TFFYEYYFTeT YT . i YveitveereevvyTVeTVeeYTPYYYVTYYYFTY Pe YTYYT YVETTE TOY TVETTTETETE FET VET YFTE VYTV ora : i N , Mr : : - YevereTtYTEPtTYYYEYTEET YE v MR RR AAA ALA deRet dennas very 27) LAHOLMS TIDNING UPN inde 1 i Chind 0 : avtecknade sig mot horisonten. . "gamla pilgrimsstaden till universi- . " tetskolonin. Annamalai, Här ' några är. sedan professor TCN > Singhs experiment, som ledde till | .äpptäckten att växter" reagerar på | "Njudvågor. "Vi sa oner eller ton- följder kommer ! 'ståndskråftigare. " En katastrof, en personlig" och oc nationell katastrof, . denna upptäckt, talar forskaren 'om , . för" mig på "min fråga, medan han jonre 0 eskorterar mig genom sin försöks- ” trädgård. Han hade vid förhållande- vis unga år' varit chef för. den -briftisk-indiska a sockerrörsforsk- > ningen, men så kom oavhängighe- ten och därmed 'subkontinentens > delning, och hinduen Singh Jämnade det i nuvarande Pakistan belägna forskningsinstitutet. : Som flykting kom .han till. Södern . och erhöll . professuren i botanik i Annamalai. i > Specialisten "måste åter ' sysselsätta «sig med, sin vetenskaps allmänna » grunder. ””Och, så frågade jag mig en. dag, ,om det utom. de bekanta "faktorerna vilka — såsom. ljus, vär- : me, fuktighet — " påverkar. vixter- SN -na,' även finns några 'som vi hit- tills har förbisett, Det närmast till Serenader I TS De "första försöken började helt "anspråkslöst med. krukväxter - och - dande av de mest skiljaktiga in- ”strument från, stämgaäffel. till fiol Men i: dag behöver assistenterna inte : -”uppvakta” sförsöksväxterna - med / några . serenader..: Institutet : fick regeringspengar; och förfogar över ljudbandsaggregat' och högta- laranläggningar. och , till 'och'. med över en liten bilpark med ' vilken i "längre bort belägna försöksfält kan "besökas och "behandlas "musikaliskt, Sedan ' Nehru fått sin uppmärk- samhet riktad på det av. Singh pres- . terade arbetet och. haft ett person- +. ligt samtal med förskaren. utanord- m oxkärra hade fört mig från den" Bydindiens' töda jord bi rjade för. d V ktiga kulturväx- ter inte blott att "växa fortare och ' a : högre, . utan gör dem också mot- hade fört ' till ' I små. friluftskulturer.; med ' använ- |" | ”Vetet a växer av Bach-sonater den tidigare produktionen under trädens ungdom. :" . - N : Det stimulerande ljudet ; Under färden 'genom' en- i när- heten belägen! tobaksodling över- raskade det mig, att fält med djup- gröna, kraftigt utvecklade plantor gränsade omdelbart ' intill sådana, som » var så ' svårt - drabbade av skadeverkningar, 'att man fläckvis endast såg de tjocka stjälkarna, "De friska odlingsytorna är försöksfält”; förklarade professor Sing, ”beträf- fande' de andra är det frågan om kontrollfält; Försöksplantor har her ser här, hear:aldrig blivit stimule- rade, De är avkomlingar av plan- tor, som för tre—fyra 'generatio- ner": sedan . medelst musik sporra- des till större utveckling och mot- ståndskraft. Vi undersöker här, om de 'på så sätt" förvärvade. egenska- perna går i arv, ..« Professor. Singh "medger, att en sådan verkan skulle stå i strid med de ” traditionella + föreställni Arr Fars A ÖMssvskerri AVR begår sina ' sekeljubiléer, kan man på goda grunder utgå från, att den föreställningen är tämli- gen allmän, att det här gäller” en institution med djupa rötter i svenskt ” självstyre. Ingenting ' kan vara felaktigare. De landsting eller rättare landskapsting, med begrän- sade uppgifter, som funnits i äldre "Itider började försvinna redan på 1600-talet. Längst levde de kvar i | Dalarna och Norrland, allra längst i