och bild- : - ningsnivån. -17' jämfö 1949 har. elevantalet”; ÅA bottensko- > a -stadens'"” vatt gssystem "' 2.190.000 av 'dess” invånare: Det " elektriska” Jtjuset "var: förstås en lyxartikel: förut, men: idag" kan : ' Peking 1 fråga om ”Iljusstyrka” "jämföras med vilken världsstad' - som "helst. . Före 1949 uppgick öjukvårds- läkare och sjuk- .lortna: tre .siska regeringen ”och:sti | 4" miljoner invånare lemmar och ombudens antal äl åtta, Rådet är ett" verkställande" organ - för » folkkongressen oci --koutrollerar strativa liv-, hälso- och sjukvård, allmän säkerhet; utbildning, dustri 0. 8. Ve "väldiga parkanläggningarna och trädgårdarna, som en gång; Å. folkets "ögondom. I anstutnitig til Tien An: Men Tgger Chungss ' hanparken: med 3 sina"antika-tem "pel och altare; "skuggade av mör: ka cypresser,.. och nordväst om; - den , gamla, .-kejsarstaden. lgge ker och : "självfallet + "alla. övrig has stadens befolkning: frit ; rande dagens händelser, kal nsk Militära musbet > es » möstaren ; och vataa ombud. T! spetsen, Rådet består av 47 med H admi; stadens; står Men det moderna - Pekin; nte. bara en' arbetande 'stad. De. I idé av 176; äcrés, görex' v en in äskit med gamla: Personer," sör i kan upphöra att ö E USA: har diskussions vågor de mm senaste "månaderna -ävallaf; kring ”mångmiljonären” - Billie .Sel > Estes, transaktioner, I skydd av, det .amie- - rikanska' jordbruksstödets möjlig" heter har han med 'smartness; ut-, vunnit "kraftiga extrainkomster ge- + nom att balansera på gränsen mel-' Jan: det tillåtna” öch 'det'straffbe- lagda, Estes har gällt för att vara miljonär "många : gånger om, men när bubblan nu brustit, har' kon- kurshotet inte kunnat : undvikas. Man får en : föreställning - om. den vikt" "regimen - Kennedy lägger : på affären Estes, när man hör att po- lisen. i 46 stater kopplats in på uppgiften att reda ut härvan, över 450" specialutredare har varit i ar- bete och kostnaderna redan över- skridit en kvarts. miljon :' dollars. Men 'så . gäller. det ' också att få fram. 'material, som — hoppas de- mokraterna — klarlägger den re- publikanska regimens skuld för ett system, som ' möjliggör skumrask- affärer av detta slag och som där- . till kostar skattebetalarna miljoner nas mångfald. Redan har ett tiotal tjänstemän .avpolleterats efter att ha: överbevisats -om. bestickning. Mera i samma väg väntas följa, : - Bakgrunden till det; jamerikanska fordbruksstödet får — söm så myc- ket annat i USA — sökas i 1930-| eller dubbelt vad som lagt talets ” svåra depression, Jord- förbrukades av" justitie-, . inrikes-, . brukshjälpens f > blev | handels : och -arbetsd r . Redaktör "Eric Hägge har; iny- Jigen” återvänt från en 'resa'i USA "och :skriver här om pre- sident ': Kennedys" omdebatterade sjordbrukshjälp. N : USA ”nedgått från 7 till 4 miljo- ner samtidigt som jordbruksbefolk- ningen från att ha utgjort 25 pro-, cent av totala befolkningen nu en- dast motsvarar 10 procent, Vi:kän-. ner;' igen. denna utveckling : sävern hos: 055. Samtidigt" har? produktio-, nen. ökats genom, effektivare. me- toder, bättre utsäde och .konsteöd-- ;seller'” av. staten subven- "-lagerhus.. " Det: - är | ynt. nd i lagens, bestämmelser och | grö utnyttjat : en : allftör lättledd byrå krafi att tillskansa' sig statliga för- måner. Statens lagerkostnader har också stigit till ofantliga belopp; enbart 1961 till över en miljard dol- lars. Lägg ' därtill, att 'den statliga inlösningen drar än högre 'statsut- gifter, 'i''fjol bortåt ' 7: miljarder "mindre" lycklig: i dag konstateras sålunda att de små farmarna får litet eller intet av'statens' stöd; de : stora däremot kan göra stora. pen- - ar. Stort uppseende väckte sålun- -.da häromåret på Capitol Hiol'f "Washington . en farmäre med. ett stort plakat på en splitterny Cadil- lac där man läste ett tack till re- geringen för den fina: bilen! Fö .sta.