RO OTO TE Tryvrte vv 8 TT YTYYYYYYYYY YIN YYYPYSEYYVY TY rYTYTYYFYFTFYFTYYYFYYYTYYFYYYTYYFYTTYTTYPRIIIITTVIVT PITT TOT renar LAHOLMS "TIDNING 7". - 2 Diakonissa ect. > (Forts, fr. sid. 1). kunnat kristnas, 3 men: | hednin- : garna dominerar fortfarande.. .| Skolgången är rätt väl ordnad ' därnere. Det är åtta-klassik. skola — alltså ungefär vad vi - har i Sverige. Men det är In=. gen skolplikt och. följaktligen - blir det rätt många som slutar - " skolgången efter bara några år. NN På ett sätt har myndigheterna us inte något (emot. det, då det ännu är mycket ont om skol-; lokaler, ' : Samtliga ; barn som. .-> börjar skolan blir "döpta. LÄ- rarna i skolorna utgörs av Al-: rikaner, men när det blir fråga RS - om realskolor och; seminarier ” ”är det europeer: som lärare,” be |Eeisar Charles?) » Det är Charlemagnes' (Karl den Stores) rike som håller på att åter= upprättas, kommenterar de politis= ka krönikörerna den tysk-franska föl ng och g som nu understrykes genom Charles de Gaulles förestående: besök i Tysk= land, efter Adenauers tidigare stats. besök i Frankrike, Det är heller ingen som svävar 1 tvivelsmål om vilken av de två herrarna som gör sig -beredd att spela Charlemagneg roll, Det är han som redan är för- sedd med det förpliktande förnams net, TT " Det har sagts att Frankrike har förlorat Algeriet, men det gör inte | så mycket eftersom det har vunnit Vä skland i stället. Och det kan ligga I något i i detta. Algeriet har un-= der många år bara varit en börda som kostat moderlandet - blod, guld | > och tårar, Med : Västtyskland bak. |. om sig som stöd kan Frankrike få | en helt annan stadga.- 7 bok + Båda : länderna ingår som ledan- de medlemmar i NATO, den atlan- tiska försvarsgemenskapen." De "är | också ledande i EEC, ur vilket man 5 tänkt sigiatt' det” skall uppstå ett - enat Europa,. Båda s garna förutsätter: ett. samförstånd + mellan de två 'arvfienderna, vilket + nu verkligen! synes vara. på: väg. i Tarna i Worms genom att bevilja Så långt, är. allt gott och -väl,. men." staden; tullfrihet" och - andra, sättig= från flera håll har det antytts att - heter; som "så: småningom kom att det var inte riktigt så man tänkt sig ; ; betyda” rätt "mycket 1: klingande det he . 2 Den Anya | välståndsgiven i USA Av: Erik 'Hägge'. Vs pet på 12 miljoner dollar. Mycket tyder på att swimmingpoolen in- om en ej alltför avlägsen framtid kommer att betraktas som natur- lig standard bland ih na; en gallupundersökning ger näni- ligen vid handen, att hela 90 proc av swimmingpoolägarna förklarat att de tänker bygga en ny 'swim- mingpool, därest — eller rättare när, ty i USA räknar man med att en villaägare I genomsnitt flyttar vart tredje år — han byter bho- stad. , i läroboken, kunde vi konsta- tera, att det inte kan höra till de lättare språken att lära sig. Mycket med ”uha-hua” och lik- artade = bokstavskombinationer fanns med i orden, som egent- ligen i många fall bestod av fle- fa sammansatta ord, .. Hittills har jag fått nöja måg med att tala engelska med de Personer dämere, som kan det språket, omtalar fröken Johans. son men det kan ju vara in- tressant att även tala med in- födingarna på deras eget språk. to -— Det finns väl konto? NN vet inte, vem som blev mest förvånad, undertecknad för frågan efter"att ha handlat för tre dollar i det stora varuhuset, eller expedi- ten'för det nekande svaret. Hennes min lät mig ana sänkt notering av min berson en originell figur, som inte förstod tidens melodi, Och den heter I dagens USA kredit — man vill inte skjuta på köpen av kapi- talvaror. — inte bara TV, kylskåp, symaskin, dammsugare utan