Jämtland där'det sista landskaps- tinget sammanträdde så sent som 1857, alltså. endast fem år, innan Iden. nya: landstingsorganisationen trädde i kraft. . + 0 ere! De nya landstingens ”tillkomsthi- 'storia går sålunda inte längre till- baka "än till början 'av 1800-talet. Till. dåss hade det saknats. känsla för behovet av "representativa läns- institutioner. Först i: och med hus- hållningsrällskapens ” tillkomst bör- jade dessa: i viss mån fylla uppgif- ten som ”länsrepresentafion även inom andra områden än deras eg- na, dv satt. främja jordbruket mycket, för : tidigt att inta en ny vetenskaplig ställning. För närva- rande ägnar sig en av. hans assi- stenter uteslutande åt nedärvnings- ex t— / vilka självfallet inte la tiden visat sig motståndskrafti- gare. mot sjukdomar .och' skadein- sekter. De drabbas till och med knappast "eller i inte "allas av den ig fruktade mosaiksjukan, or ; "Men gränserna verkar 'ju rent mn av dragna efter linjal. Så exakt lå- ]7 ter väl i alla fall Mjudbehandlin- gen inte dosera sig?” . är begränsade blott: till tobak i — men först 2fter måhända 20 géne- fationer plantor — anser: den för- siktige forskaren — :kommer. man med någorlunda visshet att kunna säga, om de genom ljudstimulanser ärftliga Nej, de, friska "plantorna, som Ni När FN ”sköpades Fetter. sista MN världskrigets slut var stiftarna fast .beslutna' att göra. organisatio- nen fill ett fredens, humanitetens och trygghetens” organ, : Hur "blev 'det? De stormakter. som borde gå i spetsen för alla'de andra som go- d :nades större. pen "och , öppnades '. nya - försöksstationer vi andra :' trakter, av. .Indien; Fältför- " sök i-större stil genomfördes på ris, "sockerrör," tapioca, jordnötter, skidfrukter. bomull, vinrankor och Yr "olika 'slags' kulturpalmer. Den .ge- T : nomsnittliga stegringen i ”avkast- > ning ligger cirka 60. procent över obama or 'kontro!lfältens..avkastning. i Profes- F .'sor, Singh visar mig ett brev från en .storfarmäre .Camby i Ontario, "Kanada; i vilket omtalas,” att me- delst violinsonater av Bach behand- lade försöksfält lämnade en skör- deavkastning, som låg cirka 65 pro- "cent över kontrollfältens, , Även ryssarna tycks här ha fått vittring "av. en chans till.förbättring av sitt » lantbruk, såsom en för kort tid se- Idan från Moskva gjord. förfrågan - visade.- Högtalare ' har : de : redan, och det är möjligt, att Chrusjtjovs majs. en dag kommer. att lära sig att växa fortare efter Internationa” : Men, svarje, ”misik verkar , det vis- serligen inte, Det är bara de högre . tonlägena;som är "verksamma. Pro- — fessor Singh illustrerar detta med ; påpekandet att växterna livas en-. dast av ' kvinnösång, manskörer ämnar dem helt kalla. och: obe- örda:; Några växter: är så kräsna, "att de endast reagerar på: alldeles +: bestämda toner” eller :: tonföljder, " "medan "andra däremot rent av kan skada dem." Min fråga, om inte "den -allindiska ' radions” : morgonsändnin- > Bar, skulle kunna ställas i lantbru- He kets tjänst, förnekar forskaren och "berättar road, att flera plantor dött ut för .honom under dessa experi- ment. Men han tillfogar att radion skulle kunna 4 göra "utmärkta tjäns- ter," om den. » arrangerade ' spe- ”ciella ” " morgonsändningar för . de viktigaste kulturväxterna..- ,Tursamt. nog för lantbefolknin- gens nerver sätter växterna intet värde på 'en förlängd ljudbehand- ling, 15 till 39 minuter per dag är "fullkomligt nog, en musiklaisk sti- :: 4 > mulans utdragen över denna tid- . rymd har” ingen som: helst ver? kan eller skadar till och med. "” "4 Professor. Singh påvisar.