Oildagerden 19 0 september 1962 "Långskolkare "sovii trappor | "levde på kex KIRUNA (TT) 0 Elvaårige Håkan Persson från - Luleå, som försvann från sitt - bem förra torsdagen, återfanns vid 1030-tiden på tisdagen väl- ”. behållen å Kiruna. När krimi- - I nalpolis tog hand om honom tt han på en bar ocn drack . kaffe, Han hade 15 kr på sig. « här polisen fann honom. , Håkan berättade att han kom til Kiruna på, fredagsmiddagen. Han bade därefter uppehållit sig i sta-, den, nätterna tillbringade han i oli- ka trappuppgångar. -Han hade liv- närt, sig på kaffe och kex och in- för. polisen förklarade han att han nu längtade. hem till Luleå igen. Varför, han avvek då han var på väg ill skolan i torsdags, är än- vu inte klarlagt, - sr ':'Håkan Persson har” sökts av po- is i hela Norrbotten. och även i Norge.” CN lya tvättmedel kan” = Spara. 80, miljoner :-, åt svenska" hushåll Morgondagens "tvättmedel kommer att bli både, bättre' och . . billigare, Man' si lä « fvätfemperaturer, Ett flytande ” del. I skälle. kunna spara , É är "åt 'de' svenska ; "län "| Detta är riktigt, Å andra sidan får Re respektive möjligheter för svenskt jordbruk 'vid en even- tuell associering - -med "EEC : kan Vårt jordbruk? in nför - EEC- förhandlingarna dande handicap genom de” höga 1ö-' herna "och ' jämförelseinkomsterna Detta torde i jämförelse med ex- ännu Inte klart defini och långt | € mindre läggas: i vågskålen för en direkt jämförelse. Det -är emeller- tid därför inte lönlöst att analyse- Ira och diskutera Detta är i stäl- let närmast nödvändigt, . 7 oo" Storbr tyda ett handicap för de svenska” jordbrukarna av storleksordninger” 600 å 700 miljoner kr per' år. Det: är tämligen självklart, att det i främsta rummet är den "fortsatta "Bland bl » för framtid utveckli av lön vid en'e svensk ring inklusive jordbruket står frå- gan. om möjligheterna : till fortsatt effektivisering i det ena eller andra landets . jordbruk. |, Utvecklingen härvidlag kommer-:att få betydande konsekvenser ifråga ' om konkur- rensförmågan under nya marknads- betingelser, Kan de länder, som £ n har: mest ogjort "på dessa områ- förelseink i Sverige jämfört med andra länder, som blir av stör- sta betydelse för vår framtida kon- kurrenskraft — naturligtvis jämsi- satta tekniska effektiviseringen. Hur blir det då på detta område? Får kurrens från andra länders arbets-' kraft, som skulle kunna. medföra den, göra de största. v "och förbättra sin ' konkurrenskraft: ge- nom fortsatt rationalisering? Eller: kan de som kommit längst « —tex ent Å tydand utjämning 1 lönerna? , S . Europeerna i är inga "nomader: | Till. detta får nog erinras om att, Nederländerna, ; Storbr och Sverige — hålla sitt försprång? ” i Det framhålles ofta beträffände det svenska”: jordbrukets konkur- rensförmåga, att vi har ett betydan- de försteg, eftersom vi förmår kon- kurrera 'med :andra länder i Euro- | pa vid de föreliggande' skillnad inte är -Be- tydande skillnader kommer säker- ligen att existera ifråga om löner inom de olika. länderna i Europa, även efter en utjämning av. priser- na, 'Av. största betydelse för:löne- , utvecklingen, i Sverige. — även på” så ifråga om löner —, utan att jord- brukets produktpriser-. här är högre för Väst konkurrensförmågan” -inte överdri- vas. Det bör nämligen ihågkommas, att' vi: visserligen . konkurrerar :'- rd lönsamhictr Naturligtvis. — digställt I Steminigsund i anslutning | ” till döt petrokemiska centrum, som håller "på att uppföras där; Dagens ä ä "har tillkommit! som” ett" resultat: av den . pttrokemiska; forskningen : 'och: nu vidare, på ' "den Väs 3 "Mor asken tvättniedel skall td et: en” "komipli- cerad« procesi att ÅAvätta;: säger "dist i vändas, ; att-lö heten i nu. inte vuhnit lika betydande. in- rella förhållandena” delvis