ryvYryrTfY ' , verevYeYvPFVEYTT ET YY YFrvYv YfrTrYyttYGYYTTTYTY TrYYYFTTYY ” LAHOLMS TIDNING - YVervyTtTYIYTTYTTYYTEY TTT - YYTYYTYTT TT TT FEV RA nte vYrv YTYYTYrTYTYTTY I " | förhållande er emellan skulle ge ert - b att inte säga kärlekens — våld 'som NN MEST «na avrättningsmaskin för att se om . Dagens rim N ”Kålhuvudet” är namnet på höstens modefrisyr för .|- damerna. Därmed är ”hö- " tstacksm odets” tid förbi, Kläidsam, m:uk och feminin är den kvinnliga frisyren, . Hur den växlar, koaffyren är den alltid chick och fin, oj RA EN er om Därför ägna kvinnans hår i lov och pris I detta ode. . Underbart är varje mode fast det växlar år från år. Höstackatiden är förbi, volmas ska ej mera håret, Under resten utav året ska dess form en annan bli,” + | Kålrotsformat ska det bli... 4 Ifrån kålrotslandet hämtas — varom lämpligen ej skämtas— modets nya melodi. | Klädsam, mjuk och stor och rar blir den kvinnliga frisyren. — - I kålhuvudkoaffyren a blir HON skön och underbar! " Soliman Dp F örtroliga stunder 4 "Både lycklig och olycklig”. Lik- som det finns förmildrande omstän- " digheter för varje sorts brott, finns Under tor örushen. "kan verka tröttande oc) öra ti Coe hungrig och törstig. Det: "sistnämda "fontän kan' därvid lätt”. 'befinnäs vard inte endast en bra törstsläc-".' kare utan även en intressant och trevlig leksak. Kringströvandet på Varbergs torg en, folkrik — och varm — dag '. ill: ochi med en ung man både. lätt avhjälpt. Och en dricks- : det ' sådana även för äkt » brott: Och 1 ert fall kan man säga | . att. det finns ovanligt många: en z stark passion, betingad av lårig sexuell avhållsamhet och dessutom en-ålder' då den sexuella aktiviteten brökar: flamma ' särskilt stark, Då . mån” säger « sig att det kanske ' är : Psista gången”. . Men — och det är det fina — ni vill inte gör er respektive äkten- , skapspartner illa. Hur ska ni kun-|- i ma undvik det? Stark kärlek syns i ligger. 1 luften." Och. i en mindra '; stad dröjer det vanligen inte länge "förrän skvallerkonseljen är i gång: Och just därför tror jag inte att ett 4 'harmoni”och" lugn” utan snarare H I ångestkomple» nervositet o skräck , för upptäckt. Men ack, vad tjänar mina ord till. Är :man så helt i passionens'— för see Pul båda, torde ingen mänsklig makt känna: hindra er. Och 'speciellå om- i tändigheter som jag inte kan. av- "slöja, gör att domen 'över er. inte us kan:' bli 'annat än '"villkorlig”. Den "som har älskat mycket, blir mycket förlåtet, heter det. Men orkar ni se tiden an, vore det lyckligare och "Xaturligtvis riktigare. om ni; kunde I vänta: Ödet ger ibland utvägar, där vi själva : inte finner" några; Skriv gärna igen och hjärtlig hälsning, , enn An . ; | Kunglib gi jotin ; EI "Den förste, "som halshöggs: med .hjälp aven giljotin, var en fransk 1 lördare "vid namn Nicolas Jean - Pelletier " och. det skedde 1792. Än iså länge endast prövade man'den- den var så effektiv som konstruk- tören, läkaren Guillötiri, lovat.. Rik- ligt nöjd. var "man' inte; och kung . Ludvig XVI föreslog att:man inte - skulle i ha : halvmånformig egg på . bilan utan” triangulär, .så. att den " träffade: gffrets-hals snett, Kungen ” ritade På ett Papper hur det skulle "vara och man: följde hans råd. Näs- tan "på dagen 9 månader efteråt av- rättades Ludvig' själv av sin w före bättrade giljotin, , : T Nn a act "+ Av de unga män: som uppvaktar Kerstin är Teodor den ivrigaste och de