båda lyxtelegrammen är & :t tra a + å torsdag” fyller. lyxtelegrammet > 50 år. Under "ett halvsekel har vi. hunnit; skicka. närmare. 120' milj telegrafiska” gratulationer, och oli- ka hjälporganisationer har delat på bortåt 40 milj kr telegrampengar. Lyxblanketten' har blivit en' plats för gratulanter att låta den poetis- ka-ådran flöda på — eller ibland kanske, -en- anledning "tll "suckar ". över). vardagspoetens ” otach må uppgift, över vårt 'svenska' språk och måttligt eleganta nödrim. Men poesi för miljoner har det: hursom- helst blivit, precis sont, man 'hop- pades olympiaåret 1912. Eller som: grosshandlare Gustaf .-Hagberg då skrev:' Meningen med'en. sak som- denna är naturligtvis att den skall bli en' hela folekts angelägenhet, ”så att-efter några: år det. till och med skall anses oartigt att' till en; fest. sända ett' vanligt telegram. Grossö handlare Hagberg var: den. som le- vererade idén med-lyxtelegram och” naturligtvis blev han också vår för- ste lyxadressat — premjärtele- grammet" sändes -16 :augusti "1912 från Nationalföreningen;-i ” Stock- holm till "initiativtagarens t borg. = 700 0 Vete TORA - "Något alldeles. nytt var lyxtele- grammet inte. 1912, Danmark och Norge hade hunnit före, ja också i /Sverige hade man haft sina funde- ” ringar, 1907 hade telegrafstyrelsen utlyst" en 'pristävling bland - konst” äkademjens elever och satsat 100 kr: som . belöning. ' Men" resultatet | .blev klent; idén. fick falla, Först när grosshandlare Hagberg : före- slog att denna nya. telegrafgren skulle kopplas' samman "med ”väl- görenhet -blev det. resultat, :En ny pristävling' utlystes — och 'nu var både prissumman och den - konst- närliga kvalitéten högre.” Ja, fru Agnes Suthoff och artisten Folke " Hoving . lyckades 'så bra till och med, att man än i dag flitigt an- vänder deras alster, 1x 1 och 1x 2. ". 93 olika motiv . "På 50 år har naturligtvis mycket hänt med lyxtelegrammet. 1912 ha- , de man tre blanketter att välja mellan, i: dag har vi 33. Samman- lagt 93 olika motiv har varit i bruk och till och med 1961 års utgång hade svenskarna sänt 116.626.089 telegram-hyllningar. - Naturligtvis har också avgiften växlat, Den bör- jade med blygsamma 35 öre, för- dubblades 1919 för att 1924 sänkas (!) till 50 öre. 1957 fördubblades ” avgiften till en krona och från 1 april 4 år är den '1:50, Prishöjnin- garna har aldrig återverkat nega- tivt på efterfrågan — snarare har -de varit nödvändiga för att täcka det stolta begreppet lyx. Lyxavgif- ten delas i dag mellan televerket (52 proc), Svenska Nationalför- .eningen mot hjärt- och lungsjuk- domar (44 proc), telegrafverkets Änke- och Pupillkassas minnes- fond och Svenska vanföreanstalter- nas centralkommitté, Internordiskt lyx « | ö Lyxtelesramm et-fy ller 5 0 är nds flitigast mera” allmänt "utformade, 1914 kun- de "vi: sända” lyx till" Danmark och I sedan -har "många andra länder följt |: efter,. både-i och utom Europa. Det internordiska telegrammet--— 1x:52 — kom till 1952 och har sedan dess från tryckeriet; av dem "har unge- fär hälften gått åt i Sverige..:Det första kondoleanstelegrammet kom ketter " också ” för studentexamen och ":bröllop; Mors dag och julfi- rande; Speciella tillfällighetslyx' har emellanåt. funnits." — Lars Norr- mans: Kungalyx” som - föreställer Slupen Vasaorden och som just nu säljs, på telestationerna, är det fjor- tonde - is raden. På. detta" sätt 'har kurgafonder och olika hjälpaktio- skott.” Arets Kungalyx — med an- ledning av Kung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur — är speciellt. också av. det skälet att det är dubbelt. så mycket lyx :som alla dubbelvikt .och' kostar tre, kronor: "> Populära