> mig”... Ö- man med bergtagen menar att man fäster sig för "mycket vid något så har fjällen lyckats : ”ta Ödemarken. har. ' lyckats fängsla mig så att jag nu längtar :' tilbaka, Lägerelden -'har ' bränt gig in | mitt hjärta, -snö och is och , förkrynipta träd, sol' och störtande | Wwatten har varit min ”värld.. Och jag "har inte varit ensam -om denna "värld eller denna upplevelse. Det "är. kanske just detta. att man" kan léva i den stera ensamheten 'utan att vara ensam som gör : upplevel- "gen så rik och meningsfull.-” -:+ Vi startade i gamla »”Grälle” en fredagsnatt från Stockholm just vid ' tolvslaget, Grålle är stor och rym- mer allt, sovsäckar, tält, matlådor, kameror, stativ,. fiskegrejor, rädd- ningsredskap, - Grålle har" en' stark . motor och tål' terräng," ut och in mellan sten och stubbar; upp åch her för tjälskadade timmervägar i marker där endast lappar huserar. . Det första dygnet ”sög :vi”, mil "efter mil. Vårt närmaste mål var trakterna -kring', Östersund, men 'vi bilade direkt till Glösa för"att titta på några hällristningar högt över havet vid en fors, Det var in- - tressanta ristningar på en ren, väl- ””wårdad häll, Ibland kan stenen va- "ra i misskött, På denna. bergsida fanns mest älgar, enstäka och i ra- der "med 'inälvorna markerade, det "fanns också ett par '8 k ”regel- > bundna” "rutmönster . som. kanske skulle föreställa nät. Emedan väd- fet var mulet, det:regnade- som spön 1 backe i Stockholm vid'av- ”- färden, . eftersom vi' dessutom var r > trötta: och hungriga ' beslöt 'vi att först leta reda på en fin lägerplats, ställa upp "tältet, äta och vila och "med utgångspunkt därifrån. göra "små dagsresor bl a för att åter- » vända till hällristningarnå, fotogra- fera och göra gipsavgjutningar av de intressantaste bilderna, Men det «blev istället så att vi frampå -efter- , middagen intog vår föda vid en Ywedstapel utmed vägen och medan vi satt där kom. vedens ägare och '""gällade Big till osg, Det var en gam- mal man från Åre som varit med "öm ”mångahanda ting, arbetat .på "Järnvägen, som dräng .vid slåttern och , som : skogsarbetare;; För: länge ' 6edan var han t o m kusk för Ares droskstatiori, han körde mellan: Åre "och Tännforsen flera, gånger, om »: det, sa han och tittadé” dågen med turister, han: bekagnade hästdroskg men ' han. tröttnade, på & i fjärran, en rödbrun profil I ett tahdlöst" an? anv « sikte, en. mager. gammal: man som "sysslade med. vedhåndel, "sålde pri- | ” ma björkved. , Jag passade" på: ati -> fotokrafera :honom'-i'vettz iobeväkat ögonblick, Sedan tackades' det ' på , ömse håll. och, när han. kommit en "bit på. väg med sin cykel. sa' shan "nit I luften att det. alltid var rolig 4 » att prata bort en stund, vingar snudda mig; via detta då: . nande, ångande, bru usande, höga fall 2 med Bitt gröna vi ten virvlar "och ' Y kaskader, Mitt inne't.vita moln! av . vattenstänk lyste en. regnbåge. Det |. i tog andan av. oss, det drog: mig till sig, ville ta mig med sig, det ” fvar? katastrof.” och skönhet:1 'ett , &ammanhang, jag anade naturen i : sitt rena ursprung, jag anade' mitt "ursprung som en del i en okänd « natur. Solen målade ' allt t starka " färger, under oss en regnbåge skummande vattenmassors reflexer, över [Ag en vägg av vatten och långt nedanför en Icende sommar= 4 äng,” 3 Ne oy reste" vidare utan att köpa a an-= nat än vykort för vår samling. Det fanns oberedda renhudar. för "tjugo kronor; lappmössor och ren- hudstofflor' för tjugoåtta » kronor. Men för en krona per man hade "Vi nu skådat ett av våra sällsynta fall, det enda i sin art som finns - aa ' bevarat. I fjol kostade det femtio hade vår vedhandlare omta- Öre, En augustiresa:. 