två' betraktas närmast som för- lovade, Det har han ingenting emot "för båda &r lika långa och han'vet "att Kerstin är mycket svag för lån- ga "pojkar, infe minst den fruktadel, "> rivalen Nils som” är 192 i SSR lästen. . Em' kväll var: Kerstin och Teo- dor ute och svärmade, och Theodor föreföll osedvanligt surmulen.' Ker- - stin, undrade: hur det var fatt men Teodor. gav, bara undvikande svar, ye Nej, men säj vad. är det, in- sisterade Kerstin, +" Vari p har anor. Femhundraåriga-- trafikpro- blem! Vad; nu då! Vi har väl: inte haft bilar i 500:år?. Nej, naturligtvis inte. Men före bi-. Jen fanns det andra. transport- "medel, söm sköttes 'av dra- <| gare, underdragare,'> > flaskdra=, - Bare, säckdragare, vattuföra ”åkare' och hyrkuskar, och de: sa fick inte husera efter behag. Så 7 liten som; medeltidsstade ; vår. till: ytömfånget måste. d myllrande livet på gator och - gränder ;' åstadkommit - trängsel ; söch svårigheter. ätt. parkera. den ” tidens fordon,'s .. ganska stora. '--Myndigheter + och are I hade svårt att draga. jämt, härpå tyder |" en del bestämmelser från 1400-ta- lets mi Akarna skydde inte att ta t utrymme för sitt yrkes- utövande. De hade för vana? att placera hästar, och” fordon på tor- gen ockidé-öppna' platserna även nattetid. "År: 1762 stadgades "därför böter- för” den! åkare som ej hade ; |] sin kärra stående fråmför'sin dörr, och från nämnda data får! man väl "| antaga att parkeringsböterna har |: "sitt ursprung!" : Svårigheterna att. inom den trån- ga staden hysa hästarna var istora, både för ' åkare "och - andra” häst- ägare, Plats: tog även det övriga husdjursbeståndet och man sträva- de, efter att få ut detta från sta- dens centrum. En del löste proble- met genom; att låta får och getter beta på taken, där det såddes" gräs. "1400-talet k de sin ktunkrutte Att fara vådligt fram på gatorna | bestraffades hårt redan i'denime- deltida staden; särskilt vårdslöst ri- dånde, som väl motsvarar vår tids bil-' och ' motorcykelåkning, alltså” den verklige '”skinnknutten”. Man finner således att den 21 juli 1492 dömdes” :Pawaal,'; Oloff . Bomantz dräng att böta 12 mark för att ha' ridit omkull barn på gatan. Läng- re fram körde Olof Burman om- kull en fru och fick böta 40 mark, vilket förefaller "att ha. varit det stående : bötesbeloppet, ty samma straff fick: 1731 ”urmakare - Fred- mans gosse John Erie” för en'tra= fikförseelse, - -Var - det Bellmans Fredman,; måntro? Ur fs Under ' 1509-talet användes k- vagnar nästan endast av hovet 'och .[ de högre samhällslagren,.Den förs- ta täckta vagnen här i landet skall enligt Olof von Dalins Svea Rikes | atkeringsbekymmer. v sedan; 1400- talet Historia : vara "en av John” mm | år 1560 importerad ”övertäkte wagn som ' blifvit sedd i Sverige”. Den | var tydligen av: engelsk tillverk- ning; En som man kan antaga flott vagn, en sådan med' upphängning i Femmar, alltså en teknisk. nyhet, Ni tycks ha nått vårt land år 1587. Då förekommer två vagnmakare. i Nyköping som fått ersättning för ep :lylik, De hette förresten Michl v. Starchow och Baltzar Döringh, om; "de nu skulle. ha några ättlins gar, som "kan glädjas år den saken, Stockholm och landets större stä- der ha:haft vid stormaktstidens början. Från den tiden läser man i" akademiapotekaren Johan Lam- berts anteckningar: ”Jag fick då ga> pa" och se på torg och skeppsbroar — bönder med skägg, vedbärare och järnbärare från norr:och söder, ande