| ga tecken, år an dd ande Ålderdomen rymmer mycket av. v. värde | för den som v Järt. alt. acceptera den Ar lära oss åldras är mycrer ake tuellt, eftersom ett barn i dag har chansen att få leva ca 20 år längre än mor-far-föräldragenera= tionen gjorde, 20 år som ett extra tillskott, "Det är nog lämpligt” och önsk- värt för oss alla att vi får en fost- ran "till. bättre förståelsé för per- sonliga mänskliga: problem j alla åldrar och 'personlighetsbildningen börjar: som barnproblem ' och fort sätter slutligt i hög grad med åld- ringsfrågorna. ” "Vi får inte, understryka den fel aktiga människovärdering, 'som ett överindustrialiserat, prestationsjäk= tigt samhälle stundom åvslöjar, där åldringen förlorar sitt värde av ytt« re "orsaker på. grund av mindre" säljbärhet på ”personmarknaden och på grund av minskade prestationer i den ekonomiska ” konkurrensen, > Detta 'är.sinte en. uppskattning av den mognade människans inre and+ liga "rikedom, . och. det: är ju just” de inre andliga resurserna, som vå- ra åldringar har att ge oss och där de — enligt min mening - — är ab- sölöt oersättliga, ” : Acceptera de kroppsliga ' "+. svagheterna - : - Män får med tilltagande ålder. ac- ceptera 'visså kroppsliga svagheter, försvagade” reaktioner i" nervväv= - naden, avtagande närminne, svaga= re . muskelkraft, litet: slitna leder, mindre klart .Tegistrerande sinnes=" organi” "”Smultronén ' nu” för, tiden shiakar inté' som' då jag var barn”, ”Människor ” talar inte , tillräckligt tydligt. nu' för: tiden”. o s v. Vi får Också, konstatera: och. godta att mål=.. tiderna .behöver göras lättare med mindre, tung och fi n Tolgs "Eni? pnpasnifi verklighét: ö bjuder . till ”att.ia på allvar, På, samma Sätt. upptäcker många" barn I bryt- ]f ningsåren 'de' håller bli ”stora”;' något: som: de: Set fram emot. under : hela . barndomen” men lö som:hu förskräcker: många” av. dem. | som”. jen, sn kas flykting, 4 : I söker "hjälp: som: Barn 'i”akut otrygghet > och '"övergivenhet.” De känner sig; förolämpade. "på" verk- : ligheten" och ' 'på alla tiders ofrån- "Då stréssens första” akuta alarm . stadium " mojnat upptäcker ” man Kanske att färden fört till"en bättre utsiktspunkt. med. klarare luft. Man kan också finna att den under livet hopsamlade matsäcken inte passar nu förefintlig aptit och matsmält- ning... Emellertid ' kan: livet fyllas med nya” intressen” och forskningar, Hallänningarnas "= läslust ökar : "Centralbiblioteket | i Halmstad: ut- täninade under augusti ll 15.804 (15.540) band. Huvudbiblio=| : Centralbiblioteket i Halmstad ut- lämnade under augusti sammanlagt ,15.804 (15.540) band. Huvudbibliö-| ”teket.” utlämnade 15.295 — (15.095) band, fördelade. sålunda: de vuxnas avd” 10.498 (9.906) band, ungdoms-| avd 4.381 (4.806) - band. Inlånaände "band från. andra bibliotek 74 (233). Från vandringsboksamlingen utsän- des "7 (3): vandringsbibliotek om tillsammans : 342 . (150). band. (Mot- svarande siffror för augusti månad 1961 inom Parentes). ” " Filialen ” utlämnade ' 509 - (445) band," "varav '280 (269). band unge "domslitteratur." "Medeltal lån per -: dag har varit på de: vuxnas" avd. 389 (356); på 'ungdomsavd 313 (369) och på filia= Jen 36 (38) ed Av facklitteratur. utlämnades på de. vuxnas avd 3.551 Q. 403) band, leller 33,8 (34,4) procent, på ung- : idomsavd 889 (973) band eller 20,3 1 (20,23 procent och på filialen 84 en band eller 16,5 (13,7) procent. 