-avbetalningen : på bilen "hade ”likviderats med det statsbidrag på + 3.049 - dollars som han. redan fått för att. han .underlät att odla ett - 100-tal tid av sin sämsta jord. Vid vussäsongens slut lovade han /' betala "6 bilen Trövrigt med. det" ytterligare tatsbidraget” på 3.451 dollarå, .som "då värt väntan." 7”. Det amerikanska jordbruksstödet ”bygger” dels "på ersättning för re- duktion äv "odlad nark dels 'på nlösen 'av -skörden.' Från ” antalet 'jordbiuk:-i 'Trots det starka manfallet' under senare år utgör jordbrukarna allt- jämt i flertalet stater en betydan-' de minoritet. Med ställningen som tunga på vågen är det förståeligt att intet parti underlåter att lämna farmarna 'sitt fortsatta stöd. Under 1960 års presidentkampanj: utgjor- de också frågan om jordbrukshjäl- pens utformning ett: av . huvud- numren. Nixon tänkte sig en.av- veckling — eller å — re- gärder för reduktion äv och fastställande av vissa maximala inköpskvota; för att erhålla denna kvotering, måste jordbrukaren' sför- binda sig, beså / viss: mindre? areal än Vä z MN : Väl. . presidentgöste , i håde Kennedy ' "att snårast ta" itu med jordbrukshjälpen. Hans, lösning . av överflödsproblemet gick ' ut på: att en minskning av "spannmålsbesådd areal med 2 procent skulle garan” tera odlaren. halva: värdet -av idén skörd; 'som .därmed förloras. 'Ersätt- ningen: skulle utgå antingen: i. kon- tanter eller som spännmål ur stå- | tens förråd, 'spannmål som färmå- ren; "antingen fick” själv försöka isäl- lja' eller låta gå till "kreåtursfoder. "| De: -farmare, som. inte ;accepter ade förslaget, fick finna. sig i att rege” dumpade” . spannmål på marknaden för att, hålla ' prisé erna ;”Å andra, sidan ställde” .rége- "utsikt att medge andra n spannmål på de arealer, för "vilka nämnd: ersättning. utgått. Nära. nog hälften av USA:s spann” målsodlare "accepterade regeringens propos, :vilken innebår en :areal- minskning på 23 procent. Jordbruks- minister” "Freeman ansåg sig också kunna beteckna Kennedys initiativ som en' framgång: skörden beräk- nades minska" med. 800 miljoner | bushels. med, ty” åtföljande reduk- bli Sveriges”. i. Handels dgårdsmästare- förbund, SHTF,; i Bollnäs 5 Tau” gusti” Des t "förb indet ort å Einar: Erikson. Hösselby, att i ett 'an- ":handelsträd föraride ta upp aktuella "spörsmål för : Redaktör, PW mer; sätt. piesen- trädgårdsnäringen,' Häger Bollnäs, ' tera Hä lsi föreligger": vid årsmötet framgår, att SHTF. fortsätter att öka sitt nedlems- antal, tr S att antalet. trädgårdsfö- CNäringspolitiskt: sett har':trädgårds- ordlingen kommit: in'i ett händelse- rikare. skede än tidigare, Flera av.de önskemål. som, framförts. av. SHTF har sålunda, beaktats av statsmakter- na: Riksdagen” har. således beslutat att 13 specialkonsulenter för den' yr- kesmässiga + : trädgårdsodlingen : skall tillsättas, och de 5. första av dessa har nyligen -utnämnts "av: k mt. Vidare även: det; efter. upprepade ningar . från. .SHTE — stor- leKsbegränsningen