är myc- ket: ögytinsamma, : göra” "de största effektivitetsvinsterna? : vn : Närmast: :är: man Y "böjd "För! att Säga,” att "exempelvis Frankrike har Den” kallas Men mivårande, tensi- gr: Ci En, annan pr är: tillver- kad av. fosforsyra, Nu skall'vi fors- ka. "efter; bättre" tensider, som. kan |: ersätfa. dessa, kemikalier.” Vi siktar |. på en: lägre tvättemperatur "på "60 ma skulle sköna; | tvättgodset, hö gkoncerifrerade flytande tvättme- del. Man vill ha medel som är tvättaktiva redan i 'källvatten och ta rent innan "vattnets. stigit över 60 gr. Pro- å 4 : Flytside vättmedel är billigare än: p verprodukterna och har fyra å fe; nde "mindre. volym, ; vil- - ”distritk plåstflaskor;: som placeras vid tvättäutomaten för, exakt doceé- ring. ) ättpulver.ä är. svårt, att mäta "den vänta 'sig "flera 'specialmedel, . Vid tvättåutomaten kommer det att » finnas plats för plastflaskor för hy- "> gienbefräinjaride ! medel; för. mjuk- görark och-fö iedel 'som tar. bort den tlektrisk i på syn- > | bidrag varav: 11 miljarder går till | ning” beroénde' på "vårt sade produktsortimer "AV all'anl detta. område.' ute, i Europa" ilvis. steg'och' där dessutom: de struktu-' . de" största" - möjligheterna ”till'zen | t snabb effektivisering”. Å andra sidan : komster mycket likt i: stället den svenska. indu- strins,löneförmåga: Här. kan finnas + skäl att ställa frågan, huruvida lö- neläget: inom Sveriges industri kan komma 7 att - fortsätta att - ligga" så långt över lönenivån i andra jäm-. förbara europeiska. länder: Vid en bedömning får" observeras, att. det, speciellt höga. ”löneläget under efterkrigsåren” såvi der. 1950-talet utbildats under .del- ” exceptionella iz förhållanden. Svensk: industri”: hade: tvivelsutan en -preferensställning "under "många år efter. kriget. "Frågan är: helt eri-' kelttill "vilken" del: våra löner-har inte kan: förklara';he den- genom? "dylik na i fortsättningen: kommer”. att ga. "något starkare, exeni elvis r: för” att; inågon' vu imnihg hä kan komma: att: inträda inträffat. Alltjämt Ta löne löner be- ” och jäm-"' des med möjligheterna för den fort- - vi vid en associering en stark kon- | — blir sanno- sin grund i. en överlägsenhet ifråga H om” teknik, och. ganisation. "Om, vi . Det grävs alltjämt : nya gravar. vid soldatkyrkogård i i Verdur Höstens Häckraste efterrätter gör vi på: falifrukt.: Pröva något av dessa förslag - päronka kaka -eller små äppelpajer. : > PASS PÅ OCH NJUT '. "lav BILLIG FALLFRUKT.- När bårsäsongen är" slut tar frukten vid, naturen är givmild så | här års. Just nu är det mest fall- frukt wi'har att ta hand om. Även om den inte kommer. från egen täppa har vi tillfälle att frossa, pri- sema är överkomliga. Det är bäst att. Passa på och njuta. Börja och sluta dagen med frukt "är ett. sunt och "vist "råd, "men när överflödet äf: stort sticker: vi också emellan med en och annan lagad frukträtt. Små äppelpajer, en päronkaka eller en lättgjord" och god äppelsconés- kaka frestar vi | med denna gång." « | ÄPPELSCONESKAKA: 3 dt "vetemjöl sn 114 tek bakpulver : 114 dl socker. Bg ten gör stora insatser för jordbru- "insatser: inför ' vilka" de. svenska effektiviseringsanslagen ter sig blyg- sammå:: Västtysklands: jordbruk” er- elvis under i innevåran- de' år. 241. miljarder -kr i statliga rationalisering." Vid +en "jämförelse får dock beaktas, att Västtysklands jordbruk omsätter" 26 miljarder "kr per år," vilket: är” 5.8 » gånger 7 så mycket som det svenska jordbru- kets' årsomsättning. Även om detta beaktas framstår dock det västtyska investeringsbéloppet för. jordbruks- rationalisering som: synnerligen rik- ligt jämfört med - motsvarande in satser i | Sverige, Priserna på produktionsmedet ”- nkurren förmågan ir beror 'inté - enbart” på : utvecklingen