även det faktum att markpriserna, i omedel- , bar närhet. av indiska järnvägs- .. sträckor brukar. ligga högre än de na för något längre bort belägna. fäl- + ten: Det 'är, professor, Singhs. abso- st luta -åsikt, att bullret av tågtrafi- ' ken, stimulerar växtligheten. : Bön” : derna " misstar sig alltså när de N tror att detta beror på bättre kvali- tet hos 'marken. Man Här likaså ob- servetat att en yppigare vegetation uppträder: i ljudområdet för elck- triska "ppimpar, Som exempel. an- vars > för Singh en gummiplantage, <> É träd skulle huggas ner, emed "CC "ras produktion på ' grund av ög 2 ålder. 'sinat, Men' då man" väl in sa tt .stallerat ' en elektropump blev' flö-: det "av. gummisatten "riktigare " och. a 1 råkade i luven på var- ann och detta gräl har varat nu i aderton år. Det.är ett långt gräl, allt för långt, I stället för att smida vapnen till fredens verktyg upp- fann de atombomber och vätebom- ber och" för att skräckslå varand- ra "och oss alla gör de storsmällar i rymden, : och "vart de” smällarna leder vet "varken "de eller, vi andra: När" Kennedy" smäller" proteste- rar Chrustjov och fördömer honom. Kennedy och fördömer honom och smäller på 'sitt lilla vis i. Sahara rynkar både Kennedy och Chrusj- kymrat på siva huvuden, Ännu, en gosse "på ”lekplanen! . Det. är; inte trevligt. Hur 'de gör när det väldi- ga kinesiska riket. kommer dit och smäller har vi.inte sett, men säkert är att det finns'rikser för att de tror: Och vad: är det för mening med allt? Går 'det inte att herrar- na slutar med bomberna och tar livtag i stället? Nu är det fråga öm mer än att bua i dörrspringan i mörker och få. små flickor att gråta.” Här: är 'det fråga om, det Hamlet grubblade 'på ' ”Att . vara eller att icke vara” Det har varit en prestigefråga för både Ryssland och Amerika att smälla mest, I verklig- heten' skulle den: få största presti- havets. djupaste djup. Vi är trötta. Vi är utleda på detta politiska gräl, dessa proklamationer och skenheli- ga uppsyner. ; . Här börde” FN kunna” gripa in. Den : organisationen skall skapa freden, .De små” staterna /skulle kunna göra mycket men de man: övreras ut så skickligt av de stora agerande , att' de knappt törs visa sig och om de visar , Sig och säger sin mening hör ingen på dem. De emå ska tiga och de stora ska re” gera 'och därmed basta. Men förlåt en kvinnans dumma fråga? Vem har valt dem' att regera världen? Har de inte valt sig själva? Har”vi inte fått terror och diktatur i stälr let för” demokrati? Blit. en "av He stora kraftigt motsagd i FN: läm- nar han organisationen.” Så. sked-. de-.det förr. i Nationernas 'För- .bund, sorgligt i. åminnelse, Man | struntar i att betala 'sina medlems- avgifter "och kostnader - för: FN:s verksamhet; Det otroliga är att de som struntar i att betala medlems- avgifterna i alla fall vill rösta och bestämma. Det skulle inte gå för sig ens i den minsta lilla skolförening i Sverige, Den som: inte betalat års- avgiften får inte att delta i sluten. :+ t? "Det invänds att så Strång vågår man inte vara, då går stormak- ten ut ur föreningen och då stu: > Bverträffade ; : snart till och: med istupa. ens om både: Amerika och par FN. Men. 'FN ' behöver ' inte När Chrusjtjov smäller protesterar | : när den gamle franske marskalken |' tjov på ögonbrynen och "skakar ber j..> knallårna kommer förr än ', man | gen som först sänkte hela eländet ii. "Europa lämnar - det.' 