+”. 4 NA AA ar ss s ”. något absolut. och säkert. Så är . black om foten. Visserligen märker . Bllmänheten den mindre än de di . står som den främsta garanten för svor Inom : FAO och - dåvarande OEEC utreddes för ett par år sedan produktions- och konsum- MIKE på 1 dal, rådet i Europa, Sammanställnin: garna grundades -på frågor till experter i de olika länderna, En- dast Svergie redovisade en stag- nerad - jordbruksproduktion - och endast för Sverige antyddes oför=. ändrad eller svagt fallande jord- /bruksproduktion fram till 1965. I övrigt signalerades ökning — del-. vis kraftig — av jordbrukspro< - duktionen; = Enligt prognoserna skulle smörkonsumtionen 'behö- va ökas med 25 4 mot 1960-ta- lets mitt för att kunna klara av- sättningen, Annars' skulle" Europa ' behöva ändra sin andel i världs" handeln "med smör. Var och en ' vet, att en dylik ändring i smör-. + konsumtionen är ;en ren omöj- - lighet. I stället kommer produk”. tionsprogrammet att tvingas in på andra vägar. = = 7 j Exemplet med smöret har an- getts för att bringa i erinran en”. viktig omständighet: Inom EEC : förbereds?' ett " starkt jordbruks-. skydd” Vi, talar i Sverige" gärna ' om 'den' "prisnivå, som man slut-. giltigt, kommer: fram till; såsom det dock inte, ' Jad som blir möj ligt i prishänseende' framöver in- "om EEC kommer utan tvivel att . bli” beroende inte. endast 'av': det - 7 gränsskydd, 'som . ni” planeras, ' utan "även av 'avsättningsinöj-” ; Bgheterna> Med "andra ' ord: En « målsättning ger. inte någon full- " ständig garanti utan att man kan : lyckas reglera utbuden. Detta har kunnat ske I Sverige, — till störs- ta delen” beroende på den starka . + konkurrensen om. arbetskraften; som lett” till. en stark minskning av jordbruksbefolkninge läget :.; på ;'; na inom. EEC kommer att delvis bli beroende av hur det blir ifråg om konkurrensen om arbetskraf: så hur: produktiorsutvecklinge inom EN kommer, att påverk ökats starkt, vill följande exemp Storbritannien , land plus 47 cb, Västtyskland plu 2 0, Frankrike plus 25 4, Ös- . terrike plus 2396, Danmark plus . : 52 96, Finland plus 44 26,- Norge "+ plus. 18 ”z samt Västenropa, plus Medan produktionen i "Sverige. värt stigit, med. "någonting / mellan 0 priser » QLOCK UR "Porn PRESSEN - "Stör radiinarseklingen EEC: jordbruksprogram? - H svårigheter”. : planerade priserna. i jordbruksprodukter=' . "och 5 gg har alltså jordbrukspro-' duktionen i Västeuropa i genom” : snitt ökat med 35-40 ”. Så har, ” krigst iden. "Det. sär "väl värt att notera, att. Sverige såsom a enda land - fört "en - jordbrukspolitik, "som vinte'” bidragit ' till ”atty öka överskotteri i den' internationella "handeln. i - För samtliga livsmedel beräknas självförsörjningsgraden inom EEC "fn ligga mellan 85 och 90 76: Ifråga Peterskyrkan. får byffé: och: tvättrum . Med: anledning Å andra vati- "kanska kyrkomötet som öppnas den 11 oktober I Rom = det första kyr- komötet av dennå typ ägde rum år 1869 — pågår omfattande ombygg- nadsarbeten 1 S:t Petersckyrkan, n Skogsarbetaren > | Svedje-Gustar har | fått ' förtroendeuppdraget 7 att vara - lantmätaren behjälplig med" kontroll av rågångar,' Lantmätarn ' ropar. till Gustav, som tagit: posto :- vid en påle, : H 2 Va äde för påle? ; = En granpåle, > .: | — Men vad är det pålen? sen över Jandet, nu'när :sommare; ; bivråkar,: åpåtvhökar: kanske kä ;] hökar, : -glädor och andra: "rovfåglar, För. kyrk höga - delt inrättas där en byffé för servering av små rätter och förfriskningar. Bakom sakristian byggs tvättrum och toalettrum.. Påvens kansli har — : emellertid avstått från att