AN i ne H A | Ar RAMAR FY TEVYSETFITPI MA - + fortfarande i viss, ,.mån av" den: - hämtat sin gamla > allt — ” alltifrån” det ökade”, an- . något kärvt men innerligt häll. lika" ":krampakt! svenskarnas, " men” lyck tränga ”Ciomom. ganska /tjonka ”? : hertmen förn z [S och ” "omsadelbara människor, Kultursnabbistizkt eller egois- tiskt: gift har inte fördärvat é o- EAHOLMS TIDNING 7 Lördagen den 4' augusti 1962 Tk ke > OKB DE oa ord, men kvick i faran, I med om saken oavbrutet. ; Van "att "handla, ”Fj att pråla, . van att sakna, van att tåla, var han man att allt fördraga, allt, ja, utom ett -— att klaga.” "trög i Fänrik "Ståls sägner” har färgat vår uppfattning om Finz land och dess befolkning. Ru- nebergs' ”krigshjältar har ! fram- stått som Tepresentanter förden finländska + nationalkaralktären; landskapet 'har beskrivits med gdödliga” ' ord. Författaren har titkristalliserat en” ' människotyp,; ; som under sekler formats av en: arg natur och ett hårt klimat. ; onden Paavos' kamp för sitt uppehälle”? har” "delats och: delas' 2 rn vet Finland = Mk kväll, när vi satt och! diskute- rade" kulturproblem i' Finland. Teaterintresset tycks: vara sär skilt stört. "På eri friluftsteater i Tammerfors sålde man år .1960 staden har invånare. På Sven- ska”teafern i Abo har 'man, "ef ter vissa föreställningar samlat publiken" för att låta den ”'dis- kutera sina: :intryck, Detta” lov- värda initiativ ' har” stimulerat teaterintresset — och -: engagerat publiken, Den finska kulturen, som” först "under ' senare : delen av 1800-talet. fick' möjligheter att utvecklas, ' har ännu, inte ; stelnat; | den « är. . devande och frisk, : 'Fink nd är ett | kontrasternas Iand ” ' Helsingfors ' en kon= " finländske : bonden: Paavo käm= pade mot” en” nyckfull natur; "hans sentida ättlingar har ' sam | . ma problem —-allt oftare är det; "dock människan, som segrar i. ; kampen"; är H . forna agrarstaten med ” i wecklas' allt” mer till ett' indu- striland med allt fler och stör- » re tätonter, Paavos ättlingar: 1e- ver dock fortfarande; Under, en' resa i: Finland ' förra” sommaren stiftade ;jag, bekantskap; med några av dem. Jag såg en av dem omörd .på båten, som för-. de oss' över till Åbo, "Under. hel ” iga. oc kalla natten se och för. blåst 'och: regn. På morgo- hen festeihan sig Jugnt; tog sin slitna hatt” "och "gick för att läderväska. Den lille mannen. var en genu- SPN tid än dra länder utveck- ett. .”underutvecklat” > Mån märköér Utvegk- lingen mot ökat välstånd. övers tälet bilar: och " välfyllda. "skylt ; små? isolerade dandsortsbyar ut-' jä. singfors- "har "rika och farliga trasternas "stad. . :Anblicken över : 'Senatstorget, Helsingfors hjäntpunkt; ä I slagen, med Eng els orkitektoni- 'ska .skapelser” i "nyklassicistisk | värdighet. Mitt på torget står statyn. av Alexander, ' ett min- ne från. den ryska diden | i Fin- lands" historia, "Alldeles intill - sr dubbelt så många biljetter som' r :stor-; i . istad söm på landsbygden, finns” Senatstorgel" ligger stadens äldz möte ” ere me vm är ev pr vr byggnadsställningår, . Uspens- kikatedralen, som den grekisk- ortodoxa domkyrkan kallas, in- ger en västerländsk betrakta- rå' intryck av mystik och exklu- sivitet med dess ikoner och trolskt. målade fönsterglas, I Helsingfors . möter .grekisk-or- todox . . religiosi t