rosor”. a elegram här" til kormmit ”på ik t:. Genom , pristävlingar; ge- Rom: enskildas" initiativ, genom -be- ställningsuppdrag. Undan” för-'un- dan, som "intreszet minskar från den telegraferande . allmänhetens . sida sorteras de sedan bort — något som föranleder, spridda men”ibland. in- fensiva protester från kundkretsen; varje - blankett hinner”alltid få en egen 'supporterskara. Ailra -populä- fast: genom Åren”: har: 1x :15:. varit, hska, flaggan; Den har skic- tsni över ,15 t miljoner? exemplar sedan debuten 1940. År efter år hår den toppat .telegramstatistiken — till i fjol. Då passerades den av 1x :42, Sven Larssons röda 'rosor, vinnande förslag i ”folkomröstnin- gen” .i samband med telegrampris- tävlingen 1960,' Att folkets röst inte är densamma som experterna fick man för övrigt klart besked om då: Juryn fastnade för Alf Morks teck- nade gubbar, Ix 33. Men 'den blan- ketten' har, hittills bara sålts tju- gondelen så mycket. som allmänhe- tens favorit, de röda rosorna. ok " /, Topp 1949 | Förra året skickade vi 3.005.030 lyxtelegram. Det är något mer än året närmast före, men det är långt ifrån en toppsiffra. I Sverige, lik- som hos televerken -runt om i Eu- ropa, har man sedan länge kunnat konstatera att försäljningen av lyx- telegrammen stagnerat, Att precis peka på orsaken är inte lätt, men så mycket kan sägas som att det har: ett visst samband med 'tele-' grafgrenens. tillbakagång i största allmänhet '— det hel isera- de telenätet och det ande telexnätet tar hand om. många te- legraferande kunder, Vårt . bästa lyxtelegramår ligger sålunda flera år. tillbaka i tidun,' Det var 1949 då vi sände 4.341.503 lyx — de 'siff- ror vi noterar i dag håller .sig kring 1942 års nivå, «0 "+ sr Undan för undan kom flera tele- granblanketter, 'både speciella och Ändå kan man. tala om Sverige. levererats i 2,3 miljoner exemplar |. 1929 och i dag har vi speciella blan- | ner fått betydande" ekonomiska till- | tidigare; det har, fyra sidor, är| v' Den: franske" författaren Pier. re Louys' säger någonstans i en av sina ' noveller : att. nutidens enda "företräde framför antiken ligger i uppfinnandet av cigar- retten, Kunde 'en katt yttra. sig - om samma sak, skulle nog'sva- ret: bli: ännu mer nedsättande för vår civilisation — ty katter avskyr som bekant tobak å det allra intensivaste, De "VV Är man” rundhänt nog: att med begreppet antiken införliva även Egyptens "forntid; 'så ' blir förvisso även de extremaste och "mot vår egen tid: hänsynslösas- 'te' kattsynpunkter "ännu mer förståeliga, - eftersom” .det "var "just i det -gamla Egypten som katten hade sin guldålder. ' : I templen 'vid Nilen låg kat ter på purpurhyenden och var föremål för prästernas omsorgs- fulla vård och folkets underdåni. ga tillbedjan, Allbekanta är ju hi- storieina'om-hur egyptierna vid eldsvådor alltid först tänkte på kattens . räddning och 'hur en stad en gång intogs utan strid därför att fienderna bar katter "framför 'sig. "De egyptiska sol daterna. vågade ' inte : försvara sig av fruktan för att skada de heliga djuren! : ena ON Katten .dyrkådes ' till gudin- nan Basts” ära, och man har i egyptiska ' tempel. --och i gravar Madame de Lesiquiere hette en rik fransk 1700-talsdam, som ägde flera hundra katter: över en: av dem lät hon resa denna monstru- "Nl, Ösa gravvårde. er i funnit mumifierade katter. mängd: De äldsta kattmumier- "nå stämmar från tredje: årtusen- det ' före .Kristus, och märkligt nog har 'de behållit både skelet- tels och skinnets egenskaper: i så hög grad, att det varit möj- ligt | för: vetenskapen att göra tämligen noggranna art. och 'ål- dersbestämningar m.m, - Med , Egyptens forna . härlig- het upphörde också kattens gyl- lene ålder; I Grekland, och Rom tycks'.dess. roll, inte: ha ' varit särskilt framträdande, -och med västerlandets medeltid inbryter än . svarta epoken," ' Alldeles utan skydd” var katterna” dock inte heller då; i vissa bildnings- och. odlingscentra var den t.o.m. vurpurh nén,: konsten och litteraturen: av Sture. fåglar.