inrätta ' matsalar I kyrkan, vilket tidigare , var på tal, De höga gästerna från världens alla' länder skall utspisas - utanför Vatikanen, i Roms ordens» hus och prästseminarier.. Bara den amerikanska delegationen har”hyrt | ett helt lyxhotell, I Peterskyrkan — Romerska siffror. > -— Men förstår ints "Gustav. att jag vill ha reda Ka hur hög siff. Och alla vägar tycks bära' till lan« dets sydvästligaste hörn, Nabben på Falsterborev.; Fågelsträcket därne- senare år' tilldragit sig. internatio- nell nppmärksamhet, 'våra egna få- gelskådate kikar ikapp med kolle ger från England," Belgien, Neder- länderna och många ' andra, länder, I' Europa är -det "egentligen bara massuppvisning av, rovfåglar.” i » Rovfåglarna har, säsong i Falster” "om vete är självförsörjni å den redan. 95 96: Man räknar met full självförsörjning 1965, Man sö- - ker nu i gemensamma jordbruks- politiken motverka en ytterligare "stark ökning av veteproduktiör Det: förefaller ' emellertid" - som om de producentpriser” på. vete som "planerats". skulle komna” att ligga avsevärt över de" nuvaran- ' de priserna i bl a Frankrike och Storbritanhier; Det är därför in- install bl a en Röda-k tion för första hjälp, då det vid för- sta kyrkomötet år. 1869 förekom flera "'sjukd ; och dödsfall Unger de ansträngande mötesförhandlingarna.-. Mitt under mötet avled då på grund av brist på lämpliga hygieniska' och sanitä- |. ra installationer tre: kardinaler och "tolv biskopar, Till! kyrkomötet får 800 jour- : nalister 'av' press, radio och: televi- ; sion . var sitt. presskort. . På, press- te uteslutet att én, betydande pro» - duktionsökning inte kan undvi- kas särskilt i Frankrike. Därfö, är det heher. inte osannolikt att betydande "överskott kan upp- ” komma inom ett fåtal år. ' - För nejeriprodukter. är själv- örsörjningsgraden redan 'omkring - 100 246. Man räknar med att pro. duktionsvolymen "omkring ' "1965 skall räcka till ett överskott 'om' 8 KH. ; Därför synes det sarinolikt' att svårigheter kommer. att "upp "stå beträffande” avsättningen ' för ' smör; Detta kan. 1 sin tur orsaka' "att upp tthålla ' de” in Från; olika : undersökningar ' är att Bli” ett "Underskottsområde:' F n: "räknas arled att EEC-länder a. får. i varje. fall inte” förbises, ätt produktiohsutvecklingen .: z inom, EEC-länderna vid det jordbruks- skydd som planerats kan komma att medföra en' sådan .produk=> tionsutveckling, | att det blir svårt satt infria de planer som "uppställts "ifråga om . jordbrukets , produkt-. DEN ENFALDIGA TRYCKFELS- JAKTEN får en; avhyvling i Jord- - brukarnas Föreningsblad, som sär-: skilt vänder sig” "mot dem som i veck yst kt äg nar sig åt d Ät H . . INFÖRANDE AV OMS har -po- Ntiskt sett blivit "regeringen en rekta skatterna, ' eftersom” höjnin garna av den har en benägenhet att dölja sig I den allmänna penning- värdeförsämringen; skriver Han- delstidningen (ip) och fortsätter: Men det är svårt för socialdemd- kraterna att försvara 'en skatt som läggs på de" breda lagrens kon- sumtion. Med kännedom därom "har hr Erlander också tagit tilll” ordentligt, när" han utbrett sig över dess välsignelsebringande verkningar, Den har blivit barri- ären mot reaktionens krafter, Den en fortsatt reformpolitik; Och för säkerhets'skull drar han till med |. in-].. .den totala summa som oms bringar, 2,7 miljarder kronor lå- ter mycket, Det är, just menin- gem cn 1 själva verket up går -Q2ss nettotillskott till statens inkoms- » ter till en bråkdel av denna sum- ma. Hr: Ohlin beräknar för sin »del detta tillskott till 600—700 miljoner kronor, sedan sänknin- gen av den dibekta