4 grafer och bilens nummer, de' vi- | Varor Man måste betala för att se något som för ett århundrade till- baka var naturlig natur. Det kostar . Även att köra fel väg till Dag Ham- 'och massor av svenskar i bilar och överallt, vinkades det, vi var i ett semesterfolks gemenskap: . ” I.Trondheims domkyrka fick jag, klaustrofobi i den smala stenpas- sagen upp till tornet,.etthundra- fyrtiosju trappsteg upp i luften. Denna kyrka blir aldrig färdigre- Parerad ty när en del är klar måste man påbörja 'en annan, På ett av sidotornen "hade man byggt ett L- tet trähus: för konservatorer och forskare så att de kan arbeta obe- roende "av väderlek och årstid, — På naturhistoriska muséet träffade vi en beläst vakt som diskuterade raser och rasblandningar, bl a den för Norge aktuella inympningen av tyskt (rent 'ariskt!)' blod. Han" på- stod. att svensken i regel, är ansedd för att vara stel, inbunden, kon- servativ till” skillnad. från 'norr- mannen som": är mera utåtriktad. Men eftersom det inte gick att ge- neralisera blev det inga resultat av samtalet, Det enda som kunde kon- stateras "med säkerhet var att vi inte fick fotografera någonting och att vakten inte kunde tala engelska (en. engelsk' dam ville ha upplys- ningar). Utställningarna var myc- ket instruktivt ordnade 'och' före- målen "kommenterade; detta 'var ett museum för ”the man in the street”. Vi. köpte "exportöl i en ölbutik och ”blev. förvånade över att det var dubbelt så dyrt som i vårt dy- ra' hemland.” Vi skulle” också 'ha en bok på originalspråket med oss hem, 'det blev ' Knut Hamsuns ”SULT”, en' fantastisk och subjek- tiv upplevelse, Norges. Historie av professor Andreas Holmsen ”fra'de eldste tider til tneveldets innförel- se: i 1660”, blev ' också : införlivad med vår boksamling. På baksidan står det att: ”dette.er den störste, men samtidig billigste Norgehisto- rie i hahdelen”. "Vi åkte.en annan g tillbaka, utanför staden blev vi stoppade av småpojkar som ville ha våra :auto- sade . stolt' sina .anteckningsböcker, É Vid Léirfall hittade vi en hällrist- ning som påstods vara norra Eu: ropas största, - .de, lärde "må tvista därom:: Där fanns. . mycket intres- hällens” Fönster i. spiraler + och skålgropar ock; förde Vi putsade. av med en'lövruska och tog några” dåligt iritade bilder. Det skulle be=' hövts:en "månad 'minst öv strängt. arbete för att få hällen i stånd : Yet fanns ingen vakt wu smet: Sverige. Det var: "bara att "pässera utom i det fall att vi hade ”att förtulla stod det. vänligt på. en .anslagstavlat, Vi undrade om' det .farins, någon; som hade varor & att förtulla,' Vid. Täljstensfallet steg vi av för att. titta på forsen som hadé det. grönaste. vatten jag sett det var smaragd med panterögons lyster och skimrande klarhet, vad : det nu berodde. på, fjällets närhet kanske; någon, stenart eller: reflex från himlens akvamarin, + : Täljstenen i är mjuk, skivig och fet . och ;män” kan tälja / med kniv. i ' den; Handöls .; täljstenskaminer kommer , härifrån. Man har.karvat ut ett "jättehögt bergmassiv "och det'ser' inte' ut att kunna ta slut. Vi tältade en bit från . fjället "och insmorda i myggolja satt vi fram- för en "lägereld, ensamma 1 natu= ren, :det jordnära I oss rörde sig, det var som. om tunnelbanor och stress, bilköer och ' nerver, - snabb= köp: och konkurrens. aldrig funnits och tiden försvann till a, -För att sova :häruppe-1 fjällvärldens klara, - starka luft behövs inga sömnmedel och "ingen sängfösare, Man somnar In som ett barn och vaknar som ett net blir lätt, = ++ -...