-I England fanns en ”Ru- Je of Nuns”, som tillät kvinn-. liga klosterinvänare att som en- da djur ha en katt — vad nu detta kunde bero på! - fn Just kvinnors förhållande till katter "är "förresten. ett mycket intressant kapitel, som dock 'för medeltidens : vidkommande är fyllt av allsköns ohyggligheter. På grund av sin'hemlighetsful- la apparition blev katten 'snart nog av alla ”rättrogna”: ansedd som" besatt av djävulen” Dess plats som häxans djur var där- för : given, och den. tid som brände människor levande kun- ;' Ide ju inte heller tänkas” skona ett. djävulsbesatt djur, Att döda en kätt, betraktades "av "många som en ytterst förtjänstfull och Gudi ; behaglig gärning;' och all ra -förtjänstfullast.. var” det - att döda en svart katt,: Att bränna hundratals katter, "instängda. i järnburar och utsatta på torg el- ler ” andra .: öppna ' platser,” var på många” håll. i Syd- och Mel laneuropa ett mycket populärt folknöje, :. ar vs fv . :AHdeles bortse t-från. mörka > joch ljusa: epoker, har: det själv- fallet .dock tiderna” igenom och 1, praktiskt. taget alla länder funnits kattvänner,' Det finns i den”, ganska. rikhaltiga" ”kattlit- teraturen” :' massor "av : bestyr- kande "uttalanden härom. = -.; ” Som kattens "vän nummer ett framstår "ingen: mer , eller, mind: förtjusande legend berättar "att profeten en gång satt” försjun- ken'”1'"' betraktelser, varunder hans katt: Muezza: lagt sig "att sova på en flik 'av hans mantel. Det. : ringde" till "bön." Muham- med ' skulle: resa . sig,'. men : ville inte.:störa djurets :'sörn.” Han c : klippte: av mot .-hans ' ben: sig. då ned och Om Gregorius den store. vi att” han” var mycket fästad vid en:katt, som. en: tid "lär ha utgjort hans” enda”. sällskap.” En annan påvlig' favorit ' var" Micet- to, en ståtlig rödaktig kat efter husse Leo' XII:s 'd des "av "> Chateaubriand, franskt sändebid i Rom. Det :' var" förresten Frankrike" som: katten "=. trots den ; kvalificerade ,”katthataren Buffon '— "omsider började be handlas som en hundéns jäm- like, Under: franska ' revolutio- nen "började "man t.o.m, betrak- ta" katten som "en symbol” för oberoendet (som sådan förekom- mer den t.ex,'på Prudhons alle- gor! ”Friheten”). KR De bildade” konstnärerna och diktarna" tog sig snart an kat- i ré än självaste. Muhammed: Enl|i "| kallä : Montmartre-katte; just" i i Wablström ten. Man”, upptäckte, eter rät. tare "återupptäckte,'” gracen . i dess. rörelser "och 'de hemlighets- fulla skiftningarna i dess ögon. Gipskatter började . ställas” på spiselfrisen;; och" 'kattbilder dök upp på muselväggar och i konst- salonger. .Den fransk-schweizis- ke" . konstnären " ”Fhéophile-Alex- andre .. Steinlen" ”nya”, smäckra; högbenta kat-|: ten, och. hans ' första kattalbum hette kort och gott "Des chats”. de" Bruant,'. som - också var en stor. kattvän, ”Chåt noir”. blev. kring "vilken. den”, unga ' genera- tionen av tecknare I Paris sam: lade sig. a ”rBland berömda” franska katt- vänner kan även nämnas Rous seau, Victor Hugo, Sainte-Beuve, Gautier, Francois Coppée, tole / France," Pierre 'Loti "och Paul ' de”. Kock. Till: den 7 sist: nämndes . bostad brukade”; gran- narna' bära hemlöså katter, väl vetande att de alltid: omhänder- togs på bästa sätt; 7 " Taine, den $tor ; Uitteraturhis- katter, :Puss,. Ebéne, och - Mito ne.:sDe ' offentliggjordes :-först Figaro, . men. efter, :Taines. död itogs;: de; tyvärr :Inte 1; hans tärens "höga minne,” därför att de" var. dedicerade, till 'kattert.: "Ännu värre” råkade "Baudelai- re:ut,'då hans'kättdikter av den italienske .: psyklatern i ; Cesare Lombroso --.'" författaren till. Bo: ken ” "snille ; och | vansinne framdrogs' "som :obestridliga:be- Naturligtvis:' var "vad land" var; det: "tex. tidigare "en dast "kattens manliga ”företräda- rei som vunnit" ära, O vs ti den: franska författarinnan Colette: (pseudo- nym för Gabrielle de Jouvenel) som katten fick s.a.s; sin Home hederlig + fransk :' fåbelträdition, det inte" längre fråga om nägon maskerad : "människa "utan" ett riktigt djur," så: sötamat stude] till. spiselvt Det: fick . mycket: beröm av dej. namn blev ' snert: aktat: både? Steinlen känna sångaren 'Aristi. |. snabbt' förebilden””för, den mo-|. derna litterära” kabareten samt|. gav. namnet ; åt", den" tidskrift, |. rat, att: t.o.m, kunnat bli: grön av avund: kvinna ”och > mera” " gentleman, vänlig”. och och "försynt. "Även när den natte- tid "och" i"mårisken/ drog” ut på ren” ;'en', inte”. fullt" sä. poetisk åsikt." Så här; heter; det. om kat tens” vanor, och ”.ovanor:; ka tillfällen; och de-rusa' blindt|! på hwarandra:; Sådane. bataljer förefålla "merendels" om ' nätter- att de warit ne; För "att ;inte tala om : Kip-l - ling, som «skrivit; den" lärorika berättelsen: om ”Katten som. går| vart” den vill”, Henning" "Berge katt. Zeppo''skre' men” med "”Kiki-la"Doucette” är | vå grund» av. okunnighet. och miss- fint och uppmärksammat stude. |förstånd 'ser hos den än det ena Brehm skullé' Katten hade blivit både merd + kokett,: intelligent kärleksäventyr; ' var.” den oe NR , "Beträffande, just. kärleksäven-' tyren har” den; anonyme. förfat- taren”; till en "på: Lars "Johan Hiertas” förlag 'år 1839 utgiven skrift med titeln ”Swenska Dju- UOKattens skrik” är. gällt. genomträngande; .: och lika obj hagligt 'ochzstarkt. antingen.,de betyder kärlek. eller vr höres" på långt afständ och: man” har;: exempel. 'på giga.” och : vår: egen' och det. andra ' felet, så : finner] skaper vara värd:beufidran”och!' kärlek!; Der" ene tänker: kanske mest'.på ' kattens 'så "att. egyptiska egenskaper: kande » mystik” som" vi förstående" ”Katten' sKaltlek”.. I "Onsdagen den 15 august! 1982 - a ' é oo dess” vänner 'än” den” ena : ' den andra av' dess egen-.: cl ch:;respekt; ”,- skriver -Henning konstnären.” A.E. Méry' sonbilägare, av, kvinnorna i samma 12.000 ungdomar vär nu bilägare - STOCKHOLM (TTspec) "Drygt 40 proc av "de svenska männen .i åldern 20—64 år är 'per- ålder ej fullt 3 proc. Detta: nar man fått fram vid bearbetningen av. uppgifter: som lämnades band med 1960 års folkräkni . Uppgifterna" om ' : bilinnehavet skulle -avse' personbil, 'som : den "2 oktober nämnda år'var registrerad som étt land där det lyxtelegrafer ras ' mycket, Stalistiken pekar ' på stabilisering, och denna form" av rheddelanden tycks ligga så bra till för svensken 'att dén aldrig riske- rar bli omodern. Och anledningen till 'det?', Kariske "en — åtminstone för :televerket,. Svenska' National- föreningen .och andra gynnade or-' ganisationer. — lycklig förening av svenskens motvilja att skriva” brev och förkärlek "till litet lyx? ' Och | det är-i så fall förutsättningar som talar: för att” femtioåringen |lyx- blanketten -— jubilaren som 'varit mea på fler jubiléer än, någon an- |; nan. — långtifrån har sin framtid Tea td såsom 'personbil i någon' mantals- skriven persons namn, Avsikten är att avslämma -folkräkningens upp- gifter mot bilregistrets.'I avvak- tan härpå måste uppgifterna om bil innehavet 'användas .med törsiktig- het vaveena SN hd De föreliggande resultaten' utvi- sar, att 917.600 män och 63.800 kvin= nor var bilägare. Av männen var 718.000 gifta (eller samboende). Fö- re fyllda 20 år var 12.000 ungdomar "Jägare av bil, I åldern 20—24-år fanns” det 66.000 män och 3.900 kvinnor ' registrerade som inneha- vare av-personbil, i åldern. 