'Organisati tiorien har nu så många” ivriga medlemmar både i' Asien pch "Afrika att de kan ta hand om den och blir” "glada för att få, den för egen "räkning. De'är fattiga" men med tålamod och offer kan en "människa, och en stat” "rätt mycket. Bara de håller ihop får" de en 'enorm' makt: gent" Cemot'” sina gamla" slåvägare. Att gå ur FN bör både Amerika, Frankrike" och Ryss- land akta'sig noga fö om, de vill fortsätta” att ha det got! Men fy på "alla de makter, både: stora ; och små .som' biter : sig kvar utan. att betala . sin medlemsavgift! | Han Betonar också att det ännu är. och Sällekapen hade tack "vare deras halvofficiella ställ- ning inga. svårigheter, att . vinna auktoritet, även om, de' "som frivil- liga sammanslutningar saknade den speciella ”' "rättsliga ställning, "som tillk en länsrépri ion. När mera liberala tänkesätt läng- | ré fram började göra sig gällande, upptogs kravet på en länsörganisa- tion, som -kunde. samordna kom- munernas ' insatser. Men' tveksam- heten om ett' dyligt läg"organs. be- möjligheten att mobilisera krafter, som kunde bära upp den ny: H stitutionen, Å andra sidan fi lades, att landstingen var onödigå, med tanke på att primärkommu- 1 n nerna och / » hushållningssällskapen fyllde de uppgifter, som kunde” tän- I hä "| kas tillkomma den nya” institutio- nen: Man befarade, även att lands- tingen ' skulle bli” betungande”: för länsstyrelserna "genom." att "binda demi Å deras arbet + : Debanten. om formen blåste nytt liv' i om ' inrättandet av laridsti förutsattes” denna” institution. inte blott få kommunala uppgifter ; utan desslikes att spela en politisk roll. Även” om "praktiskt-administrativa synpuiikter ' var "den" ursprungliga drivfjädern till framföraödet av 'de första. förslagen om ' landsting "vid 1828, och 1834 års riksdagar, var det dock de politiska soni vid 1834 å Års riksdag samlade det: största. in> tresset; Grevé Henrik” Jacob" "Spens | stormän,. ingenjör Gustaf : Da- lén, som nådde' världsrykte genom sina uppfinningar, gick bort 1937. = alltså för 25 år F sedan. i Tjugofem år: tidigare hade "han genom en explosion förlorat synen. Med; beundransvärt mod bar han denna prövning och; fortsatte oförs trutet "sin ur innargärning / mänsklighetens . tjänst. Han” ledde samtidigt sitt" företag, Gasacecumu- lator; ända till strax före sin. död. Företaget hade” under hans led- ning växt ut till ett' världsföretag med försäljningsorganisationer. i de flesta av jordens länder.” i "Det var den 2 'sepiember : iz .den.. svåra "explosionen inträffade, varvid : Gustaf Dalén" blev; blind, Man håde löst "problemet att mar gasinera' och transportera "acetylén under "tryck / och” nu 'skulle ”man undersöka hur det förhöll .sig' med behållarna om" dé upphettades di- '| sta rummet skulle gå till dem'som på olika områden gjort mänsklighe- ten den "största nytta. .Gustaf :Da- léns uppfinning var 'av, en' oerhörd betydelse . för” sjöfarten". på. världs- haven. ; Genom denna har. : många människoliv räddats”: och "därmed naturligtvis även Ö egendom, : Nobelpriset riktad hela världens uppmärksamhet på Gustaf Dalén, Med sorg hade man om” den fruktansvärda olyckan bat - honom... Som en:' inte" seende man ledde han trots”allt sitt” före=- tag under 25 år.. Är' 1945 gav Ve tenskapsakademien. ut en minnes- penning ' över denne" en av". våra märkligaste uppfinnare och indu- strimän.: Medaljer . har" en latinal text som betyder: .”När dagen för- svinner, ' bjuder . han mörkret att tända fyrarna”. : ” Gustaf Dalén var född 1862 och av bondesläkt från Stenstorps soc- > IHur. landstingen kom; till |: CNE de svenska landstingen i i höst | framförde sålunda tanken "på landö” skapsting som valkollegier vid rikse skottet accepterade i inte hans uppe slag men ' tillstyrkte i stället