- + "Vi hann alltid undan regnet som legat som ett hot i väderleksrap- porterna, Det började aldrig regna' förrän vi hade brutit lägret och fått: -: in alla grejorna i bilen och vid... nästa lägerplats var det alltid torrt, roliga; På baksidan finns det 1rec gel en djurbild, om det är för bar- fjällens värld | och" skrev, barn, ångsten. försvinner och sin» j€. man bemött”. Norska småmynten är, verkligt efter tesen ” - Man kunde följa floden nere på stenarna ända till ett hårt vattenfall. Man ' kunde . använda så mycket 'vatten man ville och tvätta sig i det iskalla fjällvattnet, man kunde fån= ga en ensam röding som räckte till smörgåspålägg.. Den första morgo= nen körde vi ut för att få morgon=- kaffe" eftersom gasen var: slut och skulle hämtas först vid tolvtiden hos handelsmannen i Kallsedet. Vi letade ; förgäves efter. ett kaffe= ställe på vägen mot Norge och ef- tersom vi ändå var så nära åkte vi i till" Sandvika fjällstation . och fick härliga smörgåsar och mindre här- ligt kaffe: Där köpte vi" cigarett= papper . för '. hälften av. det! pris man måste betala i monopolsveri= ge. På terassen 'satt' en ensam man med böcker framför" sig. "Han satt ör övrigt! var vi en-.| samma i trädgårdéns solsken. : När / han" hörde "att: vi' var ' svenskar in=". leddes " ett : samtal som” rTörde sig . om "svenskarnas och norimännens olika mentalitet, svenskarna är. a sedda” som reserverade och i bästa” fall: aristokratiska, svåra att kom ma inpå livet men har de en gång varit tillgängliga. har: man - funnit vänner. för: livet,: påstod: männen sori sa. att han var präst och hade varit: i Sverige” på . Internationella Kyrkomötet. Stockholm hade:choöc- kat' "hohom med sitt jäkt men han kunde inte" glömma" Hötorgshallens måleriska; dekorativa verkan. som Osloköpmännen försökt ; ta efter. Hur" konstnärligt ordnade de olika stånden' var! . Han beskrev i lysani- de: färger grönsakernas. prakt och han talade om - hur;vänligt . bemött han, blev i affärerna nå lade, När: han" kom 'in-i-.&n affär började han alltid med "att sträcka fram :handen;, : hälsa 'och-tala om vem -han -var, om. det nu var det » > | som-gjorde susen eller det faktum att: han” var norrman: kunde :han inte". klargöra för sig men han'häv- dade att ”såsom man uppträder blir han hand- 2 sdnta tecken i den ovårdade berg- - : En jättegryta av v kolossaljormat. Allt :i'Norge är. stort! och över- 3 a "väldigande. : : . Han levde tydligen ”enten-eller” också, Vi diskuterade raggarna och deras un- elektriskt -lyse,' in; frsklölds lantställe hörde vi på . radion I samma veva. — > H Vägen gjorde en liten avstickare "in I Norge och vi fortsatte längre lin vi ämnat och på vägen neråt Trondheim kom vi förbi" branta bildats vid inlandsisens | rörelser, De var mäktigare än våra Sveafall som dock är mycket imponerande 'och man kan förstå folkets vidske- . pelse på 1800-talet när de trodde "att det var trolldom med i spelet, » Överallt såg vi vita fjälltoppar. Det Eav en hisnande känsla av perspek- ; tiv och frihet Vi reste vårt tält . Snlill vägen mot Ekne på en strand « äv en fjord vid ebbtid och på mor- .-&onen när vi vaknad i till . ; stup med 'jättegrytor som ”hadelb nens skull vet jag inte men vi vuxna tycker det är ' skojigt: vi också. En ekorre, en älg, en få- gel, en fluga 0 s v. Det kan locka norska var verkligt gott och gick att svälja, varmt som det var efter att. ha rullat 4 bilen många mil. Det ha- de garanterat rullat sig fram och tillbaka till Afrika minst en gång, därav den fina aromen.' Det Löytens samlingsmani. rännvinet Linié: Nedanför fjället Anjeskutan vi förvånade hur I all sin dar vi ham- - nat så långt in i Norge och var- "för, Men när. vå nu ändå var, på "väg kunde vi ju köra om Trond- beim, Floden började komma mot os8 men solen höll sig dold, In. Tresserade körde vi vidare På dam- 1; .miga vägar och vi mötte vandrare sade: I ar. och påklistra och sjön Anjan, högt uppe på kanten till älven med etenig flodbädd, slog vi upp vårt tält för ett par dagar. Det tämjda fallet dånade och bru- de på natten, det var två grader minus, det rök om mun- nen när vi andades, men vi drack het buljong vid fyratiden och som- nade om. När vi vaknade lyste so- len och vi hade