YYrveYTYFfYTYTYTYYTT FY ”. TAEOLMS TIDNNNG — YrYrevrTtYYTYYYTYFFETYVV rerrferrextryvYtYYTYYYTYYYFYTYY YTV ce faller då och då osökt i min- net. när byråkratiskt '. tänkande ” " triumferar över praktiska syn- - punkter. Parallellen är kanske väl: stark på tal om lantbruksstyrel- gens förslag till planering av den verksamhet, som de nya special- konsulenterna för yrkesfruktod- lingen i södra Sverige förutsät- tes få. En sådan konsulent, pla- ” "ceras i Kristianstad med sin verk- - ligt betingad, skriver” yrkestrukt- samhet förlagd till Kristianstads, ”. Blekinge 'och Kronobergs län, En ” a annan konsulent får Malmö som placeringsort och denne skall ar- beta 1' Malmöhus och Hallands > L1'- DEN 29 SEPTEMBER 1962 Föga praktisk planering Salig Dumboms välkända ytt- lar " rande — ju enklare ju simplare Pb utan tilldelas kompletterande ar- ifter som Pp 4, ådgi re för den svenska plantskolenä- "ringens "ee Är - Sveriges yrkesfruktodlares riks- "förbund "protesterar. hos ' Kungl Maj:t över planeringen av dessa " båda tjänster. Som skäl anföres dels! resesynpunkterna för mal- .mökonsulenten, dels uppdelningen "av. dennes tjänst på :vitt skilda "ning är inte på något vis natur- odlarna. "> Det är : möjligt att Jäntbruks- » styrelsen har'så speciellt starka ..skäl för denna verksamhets pla- " nering, att dessa ställer praktiska te nkter i”sk län” Nu råkar ju Kri tåds län . sin västliga sträckning ligga mel- Jam Malmöhus och Halland län. > "kesfruktodlarna Å till ' exempel ' ”Ängelholms- och Båstadstrakter- | Följaktligen måste den i Malmö : de : frukodlingskonsul ten påssera "genom västra delen av Kristianstads län för att kom- : ma till Halland, En praktiskt tän- kande människa får den" uppfatt- ningen, att såväl tid som 'rese- kostnader: kunde "ha sparats om malmökonsulenten även fått ar- betsuppgifter i nordvästra” Skåne. " Denna uppfattning ' förstärks av det . faktum, att, denne befatt= ', ningsinnehavare inte får tillräcks - .« ligt att göra. inom- sitt "område, bladet > A "som Ygtärk uppfattning . efter "at Å > Nä det gäller TV-programmens kvalité. tycker: -förfåttaren ”att;ide » svenska är dåliga, De" måste ; ligt hans 'åsikt 'vara dåliga: "att vi inte har" kommersiell; te "vision; Hur ' vill Hemming :S ha programmen? Inte ett rd ”. anvisning. Bara klank'o te lans. Han erkänner att ""mersiella TV-programmén i"and- ' ra länder avskräcker) Men Y'Svöz rige "skulle i-sådana program" bli 5 "bättre, Varför det? > :. : : Vad slutligen gäller: yttrande- . friheten i etern ' faller ”Hemming |: » Stens” plädering på "eget" grepp: - Han vill ha privatägda TV-bolag. Hur 'tror han att dessa. rent af- .. färsinriktade företag 'skulle :rea=]nt » gera inför talet om. yttrandefri- het?, Säkerligen negativt. Sådanå företag: tar "ingen" notis. om” bäda . parter I en konflikt kommer till tals, eller ej. Skulle er icke an- "> nonsör få ge sin mening till känna genom ett TV-företag "som helt eller delvis ägs av en storannon= sör och, konkurrent? Blott. Hem- ..ming Sten kan tro något sådant. "När det: gäller yttrandefriheten kan man inte klaga på den sven- > aka" radion: och televisionen. Alla ktningar - k i . till POSTRÖSTERNA I STOCKHOLM har - hittills inneburit att högern återvunnit två av de åtta mandat partiet