inrät+ tandet av lantständer, Valen till dessa | skulle förrättas " ståndsvis. Samtidigt som lantständerna skul= le tillgodose behovet av organ för länskommunernas intressen, skulle de också minska ”iksdagsärendenas mängd. ' Detta lika obestämda som vittut= seende ' projekt väckte opposition i samtliga stånd som också. fällde förslaget. . Under följande riksdagar dök förslag upp om inrättandet av soc- ken- och länsnämnder men också om ”länsrepresentation, byggd på allmänna ” val efter ' besuttenhets- principen, utan hänsyn till 'stånd. Starka betänkligheter gjorde sig alltjämt gällande; förslagen bar ej frukt, bortsett från den förbättring i primärk som åstadkoms genom 1843 års lage" stiftning angående sockenstämmor, Medan tiden gick började det frå som såtts att spira. Vid 1847 års riksdag framfördes tanken på mu- nicipalauktoriteter, varigenom föga munal representation, Dessa förut= sattes utse-ombud för länen med rätt: att' besluta i vissa -för Iä- nen .'g angelägenhet främst av social och ekonomisk na=' tär. Förslaget föll... Vid 1853 års. riksdag” vanns slut- ligen, gehör: för en: skrivelse, till Kmt med anhållan om förslag till | komn lagstifi ST Man” 'hyste "bl a betänkligheter för rvmallagstiftning och därjämte. ] även till en författning om lands= D et ; kommittéutlåtande, som i sin=" om tid blev resultatet av den= na riksdagens" framställning' är. re="' lativi kortfattat; Förgäves letar man tex efter en motivering "för ndet av landsting!" I. stället övisar kommittén de - synpunk= ter,” som bestämt "dess uppfattriing vid fastställandet av vissa konkrez ta. föreskrifter, "som ' återfinnas i lagförslaget. Det gällde främst stä- dernas ' ställning. till landstinget, Kommittén köm - till den slutsatsen, att även om landstingen främst ska vårda landsbygdens angelägenheter så måste' de dock'beredas "tillfälle att 'använda' stådernas' intellektuel-' la resurser, Följaktligen borde dess - sa, ingå i landstingen och också ut ge: landstingsskatt." Från ordföran: deskapet i i landstingen var kommit tén angelägen att utestänga land: hövdingarna med tanke på att läns=" styrelserna komme att få stadfästa: huvudparten ”- av tingens beslut” Slutligen uppdrogs "riktlinjer. för landstingens beskattningsrätt. Kommittén var långt ifrån enig, En .reservant motsatte sij 1892-96 Chalmers tekniska och uts ;.| examinerades från både fackavdel-': ningen "; för ' mekanik" och maskin«' lära och från /fackavdelningen för byggnadskonst. "Under åren 1896—- 97 'studerade' han vid det :beröm=, da > Polytechnicum' i'; Zärich': och det" var: här. han började - med 'sina exp - med. -: varmluftsturbi= ner; När han återvände till Sverige arbetade han: först i Göteborg 1897: —99 och kom. sedan till de' Lavals ångturbinvetkstäder. Daléri förtsat="' te'sin uppfinnarverksamhet och var 1901—03' verkstadschef vid Svenska karbid ' acetylens "AB. "Den senare ' firmans "verksamhet" fortsattes"i.ay det” 1904 bildade, Gasaccumulator, "där Dalén var överingenjör ; till 1909 | då han blev företagets ledare, ' Under 1905—09 utarbetade han derierna skulle "erhålla egen kom= SR "Lantbruk: Sm grisnoteringar., Sveriges slakteriförbunds riks. notering den 20/8 och. tillsvida- re. för klass 1 premiegrisar i kullar med upp till 20 kg:s me. delvikt per gris kr 4:25 per kg. För wvikter överstigande 20 kg kr 2:— per kg. För. smågrisar klass 2 avdrag med kr 3:— per st. För smågrisar klass 3 avdrag, med kr 13:— per st, ” Slakteriförbundets "smågrisno- tering för. Skåne, Blekinge och Halland den 20/8 och tillsvidå- re för klass 1 premiégrisar i "T kullar med. upp till 20 kg:s me- delvikt per gris kr.4:30 per kg. För : vikter , överstigande 20 kg kr' 2:— per kg. För smågrisar klass 2'avdrag med 3:— st, För smågrisar klass 3 avdrag med kr 13:— per 'st. ” Marknaden. ligger 'med "god tillgång och god efterfrågan och kr per|. 