romersk- ka- tolsk, fö "En av de rikaste ipplevelser-. nå under min resa i Finland var en "romerskkatolsk prästvigning, som "ägde rumii er nybyggd kyrka i. den finländska huvud- staden. "Hur egendomligt kän- des det icke att .i' ett nordöst- ligt hörn av Västerlandet kont fronteras med den djupa frömr- het, som har sina :rötter -4' de första- kristna församlingarna i "Överallt i Finland påminns man! om krigets grymma fram. fart. På varje” kyrkogård, såväl -kvigsmonument. Hjältegravarna skänker” en stämning av förtä- ted andakt. "man, svårt' invalidiserade--män- niskor — med förgrämda, av; lin dande för tidigt åldrade” -anlets- drag och med förkrympta kropz På gatorna möter]: par, ofta svårt lemlästade. Åter- sne AE Ar Van NR an Minden idoghetens rike igen kommer man att tänka på det finska ”undret” — ett land, som 1945 var slaget i spillror och sedan dess har fullföljt skal deståndsbetalningar, . -- upplever nu en högkonjunktur, som sö- ker ' sin motsvarighet i Väst- europa. i» "Finlands. folk skall "stå kvar på den-' träditionella nordiska |l dempokratiens grund, om så, he- Ja det övriga Europa” skulle bli kommunistiskt” President Kekkonens ord blev förra hös- ten åter aktuella! För åtskilliga sekler! sedan drog sig tavaster- na och .karelerna undan slaver- na för att nå skogarnas frid — Jen, vilja till frihet, personlig in- tegritet.. och. lagbunden frihet, fanns redan hos de första finska stammarna. . Det finska folket fick ”vänta länge på sin efter? längtade frihet, I vår tid ärden åter hotad. Några ord ur den finländska gotfonalsången. sti- ger. fram i ens minne: vår forntids land, vår | främtids land, var för din fatitgdom ej skyggt, var fritt, var glatt, var åryggt!” i É K varit + mal kerat.. åtskilda. finns för tifärande . mänga at - skrämliga hus kvar; i många j "I kvärter, "gives" "det gamla dock | de, som inte höll sig i skydd ned för ätt lämnar plats åt mör derna | Hus? och ; affätskvärter tillhör .dock den orekickori- doxa. kyrkan, som i kanoniskt fönster "till en:starkt stegrad avseende” byggnadstakt' (särskilt Egna arken "av Konstantinopel." Dön" . hemshus” har under” senare år imposanta: Storkyrkan i Hel- byggts, - Jöfta med kommunalt stöd).- Kommunikationerna «har förbättrats” aysevärt: -nya vägar ahlägges, A | asfalteringen "går framåt och på de Störfe sjöarna har män sik u ' bruket har "stora Problem att brottas med, men trots 2et bry tés nya jordar, Vad man främst : lögger mär- : ke. till - under eny ; resa. främmande land 'är väl ändå x le enskilda männskornas ; 'reaktio- ner: 'Er .omedelbar vänlighet och glädje över svenska gäster mö- ter en, var man kommer, Gäst- friheten är överallt stor. "kom i kontakt med" genskap i Lolmaa, där en re finsktalande "bönde ' med: hår- : " da. "anletsdrag och. vänliga” ögon sade oss välkomna på: sitt mo- . dersmål, Orden var inte många, : och de förmåddes” mid” en” något |: osäker” stämma. Allt.rå bans vackra gård talede om 13: ahet : och dynamisk vilja. "Människorna i Firi dem, :'De hör allid: fått kämpa föratt nå en "dräglig tilväro — "ki har Biort. dem” däri- finlän teratur, könst och mu- ; sik är inte på sämma sätt gom i Sverige nöjen för sen”. » "Finländarna läser litte ratur, de” ”dirkutcrar ; litteratur ji och de går på teater”, framhöll författaren Walentin: Chorell enl; ” Jag] . Massan- 'visade't sig "Ha 2 kvali singfors- utgör en blickpunkt för: idéer att tillväxa; i nåd" och "vici så å sjunga vi i alla Sveri- ges : kyrkor på Kristi förkla- "ringsdag,- 7 en” av» de. ljusaste, hoppfullaste och härligaste sön=' dagarna” under: kyrkoåret, Men 2:a årgårgens ”predikotext är ämtad från” de. 