skatten lik- som allehanda kompenserande åt- gärder. räknats bort. Den: sum- » man ställer i sitt rätta perspektiv gocialdemokraternas bragd att in- : Vecka ut och vecka In gör de . sig lustiga - över .de enklaste. kli- . chéförväxlingar, > : de - sbanalaste tryckfel, de: oskyldigaste” sam-" . manblandningar av rubriker, De- ras värv är att i muntrati läktaren får emellertid bara 45 ut valda journalister - sitta: Mötets" of-' ficiella språk blir; latinet, "Då 'den påvliga 'organisationsbyrån kom ”underfänd med 'att det för många : deltagande" kyrkofurstar blir; svårt "att följa förhandlingarna på latin, ” har; det. nu beslutats 'att från en översättarbur . ordna 'simultansänd- ningar på fem språk, via ledningar till mötesdeltagarnas platser. Ett aktuellt" problem” därvid är att de " katolska biskoparna och kardinaler- na självklart skall. bära sina resp kyrkliga huvudbonader,” Å "distinerad som efterträdare. Skån:- ska; Dagbladet (op). H Här skall inte göras i nnågr: deringar av Östen, Undéns gär- "ning som utrikesminister. : "Det får "göras i annat: sammanhang. ' Det "skall: blott konstateras :att . hans nämn helt är förknippat med den svenska alliansfria utrikespoliti- 'ken,. I denna fråga har han all- tid. haft: den :övervägande 'delen av den svenska .befolkningen, med statsministern måste leta upp en ny. utrikesminister, eftersom Un- ”dén av åldersskäl måste lämna in. Det är ingen hemlighet. att den "avgående excellensen. arbetat för satt ' få statsrådet Ulla Lindström som - sin - efterträdare.” Det: har ' emellertid inte lyckats för honom att övertyga statsministern om det 1 lyckliga”i-ett sådant val, Hr Er- landers kandidat har hela : tiden |- värit' socialminister Torsten Nils- "Son och det blir nu också han som får efterträda hr Undén, ”Av "den nuvarande statsråds- . uppsättningen torde nog Torsten ' Nilsson "vara" den som bäst är skickad att leda utrikesdeparte- -. mentet. Gunnar Lange hade ock- igt, men han kan inte und- varas' för EEC- -förhandlingarna. Han är ju redan ; handelsutrikes- minister”. FR n 5 EN POLITISK NYHET av första |: ite 7 sätta skadeglädjen i system, me de. är grymt oturförföljda” is sitt - "letande efter andras malörer och tvingas låta sig nöja med de -blyg-" sammaste fångster, :- Läsaren undrar om det värda paret kan ha så klena sager att tidningen av barmhärtighetsskäl måste hålla dem uppe med detta förnedrande” nödhjälpsarbete; va-' rigenom de ohjälpligt degraderar sig själva från estradlejon till . spalthyenor, sor Polacker studerar våra tältplaser En polsk €xpertgrupp på en dam och sju herrar kom På torsdagen ptill Sverige för att under fjorton dagar studera svenska camping- platser och andra furistanläggnin”. gar, i Gruppen kommer från polska statens kommitté för fysisk fost- ran och" turism och tas i Sverige em hand av riksor; i ordni har Erlan=- der serverat i Svenska Dagbladet, anser Dagens Nyheter (fp); då han uttalat "sig för såväl "bibehållande av proportionella” val som första kammaren:” H "SÅ hr Erlander” övergivit idi- " gare planer" på att införa majo- ritetsval : är" förut. känt, däremot st-sta- | e stått” "klart" "att. Nn 7 20 "franska farni från: Algeriet funnät en ger Fd bostad” finns varken vatten ' eller elektricitet. ”Här' får en ung fyra -barnsmamma : kaffevatten av sen b id b rollerna är omb gar-Quinet i" Montpårnasse” rd lever. 