1 a” Tar. Ni råd a att inte fre tar « välja det t bästa? CC + 4 4 ' ” LONGINES FLAGSHIP AUTOMATIC med datum och " rubinkullager . ' dlameter 35 mm - stålboett cs . vattensäker ' NES "Se den — köp den — > bes Stjärnurmakarent | TORE NILSON a Ur: & Optik Laholm bilt läge. Noteringen är också man talar .om balans i ett sta- oförändrad. ARKARY DS- BYGDEN | >; Laholms Tidnings, Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan Redaktör: Sven B. Jönsson, Tel, 10150 : 2 håller sammanträde v på ' Stora Hotellet tisdagen” den : 28; avg. 1962 kl. "19.00. 7 : ne Ordföranden. » : > föl Markaryds ”yrkesskola, 7 Te vatt ” Folkgkollärare : Bertil : Petersson, Markaryd, har förordnats som ,del- tidsanställd rektor” vid "Markaryds yrkesskola/ Ya 2 y Kommunisterna i Markary ' har satt upp följande lista inför höstens kommunalval: Josef Svens- son, mäaskinsnickare,- Karl Jönsson, |. byggnadsgrovarbetare, Nils: Bon- desson, ''. byggnadssnickare, ,. Kurt Strömberg, :- byggnadsgrovarbetare Axel ' Andersson, ' lackerare, . Sven Persson, byggnadsgrovarbetare, Vi- talis:' Johansson, : fabriksarbetare, Håkan Svensson, byggnadssnickare ant Johansson, byggnadsgrovar- | 0 Högaryd. Pred. hos A,.. Gustävs- + son: tisdag! 9.30 : > Elof Persson. att städerna skulle ingå I'landstin=, gen, detta på grund av det uppen= bara möotsatsförhållande ft. -SobFs) han fann existera "mellan stad och land. i:Den' viktiga frågan” korå' upp vid » 1859 ” års riksdag.: Utskottet fram-= ställde nu : vissa ”detaljanmärknin= gar men tillstyrkte förslaget i öv- rigt. Så mycket livligare blev! de- batten; i .de olika. stånden. . Adeln och . borgarståndet - önskade, först ade. emellertid ; förslaget i oförändrat skick, ' prästerskapet ' med ' .$märre ändringar. De två. tveksamma stån=' den ändrade 'sig då och "upptog nu frågan till. realprövning.: Adeln vil= le att Kmt ifråga om ordförande= ; posterna. inte skulle. vara bunden "till tingets ledamöter: Vidaré öns= kade” ståndet begränsa” "tingets , eko- de fyra berömda uppfii "som sedan kallats: Agasystemets höj pelare: Dessa var: 1). Klippljusap- parat: Iller klippapparaten (1905), 2" den porösa massan i :acetylens behållarna, | d v.s. gasackumulåtö- rerna (1908), 3) 'solventilen (1907), rekt, t ex vid eldsvåda. Exp ten hade förlagts till ett avspär- rat område på Alby” egendom vid Fittja, : söder om Stockholm. : .. Dalén var som vanligt själv när- varande. vid alla experiment.” De första behållarna ' fungerade,”, nor- malt, men den, femte” visade' icke den dvarniliga tryckstegringen, 1 stället ” visade” manometern i ob- servationsrummet "att trycket sjönk, De närvarande : väntade; en 'halv- timme och gick sedan fram till be- hållaren." Då exploderade den. De omkringstående översköljdes - med den 'glödheta massan ” och . svårast skadad blev Gustaf Dalén. I flera veckor svävade han niellan liv och död. När han ' slutligen "kom Hill sans var han en blind man, ">" han ett mycket glädjande fnedde- lande: Ventenskapsakademien hade tilldelat. honom 'årets Nobelpris i fysik som belöning. ”för hans upp- |finningar av självverkande regula- | tor att 4 kombination, , med gasac- cumulatorer' (användas till” helys- ning av fyrar och lysbojor”. vu Alfred Nobel föreskrev i sitt tes- Ännu . inte: fullt ;återställd fick |. . tamente att belöningarna i