SA ME - : inbjudits. Av de 28 eleverna Kade |. i Torgzkolan, där: en av de. a :. simma ,)i land från flygplansvraket - mr Betalade - ung .., nattfjäril. med. . falsk anvisning En - 35-årig ' försäliningschef dömdes. på tisdagen ay Götes borgs rådhusrätt till' åtta -må- naders straffarbete " villkorligt Postanvisningsblanketter, han sade sig ha tillverkat till sin 7-åriga dotter. En av de ( DEN 23 AUGUSTI 1902 4 Motorväcen i Halland har åter. kommit på , tapeten. Nu är det sträckningen förbi Kungs- backa å norr som, har varit e&t fyra anvisningar-på sammanlagt . . problem, Senaste förslaget går ca 350 kr. I "september i fjol gav” ut på att man skall förlägga den hya ; vägsträckan väster om sta- den; på så' vis 'berörg lantbru-. a karpa minst av nybygget. Många lösas. ut uppdagades intressanta "siffror har " fram- kommit pckså vid undersöknin? garna av trafikintensiteten vid: Kungsbacka. Nu passerar i:me-. ” deltal' 14.000 fordon per : dygn « förbi staden” "och under högsä- : . songen stiger siffran till. 20.000. fordon per dygn. Vid de beräk-- ningar man har gjort har det framkommit, att. 1975 kommer trafikinbensiteten "att ligga på 25.000 fordon per dygn och top- "par på dryga - / Man förstår då att det är tvun- get att, vägen snarast. påbörjas, | 4 . då det redan nu är svåra trafik-' + stockningar på ; den safstuella | ver lärare” Eric Carlsson, 18 infi it ' ae si : ' eleverna, 'skolstyrelsens' ordf:, exam. :handelsträdgårdsmästare : Strandlkuist, hälsade välka noch överlämnade en ;charshantt bukett 40.000 fordon, i? falska" anvisningarna gav. han till en 19-årig flicka, — enligt vad hon uppgav: i ersättning" för intimt umgänge, = : Försäljningschefen - tillverkade han dem vid skilda tillfällen till kvinnor som han, tog upp i sin bil; När. , anvisningarna skulle' förfalek- ningarna i tre av fallen av post- personalen, ' : iå "Enligt. försäljningschefen börs: de kvinnorna 'ha upptäckt : fö » falskningarna, . då de senare fick. 'se anvisningarna i dagsljus! Han påstod att; hans '7-åriga dotter gärna ”lekte" post” och 4 på kon- toret. hade” han därför tillverkat: anvisningarna - för henne, Han dömdes för anstiftan till grovt bedrägeri" "med urkundsförfalsk. En nioårig pojke; klarade "på, måndagen 7 lyhånken, efter "en nästan tre kilomej r, lång färd vloppssystem. +; Brandkåren larmades -omedel- > bart men brandmämnen fick sö ' ka i 90: minuter innan de lye= ' kades undsätta nidårige Dwight "Palmer. i 12 Dramat: Jbörjade : Dwight och: en; annan/ pöjke lekte i nn. gränser, Av det publicerad ”mate- 'rialet fr år. att iGene sitt tack för den + trevliga samvaron. . Telegram anlän- | de från kamrater, som "inte haft fara; Initiativtagare till träffen var förutom hr Strand- quist' fruarna Therese Johansson? — vad, som, ligger i Veinge kommun, vid folkrälkningstillfället hyste 230 invånare av , manligt och 209 invå-, nare av kvinnligt kön, eller” inalles nor r eller flickor, - gifta a gifta kvinnor, 9 förut gifta I > Carlsson och Elsa PhilipPersson: ; : NO, Då PE. "JÄNERIO. (TT-AFP) Janerio på måndagskvällen, då ett 105 personer ombord störtade i Guanabara-viken, N inte den katastrof som från början hade befarats,. På tisdagskvällen, stod det, näm- ligen klart att minst.72 passagera- re och . 