folk på gator och grän- åkarkärror, "kuskar. med skäggvax "och mustascher.” ' Alltså Samma bullratide liv som ;när de ”iysta automobilerna”.. — , så: sade man omkring sekelskiftet -— och 'de raggarstyrda vrålåken i dag gör ga- torna: osäkra för folk. som. fortfa- rande använder de naturliga trans- portmedlen fötterna. - « av » Men förutom dessa fordon och dess körare fanns hovets 'skrym- mande, ekipage, Väldiga klumpe- dunsar i guld och överväldigande dekoration, När två dylika åkdon möttes i de trånga gatorna, så kan man: lätt” föreställa sig situationen. De" kunde helt enkelt inte komma förbi varandra, Hur beter man sig numera" då det är trafikträngsel? Jo" män :enkeltrafikerar : gatorna. Förr all del, så lär man t o m ha gjort i gamla Pompeji, meft i vårt land - hittade man: på att anordna vändplatser, små torg som man fin- ner litet varstädes mitt inne i stä- ders trånga gator och gränser. Där kunde alltså de väldiga hov- och adelsåbäkena till fordon tränga sig förbi - varandra. Hur ået'gick för gångtrafikanterna i en tid då det[. inte fanns särskilda gångbanor. för- mäler inte historien." : : Den första ”taxi-frafiken” Ne ”Men det fanns "också folk: som inte ägde droskor, men hade det gott ställt, borgare och andra; Re- Doktorn svarar L Under denna rubrik besvarar en svensk legitimerad läkare kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen Förse frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst älder och kön. Det är giv: att enrars . Gnonymitet obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA-? RAR och sänd dem till redak- tionen, Md " POrolig farmor”. Pojken har en lång rad nervösa besvär, varav sängvätningen är ett. Det är vidare tydligt att han just inför något nytt, okänt eller spännande väter i sän- gen, I dylika fall är det omordent- ligt viktigt att barnet ej behöver känna att det ställer till besvär med sängvätningen, att det bär sig baby- aktigt eller konstigt åt. Tvärtom är detta” ett av de allra” vanligaste nervösa symptomen just hos poj- kar, och man finner dessutom ofta sängvätning ganska högt upp i åren äver" hos något av barnets föräld- rar. Sannolkt kommer det att gå över spontant med tiden. Om poj- ken' emellertid har mycket som ty- der på nervositet och ökad psykisk spänning vore det kanske klokt att ta kontakt med barnpsykiater för ett samtal. Skolläkare är i första hand den instans man bör vända 'sig till, och han kan om så visar sig önsk- värt förmedla kontakten med lämp- : 1:g psykiater, - an att kalla på ”taxi”. mannen Johan Ekeblad "skriver därom: ”De stolarna 'som så länge omtalat är, äro nu uppkomrna, och är ju fast ingen som vill gå på ga- torna, utan låta bära sig”. Men den tidens taxifolk hade en del företräden när de kom i träng- sel ty en förordning den 12 de- cember ' 1760 säger: ”och bliver ej allenast , härigenom förklarat - det skall var och en, eho han vara må, som' med vagn eller släde icke viker undan för en Port-Charise, enär någon däruti bäres, plikta tio Daler S:mt”. Jojo,' det skulle sma- ka” "för: våra nutida taxiförare att ha a dylika rättigheten år "De; första byrkuskarna + Enligt I Elers skulle landets förs- |" te :hyrkuskämbete ha inrättats år |: 1741, men Claes Lundin har fun- nit "att det fanns hyrkuskar i Och oc. . Sagt och skrivet Framåt går det, Det finns t3n« kare som anser att den medie.n« ska forskningen gjort så stora . framsteg att det praktiskt taget