förlorade valnatten och" alt socialdemokraternas " mandatvinst reducerats från sex till fyra, påpe” kar Stockholms-Tidningen (5), som även tar upp "kommunisternas öka- «de inflytande! = + >3 i Förändringen innebär ätt social- demokraterna får 49 mandat, folk- partiet och högern 46 och "kom? munisterna 5. Den politiska makt- "ställningen har på grund av post- rösterna förändrats så att social- demokraterna "inte . får : absolut — majoritet och "att I 33, 000 älgar liga" jakten, över : 30.000 ' rådj kaså, "medan: hoteringen för”. tarna "naturligtvis är: betydligt "lä re. 'Rödräven är också ett” -populä jaktobjekt (över 75.000). Sälar ned-: läggs i. ett. icke” föraktligt' antal'- - mellan; 500 och 1.000 urider varje år, ' däremot - betydligt sämmre. Över: 20: järvår faller: visserligen fö tade skott, men betydligt färre var- gar (sifftan varierar mellan tre och. nio - under. de. senaste; Åren)... Tio: nedlagda lodjur och över 20 björ- ' nar. ' brukar ' normalt ingå: i har den” årliga" avkastningen upp- . skattat? ill över 20 miljo! er kronor, ” Vising ösörektorn na här synnerligen svårt att förstå varför. en konsulent skall. passera ; genom deras bygder: och endast . jaktta fruktodlingarna genom bil- "rutorna och en annan «rekvireras, » från Kristianstad" 'om 'konsulte-' rande verksamhet skall erhållas, Det är sådant som; "bidrar. till. att” medborgarna, ute i "periferin und-. et rar. om inte: : skrivbordstänkändet ".kungliga .: huvudstaden ” skulle ka" synpunkter till: gagn” för alla "näringsgrenar, En 'sådan' uppdel-. "Men yr-” kunna kompletteras med. "praktis- '|.. På :1860- talet var storskiftet ”-Ånom: stora 'delär av. Halland . nistgruppen nu, Påverka . vote- ”"ringsresultaten när, de' går. méd de'- borgerliga. ? Kommunistgrup- ; pens. ledare” Knut: Olsson: gläder ” | högerns ' poströst KN OR LIV i töinbersiummer.; Troligtvis Jakten på de rena rovdjuren går älrik- jakt- statistiken. - ne ' Under de senaste jaktsäsongerna till Sånga-Säby Til dd rektor för Jordbrukets , Das. Inflytande: ökas. Liksom . i Tolerans I Anna i "Sörgården möter Keré- tin från Dalén, och" "samtalet .k ” mer att röra sig om den.” vade ungdomen. . i oc Vilka: kläder; säger Kerstin, det är som om flickornas kjolar krympte uppåt å år från å år. Var skall] det sluta? «>"> . — Och vilken dans, säger Änna. Man :kan rent av. tro, att det är inervryckningar. Da am nr Kerstin drömmande: : I o— Ånnat var det i vår "ungdom. Håmbo "och > polka” och -« kjolarna räckte" över skorna. Och Troligt” var det. Nog kunde det hända att flic- korna fingo oäkta barn, och att poj- 'karna kommo till dansen med. ett kvarter i bakfickan men folk voro 'mera toleranta på der tiden. Vv 7 - tementet, 7 för skol .Sånga-Säby, har ut« setts rektorn för. Visingsö folkhög- skola, Thore. Petersson. - Han ”upp- rätthåller tjänsten från den :1 ok-" tober. på, förordnande tills den bli- vit definitivt tillsatt, vilket av for- mella skäl inte kan ske förrän ef- ter den 5 oktober. "Rektor Peters- son ,är därvid "av lantbrukssty-.. relsen uppförd på första förslags-. rummet. - Rektor Petersson r född år 1917 I Hjorted i Kalmar län. Han: avla- de -1939 studentexamen .som' hér- modsprivatist - 1939:- och -blev" pol mag. 1946, Åren :1945—46 -var han ombudsman » för + Skånes ' SLU- distrikt; På nyåret 1947 "tillträdde han befättningen "som riksombuds- man i SLU, I denna 'kvars.od han: till år "1948 då han. utsågs till för- budssekreterare i SLU- Från feb-" ruari. 