207. besättningsmän: hade |: . kommit undan « med. livet i' behåll. "Man hoppas ratt dessutom :en' del + av. de 9 persoher” som. rapporte- . rats som saknade skall ha lyckats utan att. flygbolaget underrättats. "Antalet , med säkerhet, omkomna var på tisdagskvällen 14, ' Olyckan inträffade strax "efter det att flygplanet —;: ett. fyrmotorigt |. - jetplan av typ DC-8 tillhörigt bo- laget Panair.do Bi. asil — hade star- tat från flygplatsen Galeo utanför : Rio de'Janerio, Plånet lyfte aldrig utan störtade, brinnande i Guana- bara-viken ungefär 500 meter, från land, tFörste pil oten, kapten Renato La- cer'ia, som räddades) berättade ef- teråt att han hade gjort allt'för att gå. ned. igen" när -han märkte att motorerna. inte. ”furigerade nor- |? , malt, Jag ' kunde 'emellcrtid: inte 4 brorsa planet tillräckligt . nabbt. | Det slog, därför i en mur mellan , den civila flygplatsen soch en an- "gränsande militär: flygbas, fattade e'd "och rutschade uti havet, bes rättåde han.. = Va ÖPPEN DÖRR RänDADE : då Genom -' smällen först, mot 23 förut. gifta kvinnor. Ha "Flygkraschen - "utanför Ri brasilianskt trafikflygplan med iblev, lyckligtvis. fen | - slets : emellertid " yglansd re « rarna' upp, vilket gjorde att ett''- . relativt stort antal: ombordva-...- = rande kunde ta sig ut och räd= > das. : Många simmade - i land id utan hjälp. : 2 7; Folk på ” stranden," 'som sett Kd olyckan; kastade” sig : också "i "vattnet för att'bisfån 'de' nöd- : ställda eller satte ut småbåt » En-lastbilschaufför simmade t -- gånger ut till vraket och tills +. baka igen ' och räddade därmed ; En passagerare, som själv simmat : i land 'och också hjälpt till att räd- da:sin: hustru berättade: ”Jag vissa te att -min' fru var dålig: simmare; Jag hade -€mellertid inget 'val. Jag knuffade '-i' zhenne : i "vattnet öch hjälpte henne' sedan ' att" hålla” sig: uppe tills en -båt anlände, :Strax”> efteråt gick Äyeplansvrakét till" botten”, . rag De: fjorton som man vet" fick sätta livet till omkom" alla genom” drunkning, bland dem en två må= Ä nader gammal baby," sonson”. till : Bratilicns delegat vid nedrustnings-". - förhandlingarna 1 Geneve, dr Joe de Castro. Ende utlänning var én fyss, fir Jussef:Juordania, som. del. tagit fen läkårkongress I Rio" É rna + muren, och, sedan mat vattnet vv . Qlycksplanet" var på väg. till Lis- : v för "att han ”skämtat” med". som”. ; t ; ”: i Senteras äv. vida större landamär NORDEALOTT a Namnet ” Nordkalotten” klingar «+ Bekant .och ger kanske mången "associationer till en” stel” Fjäll "värld med tundror som sköljs av ; Ishavets kalla vatten längst uppe -E norr där de skandinaviska Jän- derna möter polarizen. ” Så gudsförgäten 'är: Nordkalot: ten ändå inte. Turistreklamen ta- "Har visserligen om” "Europas sista, stora ödemark” och har rätt för "såvitt det gäller .iämförelse" med sydligare kulturbygder. I Nordka- |- lotten är avstånden hisnande: Där > man i söder räknar med -kilome- :. ter, talar: man i» norr om. mil” För att reda ut det” geografiska - begreppet ' Nordkalotten”. så som 3 man anv tillämpar namnet, kunde man "säga att det i praktiken om- fattar "Norge, : Sverige . och ' Fin- land norr om Polcirkeln I vissa fall hänför man också” orter: sö- der om Polcirkeln till Nordkalot- tens intressesfär För Sveriges vid- kommande betyder : :det » ar: en areal ..som - motsvarar hela: -Dan- mark. ligger inom --Nordkalottom- rådet. Norge och Finland repre- > Rikt på. "malm och vafrenfall Det kan ' vara skäl att. här: ge nast påpeka att Nordkalotten: un- . der ide senaste årens; a." s. > har upptäckts på" allvar. Man han in? . om alla de. tre'berörda : länderna "I för dag dess anlet inventerat: dessa nordliga” trakters ['<, LAHOLMS - TIDNING : . a - RBU EES ÄR .