fått grannar. De- ras bil var (fullbehängd med vimp- de etiketter och på taket låg en renkrona, De var derliga rotvälska, det fanns rag- gare även i Norge, på gott och ont. Han berättade,- att när han skulle resa från: Stockholm, hade han ett Par. timmars ' väntetid på Centra- len och där träffade han -en kock som + bjöd honom hem” på lunch och han. tänkte; . varför inte! det kunde vara spännande, På de böc- ker en man läser, påstod han, kan man bedöma honom. Kockens lit- teratur överraskade honom mycket. Det var en kock som studerade fi- losofi på egen hand, ban ägde inte många böcker men Freud och Kant m fl låg framme i lägenheten på Söder. Prästen visade honom ett litet band han bar i fickan och frå- gade kocken om han läst det. Nej, det kände han inte 'alls till” Det var Nya Testamentet. Kocken ha- de' varit 1 kyrkan en gång men inte begripit någonting. En modern hedning? Som det finns så” många av nu för tiden. Prästen talade också om att han bott bos Bir- tal; hon. var - år.; Ha vackra sommardräk'erna nunnorna bar; der var sande blått” och bländande” vitt och hade” "nakna ben. '”- — "Själv: :satt han 'nu här, för att skriva” en bok i "ugn och ro och" framför sig” hade” han böcker om "Sigrid. Undset därur han skulle ! citera ' ett "och "annat, Här. kunde :' man 7 arbeta i :utan , stör- ringar, inget jäkt, "inga tider; Inget ingen. TV.” vi. tog adjö tryckte han ett visitkort i handen på mig. « sure Om inte "gasen tagit: slut, om vi hade”; gjort upp € eld istället, ont det! vad vi gör här något med sig till k OSS. Cs ? 3 - Dagen tillbringade vi n "forsen, halvnakna och halvvilda och fiska-|' de utan framgång. Det synliga re- sultatet av vattenlivet var en kraf- tig: solbränna och massvis med kännbara knottstick, de älskade tydligen myggolja. På natten trod- de jag att jag hade sällskap med en mygga i sovsäcken, eller en bär av myror, I a " Nere i flodbädden hittade vi i bl a Jungru Marie Nycklar och Tätört. Tätörten hade jag aldrig sett för- ut, den var underbart vacker med sin intensiva och varma mörktblå färg och rosetten av blad nere vid marken — likt en sjöstjärna i matt- grönt som :växt upp ur: jorden. Bladen ' lever sitt eget liv när de rullar hop sig omkring en" insekt. Jag fann, också rosafärgade, minia- tyrklöckor på styva stänglar -med grönsvarta, spjutliknande blad, :li- ka : hårda «om, magnolians. , "En blomma, påminnande just om mag- nolian,; växte också där; Den var vit med ett svagt skimmer av grönt skö Sa na ”Vadst och [och massor av. blåsvarta ståndare. « I skögg och shols och biuna ben orrlänningar,. "hur strängt alla regler efterlevdes [Denna del av fjällvärlden hade en . : . : - NV . st + = en ae . . i : i ” | | NN : 3 soc ” , . ” "or sot . Fo X ” ' - - j + : e FFS TESTTYN ” ma ARA MAA ASADAA beh A ån AAA AAA. A ar och har "Fafikvett: på. svenska si orska till höger, d och smörbl från svagviolett; rosa och" blått över vitt- oc grönt till. det. starkt öula. i under! Tiga mönstr Dn? blev fotogra- ferade.: Det" var" 'egenodomligt rätt känna der grova stenen under fin- jade" bli” & Vana. Zve började -det regna så. smått me; i og blir, fler: och : bana. Det, var bara att vända G : le och” hän” stönade” sig" - landsvägen. igen. I. nästa avtagsväg som såg tilltalande ut låg en bond- 3 gård, på ett plakat vid vägen läste " vi "sedan "att fiskekort: för fiske i "sjön Gestern.kunde inköpas hos. Oo "Frisk, Frisktorpet! Vi: tog: Gud i "hågen och. for "mot kärnmannén Frisk men "vi landade i några ut- hus / fulla med djur! Sedan körde vi efter bilar som Såg. ut ati ha ett mål tills vägen tog. slät, rann ut i en sjö, vi tog en annan ' väg, en tinimerväg, över stock och sten tills "vägen " rann; ut i en'sjö vid ett . övergivet. lappläger med mas- 2 "sor "av parkerade; bilar från ::hela |: : Mellansverige. : Inte! en