också textilier, köksutrustning ete — till någon gång i framtiden, när köpet kan likvideras med kontanter, nej, det är nu man skall. ha allt det där, som man önskar sig, nu, me- dan” man ännu är ung och kan njuta av allt det goda, Industrin är på samma kreditvänliga linje som köpenskapen — alla kämpar för ökad omsättning och då är tillgån- gen till goda kreditmöjligheter bäs- ta försäljningsargumentet. ” 7 Här som. på så många andra om- råden betydde 30-talskrisen en änd- rad inställning, Den gången tvinga- des man 'att hushålla strängt med slantarna, att göra upp en hushålls- budget. Enklast skedde det genom att dela upp månadslönen på en massa olika kuvert för olika ut- giftsposter, hyra, bränsle, skatter, .specerier, kläder etc, ”Jag ser ännu 1 dag för min inre syn de där f-e 'kuverten”, kan mer än en amerikan vidgats så att de nu . Ioverera får- diga måltider," nybryggt kaffe, ja svara nära nog för fullständig kafé- rörelse. Denna form av maskinell betjäning innebär inte endast lägre Personalkostnader utan också min- dre. svinn' men möjliggör framför allt. — "och det - betyder åtskilligt i dagens USA — att. kunden får mera tid över för sina inköp, när väntetiden reduceras till: ett mi- numuni "Av intresse är "vidare att konsta- |” tera att köpenskaper måste ta stör- re hänsyn än någonsin till arbe- tarhustrun och medelklasskvi inköpsvanor och behov: det är näm- ligen till denna kategori av köpa- Te som tyngdpunkten i dag har för- flyttats.” Dessa "konsumenter. växte uppi familjer, som :inte kunde 'bli kunder i affärer med högre: kvali- tetsvaror och som: stod helt. främ- mande. för sådana varor, som under deras uppväxttid "betraktades :som lyx men. i dag räknas, till = livets nödtorft. : Det vill : med -andra'”ord säga, att .de saknar: erfarenhet: av inköp inom detta varufält; Följakt- ligen: behöver. de ledning. Den fin- ner: de'i de kända, inarbetade: va- rumärkena, : som når över hela ame- rikanska kontinenten, "För dem be- tyder tilliten : ; till; ett visst. märke mera. än' "priset; . gjorda" undersök- ningar: har. nämligen fastslagit, att endast: 13 proc av denna kategori Mors Dag - miljardaffär > - Vill man ha ett annat exempel på amerikansk affärsaktivitet under den nya välståndsgiven levereras det prompt av statistiken för "Mors Dag”, som i USA' firas på vårs kanten, - Landets ca. 55 - miljoner mödrar, mormorsmödrar' och - mor- mödrar, beräknades i år svara' för en affärsomsättning på en hel mil- jard dollars "medan ' motsvarande siffra för ”Fars' dag” stannar: vid blygsamma tredjedelen, -. och '; lys- ningspresenternas' totalsumma upp- skattas till 300 milj dollar. Det be- tyder att gåvorna till mödrar kom: mer närmast efter julrushen ifråga om omsättningssiffror. Trafiken .i New York har också då årets högsta topp med 350.000 bilar rullande över broar och genom tunnlar bort från miljonstaden. på väg till mor, lilla LERNYDDOR. TILL BOSTÄDER, : | — Våra bostäder' vid sjukhiul> set är fullt moderna' med vatten, avlopp och kylskåp samt eleko'' triskt ljus. Detta. senare har Vi dock endast från!" mörkrets' Ii brott, vilket året. om kommor - -s omkring kl, 18, och fram till 22. Ljusnar. gör "det inte förrän: ramåt 5 på morgonen, Däremat” st bor infödingarna" Ubyarna oms. kring Synnerligen primitivt. Le | "hyddor med: halmtak" är: der SV byggnader som” förekommer, och >. .det finns olika hyddor för olika" si uppgifter, I hyddorna finns åh, ihga ov möbler, utan man sover på matos ae tor på golvet, pan > BRIST PA LÄKARE; Min uppgift har” utgjorts av sjuksköterskearbete, Först var jag drygt ett år på en plats 'i in= om