- Å RÅ sonen nenoctäna a ” NORGE CR SAN amn 90 renskötsel : fortgår . som tidigare i. de "tre "tänderna" och så lånat det är. möjligt försöker man: till- varata' de forna. nomadernas- int- ressen. Numera är. dock nomadli- ver på 'avskrivnipg. och. de flesta lapparna har slagit sig ned iitim- rade stugor - eller håller, på "att göra .. det. Endast - "turisterna: .be- traktar i "dag Nördkalotten' som sameland. En helt ny tid har blåst in över landet och förvandlar: dag relativ . välmåga, Ablomistrande :. och. : moderna : . ningarna Norden skapat ett ge-- Nordkalotten är långt ifrån ett land, med enhetlig natur. De fles- ta människorna bor i Norge kring fjordarna' mot Ishavet där fisket ger, :bygderna :. <inte' att: Nordkalotten förblivit.” ell: verksamhet "vilket ” fö mimikationslederna.: Öch? har', man - även "lagt grunden ' följdföreteelserna. inflyttning,” are "handel: "nyodling ' och småbruket "naturtillgångar i. olika savsenden | ummats och. fallit i skugs r: utyecklingen ÅN vländernas ydligare" landskap; Detta" betyder fullständig ödemark, tvärtom, Men "man har hu undersökt i: vilken ””mån” det "återstår för” människan att ; utnyttja de ' "naturliga " möj- igheter trakterna bjuder på: : Vis- a. exploateringsinitiativ har redan sig själv och 'av trycket söder; rån'så sökt Sig norrut under "senas- inningen och. skögsexploaterin- gen: Men ' den : målmedvetna :in- venteringen ' av > möjliga 7 tillgång- r: har fört r "dagen rika "malm:. : del "medfört utbyggnad ” av kom: rmed ny. ringsgrenar :i samband. därmed. Nordkalotten har förr, varit en- rt' samernas land — frånsett stor: I fisket; kring; ; norska kusten : och + dalarnå; Samernas P ex städer: Bodö, Narvik, Tromsö, Tammerfest, > Vadsö och .- Vardö ligg: norr”. om : Polcirkeln "med sina :' genom” golfströmmen :- isfria hamnar. Samma, golfström ger in- landets : dalar . mellan -de : sterila fjällen en leende natur-som gjort dem ” till > odlingsbygder. ” Mellan. Narvik och Tromsö möter vi kul- turlandskap som -"inte. väsentligt skiljer . sig från > Syd-Norges > :byg-, en t vegetationen, bort igen: Man-finner endast, böljande, trädlösa' fjällåsar eller ..ren ;hög- fjällsnatur där: endast de” djupa- er livs öjligheter, å åt Enare träsk i. Finland. och "oa upp- hör” mycket" sydligare" i Sverige. utan” gran, mer :däremot' är tal: len: härdig? lika: väl, som björken I ; i-hela-ömrådet. frånsett. det : hög- 3 Mänta "trakterna ovanför : trädgrä sen, =: och dessa områden är 'v t r -kanske.: bilden ti- : ”gruvstad len Kiru- na: Europas nordligaste järnväg, malmbanan till. Narvik;: är ett" fr digt exempel: på tekniik.och expå ihg rinön 5 Wiltar de än ällvä Iden” i väster: och sträcker. till " Vita” havet” ix Sovjet. ; älvdar larna”, är odlingsbyader ; som skär genom.: det sydligare Nordkalott | området := « typisk? för, dessa” Tornedalen: på. såväl svenska som finska sidan om gränsen; sn Numera -har de många vatten- rika” älvarna tämjts för elkraftför- sörjningen I alla tre länderna, och 'Iseenden = så långt att folkopinio- Det; norska kalottomårdet är helt 2 formaliteter oördhats kommer den- g "genom : Finland - fråm r | Lyngenfjord vid Ishavet: I-Kar förvandlat landskapet i många 'av:' Ek RS - nen rest sig mot. 