779 > (33) band: talböcker och 27 1(29) band musikalier har utlämnåts. . i- Av. utländsk. skönlitteratur på lori Ispråket . - utlä d 382 (465) . band eller 3,6 (4,7) procent, 'Lasarettsbiblioteket ” utlämnade .o72 (1.895) band, vårav 72 (65) band åt personalen.” Dont del Iders'en> gång” "skall axlä; får glädjen, att deva. Ge" dem. "fö lutioberår man mot”d "det oundvik det innesluter: många "och: verkligt - väsentliga ; tillgångar . ersonlighet, : Det' gäller. / att kunna. evnj a dessa Tatt. finna set aa reaktiönssätt; EF” Ma i. skrämd, ssjälvutplånat å'andra” sidan; detta liv. Lugnare; Lanvända 'färenhet : och insamlad -. viss -até analysera omvärlden, avnjuta,” förstå, se. och. höra: myc- ket: sori.man inte förr hade tid till. Man kän lyssna" och "läsa" under- stundom bara "antingen. det ena elr ler "det. andra." Det rastlösa inrutä- et med 'sin tröttsammä punkt- "effektivitet, ; karrlärsträvan, kan softa” ersättas av ett'vida lug> | må där ”morgonstunden, om 'man så -önskar.. inte; behöver. ha. guld!i munnen, vändigtvis lägga sig :itid eller att nödtvunget" sova” perfekt på natten. Man; har möjligheter att vila ändå. Natur, :t blommor," djur och "barn finns alltid aft se på och vara vän- skapligt: 'sinnad mot,:ösa förståelse n Avingas inte-att nöd- och beundran för. Och: vill man var : så gå m. man .så ”bistert vår. kulturs. skolor behöver ,:man - öppna - trofast vän- skap :i "ungdomen och de besvarar denna - vänskap tills ': sinnesorgan och hjärna blir obrukbara, Där kan man välja sitt umgänge alltefter ål- der,' mognad, stundens behag och iesstämning.”. Ei heten, . plå- gån,' oron lindras och förebyggs. I brist på klarare besked får det va- ra tillräckligt för oss att livets me- ning är dess innehåll av sysselsätt- ning och intresse. ee Naturligtvis är dec. en konst att åldras och" som” nästan all' ännan konst, får man lov att lära sig den. Bla gäller. det ju” att inte” tro, att man kan” återställa en massa slita” gekrämpor, : som .. man > egentligeri mycket väl kan leva med, om man bara gör.sig till vän med dem och tar. dem som en. väntad men. inte särdeles” närklig 'belåstriirig. Revo- ; sabot ge. och. hatdiesps på. alla. stas :| mar,;. Den åldrande ;] dersökas” för” att utesl öve r;ö att. man "världen ,beträfa försöka låta an- i ; intellektet; ”känsloa Här gäller” den; intresseri u fndå såå att om. vi >och -anpassningsbart e trotsigt," så: har. hog "ålder a "av. svåra smär Hidanden. hos: åldringar. Men :låt :oss I dier? av” utveckling ; och” mogna d. [Jag skall” inte" här "fördjupa mi dessa: sjukdomstillstånd: "Vem" so här. har det värst: b farniljeförsörja lämar. jag därhän,” Vi får” inte hel ler glömmä att det. i'alla livets"åld« rar" förekommer, vanliga”. sjäkdo> njuråkommor;: > : fubbningar,'luftrö bara kan, tala besviket om" sig själv och -sina krämpor och; :sill- -placera' dessa i centrum, . som bara. ruskar på" huvudet åt -dumheten' h : unga. och som "alltid vet" "bäst själv (också visar" detta), riskerar att: bli isolerad. Inte, .£: -något.. ålderssta= dium "får man vara: så oc) - allra erfarenhet” och vishet.” r alla åldrar vi nog fostra” Os: ”A. Vandra sidan måste alla -yngre lära sig. förstå, att våra åldringar inte är annorlunda. än” de' själva; då det gäller vanliga livsbehov, be> hovet av närhet, av uppskattning, av bevis på det människovärde som en äldre person i så hög grad äger. Man har också hehov av tillfreds- ställelse för verksamhetslusten,' ett aktivitetsbehov, som finns i alla ål- dersstadiert Även om man är säng= liggande, Kar man behov av verk= samhet;: därför "att denna inför :en själv. hjälper en att bibehålla själv= förtroendet: och:en nyttig självkän= sla. "Och nog är många åldringar myc- ket älskade och uppskattade! Hur många bärn och ungdomar har in= te gått till sin gamla mormor eller farmor "med "sina : bekymmer och hur