bmrådet, "medan jag under "de senaste två och ett halvt åren varit stationerad i Manama, där Svenska kyrkans mission anlagt ett sjukhus. Det ligger mitt. ute i vildmarken kan man såga, och det är 8" ä ort, X + '— Ska portot nu stiga igen? Då r' det bäst man hamstrar ett par. pek 30-öres" frimärken! - lande till våra "svenska. mycket primitiva "till sin byggnad. De utgörs” av: långa . längor . utmed vars "långsidor öppna . verandor finns. "Från verandorna" är' det parna återvän Emed : tiden till Worms även om stadsbor- ktyska eni; gheten har som biprodukt: fått .: en. viss,” illa i den högre medelåldern förklara. ,Hushållsbudgeten hör: det förgång- | > 'na till — ännu 1955 förde ett hus- "håll på 200 budget, i dag inte ens 'det — 1 dess' ställe har månadsav- betalningarna : kommit, Arbetsgi- " varen drar för skatten, socialutgif-' terna och fackföreningstributen, fir- morna påminner sista veckan i var- je. mårad ' om . överenskomna” av- :betalningar. Vad som sedan blir " "över går till supermarket, som slåss om : kund med: rat ärken och allehanda andra: "lockelser; Till sist blir. en Hiten” rest kvar”av må nadslönen att. "dispohera' för! nöj —"ock nya avbetalningar. Oförut- sedda händelser, fräinst då "givetvis : sjukdom; säkrar: man sig mot ge- nom månadspremier till försäkrings- bolag.: Julåftonsklubbar,'. bok-klub- " bar,. semesterföreningar ete kan man också” anförtro sig åt för att få ett . visst? framtida behov täckt :utom SS nädskosinad av 13 dollar;'/ett' stort -kylskåp kräver inte ens: ;hälfte: betala: verkar i detta” -Sarärsanhang | spela en 'underordnad' roll; mor”. ot I all detta" välstån köpare. verflöd och i fäster sig återhållen illvilja mot USA, som ju under en lång följd av år stött och den het: denna överhettade försälj junktur har man på känn att mäns niskan” håller på 'att komma. bort i hanteringen, Det är. för lätt att sälja i dagens / USA: "expediten be- höver inte tyngas av. varukänne- dom, knappast ens” av större” lust att stå kunden till tjänst. USA: upp; av, hållit" den -vid liv med kons gjord andning. Speciellt den. fran denna tendens-blir känske inte mins v de primära" behoven. hår. ur :köp- lever :som aldrig fö förr ' servi förfall, CV - . Det betjänlngsaffärerna ',. st allt I större” andel: av kundens: varu ” sörjning :——-. nästa steg; är, fullt d0=-) giskt. en utvidgning av. fältet för automaterna, Ännu fö dantagen: — ifjol. räknar. man med. att varor "för nära 3 miljard som man ;' väntar ,. skall dubbläs. till” 1965, Fram” till: ack iners k för vå= ror: som”; .cigarretter;' saft :och "kaffe, utnyttjades ' ca 80 proc av dessa för- är ; edan dess” har! automaterna”, y S 1 kt trätt i bakgrunden; 2 marginalerna. har: där, pressats till det; yttersta,: märkesya domi- nexar;; Nirvmmet s i dre nu, när. de Gaulle kan tala med försäkringen ” ger.” Dessvärre" den. historiska :återblicken. också ; sam nytta” och. välfärd. Men" många 'synes frukta att: der: Alte avbetalningsköp fullgjort . män att "det nu. finns' rum; annat. Skräddaren, dljefirman; siennförsäljaren, ja, "resebyrån alla stå till tjänst med. krediter. stora "varuhusen verkar:.att: va flottast härvidlag.:Man har bara” att vända sig till dess kreditavdelning; underkastas ett kort ”förhör” > och ; gå är: saken :klar. Det'är avdel- " ningar; som inte”är arbetslösa, ” il deras'väntrum sitter man i kö från bittida till sent. - När det' amerikanska välståndet! nu är högre "än någonsin: » — man räknar med ;totalinkomster på 50 » miljarder och” "därutöver — dröm- mer, handelns . män 'om någon ny försäljningsimpuls av. samma gi-” gantiska mått, som