'exploatörerna ! som hotar dräpa hela den Särpräg- lade natur som blott t kunnat åter- finnas här. ov i Kommitté för den framsida . . utvecklingen. " Trots de stora skiljaktligheter- MÖR SS na-i natur, och landskap inom; 7 Nordkalottens olika delar bildar - hela området dock en naturlig en- ” het. Detta har” de tre ländernas . myndigheter sedan en tid accep-'' terat som faktum och genom före- > mensamt :-; organ för -. området, 7 ”Nordkalöttkommittén" "med pertmedlemmar från Sverige, Nor- ge och Finland har sedan. År. ut. rett. olika, ekonomiska- och andra förhållanden "som berör Nordka- lottens : framtida utveckling: Vi har hört om projektet som berör Torne ; träsks” reglering :. och ' det s. k.sAtlantkraftverket. i: Narvik. Norge bygger nu i Kirkenes längst ilöster en stor cellulosafabrik som i får hela sid råvaruförsörjnjng från Finland. ' Järnmalmgruvan, . 1- det finska Kittilä-Kolari vid Torne älv får. sin . järnväg. till: Kemi. hamn- stad klar i!en snar framtid, Kan- Jske kommer denna” järnväg även att. betjäna utnyttjandet av -järn- malmfälten | på . den ' svenska ' si- dan om Torne älv." Sedan ett par mansåldrar har såväl svenskt som finskt timmer flottats gemensamt i; Gränsälven mellan Sverige” och | Finland —'samarbetstanken ä så inte ny.” Må kligast; är kanske. sargarbe: tet inom kommunikationerna.: Den första: Nordkalottflyglinjen! mellan: - | Sverige och Finland öppnades 1966 men sedan kriget har Finland. dag- - lig flyglinje" från Helsingfors till Ivalo vid Enare träsk, När en del " flyglinje-- att : sammaänknytas gränserna; med de norska” linjerna i: Nord- kalotten, i 2 ;Landsvägsn ite i ändå betytt. mest. Finländarna ha Pet "redan" 1930 sin :Ishavsväg till Petsamo; . som :numéra . med : sina ; | nickelgeuvor = tillhör . Sovjet.” Un-: der ;kriget. förde Finland sin Tor- nedalsväg vidare upp till ”Armen” "vid. Enontekis," över ” Kilpisjärvi 4 3 närheten .av det svensk-norsk-fins-: ka ';"Treriksröset”. .och fram till suando möter. Sveriges' vägnät den=: maren : 1962 över Enontekis och det:norska Kautokeino till” Alta- fjord. Från Finland ' finns nu två anknytninigsvägar längst i i norr till "Det: var rätt” nyligen? som "de. svenska ';', yrkesfiskarna '-'. började ”sammansluta sig i fackliga p. ekor nomiska'.; organisationer, : : erinrar ”Udskriften -Ostkusten,'. organ '. för kustz och havsfiskare.' SR "Under. 193057 och 1940-talet fick organisationsarbetet "verklig - fart, såväl. fackliga; organisationer ' som . ekonomiska startades och de fack: liga täckte rätt snart hela, vår kust. De ekonomiska föreningarna : fick . från början en mycket olika strukz z tur, den så. kallade - auktorisatio- nen längs" ostkusten gjorde att de .försäljningsföreningar' som bildades ; där «-redan- från --starten -fick.' en : stark + ställning. Längs ;syd- och foch från jordbrukets. fackliga- oc sammanslutning ' ller: ”marbete: vore synnerligen önskvärd... Men: även. sammanhållningen : mellan "de: 1” fackliga och ekonomiska :verksam=; hetsgrenarna skulle: vinna ' på ett:' närmare samarbete,' Är det inte på, tiden att vi inom fiskets" orga- nisationer tar en ordentlig. funde-? rare på dessa ting? :Vi har ju gott; om jämförelsematerial - både" från: arbetarnas . fackliga.” organisatior ekonomiska