inte längre finns några fullt friska «människor, men å andra sidan finns det en uppsjö på botemedel, Det senaste jag hörde talas om var ett verksamt medel mot kleptoma= ni: man tar två skedar före maten, - " (LARS iS T) Av fortsättningen framgår att en av dessa signaturer tillskrivit” rådgivningstanten därför att hon kommit att tänka på någon hon kände när hon var ung. En annan kan inte få ur sitt huvud en stark= strömselektriker som hon råkat i Båstad i början på juli. Och så vidare. . Allesammans' får de rådet att eftersom det .säkert bara är den stora : höststädningen som gjort dem trötta, så ska de se tiden an och bara fortsätta ta ut mattor . och såptvätta paneler tills allting verkar nytt och fräscht hemma, Då kommer de att känna, sig bättre, =. De får även rådet att borsta av sin gamla man och behålla honom över den värsta ' vintern enlig? parollen man vet vad man har mer inte vad man får, (Bal) > Jag "tycker 'mer om männiökor ;- än om principer och jag har svårt . att tänka mig något mera char« merande än människor utari prins : ciner, s : (Oscar Wilde), + Lällébelle : i Stockholm" redan 1731, då taxa fast- |". ställdes för deras verksamhet. Men |; ”taxibilarnäs” ägare fick minsann inte låta sina åkdon' se ut hur .som helst, därom vittnar den: mönstring som årligen. — från 1790 — före- togs. Johan Flodmark berättar. om en dylik besiktning: ”Hyrvagnar, av vilka "finnas omkring ett hundra, |:' kunna .obestridligen räknas till: dej: eländigaste bland fordon, och - utan polisens noggranna uppsikt skulle de” snart bliva "fullkomligt obruk- bara. Men två gånger om året hål- les mönstring med dem på följan- de. sätt, .. Polismästaren beger ;.sig då, åtföljd av många polisbetjän- ter som är försedda med yxor och knivar, till den plats där hyrvag- narna skall vara uppställda för in- spektion.. Nu' börjar .undersöknin- gen, Befinns hjul eller axlar vara bristfälliga bliva de genast huggna itu. Om en glasruta till äventyrs är sprucken eller mycket oren,. blir den strax sönderslagen, Är vagnens inre . beklädnad osnygg eller icke hel, sönderskäres denna med ' kni- varna. Medelst' sådan examplarisk undersökning och mönstring; så yt- terst nödvändig, förebygges åtmins- tone den värsta osnyggheten och risken att' den åkande genom :en axels eller ett hjuls bristande rå- kar i livsfara.” > Det var alltså början till våra transportmedel "för ' allmänheten, Man gjorde . det första . försöket : "| med hästomnibussar år 1835. och så småningom avlöstes 'dessa av 'motorbussarna. Men tiden däremel- lan känner ni till lika. bra som den i i början på 1790-talet gick det] skrivaren av denna lilla översikt. soma. oo NilS Berggren; porsrera | oc Överför man verkligen. ett hundratal : z baciller med en enda yss? Tänk vilken massa man då kan bli av med i ett enda tagt | Lite norskt i Den flygende - ”tallerken hadde landet på jorden, og et par rom= mennesker vandret inn i nermeste by. De stanset foran en bensinpum= :pe, bukket heflig, men fikk selvsagt tt intet svar. - : — Hun så ikke- så verst ut den damen der, selv om hun ikke svarte Öss, sa den ene: rommannen, : +: t — Nej, svårte den andre, men fy for en vond parfyme hun brukte;” ; 21 Oskar, jag har ett” par saker att tala med dej om, 7. « i .