för trädgårdsnä- ringens + rationaliseringslån slopats och statsbidragsbestärimelserna för avsevärt för- man bl a att överlägga om vilka upp- lystningsåtgärder som. bör vidtas för att öka konsumtionen. av trädgårds- Hordukter. N Nya riktlinjer för förbun- ets tion ' av .de väldiga översk l ren. Det skulle - emellertid . senare visa 'sig,r att . skördeminskningen blev ”eridast halva: den beräknade men: att. kostnaderna, angivna till 500: miljoner, ' steg till. 768 miljo- ner. Minskningen . i ” " lagerhusen blev därtill högst obetydlig, . 'Kennedys', regering! . konstaterar nu att det strängt taget finns'två olika jordbruksproblem i 'USA "och ratt. de” måste angripas enligt "olika duktion av överskottslagren genom ökad:. konsumtion, - Den skulle åstadkommas ' genom 'att jordbru- brukarna uppmanades öka köttpro- duktionen, som sedan — lättare än spannmålen . — skulle kunna av- sättas via USA:s utländska hjälp- program, Kennedy å sin sida lova- de farmarna ”inkomstlikställighet”, låt: vara att. begreppet var vagt och oklart definierat; den skulle vinnas genom kombination av: åt- NTA RN ÄKAA -' Det finns sålunda farmar i Södern, som nätt och jämnt div= när sig på sin jord. Här är det fråga om” underproduktion,: jordbruket i övrigt är det som nämnts . överproduktionen, +: som måste" angripas... Här. vill : Kenne- dy" undan.« för” undan "strama. åt tyglarna' för. produktionen, "medan Aj Vr hållas relativt hö- - The American Farm Bureau Federation -— en jätteorganisation" För]. att: dras upp. VV: med '1,6. milj . medlemmar, rekom- menderar däremot reduktion av in- köpspriserna så. långt: att de till sist endast: verkar .som:':säkerhets- ventil mot drastiska prisfall utan att leda till överproduktion ” Där ”står nu 'Kennedyre me Det; stora 'jordbruksproblemet” "är lika som på Ike's tid. För båda re- gimerna ' gäller -tydligen ''alltjämt det'uttalande; som en gästande tid- ningsman gjorde efter en-av Eisen- howers presskonferenser, där: jord- bruksstödet behandlats: ..'.: —:; Förr, sa han, var man klara. med att. det. var fint; "när en farmare ,satt högt uppe 'på 'en traktor, och körde. Nu-vet man, att allt. är i sin ordning, om :han kommer susande i. sin” Cadillac. :. " Överflödets- problem lösej i; e skall, "strax "gå; och lägga sig. .ONe" :olycklig ut: och så. sade 'han:: amma så, att jag skulle" gå hit hon" skulle över: till: tant "An skicka in barnen att leka hos gran nens, Det "är. mycket : som förvå och själv inte har barn.” Vi kom-i, den situationen att vi; årig "pojke: några månader. Dess- om” absolut: snaskförbud :'och " om serietidningarnas fördärv. Nu sedan” ett.-par, månader. har gått, undrar jag. var egentligen. alla de där små bedårande "barnen. finns som hål-” ler till; godo med en rå.morot (en- ligt” veckofidningarnas råd!) när de tigger om- snask, och om någon har. litterära böjelser: 'åt det hållet /skul- 1e vi kunna låna ut kompletta upp=. lagor av Kalle Anka, Duffy, Bron” co'och ett-par:tidningar. till. '.: Men: det: där är faktiskt.inte a stora' problem ändå som just" detta när ' barnen går: och ' ”leker inne” hos; varandra,: P tsligt. kan gossen vara försvunnen | i flera timmar och” man går och tittar ut genom fönst- ret mot lek ihop allt mi Det är helt enkelt 'omöjligt 'att iära en"”sexåring -'att ' han: först ' skall och: tala om "vart han . En' annan dag när solen strålar; travar pojken iväg med lek- platsen -som mål;och