'ord Jösäs tala- m levde'd häri världen. blott: två korta: bönumgänget med 'Gud, en jäl, som” aldrig" ville rågot an- äl; som aldrig : färkt annat: än; rena "tankar och -ald- öppnat. sin: dörr "annat än för: kärleken. och rättfärdighe- ten,. en själ som "aldrig" upphör: dom” inför Gud och Människor, Det" "var. Jesu härlighet, : Tänk ; på... Jesu « gärningar, alltid för. ”att”Kjälpa andra i Jekamlig och. andlig nöd. En medkänsla med "bort: som här! ighet, ins | eller] : lena a X SRK är alltid att & säga om -korsets "härlighet, en kraft till Men: när : Jag: tänker länker | jag alltid” på det förun- öm ck att de "kunde göra ho: ”förlåt dem, dy. de "Veta icke vad ide göra "Dä var 'Jesu härligi sina" trogna bör Jesu här: lighe -uppenbaras nunvot Döthärlder att än stjärnklar, t kan” "ghistra "som ay ö Istenar i den”; dériga a julspår, så man. stan? KvÅnas.: Det 'är stjär- ruppe, som återspeg- las i'det: ställa grumliga 'regn- vattnet på vägen. : Man "lyfter ovillkörDgt huvudet uppåt: och | den stjärnglittrande himrinelensy Så har Jesu Kris- tus ofta, ispoglats i en jordisk viskias! liv öpå jorden; Män- niskamaterialet”.är väl smutsigt ock sun erhaltigt i sig själv, rien det kan mottaga och speg- Rn Jesus just då, att man: ej nker' på vad .spegeln är:uwwan lyktor " blickarna och tankarna upp". till honom” "Det är Jesu 4. På Fadems högra sida skola vi få se Jesu härlighet en gång. "Det är så vi bekänna i andra rldspremiär. svarade, den” nya massafabriken” i- Nymölla? står. fullt "färdig" omkring 100 för på lördagen Då resulterade" målj: ka kulturen: är -fabriksledningens "energiska är! gon tid'succesivt provkörts:: :Man j beta” Åå den första baler pappers? i Mässå, ”tillverkäd ; sav . världens” 3 tet 'öch ljushet.” i Ve Nymt la "Mognefitfabril röster " om Klistianstad, kostar när den kronor; Den har 'sedan nå- 'hadé "knappast, vågat itro” adt allt: skullé "fungera så. väl i det Jät-| de] retagets od PETE SYYN NYFCIFTE mv Sven G. "Ågren t, 'v. och tackar. Nymöllas : överingenjör + Karl-' 'Erik Lekander för utomordent-' ligt gott' årbete. . Redan i början av "april må- ”överklast!' försa fabrik. byggd speciellt | för telika mäskineriét s som det fak? nad fastställdes invigningen till den 26 sept. Vi bar nu fått god tid .på os. för att till dess nå "den: toppkvalitet.x vi eftersträvar. FUFSEISXTYSTYTTTT ; Här står en, - stödde henne. själv att få ber Toch” trygghet ' hon "dock hade : längesen: Men du kan inte be- - | föraktfullt. . jsin piga nu. fa 9 i ww - mr Gifto " (Forts) ” : Upptäckten av detta kom" en alldeles ny. känsla att hastigt växa fram inom henne." Man- nen, som. anklagats från så många "håll och som så många ivrat att finna fel hos, fick just "denna fientlighet” något som urgskuldade honom, Hon såg ho- nom” inte ' längre” utan fel, så som hon flickaktigt svärmiskt sett honom förut. Men hon såg dessa fel ' som en sorts avig- vända dygder. Var han inte än- då, när allt kom omkring, ärli- gare än de andra, rättsinnigåre också 