— Gärna det; Annars "brukar du bara tala med mej om saker du änte |. har. : NN : "Gammal dän här --; Det var slåttertid. En ung vackeg bondflicka - var på " hinväg mdd första hölasset, då en främmande karl kom fram 'och undrade om har efter en | stund deras vägar. skilder fick åka med. Det fick han, och-då . Måndagen den 24 september 298 - Många skånska storbesättningar går under klubban "En stor gård i södra Halland — Vrångarp — kommer att som Laholms Tidning omtalas de i lördags — övergå. till kreaturslös drift då man anser att djurdriften med anställt folk blir allt för dyr. Den inställ. ningen är Thorsten Jönsson på Vrångarp inte ensam om och inom den rärmaste tiden kom. "mer. fyra skånska storbesätt. ningar att gå under klubban] F:; . just . beroende på den dåliga lönsamheten av' mjölkproduk- « tionen, Lantbrukare Hugo Nilsson, Lönebostället, Hammenhög, sål- de i lördags sin förnämliga låg- landsbesättning bestående av ett 70-tal djur, varav 30 mjölkkor, 10 dräktiga kvigor, stamtjuren 20 Dalbert R. 30408, 3 tjurkal- var. samt yngre kvigor. Lant- brukare Nilsson är även svin- uppfödare 'och wid lördagens auktion såldes även 25 stam- boksberättigade dräktiga ung- suggor av lantras och 8 ung- galtar alla av kl. L. va Nästa stora auktion blir nästa lördag då godsägare Gustay Hagemann, Ruutsbo gård, säl- jer ut hela sin besättning be- stående av ett 90-tal djur, varav 50 mjölkkor, 30 kvigor camt tio tjurar och tjurkalvar, I I början av oktober hålles € en j förd förnämliga besättningen säljes. Denna består av ett 30-tal kor, varav 7 elitkor samt resten kvi- gor och ungtjurar ävensom tju- ren Kaiser, importerad. 1957. och med delvis tysk-friesikt blod. Den sista av dessa större auk- tioner hålles på Siåapparps gård, då godsägare Johan Asker låter på över 200 djur, v varav 80-talet mjölktvor,, 2 es sälja hela den stora besättningen | / Nn, Från. Stad och: iBygd FE | : : ODEN 24 SEPTEMBER 1962, Fr tbollen har som vanligt rul- lat för fullt under helgen, Framför allt eläder man sig åt LFK:s vinst; som 'var välförtjänt och gjorde att laget kunde bes hålla topplaceringen” och marks känning med däten. Dot har sports hoppfulla” teser bland många och givetvis vore det mycket roligt om lagot kunde komma upp i en högre division, Ser man dock kallt på sitvatlo- nen, vore det nog bättre om la=- song i ettan, Laget har fina ' unga . krafter som spelar. fint, men säkerligen skule spola än=. nu bättre om de fick ytterligare ett år på sig i en lägre divieton, Förra året var odt mörkt år för ringar, som I år har växt in bra året för ett mellandito, och 1 stället ställa in siktot på tt toppår” och dra likamedsteelkon med” detta för nästa säsong. Chansanrna att” got skulle få stanna kvar i den högre divi- sionen ökar betydligt om laget ser tiden an ytterligare on si- song i den lägre divisionen: Jimmy. I dag > GERHARD ". Solen går upp kl, 6. 02 och nod kl. 18.06, I morgon "SIGNHILD Solen går upp. kl. 6.04 och ned kl. 18.03, ; bade på f gonen ”Fredsförhandlingar mellan Kina—Indien .. NEW. DELHI (TT-Reuter) "Kinesiska och indiska truppor drab” d. i ådoet mellan Bhutan " soch Tibet men båda staterna uttr att lösa gränskonflikten med fred : Nyhetsbyrån Nya Kina meddela- »dé att en kinesisk officer hade dö- dats och en soldat sårats då in- diska patruller plötsligt öppnade eld 'mot en kinesisk postering. En talesman för regeringen i New Delhi, meddelade att tre indiska soldater hade sårats' vid intermez- zot. Han sade att det,var. kine- serna som inlett, skotflossningen. . "FÖRHANDLINGAR : Indiska regeringen publicerade på | . fredagen 'innehålle i en not till Peking i vilken den säger sig acceptera ett tidigare kinesiskt för- slag om ' att förhandlingar skall upptas -i den kinesiska. huvudsta- den den 15 oktober rörande gräns- Grodmännen i upp - efter sju dygn : i u-vattenhus + MARSEILLE (TT-AFP) : a De båda franska grodmännen Al .bert Falco och Claude Wesly dök på fredagen upp ur Medelhavet ef- ter att ha !'evt under dess yta i sju "dagar och sju nätter. De båda dykarna gick i fredags ned till ett undervattenshus på 10 "meters djup. Huset, som ' kallag "diognenes, är utrustat med alla be- ämligheter. Falco och Wesly har 2 — Ja, men vem a ska hålla hästen under tiden? .- v” Du här-visst börjat träffa den Nils," utbrast Teodor, eftersom RH står-på tå när du kysser mej. -) . Jar gärna, men hur? ME bott där hela tiden och har gjort VE kan” väl 1 dera, "sa regelbund. utflykter . under vatt- rhanner. sla mg | BEE vn ret er oljekällor, te .. Arrangörerna av” "experimentet ånser att denna nya erfarenhet kan bli av stort värde vid stora'arbe- ten under vattnet, t. ex Jetning ef- OMS gillar. ej. publicitet "| BRYSSEL (TT:s korr) - OAS botade på fredagen för and- ra (gången på kort ' tid med att den Belgas Bryssel-kontor i luften med en sprängdegsbomb. + '- Hotelsen framfördes 'i ett ano- nymt telefonsamtal och motiverades med att nyhetsbyrån skall ha -gi- teringar av misstänkta franska OAS- sympatisörer som företagits i Bel- gien den senaste tiden. Den bygg- nad där Belgas kontor är inrymt vit. för stor publicitet åt de arres- |. yckte senare på dagen sin vilja liga medel, : ss ch konflikten 1 ladakhområdet br norra Kashmir. Den kinesiska noten som offent« liggjordes tidigare på fredagen upp= Irepade också ett gammalt förslag om att båda ländernas trupper skall drag' tillbaka 20 km på var sin sida om Bränsen." =” Guldfinnén nu häktad MALMÖ (TT) tade på fredagen den 56-årige finländare som för en vecka se= . dan greps vid järnvägsstationen , i Tomba och som misstänkes för insmuggling av' elva guld= tackor som han hade med sig . " vid tillfället. Guldtackorna vär=:: deras till ca 50.000 kr, . Finländaren sade vid häktningss' förhandlingen ' att, han haft guldet . gömt i Malmö sedan kriget då han köpt tackorna av en flykting, Åklagaren framhöll att en under« sökning av tackornas nummer visat . att dessa gjutits i Italien den 4 au= gusti iår - " Kuba får stöd . av röda Kina Kina anklagade på torsdagskväl« len den amerikanska regeringen för att förbereda ”en väpnad invasion ' på Kuba” och garanterade att Ku ba” skall få ”stöd av 650 miljoner kineser 1 kampen mot imperialis- men”, Anklagelsen framfördes 1. att 13- jalitetsbudskap som den kinesiska regeringen = tillställde premiärmi= nister r Fidel Castros regering, Tolfte rys ska. Å-vaperiprovet . Den. tolfte kärnvapenexplosionen - i pågående . provserie i- Novaja Semljaområdet registrerades .på fredagen på 3.320 km: s avstånd från '; Stockh styr« ka uppskattas till 9 megaton, Någon fara, för att -bombstoffet skulle föras ned mot Skandinavien förelåg inte på fredagen, upplyser ' Väderlekstjänsten. Stoffet förs mot Karahavet öster om Novaja Semlja, - mot Ishavet och vidare mot norde' har ställts under ständig polisbe- ligaste Sibirien. Rådhusrätten i Malmö häk- IT get fick spela ytterligare on säs ' : LFK:s del mod en del föryngs 1 laget, Låt oss kalla! det här ' ME ; j [
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.