av. och, förändringarna i de tek- niska. effektiviseringsresultaten.' En | - annan viktig fråga är prisutveck- lingen för produktiorsmedlen. Mån- ga hävdar. att' Sveriges jordbrukare kommer att. göra” -betydahde för- tjänster | genom. billigare produk= 20. CK tetiskt material. Vidare kommer det att brinna; smed 'öppen-låga, Alla dessa produkter:.skall.; automaten tillföra rv rätta mängder och på: rätt tid "En. polsk regerings- och pårtide- legation under ledning av den kom- ” partiledaren Gomulka - munistiske- väntas ”i"hästa månad till Östberlin, Den 'skall återgälda ett: besok som sn . er östtysk kommunistdelegation av- rReuter) vt "Inde Polen, 1958. (TT innas . flamskyddsmedel, som skall hindra" brännbara textilier att av ning till en” "gemensam . marknad. Man - har. som exempel nämnt, att jordbruket skulle "kunna ' få « sina traktorer 7 å 8 miljoner kr billigare per år genom, bortfallet av import=- tullarna.” Om ' en ”liknaride” Prisre- ducering " skälle inträda på "de svenskbyggda . traktorerna' skulle årsvinsten kunna bli 15 miljoner kr osv, : vx ora är der em det. - "svenska jords bruket £ on har ett särskilt bety- kets rationalisering i andra länder]: ”Rashus- | -by ggärna "blev: arresterade: Brysselpölisen ärrésterade | på tis- dagen byggmästaren', och arbetsle-: daren vid det hus-som på måndagen ' rasade omkom. < Byggmästaren,. Jean-Baptiste Lec-. luse, och arbetsledaren Jean-Bap- tiste ”Maucquoy; båda 50 år gamla. anklagas för. "vållande -till' annäns . död genom. vårdslöshet"; (TT-R |” Det tolombianska liberala par-. tiets ledare Luis Enrique Martinez sköts ihjäl aven okänd" gärnings- ; man under ett tillfälligt besök i sitt; varuhus i huvudstaden. "- : " Expörter: på trålhygien från Sve- rige, Norge, : Danmark. 'och Finland ett led i de nordiska ländernas strä mer när det . gäller radioaktiv ja (TT-NTB) : : Fem personer . skadad, sv h en vid" por d strationer i Bolivias huvudstad La: te tillslut. ta ul tårgas” för att”. skingra demonstranterna, (TT-AFP: lean bjudas i Egypten, uppger den halv= or officiella: Kairo-tidningen Al Gu-" mhuria. : Lagen" lär emellertid 'inte- få retroaktiv verkan — varför som redan har två eller fler hu: rur kan andas lugnt, (TT "ihop, 'värvid 17. människor” mördades i. söndags i Bogota. Han - träffades på tisdagen vid ett internt - sammanträde i Oslo.-Mötet- utgör > a vanden att utarbeta enhetliga nor: Polygami kommer snart att för- = de. päron -2 dl färska lingon ettor. 1 dl fast lingonsylt. + blanda mjöl och” "socker i i skål Flagå. smöret "med en gaffel i mjö- Tillsådt vätskan och arbeta ”has- Kavla ut degen till en rund kaka av: :en tvåkronas tjocklek; Vik upp kanterna runt -<om- och tryck till . 1 Laholms. Bridgeklubb : Karl Alfredsson/Sven-Åke John- i i Laholms Brid- gi 2 geklubbs tävling om HP:s vand- | vingspris. i Första .spelkvällen . på måndagen gav följande resultat: 1) AS. var bland de 320.000 fra? ter, Som tstupade” i första. världskri> gets hemskaste blodbad vid. Verdun. ; kä blodiga I historia började den'21 fc i bruåri-- kronpri PD aria” tänkt sig. Fransmännen va skickliga fästningsbyggare och g "delforten” strax "norr, och" öster :Verdun. ansågs närmast? ointaghara:: "Så kom det. sig att tyskarna under fyra” månaders förlustrika anfall in Verdun." Jorden: hade färgats- av. imänniskoblod. skogarna! hade: me- jatsiner a byarna" bränts. "under: detta ' första världskrigets mest fåfänga blodbad.” g + "nacken ! och. "hans. charmiga ögon ler: — Oui, "Monsieur, "något får” man" ju” hitta 3 på:om man. vill tjäna” en slant,” Här på - : slagfältet blir man ju inte. arbetslös. 