'och” ömtåligare, och där- för också lättare att döma och fälla än andra? Så måste hon s2 honom, och tanken gav hén- ne ny tillförsikt. Hon rätade på sig, och nu vågade hon åter se sin far valt i i ögonen, |: : . — Jo,-pappa, sade hon 'näs- tan lugnt. — Det är nog sant, men det är inte hela' sanningen, Varför har pappa inte också försökt skaffa attester från så- dana, som hade något gott att säga? Gubben - såg spefullt på "hen. ne, - — Och det tror du, finns sådana pårsoner? . Ja, Pappa, det, tror jag. att det Rösten "fick - över sig ; något triumferande, fastän hon talade lågmält och sakta, ' Det liksom] känna någonting om den ömhet funnit hos: Axel Lagercrantz. :— Mot mig har han varit, så innerligt god. : NT Hon såg faderns I panna bli brännande röd "och" förstod plötsligt, . hur .mycket denna enkla' och frimodiga bekännelse hade retat: honom." Han" stam” pade i golvet av vrede; .." - "— Jo, det kan jag visst äns |: ka mig, att du och andra tos- siga” fruntimmer kunde :vara i stånd ' att rentvå "den kanaljen. Ville jag ha: sådanäå 'attester, så : " Jå” "varenda a han . Ja, du, skrek: han; "gnistrande: "av. ra: seri, Bli du blek om nosen: och glo "på "mig "Jag far inte! med lögn, fastän inte alla saker kan skrivas "i ”attester. ;Bager. 'hade en" der ett berätta, må du tro! Det 'är visst inte nog med att han är en wrucklare: och slags- målshjälte: den” där: karlen '— han är en liderlig sälle också. Redan när han var bara pojken, bär "han sig åt mot kvinnor, så det var synd och"skam. Ja; jag kan inte. berätta det, tillade han försiktigtvis:' Jag. har väl någon hut i kroppen.” o ; "Han | '. betraktade. " henne, gryt, trots" sina ord, som skul- le föreställa" skonsamma,. ' Men han "såg till sin förvåning, att hugget "inte . måtte ha "träffat som "han beräknat. Hon hade "Thon blitt: : — Å, men Pappa, det är. ju visa för mig, . att han varit Så- dan som .— som du säger, se- inte förlorat sitt Ju nt, Nu sade vg w RR Kvinnor var sådana, de tossiga varelserna. Tog helt lugnt emot nyheten, att deras adoratörer söp och slogs och levde på vig lansen, men "kunde dåna vå fläcken vid blotta" antydan, att karlen hade ett litet sängnöje på annat håll. Det kunde inte tusan förstå sig på sådant, Men icke desto mindre 'beslöt han att begagna det medlet, efter. som det visat sig vara verk- samt, Nu tänkte han emellertid, att hon kunde ha fått nog stor dos för denna gången, Bäst att ta det hela försiktigt, så skulle han nog lyckas tala reson med flickungen, Och han sade gan- ska milt: : -— Min kära Stafva, vi talar inte mer om saken i dag. Det är sent, och en gammal man som jag kan behöva sova, Tänk på det jag sagt till i morgon du! Då får vi bestämma vad vi ska göra. : 'I morgon? Hon gav honom en trödt, "tom blick. "Ack, hon var så utpinal och så rådlös. Medan hon gick uppför trappan till sitt rum, 'gled tillförsikten långsamt från henne. Hon var då visst inte så säker på Axels kärlek, ' som hon låtit .påskina för fadern. När hon kommit: i ensamheten ' på sin kammare, kunde hon inte längre värja sig mot tvivlet. '. :De "avslöjanden fadern gjort inför henne "mötte 'en dunkel aning som hon länge burit inom sig: den att det fanns två värl- dar, en välkänd och jämförelse- hidtills " fördold) ' brokig” och grym, ' som bara” var männens, Det var.rädslan för den, som låg