1952 till. september 1956- var lutat” och" byarna splittrade, "Vid samma tid avslutades stor-' skiftet: i 'Värö. I Norvära by: Jåg. t-ex husen så nära vars : "andra att grannarna kunde sträc- "ka ut händerna genom fönster. » gluggarna - och. ta” ; varandra : ER endast” två; gårdar, kvar "i: byn, : : 8 och" 10.: Den förstnämn- gården" är ”kringbyggd oc har a bevarat : sitt: gamla gen av dem vill” 'kom- ch. överta . gården, , Och | det" kanske inte: heller” hade varit klokt att göra,: ty om någon skall fortsätta som jordbrukare här mås- te byggnaderna , förnyas” och . det kostar pengar på en liten gård. I Fru Alma Berntsson är' född: på gården, och hon får. berätta dess : historia. Sex” ”generatio-' her har haft Libos det dagliga " namnet på den. Min farmors far be "var född 1810, Säkert är att går- >.den varit- i'samma släkt sedan gare till den, kon- "Berntsson, Det : känns lite" egendomligt att en gammal släktgård nu' går ur - släkten: föralltid," Visserligen .. - skall :vi .fortfarahde bo kvar i - husen' och sköta det lilla jord«.' = område som vi undantagit; men” . : ochur. det blir ftér oss vet ingen. CEN VÄCKER HALLANDSGÅRD <Nr 8 Norvära är. en kringbyggd trick halland: . 1867- delad "gården och" man tror att vid denna tid uppfördes manhuset. Senare har en del jord tillköpts, När ladugårds- byggnaderna uppfördes är däremot inte med säkerhet känt, men från början bestod manhuset av en s k ryggåsstuga, som alltjämt finns kvar i byggnadsfyrkanten, men som nu har "samma "form ' som: 'de övriga by, ggnaderna.” Troligen ' här ”ladu- | gårdsbyggnaderna uppförts i. mit- "av 1800-talet; kanske - något Uidigare" "än ”manhuset.” "Byggnader- hHacär emellertid mycket väl under- -hållna. och borde bevaras för fram- tiden, Så länge makarna: Berntss lever: k -de under alla fö han sakkunnig i ecklesiastikd hållande att nnderhållas i sitt nu- . varande skick, ”- hette Bernt Berntsson och han é "Byggnaderna är. typiska, för den 1 gamla byggnadskulturen i i Värö och ger en". god '-bild av: här. tidigare | > I'genérationer' byggde. sina hus, Bla? är porten, till: gården sammanfogad he med :träspik;- och porten. ärcupp | dav skiftesplank. : en, "'stensatta'- också sitt intresse, Vid manhu- - : sets båda ingångar ligger ett par? " "gravstenar, som någon" gång i 7 tiden hemförts. från kyrkogår: en;' där de' varit undankasta je.” Stenatna upptar ' två nämn - + vardera, På den ena stenen kan: i läsas ”I Jesu namn så vilar i ' d Herranom BBD Ä Ä 1772... ; - Därunder - läses ' något .som :. kan uttydas till namnet Bernt” « Andersson, Norvära år 1776. På den : andra” gravstenen ' finns namnet Erik - Andersson död. "1770 och R A Bernt Andersson. 