TV-genombrot- : tet på sin tid representerade, Man är på jakt efter en'artikel, som kan bli lika efterfrågad | och som tvin- gar sig fram -på samma sätt som TV:n. Ännu lever .t ex i friskt . minpe hur familjer utan ekono-., - miska möjligheter att hålla . TV, -. kände: ha en antenn på taket; den sociala - ambitionen som drivkraft är i USA :: — liksom hos oss — en betydande. faktor att räkna med, Det ä man funnit vad man sökt härvidlag |. i. — swimmingpoolerna. Ännu för tio år sedan betraktades denna ut: rustning som något enbart för rike- män; i dag säger swimmingpoolför-' säljarna att huvudparten av deras kunder är att söka i 'inkomstläget »'7—10.000 dollar. Inte undra på att denna industri i dagens USA" år- ligen omsätter" — hör och häpna — en miljard dollår. I denna siff- ra ingår inte blott anskaffningskost- » naderna utan "också underhållet av . det till någon halv miljon uppgåen- de" swimmingpoolbeståndet i USA, varav 25 proc: kommer på det soli- ga Californiens andel, - Past | Swimmingpoolen har [ liksom TVn på. sin tid.— blivit det syn- . "liga tecknet på ägarens ekonomiska möjligheter;': grannens - swimming- ' pool tvingar snart fram samma be- vis på god.ekonomi i. kvarter efter kvarter, Inte undra på att indurtrin sig. tvungna att åtminstohe ' "inte alldeles" otroligt all : Museiintendent ;Wolfgang Hess: i Worius: valltid stått på god fot med varandra och den traditionen: måste föras . vidare. Boken på bordet är en'Lutherbibel. från: 15C0-talet..1 Worms. D': är "låter profant värre, men är likväl sant. Hade inte staden Worms rådsherrar och -munkar bör- jat' sitt ”centiliter-krig” så: vet. väl ingen hur'det hade gått för Martin Luther! och hans reformation.: Nu föll:det 'sig 'så tutsamt för ”avfäl- lingen” | Luther" att han: kom "till Worms, där han inför kejsaren skul- le: svara för sina ”hedniska”' utta- landen, i :samma” veva som' 'råds-| herrarna beslöt minska munkarnas fria utskänkningsrätt. Kyrkans tjä- nare svarade på borgarnas angrepp genom '. att. "lämna ”Worms ' med allt de. ägde och litet till och: de. för= argade wormsborna slöt: nu , upp kring "Luther i vilken de såg en söcial revolutionär. - har man startat en. ;språkkurs i i sv enska; i vilken iven dr autentiska « Luther-notisér, 7 nedan han 'säger: — Luther kom inte' till MWorms av. egen drift, Man'.kan väl säga att han drevs in i reformatio- nen” antingen "han "ville eller [Och så. detta: —' Den 7 snabba. formationen. föranleddes 'riog. i hu- . vudsak. av striderna mellan borgar- .na' och. kyrkan. Denna strid hade emellertid , huvudsakligen" politiska och :.ekonomiska' orsaker, Det fram- går ju också av historien om ”cen-| tiliter-kriget” där Worms stad :ville tillförsäkra sig något högre' skatter på bekostnad: av : katolska : ;kyrkans De uch .Worms ha rätt att skattefritt sälja vin. a, Så har' protestantismen alltså det katolska ' vinet att : tacka - för att | :. | Worris ' stad ' i. dag är 'en” av de” = | starkaste i i Legendens makt är stor, gens , emellertid större, . Dr..Wolf= 2d. "i ett i övrigt äv a gon a självändamål. 'Myc tét i de farhågor som Å 1.2 såmmanhänga : med Gäulles' person. Han ha sats. till; Adenaue. något' större, intre I iga Fri a rike; på. samma tidlösa "plan; u man kunna säga, som Jeann 1 Alltför. många. tecken". ty också på ätt hans till "mång i Europas affärer.i själva ket är ett fullfölj la" Politik. Det: 7. - själv” anser ; dessa. strävanden kan 5 Men'om man. betänk ur: my - | ket: elände :som ,den: "fransk tyska. måste dock .var. och, en hälsa deras samförstånd och vänskap” med för-: hoppningar. På lång sikt måste den vara'-en