föreningar. Låt oss in: te känna "oss, allt för bundna” a det. som ' nu är, tidens. lösen sammanslutning och samarbete. av "strontium' 90 . västkusten blev dé ek niska fö- reningarna ; av växlande typ dels Jdrent, fiskareägda, dels ”sådana' där - fiskarena var delägare. En” del fö= > reningar : handlar ” endast med fisk, andra även' med" förnödenheter 'för föreningar: som var för sig- endast ; täcker en rätt kort kuststräcka. ; AN Som helhet kan man konstatera "att i. synnerhet. den: ekonomiska föreningsverksamheten / är : mycket | .fisket..Det är i allmänhet rätt små |- "splittrad och att någon form av or - mjölk har ökat markarit "i staden . St Johns'i Newfoundland, konstate-; ras" det i: en : undersökning. som" sträcker sig över ett och ett: halvt år. Värdena ligger emllertid ra långt under farogränsen: - JiEn jordstöt ”ökakade ' på måns dagskvällen Bölsena '— området, i mellersta Italien. Panik” utbröt på några platser, och i staden Acqua- - | pendente . föredrog "invånarna satt” tillbringa natten under bar: him-: mel (TT-AFP) "lut. sn Aden NN kapell, .som uppfördes "1860, Ii i NexXe: : "kobsälv eller Vuorjem, vid älvens utlopp och på den yttersta klip- AN pan av norskt land. Det har sagts om "kapellet att det är den norska sv kyrkans. sista vakttorn. Kyrktornet tjänar både som gränsmärka, - ra > a ; den under ockupationen fällbor-' dade norska' kustlandsvägen.' Där- till! blir. Finland” över sin ' forna Petsamoväg snart förbundet med. Kirkenes i Norge, . . Norrmännen är utomordentligt tacksamma . för dessa : finska” vä- gar. Deras egna vägar är till sto-. ra: delar oframkomliga vintertid och dessutom -sönderdelade av'tal- rika färjställen och till. råga” på allt stora omvägar, Nu är de olika kalottområdena . förbundna med varandra genom de finska vägar. na: och -bilresorna' söderut blir möjliga året om. : Vad detta .be- tyder för. den , tidigare: isolerade befolkningen 'som 'blott haft båt- a förbindelser, ”hurtigrutten”, oh sig till, inser envar, Och för nord- kalottsturismen har vägarna. öpp- net helt nya perspektiv. Turismen kommer de närmäåste åreri alt bli en” av;.de. största inkomstkällorna | för Nordkalottens "befolkning. De tre” sommarmånaderna: med : sip |” eviga dag är varm och lockande för turister från hela världen. » Där långt i norr har ' man al rig i större ggad brytt sig om riks- Och": den , nya. inter- skandinaviska nordkalottplanerin- ger "går. ut' på a plåna de' skrankor som. finns & AR SIE STD > och sjömärke, N , Me särprägel, un ett stort: mili norska att ty , ytterligare. ligger på västsidan . ev Ja- "En tätort, & kte sömballt Ky ler en bygd og så mil ettér mil tid a lador og hus där frosten går tjuv rig 'ved grind” är en karsktäris- ;v. ]tisk av Nordkalotten som en norsk förkämpe, . för . områdets - ljusare framtid nyligen gav, Det' är sant. : Det är avstånden, de 'enorma av- stånden mellan människorna, som - ännu i dag ger. Nojäkalotten dess . Kriget gjord "Nordkalotten mm. rläger och i Fin»: land "till slagfält, Därefter skövs" >: lade, brände och .demolerade de" retirerade tyskarna hela den finske, delen'; av +, Nordkalotten. | Men återuppbyggandet tog genast vid med sällsynt, energi, Städerna och byarna" har rest sig igen' och ' den helt utplånade staden Rova- » niemi reser sig i dag större och ståtligare än förr. En ny dag har grytt, en dag'som: skall bli lika