bakom . unga flickors ängs- vis trygg och så en för henne |... , lan inför " känleken 'och äkten- - TTR fe Ae sennnas mans samtycke Av Ingrid Hesslander det nu, Men hon vek inte läng- re skyggt tillbaka för tankarna på den, som hon eljest nästan alltid hade gjort: Hon försökte se rakt in i den, föreställa sig Axel mitt i den. Inte :i någon avlägsen, obestämd = förfluten tid utan nu — just nu. Hon försökte tänka sig, att han just nu satt i ett lag av skrålande = stallbröder, medan glasen klirrade och tärningarna flög, Såvida han inte i stället sov vid sidan av 'en av dessa liderliga kvinnor, vilkas skug- gor fadern låtit skymta för henne, Nej, nej. Var han sådan, då var han inte den hon irott utan en helt annan. Och då vil le hon aldrig se honom mer, Eller ville hon trots alll? "Den" bild hon först gjort sig av :honom” tyckte henne med ens outplånlig. Hon såg den smala, bruna handen, som kra« made ett piskskaft så hårt, att fingrarna blev vita. Hon hörde rösten som sade: Jag förstår fullkommeligen : fröken , Gustaf- vas hesitation, -- Hon - mindes hans förståelsefulla ömhet den där "kvällen vid brasan, ' För henne var dessa minnesintryck klarare och" verkligare än de” fantasibilder fadern ville tvinga henne att se. . : O Gud, om han bara varit hos henne i "kväll, så att hon fått tala med honom, fråga honom själv, Men han vär så förför- | ligt långt borta, och hon var, ensam. Ingen hade hon att an- förtro sig till, hö SS > Forts. Rädda Barnens : skapet. Hon trodde sig förstå då Laholm spotälskekampan) ; Postgiro "416885" cs Egentligen" var då för att han tyckte. så "mycket" om" fisk som han. skaffat ' sig metspö, ' Alla katter tyckte om. fisk, Att kat- ter tycker. om att fiska, är vä däremot inte så vanligt. -— Bus- ter gjorde det i varje" fall. Jag tror faktiskt att: Buster är den enda katt jag sett fiska. + "Ute på bryggan : som går långt ut.i sjön Smilvattnet satt han I för att pröva sin Jycka. som fis- kare... ” I Smilvattnet Köl "åbborr- stimmet till. Abborrstimmet — jo, ett helt stim med abbörr: ungdomar. Äldre abborrar” "blir alltid så vresiga av sig och går för sig själva. Nej, Abborrstim- met vill inte ha med de vresiga ' abborrherrarna att göra. 'Och Abborrstimmet ville inte heller ha med Buster att göra. Ville absolut inte bli. uppfiskat: av Byster,. Skoja "med honom; en smula” skulle man ju kunna göra förstås. " Abborrstimmet "Ett. ögonblick £etirrade han på henne ” utan att fatta vad hon stod han: Ahå! Var: hon så stu- or honom: : och suckar". 'och' tittar. på må- . mödligen. snarkar > -han väl hos — Av tyst, pappa! un "Hon vår vit i" ansiktet.” Med MM tillfredsställelse märkte: häh, att | "Tdet "det där sista. tog henne, re ene artikeln " (Uppb; 1: 16—17); Det vår som” när solen. lyser i sin fulla Joe ;Det är Jesu” härlighet. > vf "Lär OSS här i timli ohöten A- "fris vi se. i härligheten . ' "Pig a som makten har och Amen "Text J oh," .31—32. dan” vi träffades här i somras. ; sittande på allsräk-- tig Gud” Faders” högra sida” . Johannes, hans bäste vän,- bei | rättar, att han i en syn fick 3 se : . IN more NN Jesus i haäns "härlighet, Hos "Gud ; egen personal, . säger. disponent stranden, just dä . Ihär byn. gan och funderade." Kunde man inte spela Buster ett spratt? :'Se där kommer ju Buster. Ut. , Spö - på "Tyggen.' Sätter sig