många små pojkar har inte be= undrat morfar och farfar. Hur mån= ga visa gamla lärare eller yrkes= kolleger är det inte som har skapat förebilder, ofta på ålderns dagar, och hur överlägsen är inte den 'ra länder. gör, Den: sk: N lsonrap- dant praktiskt arbete.” som a Implil gen kar. utföras under sommaren. Ersätvaing för utfört arbete synes böra utgå med avtalsenlig Jön. Del- : fö tagarna skulle därigenom med eg-| = Or .gymnasister. na inkomster kunna bekosta itt|- uppehålle. Av praktiska skäl, bl a : STOCKHOLM (TTspee)- ”- tillgång på. arbetsobjekt och per- Många ungdomar I gyninasierna |sonal, kosthåll samt transporter till skulle sannolikt för sitt yrkesval arbetsplatser, torde antalet. delta. vara betjänta 'av 'att få arbeta, i|gare böra - begränsas till 10 & 12 4 skogen några veckor under ferier- varje kurs. , ; | Skogss tyrelsen. ordnar. kurser : ; Para för mörkare om ' regnandet fortf "För tre år sedan maa det ” sjunkande grundvattnet pro- blem I vårt land. Det var efter ' den torra sommaren 1959, I år "är situationen I viss: mån om-. Vänd, Man frågar sig: kommer. viaterregnen I södra ”delarnd avli? + det och. snösmältningen I lahdet id övrigt Men på sommårda slukås det mesta av regnvattaét. LAX vån terna eller avdunstar I värme: ” Sommaren 1962 Kar döck "vatis ' na, säger skogsstyrelsen i en skriv 7 Eftersom det får anses vara en Ne "grundvattnet att till följd av. |onormal även I sistnämnda: hvidda=' : velse till regeringen; I : allmänt intresse att sådana kurser] : det ideliga regnandet stiga för” de, Avdunstningen är beroende fir Derat ”Wöjligheter a förvärva praktiska erfarenheter. är -emeller- tid mycket begränsade, eftersom man inom skogsbruket nunera har svårt att. Isä bildad ar- betskraft utan att vidta särskilda åtgärder. Skogsstyrelsen har genom direkta förfrågningar från gymna- sieelever' och deras föräldrar samt genom' informationer ' från :: vissa skogsvårdsstyrelser - fått den -upp= fattningen, att någon form. av in- formationskurser , behöver - ordnas. Styrelsen har därför efter "samråd med företrädare för skogshögskolan utarbetat förslag. till riktlinjer. för em b gavarande slag. a "Enligt ' dessa "skulle: fetiekurser dm 3 åa veckors ; längd"; ordnas ordnas, finner styrelsen det skäligt att skogsvårdsstyrelserna kostnads- fritt får. ställa - arbetsledare, + bitr länsskogvaktare ' eller motsvarande e, " till förf d för verksamheten. Erforderliga ar. betsredskap syues också .böra utlå=- nas utan kostnader för kursdelta= garna.', Skogsstyrelsen . föreslår att fyra kurser fö örsöksvis anordnas un- der 1963/64. > sw - En. fiftp < - ”att president de Gaulle och i.5 + Frdgel ihte bryr sig så värst mycket om. sitt | lätt He försumpade sån aan slätt det når upp till mårkytan, Di ' parlament; men! då och då kommer | : Vid normal sommarnederbörd är |som ställer till 'översvämningar, och | der &e liten Biftpil från det hållet, det mycket litet av regnvattnet som | skador är oftast ytvattået. På Häls: ec F regeringschefen Pflimlin var ett | kommer grundvattnet till godo. Vad | len där: jordlagren" är Ita och slag med i de Gaulles ministär men | Som brukar" ge oss 'tillskott : titl | det gäller framför allt lerjordar AD avgick "i vredesmod « och, är allt grundvattenförrådet är ' höst-. 