långt och ljus:-som sommmasegen—= 'midnattssolens » land.;. Etter ' en” evighetsnatt skall Sveriges, Norges, och Finlands, Nordkalott ' nu få. I uppleva'att den inte; är evigt bort-., glömd, den? skall, sammanknytas SN het (ca 1009 km/ilmj, : ” Stratojet ör dock lättare att pla ra In I de ollka baserna och just nu står inte mindre än 2.000 ex av detta medeltunga bombplan I daglig. b redskap, a i Hur många "bombplan (Stratofort- + ress, Hustler m fl) som finns I utiands- baserna, vet man inta direkt, men just nu (1982) har USA sammanlagt 17.000 militörplan (jokt- och transport: Hlyget inräknat) I tjänst. ” Stratojet | som de tunga omerikanska standard | även använts inom elvilflyget. Beor av: 20) är ett av Sovjets 1 få tunga bombplan som kan flyga $ov-' jet--USA—Sovjet utan påfyllning. Bet har' ungeför samma hastighet ' . planen: €a 1.000 km/tim. > Trots dess något omoderna yttre (Bear är det enda bombplan I väl den-som drivs av turbo-props) har den de senaste åren i ombyggt skick Men liksom sina amerikanska kol =. leger (Stratojet och Stratofortress) Nn tillhör 'Bear inte. längre hasilghots- ” grupp 4. - Hombpl ee | Vightoate är "kanske vår uds mest ” dsensationella plan. Denna plantyp -Åkatlas attack-bombare — den kan böra atomvapen och fanda på han-' > gartfarlyg. Det är dock ett mycket Jätt plan och har byggts av North Ameri-" cans konstruktörer (samma som bygg- Sabren). SA Vigilante blir lika snabbt som de bästa jaktplanen. Just nu är dess hastighet cirka 2.250 km/tim. - Den umerikånska flottans flygstyr- kor är förresten I dag så möktiga, attÅ - de står som nr 3 på världsranglistan. även för hangarfartyg TS [för Backiin och kan i dag isar bl.a n lätt I I He Backtin är iyssommat modernaste lätta bombplan' och redan i aktiv. tjänst. Man har länge frågat sig vil >. ket tidigare plan som statt modell Hyperi NATO-observalloner) med säga alt det var Tupelavs T ha Backfin är emellortid lättare och därigenom 60 procent snabbare. Ny- ' konstruktionen gjordetr av Tokovlev och planet kalias också YAK-42. Dess hastighet är omkr 1.600 km/ tim. Rykten om att planet även finns ' > i Kina har dementerats av Moskya, ” kerhet 6. Backfin' M äridens snabbaste bombplan . "för wå är tedan kunde man läs «»» Hustlerbombaren' har nätt sensa: tionella 1.950 km/tim, och är dörmed : nästan dubbelt så snabbt som ryssar- ' nas bombplan. Vilket ryskt Jaktplan . hinner upp "Hustler" föresten? - - I dag finns det åtminstone ett par jaktplanstyper somm binner upp Hust- - [lern — däremot är den som bomb» . : [plan - fortterande världsmästaren. ' "| Dess "hastighet har nu ytterligare ökats och är nästan 2.500 km/tim. Pess bärkraft har dessvtom höjts och räckvidden utvidgats, så att den från NATO-baserna när praktiskt ta-, get hefa Sovjet. ” " : Sovjets? ”stora” hemtigher..s - Beunder, Sovjets snabbaste bombe plan, är tyssarnas. bäst bevarade” hemlighet, Den snobbaste av Bounderme. kl. ON nerna M 201-205) gör omkr 2100 km/: tim — en respektabel hastighet för USA:s Hustlerbombare, börkrafigare. € amörikanska experter : dock att Bounder är en ren ko) pla ov deras Hustler, Allt som allt har SovJets - D.A.(=datsamma som USA: $ Strata > sic Alt. Command) ungefär 11.800. N borsbplan I första linjen, = A men I atöllet . Ft LAGEN AA SR Ad SALAAM LVFRAD ANAR MKA MR AA RAA ARA KKR AR i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.