vändpunkt till; det bätt för hela" "den europeiska: gemen - skapen. tanken, ja. under. vissa tider rent- I ska: aggressionen:. har - tidtals.. satt >. hela. NATO- tanken ” på "spel, och ; den .antikyrkliga biskopsstaden dan: den pondus, söm '.den tyska” åter=" ning” av likaberä gade; till germen-. - vara "identiska, > Utanför "Frankrike 7 fiendskapen -bragt över. ; Europa, så | " Da en gång för alla intagit en gan> +' ska - reserverad : hållning. ' Kyrkans + män tillvälde sig fördelar av, olika Fk lag — och borgarna i Worms skic- kade iväg dem, Munkarna tog med sig kyrkklockor och... klockrep ' då de gav. sig. av från staden, men, i sade man i glädjen över att ha bli vit av med svartrockarra, Inte än derligt alltså att Martin Luther hyl- lades då han i domkyrkan i i Worras kl Å a :2/3 protestanter): ätt .kungö” finns att beskåda. i Stade; : och färggrann: affisch; där 'den- kar "inte likgiltig så 4 varje fall Luthe; trogen, .Pater Leppich; som använ- "Luther 'när han. för 400 år: sedan "spikade upp: sina feser på "kyrk< porten”. i Wittenberg, har" kallats - pich :sänts. till Worms skvallrår om att. man, inom katolska .kyrkan än= "mivinte” glömt. de. nederlag :staden ? Worms berett ”den enda sanna kyr? |. ristfolk med något av bävan i räs= filade / trappa "där "Marti på: sin tid:steg . fram för” att: inför” kejsaren ' och: katolska” kyrkan” och" ur Redan på 300- alet: kunde ? 'worms- borna skryta "med. "att hysa” egen biskop" inom 7 sin "stadsmurar; och "bevisligen lat ånga romerska solé j.| dater'; döpa : sig 'i': den; närbelägna floden Rhen. Några. ler” senare var: det en biskop som” lät uppföra | liga malkiställning" på det. politiska” ..J och ekonomiska" planet 'som fick wormsborna; att för förstå gången ta ställning emot: kyrkans reprer sentant. Då Henrik IV år 1073 rå-: kade bli osams med biskopen och h hundr --katolskt : .] dennes :ten' berättar om den ganska. skam=" det dåtida” ”Europås starkasté fäst. var det. wormsbor-' ater; Leppich "torde" få. svårt. att inna. -trosfränder i i'den gamla köp- staden vid Rhen. Här finns ju dock ” protestäntismens första kyrka, Mag- nus-Kirche, 'som i dag är ett myc-. ket frekventerat.: vigselkapell.'. Här 'har-man också trappan där Luther gick; och domkyrkan ' där xeforma-. tionens upphovsman. stod till svars och även vågade svara för. sig. Nej, ”pater Leppich torde få svårt att 4 "Helt. annorlunda gäller, sig Wi invånate” därémot ; till ;/den'. Pprö- da: efterföljare: "Man har. i dem vet berätta att Gustav hör till Worms. mera: populära po- litiska gestalter, trots att han; 1630 | lät sina kanonkulor regna över sta- der". Därför! ägnar! resa" i Worms också ett stort och ievande intresse åt Sverige och-har bl a'startat en "språkkurs i svenska: där självaste muséiintendenter' deltar. Och' med ett litet leende”säger han: — Det : protestantiska Sverige och det pro- testantiska Worms har alltid stått på. god fot med” sarandra! Det är vår uppgift att föra den traditionen öm; baninbullan” mot Lyther -domkyrkoporten spikatsi upp en? stor |. ;'troende katolsk, "innerstaden är. om" der ;samma: metoder," som” Martin : Tysklands Don. Camillo. Att Lep-' - testantiske Gustaf II Adolfs” 'senti-" ingångar. till de olika salarna. på "Jäkare. nere i' Sydrhodesia, framhåll fröken Joh . vidare," Inom hela det område 15 Sydrhodesia som Svenska " kyrkans . mission - bedriver ar- "bete finns bara två läkare; och | ; då: finns: där” två sjukhus”och Manama" finns” det" normalt '85 ; sängplatser, men det: ; Vara: så, att” "antalet: patienter ;sami Jungz |. sjukdomar" av vie dd sh liga sjuk. domarna. yfus-och salaria” jär ' den stående . rätten och det är endast i un” dantagsfall som kött, grönsaker |? samma sätt som oftast” är: fallet ett de har, blivit bra; av "sjuk. Husvårder bara bättre, HÄRSKAR HOS HEDNINGARNA. A Vi är, givetvis intresserade av att. få reda: på hur patienterna kommer: till "sjukhuset, . ;—'tJojr de flesta "går ät en del kan ha hållit på i flera da- gar. 