'och ner 'ytvattnet inte ned: När dat då annat än förtjust i nuvarande: ren - regnar mycket får man översänds geringschefen Pompidou, >. oc ningar. - «= "3" H Spr2 ingningsmetöd. ; >—' För all del, "anmärkte Pflimlin : mycket 'med försumpade mar: turen och luftens tuktiglet. - ker och skador för växtlighes - Men åreta "sötränartempetatue? hår ! "ten som följd? "cc varit lägre än normalt, medanfuk-=" | : Nåja, ännu så länge. tycks faran | ugheten i luhtens varit slörreNväån > inte vara. överhängande, Men fort=|vad som är vanligt, Det har Betött é sätter fegnandet på samma sätt som | minskad avdunstning: På tå' stt hire hittills ett par månader framåt kan | vi fått ökat tillskott til grundvåtts "7 läget bli ett annat, åtminstone på|net” ÅA andra sidan här vi fått ökäd : vissa håll, säger geologen 'dr' Kaj avrinning a Nilsson i Geologiska undersöknin- gen. Då kan det bli risk för 'skade-] + ott f las .om , skilda ar-] härom: sistens” i "nationalförsamlin= Skoksmarken känslig: KN betar=;' och > tjänstemannagruppers | géns 'bar, man kan. nog säga att hr utan: explosion; ger. nörlunda "ställer dåt. lg oh uppgifter samt tjänstgöringsförhål- | Pompidou -här. många. pilar på sin | nva a "möj HH okt . | slösänkningsområden' eler /uvdikd : landen 'och utbildning, "Huvudparz båge:— "men: det är, bara 'det att ya p I ieter "Idé. "marker, f allmänhet Där, Uggör N ten ' av tiden skulle upptas av så- han inte har någon båge, ve t VS Drä iga utan 3 NN väl” ofta ' grundvåttenytan Tortleran-. a konventionella. spri del. 'har | de ganska nära" nde Vid ylle” man förstått . sig på:sedån länge, der av, .större, neder d avger . och . en. metod. med 'anlitaride" av grundvattnet lätt och kan "Så förors'"., koldioxid för ändamålet har i mån= saka översvämningar; 10 vv bur os ga" år 'använts |. gasfarliga ' gruvor, | Vårk vanliga 'skogstråd'trivs inte , berättar ' ingenjör 'Nils 'B' Lauri 'i 1 sumpig mark och förtåbga skogås, tidskriften: Byggnadsindustrir, Men om; den har, det mycknp' teggandet. nu har ärför. varit: allt 2 jga ASP 1) ju lej'det år fallna år missbråk' av" alkoh Vu av narkotiska medel, Tyvärr är det alltför / I välkänt” vart 3 se. Den"som ser; sådana, filmer .dabligen;: 'kanske inentfråkör, IStotgns kön na |-0.; vårudeklafation: änind gre framför TVkärmen än folk i und Höra ”och har- de jöverhuvudtäget till? - älle att "leka: oc) ih j och"? anvähda visat att: "barn lekskolor tillbringar 50 procent mer et tid framför TV-apparaten än i lek- vel 'om att. STV-vanorni : o hagarna; Och kade barnen: gjort nå= | ka redan” 'vällat familjerna” | EN i 4 got ga oc skulle” straffas för 1 3 å : vått: AkttänT: tång. loppis ätt: AR AR , föcklig: Or ” "En omerikansk! psykolog, Witty. i Chicago; som: följt: d frågorna under många år; har. Iklöstts Kf 2d ke kar: blandningen fom e; ep ehälla siren till diskuastor Ax koldioxidén; och tr: Vi : ördnadll för . TY kärmen e sfmmar restdensstädér, nämligen Ume] I a kan, eller minst tre r ö Linköplng; Kristi h”, i | gen. Sedan ökades TV-tittande med! Si : åldern; till dess, barnen nådde 12— Programmen; om, al hek Yr fållaren. där den varit. instängd. till sig & över. törre "delen av. .dägbhy: $ xX ett"tryck' av omkring 200 kg'per utformats på ” ”olikå: 'sält stda. Pr ån kubikcentiméter;' utvecklar den, en |till: plats "men; upp ptagej enorm; kraft; som spränger. betong sak "utställningar; RN drag; estraddebatter oc dl kurvan till! "dess den "nådde 14-tim mar i veckan: Den" siffran gällde barnen i läroverkens” högre” klas- |; ser; Barnens ' föräldrar såg på TV ad "och": "registröringsverket 20 har: godkänt släktnaninen, :Vennér- kull, Isebark;7 -Jaiighorn, > Kimme=- ” Orvehall, '. Porsebäck,., Port- märk,. Hanselid," Balkmar, Ideland, Jörnfjord, Jörnklev, Moborn, Park- Rebbelstam, Rune- : Tunestål, "Akerbjer, jä ,5 Ausborn;z Janevång, 'Pil- bom, Torbark, :-Trolläng,: ; Witten- Sö sprängkraft: är till".sin: nätur”.en kraftig stöt utån splitter och kring- flygande stycken,z; mer att