människa "syntes till, alla var, väl ute och Å "fiskade; Husen. såg ut som röda bodar och var tydligen" vinterbo- "städer. Det enda som påminde om -människor var en rulle hushålls- Papper i. ett fönster. När jag ki-| in i skolan såg jag en ur- modig telefonapparat, ett bord och ade en köksstol, Nu: beslöt” stadiet. Vi var inne i våren igen.” man fri från A och B. - AAMAAR FSS ONA i forsarna” stod tåliga fis- : kare med 'stora' hinkar: och all ' an- nan" tänkbar ' utröstning,” det ver- kade" vederhäftigt och "vi föreställ- de oss deras hinkar fulla" med fisk medan vi: undrade ' vad : vi skulle lägga i håven. Tomt, tomt, kanske tekniken : fattades eller den" rätta flugan ” eller; möjligheten. att lura fisken. "(Röding stekt i smör; halst- ing eller forell)!, Vi försök- ter. ini skymningen, , härjade: iav knott, plågade ' äv: mygg "och våta | fötter, "Övanför" oss 'sken" solen på |. vägen. mot lägret, : var. kan man so> la klockan nio på. kvällen? Jo, här i: fjällets. närhet - där: det nu bör- läggdags. :Lillanjeskutan' klånade" och Jånga, violetta skuggor drog fråm över markerna: På nat- en blev” "det: en" stunds . plats för ”månen,: sedan gick "solen" upp, icett Grålle "fått: sitt "stora: ”morgo; nål i såg" en, bra" "plats sa vi så höll farna” och längre in låg en :skjut-. i oss för att då upp tältet. på : första -bästa plats. Men den befanns 'vara sank och. befol- kad med : milliontals myggor som dansade runt. bilen så att rutorna mörknade, i en annan skogsglänta parkerade vi oss äntligen och kun- de få "middag, konserver uppvärm- da på gasolkök. Där hörde vi gö- ken och hittade” "vitsippor i sista Dagen . därpå - hade ; vi mycket bråttom., Eftersom det var . lördag stängdes affärerna tidigt och . vi skulle handla mat, gips och” en hink i Järpen. Jag blev antastad av en B-bil när jag lagade morgonkaäf- fet. Så klart, inte ens i djungeln går Jag trodde :det + "var söndag ty det såg tyst ut överallt efter vägen från ” "sjön Håckern, men folk sov väl ännu. - Vi" tillbringade några timmar vid Glösa. Vi hann. precis vad vi.skulle göra innan regnet kom, En gipsavgjutning bley klar. Några mr med jnähvor samt” el aning "och där ' finna de '' slätare uthuggningarna > från människor som” levde flere tusén år tillbaka. | Om : inte" allt det fägereldar i natten, spår av människans: strä- ger ning bland Jordbrukatn a ningarna låg på en dry De slog' också 'ganska: välj staterar. ”Lantmännén”,: gerlom, att” styrelsen för” föreningen" : ren handel enligt bestä serna ' i '»jordbrukets:7 sårsavtål | sv: nskti veta. fastställt” ”priserna 1962 åra” skörd och svensk 'råg av | vid föreningens inlösen” den i: "april « 1963 till för vete: Sk ki för råg, 47 kr Per, dt. T LS It och en sedlerlagsorgånet : : Svensk -/ Å Cpopnemålsnandel: utt rdadé: direk- ödsäd: atf'. beakta -] det internationella pris) get öch u senast enligt? Drog srealinve; itering och, skördeuppskattning, samf get | flytd malningsavgifter : ningsavgift :av - I dare ” ”tillgånga' styr des, att några. sådana i det "internätfonella. van, . av, naturens ” omd. + öch orördhet! och den rena luften fylld av friska dofter kan göra oss lyck- ligare så har vi mist förmågan till lycka, : den som . består i att ut- plåna vårt lidande, våra oför, tter, våra anspråk ' och bli en del i det hela, fångad'fisk' och ' på vår sida fick! vi sällskap" med: vackra Hällkör Bom stod runt bilen 'och- -betraktade”c OSS med mörka, kloka. ögen: -Innan: de gick vidare efter "ledårkons skälla undersökte de” nog; soptunna] "som stod i. närheten, Här regnade det för första gången på oss, men 'båra indirekt även- denna gång. Vi stod ller soltaket; vilket man vilk På E 4:an, 39 km” norr 'g var vägen känfad violetta :- i Epilobiu (Mjölkört),'. | korridor Aysande 'ddar” i grå] vädret och vi hadé turen "att hitta TÅ en vit blomma" bland. de; ;röda,.en | I rår iväxt;' mutation som. sällan Kjell Je isson ch: Dir Bertil flar- tha och två, -.dagar i : gammal; häruppe. Men i radioprogrammet var dagen en "fredag, "Allting ', stämde” utom det”att vi hade levat före" oss själva och . vunnit: en dag,” levat: utan unnit mer.” än. vi :trott (vara möjligt, hunnit före'tiden. Om Gud ville så , skulle . solen skina. över denna - » extra - dag som "vi. fått till skänks för alla de förflutn förlo- rade. is nt VA På slaget tolv natten . till. a- gen for vi in i Stockholm i samma väder' som när vi lämnat staden vid tolvslaget - en "annan natt - till en lördag. ” di i Solveig Johs' : "Utökad biodling: nödvändigt för -växtodlingen : - STOCKHOLM (TT-spéc) ' Den svenska biodlingens llba- kagång måste inge betänklighi åt lunch vid Indalsälven. På : motsatta stranden” rökte - man: ny- under; regntaket eller ; vind. yddet pA t några” exemp= i ; skilda ' orter,” Ing Er Eynna oss. (Via är Söndagsbärn med | fö ” segerhuvor o Söv);:I: radions pro-' gramläsning var lördagen” inte pres tidqj i utveck de”: påverka föreninge ning, inte kunde Påvisas, väntade: körde= utfallet, : baserad" På skörd skattnin igen pr. den 16 jul 210.000 ton. : Dét..berå Sknadet Övers skottet skulle alltså :bli 'av måttlig : - omfattring > ock; kunde sinte: anses medföra ågon. onormal; belastning - inlösenpriå: för , a ma d rande i bekymmersåmnha"' get Våv landets" jordbrukare! givetv säs mi d tillfredsställelse; en any 'samlingstegeringen Laos'; har; inte: lyckats .nå,sanl stånd" när det gäller. att angétife resevägar. för kvarvarande: utlända ska trupper i landet; Den frist" sn fastställdes: härför: vid" ”Laoskör rensen i Géneve' för, en tid” fd utlöpte:kl 12 på" T skulle. besked: 1 saken ha” i i till. internationella kontrollkomtiis ” sionen, Regeringen skall.nu Hz nytt sammanträde" i saken dagen... som " : köminer från växtodl i Speciellt , allvarligt 7 på Det är därför” nödvändigt att” dfå till stånd. en utökad ,biodlö Här möter som första hinder: sin tur med en rätt stor impori utländsk h DI hävdas hos regeringeri av Biodlar- nas riksförbund, sorå i livsmedels- stadgan vill ha in en del bestäm- som på grund :äv dåliga kvalitet kan” säljas - ser "längt" under: de svenska: B ön melser till skydd för" inh hor nung, :" 0 " . Det. påvisas, att biodlingen har te ringa nationalekonomisk , be- tydelse, Avkastningen. från frukt- och fröodlingen är nämli i stort duktionsk lr ringen syftar. riksförbundet 'ati" 2 fram ett .stöd , åt der "inhemska : biodlingen "genom bestämmelst sett direkt beroende av antalet till. liga pollinerande bi hällen, livsm k vr Man kan beräkna, att vårt nuva- rande bestånd av bin tillför na- tionalhushållet . värden - av. cå 200 milj kr årligen "genom att bina tack vare sina blombesök sätter i gång utvecklingen av ca 725 Proc av den svenska skörden 'av fruk- ter, — bär : - och ” frön. Jämfört härmed är våra biodlares inkoms- ter av binas vax- och honungspro- duktion på ca 10' milj om året av ganska underordnad betydelse; . " Minskningen av. antalet bisåm- hällen har nu gått - så långt, att landets biodlare f n ser sig ur stånd att nötesad a den stora efterfrå= ” atm FFI VESEFIETTE -sxakt fastställa, bi och' andra termer blodlinen" bör inte: få ingå” nämning på konstprodukt,' ”avåddd ätt efterlikna honung, Detta anita påkallat därför att till följd ;åv okunnighet både” hos handel in och hos” allmänhete, honung säljes : so äktax Er Därjämte önskar” riksförbundet 1 dan st; dring, ' att ”hénö innehåll ”av' "många: för "människåk värdefulla > ämnen "skall -kwiia framhållas . som ett argument dör. ökad honungsförbrukning utän ätt” dessa ämnens halt skall behöva klareras, "Den" är nämligen svår ätt.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.