3 första taget, Han nickar. vänligt och fört- sätter , att gräva nya gravar och sätta: upp nya ”gravkors på” europas största krigskyrkogård, Atmosfären: på "slagfältet. Tv dun är ganska olik den man möter på andra gravfält av samma slag. Här framför mig jobbar Pierre med hacka och spade, bakom honom lig- : sten "ung. flicka och säljer Ch. broschyrer; stearinljus AN SE Det enda, "att Pierre.l dag. gräver sätter, upp kors: på. ett I gravfält ' som, enligt biskopen i Ver= svall; vara” "ett ålverk - mot usentals | granater och Då" första : världskrigets. väpen-. stillestånd';blåstes in över Verduns Fort Vaux, Douaumont, Argonne och. Saint Mihiel registrerade" man 120.000 : stupade i franska, Och ändå utgjorde dessa- bara ' en tredjedel av alla de franstnän som stupat” i striderna om Verduä. Hur många tyskar som stupat är det i dag knappast någon': som vet, = soldater. Ludvig. den tyskes ärvedel ? På något sätt är denna lilla” fran- n | ska: stad med /”sina. 12.600" invånare , | typisk "för. Europas” historia. hela började nämligen redari' år 843 då Ludvig den frommes något min- dre fromma söner Lothar, Ludvig den” tyske" och Karl den ' skallige råkades'i Verdun för att köpslå om faderns kvarlåtenskap," kiska'kejsarriket. Resultatet av de: ras mödor var att det franki riket delades upp i ett fransk ett tyskt rike och Verdun kom. der resten av medeltiden att räknas ill tyska kejsarriket. : Det det” fran- "Men de franska" "regenterna hör ändå alltid ett :vakande öga på den militärt. och -ekonorhiskt viktiga bi- skopsstaden” vid floden Meuse. 1552 lyckades . Henrik I" av, "Frankrike ockupera' Verdun men inte förrän 1648 samma år som Osnabriick-fre- den ' undertecknades, avträddes Ver- dun: formellt till Frankrike sedan dess hört > fe: i v det ' Kanske” hade ”Verduns” historia gått. n-annan, mindre blodbestänkt ; öm 'inté Bismarck 1870 fått för | sig att han skulle anfalla Frankrike; av ett av norra Frankrikes främsta I sedan invigdes av franska presiden» var, den: dager. ” n tavsson, Hishult -69, 6) Helge Birz om : bekant segrade tyskarna den," gången och man undertecknade ett fredsfördrag i Versåilles men då de krigiska preussarna: 1871 åter läm- nade: Frankrike beslöt den djupt skakade franska republiken att byg2 ga en serie befästningar i i omedel- "bar närhet av Verdun. Det” "var så- ledes "1880 som : Fort" Vaux "och Bouåumont och många av de andra forten kom till, de som sedan skulle spela en:så stor roll under första världskriget — 'och'en så obetydlig under det andra [4 även och. Var. -Slag- fältet i Verdun, som" ännu ,på , 1930- talet: var något, 'av en fransk - -na=' tionalhelgedom;'. har under, åren. ef- ter: andra. världskriget: ivit något turistcentrum, . « Naturligtvis -gelps' man fortfarande av. historiens. ving- slag när man vandrar genom. Vaux- skogen, fört rader av 'cementkörs med, okända namn, i fuktdrypande bunkers och de, små "kapellen. Men det meditativa är borta det. soni lae- kade. 100.000-tals: människor. i måns, ga av. världens Jänd | uppförandet: avi detta, | märke, som, innan) ten, hade kostat 15 miljoner f franc. k- tänker: på, »som står på krönet: av ett gammalt fort, med; fjärrskådan=? de blick" och” ett: krampaktigt. tag om käppen. ar glömskan." Atmo; >. ite da Verduh. är man; möler pi rf Medan man” eftertänksarmt vand« rar förbi rader av gravar över "sol - dat francais Inconnu”. dånar över , ens ' huvud 'amcrikanska jaktplan | som är stationerade I Verduns ome= >, delbara närhet. Och när man stannar vid Bajonetternas skyltcgrav. hör , man högljutt tal på många olika i fungornål, 'Turlstguiden, som mot , ”gåva" "på tre frane trycks b.. turistens hand, manar: — Visa akt«.., ning för de. döda: var'god klä er. ;' anständigt, iakttag tystnad, rök medför i inga] hundar. «vc "Kanske. är, :det : deita + » mannen : MR ALL — Det var inte” det här de”gav iv vor siria Jiv för, "säger ” manheén: stilla, 2 men 'bitterheteh färgar , varjo ord. : Och; så "vänder, han sig 'om; "kastas. änni 'en, blick 'p& dån sormimbirgrös na skogen !och på dett "snart '50<"' åriga. tåggtrådén” och 'skylion "där , besökaren värnas för. kvarliggonda' - grånaler” Mel ”förslktiga "steg ave” " lägsnar han, sig. Från kyrkogården. hör Jag ännu 'en gång” pnge, Pierres; cb ha Skane "Skytte. pre :skjutbanan i: Kormhult "mellan Vemméntorp; ' Skånes 'Fa- ”gerhult, och” Hishults skytteföre- ningar, fick prislistan. nedanståen- :de. utseende," s -. ss "BTK "Serve" tog vid" måndas gens' match i Laholm revansch på. Skö inge. "BTK för neders. lag i "tidigare" ”träningsuppgörel” se, och. slutsiffrorna blev T—3; sedan unge” och Jovändé; Chris= ter Hägerström , vunnit samtliga; sina tre singlar samt tagit dub- : Lagtävlingen” mellan | fö na vanns av Hishult som tog in- tecdkning”i vandringspriset vt > Klass 54. 1y Ove Nilsson; Vem- mentorp 75 poäng, 2) Roland Nik lasson,' Hishult .74, 3),UMo Terä- välnen, Hishult 74, 4) 'Kunt Jo-' hansson, Hishult 72, 5) Gösta Gus- gersson, -Vemmentorp 68, . . Klass 3.1) Kjell Johansson, His- fult T3 poäng, 2) Ake Olsson, Ek. Fagerhult 70, 3) Holger Lagerqvist Vemmentorp 65, 4) Rune Rubens- son; Vemmentorp 65. : Klass 2:71) Karl Ingvar Legetth, Hishult - 78, .- 2) > Berthe Eliasson. Vemmentorp 70, 3) Assar Nilsson, Sk, Fagerhult 67 poäng. : £ Klass 1;. 1) Lars Eriksson, Vem- mentorp '78 p.. 2) Maria Johannes- son, Sk. Fagerhult - 77,. 3) Bruno Ivarsson, Hishult 75, 4) Leif «Hå- 'kansson, Hishult 74, 5) Bo Karls- - som, Sk. Fagerhult : :74 poäng. | FRIA ORD: t HJÄLP BARNEN I IRAN . Som alltid vid katastrofer föran- ledda av-mnaturens. grymhet eller människors oförmåga att bringa fred och rättssäkerhet på vår jord drabbas barnen hårdast. Så ock nu i' samband med den 2 förö a jordbävningen i. Iran." = dad dade barn, uthungrade, skyddslösa ” | ehockade, = » ber - om : oundgänglig, st möjliga” hjälp. a Rädda. Barnen få tjäna som förmedlare av Ditt. bidrag.. Insätt det på postgiro” ar. 41 68 85 och vi kan att samtliga medel etryggande K.: Alfred hj 180, 2) "Alf. Nilsson/John Jannerdahl, Sune Johansson/fenut Olofsson och Harry .- Stane/Th samtliga par 175, 5) 5) Kurt Nilsson/ Gunnar Andersson 172, 6) Gunnar suck): 2 Te : Ack,” ja kandidaten; tiderna ert Karle/Bertil Johnson 165, 7) Berit är d : SAO - och Dick Lange 162, Medel 156. -— fr särskilt: måltiderna, ” : kontroll, . kommer de- nödställda oavkortade, - 'under = b barnen; snabbt: tillhanda. Rädda Barnens Lokalförening - ;> i Laholm.” » | plockade fram en beln till is med Jan Jöns- son. Den sistnämnde vann. två : | matcher;.” medan. Kjell. AH” Nilsson tog segern. i en. a s Såväl B-laget; söm. "damlaget fick' 55 ' i, sina' uppgörelser. För reservmanskapet : vann.L E Svensson : tre matcher och? N. Persson , och” ”B/ Granberg ” var, sin. Damsegrarna Hemfördes av Ginger Karlsson ' tre, Gunilla E-: ricson' och "Birgitta . Söderström ” vardera en. INTE HENNES FEL: NG En man var i arbete” "högt uppe nå en byggnarteställning, Det blev frukostdags.. ” Han" gatt sg "ned, "smörgås ”med korv på ur medhavd matbox. Titta= de på iden, rtynkade på näsan = och kastade den rätt ned i ränn- stenen. Håvade fram en ny smörgås — denna gång med skinka, Såg, på och slängde bvggnadsjobt 40 När den tredje smörgåsen, med ' ost "som 'pålägg, singlade 'gevom luften kunde mannen, på gatan inte styra sig längre, utan, 33g, uppåt och hojtade: an 4 — a ligen ? : = KR jag har värit Zn i fem- ton år, ropade byggnad: . tillbaka. — Men. varför i "herrans 2 Hamn | ber ni då inte er fru bre smörgåsar med sådant pålägg som ni gillar?? — Hör nu min: bäste herre, ro= :”Ipade 'byggnadsarbetaren — jag gör Sonja Edén - Åverkligen mina (smörgåsar själv! ” oh
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.