man ägnar sig åt dagens sysslor i belåtet med- vetande,' att har är. ute: och får frisk” luft; och; sol.' Efter ett par timmar: kommmer ” ett : glåmigt . och daromigt barn hem'och då har han varit hos Olle två trappor, upp: och utkämpat kuddkrig... Nästa dag har. man kanske” själv ett främmande barn på besök. Tim- marna går och man hör själv att man låter tjatig när man ideligen of Din mamma vet väl var ågonstans?" Är du säker a de'det på dörren, Utanför stod gos- : sens "kamrat Olle"och ville komma inte i våra samhällen, att man skaf- ” É far sig .”smygbarnvakt”. genom att. örskräcker ' en i bärns' ngänge med . varandra, när man” plötsligt skulle ta hand om en sex-' förinnan ' hade "jag haft. en/förfär-". lig "massa principer om barnafostran, För vi komma” in "ock leka? Det är Usvårt att svara; nej. på den. frågan) och småbarnsmamman har ofta vå- ningen full av "främmånde. barn som inte har några begrepp "om: tider och sällan kan redogöra för vad de A heter och” var de bor. | på. att du får vara borta så "här länge? I andanom ser-man en mam- ma som” oroligt stirrar ut genom ett fönster och väntar och ängslas. heter och var:de bor.' Förr "hände det att mindre barn hade en adress- lapp i ytterkläderna; Man önskar att även de något äldre barnen ha- de" åtminstone" en "uppgift på namn någonstans på jackans insida. ” ” Att handgripligen köra ut åf harn är något som 'endast få förmår. Likaså kan rian inte utan att kän- na sig hjärtlös vägra en barnunge som står och ringer på dörren att få komma” in och” leka, om inte Toch "min ;häpne: äkta man. lav henne: Hon brukade leka hem- Lo | hem till främlingar "o Ofta kan ju "barn inte heller gel, korrekta : upplysningar om vad del. och telefonnummer diskret fastsytt "Hi exceplionella "omständigheter före- vi" skall" just + äta, i gå - bört 'elleg, något annat. : Det finns också allvarligare. syn=: punkter; på barns I förtroendefulla sätt att besöka: ivararidras hem och tar för; givet satt : bli "väl! bemötta, En av de allra första. dagarna gos= h: då: vi ännu. sen var :hos oss Toch: var. litet: .handfal!na” han in” med'en' nyfunnen. väl i (liten flicka på fem "år: som” ögon=-' blickligen" gav mig order att hå ut 11 köket och göra” iordning en smör» gås med :”leverpastej ' eller 'nåt”, - "att: klä. ma i bara kalasbyxorna och blusen. Vi. är tämligen: "nyinflyttade + på, trakten: och "ännu; obekanta '- med grannarna, Brukar, verkligen mam=.: morna inte varna" sina små flickor ' att de' inte utan "vidare? skall : gå mande farbröder klä” av Do stad så problem! Att neka "innebär att man känner sig fullkomligt omänsk=. lig, men '.man -vet själv” huf "det kan vara vid middagsbordet, då sex- åringen sitter och, tjurar, och inte " vill äta, ; eftersom : han varit. och ” lekt hos Kenneth" och” Kenneths mamma har bakat kanellängder, ' fångtransport > HALSINGBORG (TT) bjerg, rymde” på på odagktörmidr "dagen i Hälsingbot -under en i biltrahsport.” ä "skåpvagn; slannade f på Hälsovägen lyckades han lö . ren och hoppa ut i innan: Saken . hann i ingripa. ri KN - - Christensen vär tillsammans med. andra interner: på väg från. Malmö rymningen försvann han snabbt mot fredriksdalsområdet. Polisen satte in radiobilar . och ,' den riksbekanta spårhunden villei i spaningarna. . - Rymmaren' ”är 183 em' lång och var klädd i an "kostym, Han har ' nn a 00 RR NANA RR AA SAS (Ad
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.