gratisdeistribu ;'Arbetet "kan: fortsät! tan ”av- | liga. hushålls da k | brott och -träfiken: kan” flyta ' atan stads län; hinder i närheten av sprängplatsen, götlånds: I Göteborgs "och: Ett dämpat ljud liknande ett spad-. län,' men d öt' ej tili slag mot jorden: är det enda hör- stads län, Västerbottens öv I bara” tecknef på ätt: en' , k Cardox- la! en presenfadon: av vi | behållare "har "det "Behåll ya ayst ren uppletas för ny användning, '- märkning, .upplya sningar., "Även starkt armerad" betorig kan fa slå rekla om huF vidn Sage sprängas" förutsatt aft. armeringen [Ya Mid, reklamation'.av'v | äs, | citeråt kan skäras på. konventionellt tjänster samt senäré ny Irkn; of "7 t undersökniggar. ston tidskrift. Råd undersökningar 7 i andra amerikanska :städer tillåter en att dra den slutsatsen att: ame- rikanska ” barn” i. sexårsåldern och därunder i cirka 15 timmar i vec: kan tittar "på TV-program; som är mer' eller "mindre "olämpliga för dem, i de flesta «mer. "olämpliga. : Och alla stickprov som, gjorts. vi- sar därutöver; att" barnen :går för- - ; pedagogiska program, "som - let tittar "de" på kabaréuppträdan- den,. vilda, västernfilmer, kriminal- filmer, - ”enklare"'- farser ' eller” fil- mer -om rTymdmän; och "science "fic- tionprogram i. "allmänhet; som" in=- nehåller "ett minimum "av .iveten- skaplig "logik :men ycket mer av vildvuxen fantasi. ; Men även om alla er och öv- riga program: är av god "kvalitet, kan man fråga sig om det är lämp- ligt att pröppa "barn fulla med stoff, som ' de; tar : emot" på" t passivt sätt. Den såväl kroppsliga s som and- : liga bristen på aktivitet kan bli”en |. fara för den ungar » generationens . Jardes- Jasved,- : Torfalk, Kulling, Fribrand. sLätgt sätt. Några smärre försikti; är > givetvis, I nödvändiga > under sprängarbetet, men de är lätt äav-J) > klarade, "= "Ing Lauri: tillägger" att I Små-TT. alla delar och allt material som an« lj” vänds ”i :Cardoxbehållarna är-ofar- liga: Inga speciella förvaringsanord« typ. B-57. störtade på: måndagen strax»- efter starten” från Laverton, en" australisk- flygbas i närheten av CC En omfattande kampanj för för - oh -|delsekontrol. har inletts i Kina,” det officiella kommunlist= =" " partiorganet-i' Kanton ”Nam Fong = i "I Yat Po”. Enligt tidningen här även aborter och” steriliseringar' tagit! 2e Jdel. 7”: | familjeplaneringens',, tjänst. .. gamling, ' som på ett hä fullt, hjälpsamt, uppmuntrande sätt ger av sitt långa livs lärdomar: '” vi måste alltså ' börja fostra våra bart till trygga människor: och" till lyckliga åldringar: samtidigt som vi hjälps'åt att forma, ja Just. utveck= la dessa våra 'åldringars återståen= de liv. Unga "och gamla bör bättre lära känna. och "uppskatta varann och : bli" hemniastadda " med” vare . na krafter”. och hitta på uppgifter kar ni ” domens" tid och fnöjlighetér att 5 - a Än! "lat påven Johannes XXI att bes I söka " Indoriesieni. - Inbjudan: skall -| överlämnas av den. romersk katol- ska. kyrkans överbuvud i'Jndöne-" får inte tillfälle att bruka” sina eg=|.. ; Omni för den : öh fo TonEsRr | fr fksrmningen. GEN. Orskieg etdrg för SÅN uppe E hörde tor trötthet.?. - som de kan: och: vill lösa själva |. för nitorelt bod, FOT Ad -4-" I'sien,- ärkebiskop. Sugipranioto,' gom Det. uppstår en" brist i "aktivitet, |, ”. massera efter fil vonepos "gurka i” I'besöker: Vatikanen i november, (TF fed varrn de . olivolja! Öetla met. > ni ter, JE och ata som kan resultera i psykisk på en fon förtida ue | i mas- - kon förhindr ning och emotionella problem. "7 - Det” innebär ” "faktiskt" ett” kulta- :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.