'Busslinjer . finng ; också på allmänt känt att det: finns ett sjukhus. Men nu är det :så, att de flesta av befolkningen- är hedningar . och därmed - också måste lyda' sina föräldrar. Des- -för stark. medidin, främst '. till barnen, så många av patienter- tra, som behandlats på detta sätt först, +: går under hos--oss på grund av - förgiftning. De som == Det är mycket" stor brist |. 2 Sex kliniker:. På «sjukhuset i in rukar |. heten inbringade 527 kr. kr Sylöredt - ;] bjöd på. kaffe, och den givande. : i vårt” land... De vill inte säga |. sa ' förordar : sålunda ”itrölldok- | torn” före riktiga läkare,” Dessa | +trvolldoktorer ger dock oftast allt |. VARM VINTER. a Folket (det i är kvinnorna: . som arbetar) Sysslar bl, a med : en del jordbruk; men dot skop « på ett. "mycket; enkelt , "framför en plog; 'annars hackas . det. för hand i: jorden. Det: a r mer "än det "dubbla." Vi: är |: NH » två svenska sjuksköterskor där 7 SA i, att-hon, om allt Sr som ' detär tänkt; -tiågon Find Å i | början avi nästa: år åk Afrika i igen på: en treåt sper öd: ger Sveä Johansson,” Även Iinte”går framåt: på såd: nt sätt som man kanöke:skullé öng- ka medivår; verksamhet d sig. infödingarna” « en del för Var je 'dag, inte minst att ta. atvsvi | kyrkliga? ssyföréningen” anordnat : en' sammankomst "i « : Körsveka -I skola, "som -var absolut' fullsätt.. | Diakonissan Svea Johansson” rättade” och” visade företlm? . samvaron avslöts: av "konträkts- Hishults kyrkliga arbelskrets | on berg ödrakår. Få i Kinna Vid rdgården pe ades de. 3 äv äv sa med nattvärdsgång följde i kyr- kan. Efter kaffesamkväm gården besöktes bl. a. församlinga- - hemmet." Frisörmästare Folke Nils. . kyrkliga ar! - ordförande san (gynnades av. vackertyväder, i i "Knäred Torsdag kväll — Centerkväll, "Om torsdag kväll ' kommer folk. skolläraren "och: landstingsmannen Daniel Idewald,. Idala, till Knäreds "Jag vill" gärna ner'där "iden; Sn qeltagarna välkomna v i präst. fru Marianne Kirsebom, Björke=- , berg, som arrangerat utflykten. Re= ;' visär' inte "tacksamhet : på prost, Sven ”Briksson" med tabk, son, Hishult, framförde ett tack till . - Henrik "och -helt' ther kn all ha gil« bygdegå ifråga ansett :sig. kunna'. skära ned gang Hess i Worms kulturhistoriska | Det' finns ” därför" ingen "anledning na som: hjälpte. vidare. Martin I er skulle . till: io £id,:b ygdegård och talar om aktuell po- sina annonsanslag, 'som i fjol repre- | museum bläddrar litet valhänt' il att förvånås över att Martin Luther enkelt avsatte den Fmisshaglige bje : | be botade" i rukar litik inför valet. Hr Idewald är en senterade det icke obetydliga belop-"' den tjocka Luther-bibeln-ried dess | fått ett jättemonument-i en vacker]. . «> ih : synnerligen färgstark och" god ta 2 lare som kan fånga sitt - -aiditorium = I es N ATTAARIG SKOLA. på ot förnämligt sätt. Sålunda bör i | - Svenska kyrkans missions följd att d lo ble medverkan ha till. - "verksamhet i Sydrhodesia bör. en välbesökt äm .. jade 1905 framhåller Svea Jo- Seas utom Upptar El filmvisning, bl a - hansson : och : följaktligen - har Carl Milles liv. och leverne. Alls - ; : - åtskilliga > a men. en hälsas givetvis välkoms” befolkningen m -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.