främ-]) : z - + KÖ ken på vä lätten, "Familjen var välbärgad och modern genom" drev. med en viss envishet att bar- nen 'skulle :få "studera; 'Äldste' so- nen, Gottfrid, blev så småningom prost, ' Albin blev en:berömd ögon- läkare , och professor, dottern Hil- dur. lärarinna' och den yngste 80 nen; Hjalmar, advokat. ; : Gustaf, som var tredje sonen, var redan : som-barn intresserad av, allt mekaniskt samt för "jordbruk. För-' äldrarna bestämde” att han 'skulle överta ” och "driva "fädernegården: Han "stannade ' också: kvar hemma under några år och skötte den: bål de energiskt. och ' "rationellt ”” "och! konstruerade under 'denna :tid: en apparat som? isade nejölkens.. -fett-1 halt. cc: Våren 1892 'resté Dalén upp an Stockholm - "och I ammanträffade med den kände uppfinnaren och in” dustrimannen Gustaf de Laval, som |. blev mycket förvånad av. vad. han) nu fick! se. Själv, hade han i da”) garnar också : fått en smörprovare” patenterad och de Laval rådde Da-' lén att "snarast skaffa sig ytterligare tekniska kunskaper. a Nta Han: genomgick sålunda sjunder, en tiskt verkande venti" fö fyrljusens avstängande "under; da= gen och 4). den; sk dalé ningen: a sl Sommaren 1907 satte man :upp den första' solventilen på Furuhol= mens. fyr mellan: Stockholm - och Vaxholm '. och: "dess + efterföljare blev , med tiden kända. över. alla hav. År 1912 fick" man” beställning på fyrt ely i Pi len och samtidigt därmed flyttades tillverkningen till en ny fabriks-= anläggning på Lindingö," Det. var hösten. samma : år » den ' svåra -ex= plosionen inträffade, Fan '-Hans' första fråga "när "han åter. kommit till 'sans efter denna gällde hans medarbetare. När han så fick veta att.dessa var utom all fara utbrast hån: Gudskelov för det." ; Vid ett ”styrelsesammanträde 1936. meddelade - han att han var sjuk: ”jäg "har kräfta, som inte kan ope= 1 reras, Men jag har förmodligen äns nu ett'par år kvar att leva”, vars på han på sitt lugna sätt frågade efter dagordningen; : Den 9 december 1937. gick Guss taf Dalén bort.” Sveriges industri och vetenskap hade fått Jandssorg Å Skummeslövs KF-avd. hälsade välkommen och ledde för- | handlingårna, "Höstens kommunal- val diskuterades och till walfonden. skänktes sjubdtio kronor, Till värdin-. : I nor för nästa möte mtsågs fruarna har "haft möte” i .Bygdegården, | Clary Jönsson och Inga Falk, Veka. Ordföranden fru Berta Svensson | Ersättare: Ally Karlsson” och Elsa Nilsson, . é Markoryd= Ljungby". vw Växjö norra—Alvesta FA : -Älmhult—Rottne > 307 ; Rydaholm—Växjö BK. ;. 1—6 ; "”Skeppshult—Liatorp ', +. . 1-—4 " Strömsnäsbruk:Traryd. inställd , z 2 Div. Vv sydvästra ck—Urshult « . as Häradsbäs "Div. VI "Ljungbygruppen” ne | Famneda—-Agunnared 5 1 Göteryd—Sirömenäs B appdkjut. "Grimslöv -Hallaryd ; Ryssby-—Virestad 42 > -Hinneryd Ry ssby. Bo 2 ”Diö-Hinneryd [CV o3 0: Råstorp—Markaryd -B. 1: 3—- "3-0 " ”Delary—Timsfors' ua ft heter genom skärpt kontroll”. över ” dess : ” beskattnings- och Jånerätt. Borgarståndet uppgav nu sin "verksamhet "mot städernas "deltagande i Tandtvestingen," "men "vände sig i stället” mot” "sättet för. "landstingsskattens utgivande. "Dén stora tvistefrågan,; där! skottet/ skulle sammanjämka "stån- "dens önskemål, blev' alltså" beskatt- ningsfrågan.: Utskottet” löste". upp- giften genom” att införa” ätt nytt i lagt - ”ländsting i vissa fall. kunde: "befria "stad, ellér landsting från utgörande av viss” "del." av ”landstingsskatte Adeln och borgarna förblev emel- lertid ståndaktiga och höll styvt, på "sina / fattade: beslut. Frågan”. fick därför avgöras 7. genom votering i det