20 "familjer med samma lagt; 42. barr i' husets fyra: vånin- |; gar.: De:r har. varken” vatten:”eller elektricitet. : På" den: flagande hus- vå väggen har innevånarna spikat upp ett handskrivet plakat. v hjälpa henne. organisera? an och nya livet, de den unga kvinnan som kom och |-si mötte: mig i trappuppgången med : ett stearinljus i i handen, 7.” : Vi” sköt- upp. en skev; kvinnan ställde. stearinljuset på en stol. I det svaga ljuset upptäckte jag åtta gestalter som låg hopkrup- na på ; ”madråsser - lite " härs och tvärs på golvet." "Målarfärgen-ram- lade från väggårna.' Några möbler kunde jag inte: ; upptäcka, med. un- dantag av stoleti som kvinnan . -pla- | cerat ljuset på. Hon tittade 'på fil väggen. se den ; nästan ., likadan ut. /På" mad drasser på, golvet sover fyra, barn —; Sju, sex, fyra. och : två rn har” just + gått och "lagt: grönsaker. En: man på. några" och 30 år. vankar . oroligt” av och an.i det minimala rummet; tar 'en bröd? bit, en tomat. I ett hörn sitter hans an” ser sdem komma” "seglande - re. av. främst rovfågel har” under Bosporen . som > kan ' tävla" i flott "I bö atan: längre” norrut på . Skånes "västkust." Normala antalet bivråkar - | årssiffrorna.. nomen med "den inten- sivaste sträckperloden - 25/8—10/9. Antalet 'varierar starkt år från är, in tycks" vara - 6—7. 000.: per år, .men och 20.000. Några slutsatser .o; många .bivråkar : vi: kan ha häc= kande i landet" kan" man knappast dra äv dessa siffror, Dessutom koni- mer! de sträckande. fåglarna”; Falsterbo” Äinte: bara: från häckorm- råden i 7 Sverige "och ' Norge. utan även. från. Finland. och Ryssland - och; "ifråga om. vadare, från västra mot vet. man "ganska väl att mellah femton ' och" trettio prorent av ivåra” häckande” svenska 'glador årligen: glider ut" "över Falsterbo. "I ren. som ligger "bekvämt. Gladornas sträck börjar: i slutet av avgusti, och, håller” på. september | av minst 9.300 ocmvråk Nabben” möj i Fle : "ma vidare” in? | vetstering. 25. septernber, 1959 slog | 1 dock ormvråkarna sitt nio år garnla rekord .— 13.000 "passerade. Också spärvhögen kommmer i- stora .mäng- der: och i, genomsnitt - räknar. man med' att'ca 7.000 sträcker förbi år- på sandstranden och räknar in fåg-' larna "under skyn. Men . när: det gäller. artal,” dominerar | 'rovfåglar- na : långtifrån. I själva” "verket: är det. ;mellan en och: två” miljoner fåglar som. varje höst tar . vägen över Falsterbo på dagsträck — hur många som flyttar på natten vågar man inte gissa, 'men' förmodligen är: det långt fler; eftersom "man numera "vet ' att de ' flesta” fåglar "| riga falsterbobor ännu: MR 18 gurerna ' på . golvet och ' vände” sig är det första gången han offent- till mig med el ligt” tar: ställning till tvåkammar- hustru och trycker', CT hon: väntar sträcker på nätterna; Av dagflyttar- nä är normalt 200.000—900.000 bo- finkar (5 okt: 1960, påsserade" vid. ” Systemet. «Han underkänner den lösning som ' av ålder förfäktats av socialdemokratin och som stöds « av majariteten inom författnings- » utredningen, Detta är så överras- - kande att man frågar sig om 'me- ringen i hans uttalände är-vad den synes vara, För inte länge se- -.dan har statsministern. kritiserat folkpartiet för att ha fattat stånd- punkt i författningsfrågan innan utredningen är klar, men nu har han alltså, om man skall tro in- . tervjun,. själv handlat på samma sätt. En förklaring är på sin plats. CENTRALISERINGEN av. val- striden” har sina uppenbara nack- delar i ett kommunalval. De lokala campingkommitté. . föra oms, no . Ett piyntiotal platser v Sverige esökar En ÅT-annons säljande annons MAMMA AAARAAN. a a mr NRA SAR RKA ARA AAA NN tant AA tridsfrågorna skjuts i bakgrunden, påpekar Händelstidningen (fp): Det är lika betänkligt att kon- takterna mellan väljarna "och de la — fört blir ännu sämre än hittills ge- "nom denna koncentration av pro- -Pagandan. väljarna blir väsentligt N oroa s mamma och min et redan ätit och sedan... kade inte längre. Ätit vad då? — Bröd ' och lite korv. 