på simmar i ett ut från flötet. "käre ' jag "är. egentligen, "" «+ kroken : fanns ' blott. masken. Å- :]ter slängde, han ut. Knappt ha-' de flötet "hamnat på "vattenytan förrän det började: gunga och guppa "så våldsamt att..; Bus- tér tog "båda tässarna om "spöt; och drog till£7 Men ingen, fisk - följde "med upp. : Dt åter "masken ned r tinet och” gena t "hoppade fi et upp' och ned.” Nu' har du "fisk igen, Bus- ter! ropade en hund — det var grannens = som "satt inne på r Bryg Ban. ;slu- Ce fade;” Att” d 3 odågan ska. sitta” och |" Tse på, Buster. Otrevligt — men nä ska jag visa kräma- | ren vem som kan fiska i den som Ena 408 båda tässarna ; ibland, + Satt . där med metspöt ställde sig längst ut vid bryg-| Mister LU ällorrsäne bakåt I innan Han rog "upp i— nm måste det-väl ändå vara fisk ' på” kroken så som flötet' hade sig — och så drog han till, Spöt "för upp i luften, kom ; bakom : honom..och han. försökte" vrida och. rullade, runt på bryggan . i farlig "fart. . Tappade spöt. som plumsade i vattnet — och kom strax efter själv... . Buster dök djupt. Det brusa- ” de i öronen och sprängde i hu- | vudet, ja, något. så obehagligt hade "han : aldrig i' sitt liv varit med om, Äntligen : vågade han öppna ' ögonen "och ' stimmet sam runt omkring och nosade på honom. - — Nu lurade wi dej allt, sa Abborrstimmet, Vi är nämligen så förståndiga att vi inte bryr oss om' din mask. Men vi: sim- made på linan just. under. flö- tet, ja, du må tro att vi såg hur flötet guppade; ' Aaha,' åh, vad vi skrattade alla i Abborrstim- met. Du har. gett oss en verk- ligt glad stund, tack ska. du ha, Bustert i: 0. : 'Och Abboristimniet "simmade el bort. och. Buster, kom' upp . till "IT mehte, 7. Men” så med ens för-” ;på bryggan" går han "med: met- -ytan. . Det :-första han såg var grannens hund. .som stod mitt > I pid! Gick och inbillade sig för"! , bryggan och slänger ut linan, över honom på bryggan. . | . |stås, ”att”oh on" skulle cha lye” | Genast börjar flötet guppa upp! Han" spottade och fräste när '] kats med att göra est shelgon 2V (och ned. Små ringar av vågor. han "simmade, in' mot land. Och » lika fort: som han simmade, >— Du är ett 'våp, "fräste han j- Redan - napp! tänker. Buster precis lika fort gick hunden på - Tror du han går: stolt. 'Så snabbt går jag aldrig bryggan och "hunden log så e- omkring. därborta på, "Röstorp förr fått napp. Tänk vilken fis- lakt och skadeéglatt. ” . | — Den luffarhiunden! a :Bus- dnen?. Ä;. var, lagom fjollig! Fi a nl + Och "Buster drog. upp men på ter men det hördes inte förhan "svalde. just en klunk vatten, Men - då" Buster väl kommit upp å stranden, våt och ruggig, -hann han inte:ens skaka av'sig förrän .han måste ta till.-benen allt . han förmådde. För gran= -nens hund kom i full fart... «(Så småningom -: räddade sig Buster. upp i ett träd. > Och i det trädet fick han: vac- i ;kert sitta mest hela den: efter- middagen . innan . han ' vågade klättra ner. Så länge satt näm- ligen grannens "hund nere vid roten "och talade. hur man gör. när man fiskar. Nu ska jag hem. för att äta middag, så hunden. när solen började sjunka -bort för den da= gen: (Det ' vore : minsann inte | dumt mäd fisk till njädag, eller hut, Buster nt . AASE sig. men kom alldeles ur balans |: « Abborr=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.