förstärkta. utskottet, . där ute "skottet segrade. - .Kmt:s förordning av 21 mars 1862 överensstämde ' i ' stort sett med, ständernas beslut. Beträffande stä "dernas” deltagande i landstingen, öppnade Kmt möjlighet, för städer med över 25.000 invånare att ställa sig utanför landstingen. om Det nya landstinget; : vars "till- komst så starkt aktualiserats av po” litiska synpunkter, utformades, nu helt som ett organ för länens kom- munala självstyrelse. Först "senare tilldelades dem rent politiska upp gifter. . Landstingen avi dag saknar dju- pa rötter i vår historiska utveck- ling. Men deras betydelse har, ge” det gångna seklet utvidgats.och breddats” isen omfattning; varom 'man näppeligen drömde, när stån= den diskuterade en institution, vars nödvändighet ”då på många håll sat= 1tesi så allvarligt tvivelsmål. : Erie Hägg". . , ut- : nom - samhällsutvecklingen «under . 8 2 Markaryd. vann Över. Ljungby Lördagskvällens | seriematch på Skärsjövallen ” i. Morkaryd mellan '” "Markaryds / och Ljungby IF blev inte så spän- nande som man" räknat -med, 'Redaqy från början tog .»hem- "malaget hand om initiativet o. behöll .sedan detta under hela .. "matchen. Markaryds” ”segersiffz "ror blev 5—1 efter.3—1 i halv< lek och Ljungbylaget kan kän=. "na sig: tacksamma för att ne=! Se inte blev stör- 4 Ljungby är ett typiskt” 8, k, varanhandags, lag. Förra sönda- gen bjöd man "på eft bra spel i Växjö och för tog sig på kuppen. Det” spel "som laget presterade på Skärsjövallen motsvarar ins svaret verkade osäkert och en=, -Idast: hb. y'Sver:Nilssönsfoch vh, Bernt: Ragnarsson kan : få . full- gott. betyg. 7 kedjan. var I: blekaste laget" och minst; blek : Märkaryds försvar spelade säs | kert. "och för: dagen - fann3 det - ag punkt; Kedjan” lyc- skäll klaffade riktigt. Laget sak-' nar yttrar och ' därför, blir det nen. K.G. Nilsson var i sitt esse och gjorde" inte” mindre än 3 mål: Även Bengt. Andersson och Lars Åström, skötte sig bra och har' en' stor. andel - så den 'stora ” Efter 14 min, spel 'kom' första målet inspelat av K.G. Nilsson, >. 2-0 blev: det i. 20: de: minuten och målskytt var: "Lärs” Åström . som från 20 meters håll slog på ett bra skott som lek in upp i ena krysset. Atta minuter se- nare: gjorde : Olle, Eriksson 3—0 ' då han vackert > nickade; en' hörnspark i i mål.:10 minuter fö- - re" halvlekens , slut reducerade gästerna" till 8 genom vy Kennet Ekman som slog på ett; bra skott ur en snäv vinkel och . som ställde Markaryds. målvakt utan : charis,” I'andra' "halvleken: d ända 'fram ' tillv 26:te : minuten innan: hemmalagets fjärde mål spelades in, K. G. Nilsson, fick en fin boll efter : én del tråckel framför gästernas 'mål och han. sköt ett: skott som” via överlig= garen slog i nät. Strax' efter var ” Lasse' Åström fraråme men slogs omkull. Domaren friade ganska" ofattbart, då . Ljungbyspelaren få bort framrusande Lasse, '5—1 blev det i' 35:te minuten, Lasse Åström slog en bra frispark som "I Ljungbys-' målvakt” lyckades slå ut till hörna. Efter hörnsparken hamnåde bollen hos Karl Gus-' tav som "med ' ett kanonskott fastställde, slutresultatet till 5—." 1. Innan matchen blåstes "av hå- de. emellertid Markaryd en ny fin målchans i samband med:en regelrätt krökning inom straff- . området 'men även denna gång friade domaren; | Domare” var "Nils Tsaksson, Huskvarna. Publiken uppgick till 300 personer. i 4 te" dess' plats i tabellen, För- oå ofta ganska” trångt mitt på pla- , merYtTrYYSYYTFTV mål utan: att: "spelet "för. den . använde båda händerna för att ..
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.