'Vi har alft generat leen. Zn tidigare ansåg. vara u i I fåglar: förekommer - varj sträck + ilket man i främst på kötinåt og skator” försökte . sål från: landet; en. dag I höstås,'. en : | huvudmassan kom aldrig vägde - upprepade, försök? Även, mesar, sparvar;, pilfinkar,. flerå! mi fön hade - uppträder lavinartat vissa - derar man också, bäst "vid-/ Falst Er : bo. I. fjol:-greps. "många, fågl 18 stora flyttfebern; och bl a, flög. än 10.000 domherrar över näset der” en. enda, dan få Andra inv: länge känt : till”. let hå plockat ormvråkar. med bi händerna i' träden om natten. Fi gelsträckets” omfattning''blé c först, känt "genom", de stu dr Gustaf Rudebecl k gjord "då? - S början under: ledning "av: fil” stud fon Rood, I I Skanör,” och fortsätter frampå : a ten på: grund av: brist 4 Då kvaliel> cerat falk -sedan, skolorna på sept. Lönerna "därnere: är ler så värst attraktiv inga avtal = . observatören. ball ak = ” plats en: halvtimmä, inhän” kölupp le svinner i havet, Nu leker anän | tanken ” att'; betala” 21.000—1, månaden för en observät an ra man får I pengar. Ja, ävén f. blir dyra i längden! : pass . 100.000), 35—60.000. r och ca 30.000 kajor . för ätt ta ”någ- här "mångt veckor tills som kommer gör det hela duvesträcket minskat markant un- der” senare år: och uppgår nu till sjukhus och tiänar' 400” nya francs mycket mer förtrogna med her- rar partiledare än med dem som skall föra deras talan i kommu- nens angelägenheter. För några år sedan företog man en under- sökning rörande dessa kontakter. Resultatet blev mycket nedslåen- de. En förvånande stor procent kunde inte ens en tid efter valet adamnet : på dem som stod främst på den valsedel de använt, Våra koramunalmän kan knap-|- past i längden finna sig i att de- ras möjligheter till samhällsinsat- ser. i så hög grad skall bero på rikspolitiska konjunkturer och på de propagandainsatser man, för- ange mår göra på centralt håll, . Få i månaden," Tack och lov att min syster och svåger hjälper oss. Han är. portvakt. och de kommer med 225 skator. med flyltfeber ' Men även fågelarter : som man | ra ;exempel,.' Däremot "har skogs-|' m ”Andreasö -Blo Arbetslösheten. "Antalet" arbetslösa 4.800 fler än, föregående rakad och. Me 1.700 era än I augusti 181 Nn RA mat till oss varje dag. Men det är klart att det här är ensövergångs- period. Jag hoppas vi kommer att få en våning i de. nybyggen re- gertingen : reserverat för fr: som kommer från Algeriet. I prin- cip rör det sig om 50.000 våningar i Paris, ' Jag: trevar I mig ”Hllbäka nedför den trasiga trappan och möter en ung man i porten, Han har en flaska destillerat vatten under år- men. Vattnet" skall" användas till hans: nyfödda baby: :som ; skriker i sin" korg på golvet förppe land |. ruinerna, ' . Kriget i Alge iet ä är. bn men de : Hur” många ” månader ' - "eter kanske år — skall det ja för dessa stackars människor: att skaffa. sig en dräglig tillvaro 4 ett land, 6om visserligen är, deras hemland men där de aldrig tidigare. satt sin fot och" vilket delar arbe dsstyrelsén. : Na sAv, de arbetslösa” vär. 11.200, äre s betslösketsförsäkrade -ellers 0,8 prog ne av: medlemsantalet i arbetslöshets. nn var, antalet arbetas lösa 348, "vilket & är 76 me än. före : gående månad 'och 92 mer: än gusti föregående” år. Älvsborgs lä hade 539; 194 mer än föregående mås nad, men”; öl: mindr ! förra året,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.