25-—29 år "98.200 ”resp 5.900," 30—34.. år 116.100 resp 92.500, 35-39 "år 134.100 resp 9.400, '40—44 år 133.100. resp 9.400, 45—49 år 117.200 resp 9.000, 50—064 .år 206.000 resp 16.100 samt i åldern 65 år och däröver -35.100 män och 3.000 kvinnor. Va I åldern 30-40 'år bilinneha vet vanligast; av" alla" män i 'den åldern” har 50. proc "befunnits äga bil. Ifråga om gifta män stiger pro- centtalet till 55..+ : ån Le sitt stöd åt” astupp Odarna " STCKHOLM (TTspee): S.lsnv " Ett förslag att ytterligare " höja det statliga stödet till hästaveln har av" lantbruksstyrelsen ' underställts regeringens prövning." Omi' det :ge- nomförs kan mar' räkna med att ytterligare "omkring 700.000 kr pr d de 'stödbehovet. Enligt styrelse: ns redovisa , hela "det statliga' stödet till hästaveln över budgeten. - « Jordbruksutskottet syns emeller- tid'ha förutsatt att alla' grenar in- om hästaveln" bör i' tillbörlig nån få avelspremier av tötalisatorme-. del. Detta skulle enklast kunna ske genom att en särskild andel av för- . "Vid. én modevisning i den. bel= giska huvudstaden” Bryssel. visades det nyaste på strumpmodets om- . råde: Ljusa och tunna' damstrum= por för aftonbruk med rosetter och bandgarneringar, som är fastsydda kring den eleganta damens vader. Självklart skall rosetterna' och ban= den gå i färg med de korta afton= 31 slagsvis' 0,2 proc av i anspråk härför.” En.sådan anord- ning skulle: emellertid komma att medföra betydande besvär och olä- år ställs till förf: de för ä å- lets se ENE "De ett stört "antal samman- slutningar:” på hästavelns - område som” anhållit om ökade: statliga in- satser, för. att. göra det möjligt att planera verksamheten” på längre sikt..; De, har., hemställt om .lant- het för-flera trav- och galopp- sällskap, i synnerhet för de mindre. Ur såväl statens som tävlingsan- ördnarnas synpunkt blir resultatet nar totalisator eller endast hos ett hogrtt bruksstyrelsens medverkan till att 'varmblods- och kallblodsaveln samt amatörridsporten" kan. få en sam" "på 490.000 kr: pr och ' gal ten antal. . Styrelsen förordar därför det senaste och föreslår att ifråga! om de tre största travsäll- Västsvenska , : travsällskapet — och en höjd 'ånslagsttlldelning 'på 232.020 kr eller tillsamimäns' ca' 700.000 "kr. ;"Laptbruksstyrelsen förklarar” sig dela” organisationernas' uppfattning att ett ökat statligt -stöd till åts gärder för hästaveln "är motiverat och den har ej heller något att in? vända mot beräkningen av det ök Skånska tra tävlingsdag överstiger : 500.000 kr tas ut genom avdrag på den sta- ten : tillkommande andelen. Enligt 1961 års omsättningar skulle det- ta medföra : ett särskilt: anslag på ta 700.000 kr pr år till åtgärder för tas j. enahanda vare sig medel avsätts hos]. samtliga organisationer som änord- |. skapen, » Stockholms . travsällskap, | 0,5 proc av ls den del av". omsättningen som pri. & Invecklat JE Nej, jag har inte sagt att din senaste bok är den sämsta du'nå- gonsin skrivit. Jag .sa att 'det är «den sämsta någon har ski "menade inte -precis' dej. GÅ — Vi är på väg till. en läkare, > Han har. fått för, sej att han ska försörja sig på att mål avelsorganisationerna '- hästaveln att fördelas” mellan häst” Te | avelspremier. = + Jag : le stö "Strumpor med rosetter ! mening skulle det, vara enklast att, >” -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.