1776. + RIKLIGT MED : FORNMINNEN. > "Under arbetet på gården har hr Berntsson 'i jorden funnit "ett fler-| tal föremål' såsom. pilspetsar av flinta' sämt olika slags pengar. För något år sedan fann han en sten- yxa, på ett par kg. Bygden har så- lunda tidigt varit befolkad,” vilket Fn ju. också. , är; känt -genom . träd- 1 gård n : Ivar . Joh i Björkebo, som har samlat ett fler-. tal fornminnen i sitt museum, ” Det ä är inte underligt att er Jan = brukare, som under årens lopp ska- pat ett välskött jordbruk och ett vackert hem, känner missmod. över att han 'måste' lämna ifrån sig detta 'på:grund av att den unga gene- rationen inte vill fortsätta i yrket. Men den hastiga utvecklingen kan man” inte' hindra. Det är; enklare för. unga ' människor att. försörja sig på. ett arbete vid industrin el- ler 'inony andra yrken än att etab- lera | sig - som. jordbrukare, ' Och naturligivis följer: ungdomen 'den enklaste . vägen till sin: arbetsupp= Vä ära. "Bostäder: ”dödshus”. STOCKHOLM (IT-spec) ' > Drygt 65 procent av samtliga dödsfall på grund av brand i bo- stadshus under 1961 drabbade sängrökare, bårn som lekt med tändstickor, åldringar som gjort upp eld ovarsamt och liknande katego- rier. I flerfamiljshusen, som huvud- sakligen: är: ”stenhus”, var” inte mindre än 52 procent av:de om- komna sängrökare. Av de 62' fall som procentsiffrorna grundar sig på inträffade 3? i ”småhus”. Siff- rorna tyder:tyvärr på att en stor del av' dödsolyckorna,'. åtminstone av deny som händer i RN ins te kan undvikas med b får: ej” varg vid eldsvåda samverkinde tomma, a så kunna räkna med brottsäkerhet och godtagbara deformationer, Vi mås te .veta. mer om. plastrhalerialenk benägenhet" för. övertändning: och," rökutveckling, om brandspridpings: &, risker via fasader och fönster. vid. gar, Vi måste veta "met. om ded! klena spännbetongenå” Käre Srapena Ån där NA en "stark. Vv, bland. byggfolket att Javhjäl "den akula niska åtgärder. .: ' : Uppgifterna återfinna ä tidskrif- ten Väg- och .vattenbyggaren, som vidare konstaterar att brandskydds- normerna är till för att rädda män« niskoliv, Ingen. ska behöva över- rfaskas av elden” på grund av övers . tändning ” i ett felkonstrueraf hus, Börjar: det brinna skall, man ha minst en säker väg lill Täddnin- gen och branidrmännen " sk könnå törre I ett: bostadshus ay. trä "medi vändig”. brännbar ; beklädnad . än "i étt stenhus, "Med' ”flarisäkra” ytskikt i'tak och väggar "skulle” trähusen bli betydligt Iryggare, NY . Ekonomiskt Problem av + Intre É re för försäkringsbolag ” fö + Undané er man farorna för män- | niskorna: | minskar « man "risken" för sakskador, Använder, man å andra sidan; material: eller .: kohstruktio- ner; som med säkerhet Inté även- tyrar liv, och Jem! men söm; "kan, innebära s' materiella. förluster vid brand, 3 i rimliga gi problem 'av ringsbolage: praktiska funk Öl törerna : "bör: ges, möjlighet h rationell brandteknisk dimé in ' begränsningarna får. man ka | nöjlfghet tt insamling: oc! nan "gammal "släktgård "övergår > i andra, händer,” Mani. tvinga: tistiska: : | behöver veta mera om: hur bär konstruktioner , fungerar : som : En paradisisk scen; där. Eva be- fraktar: den slumrande. "Adam, kan väl inte på något sätt anses sym< bolisera Karl XII och hans levnad. Inte desto' mindre finns en” sådan |; scén -på baksidan av: en : hittills okänd Karl XII-medalj, som pre- senteras i senaste numret av ”Forn- vännen” av 'antikvarie Lars : La- gerqvist och den: kände: engelske numismatikern R Dolley." De; kan vara slagen i Närnberg, Medaljen, som skänkts till Mynt- kabinettet av Marlborough College, Wiltshire,. är av. brons, mäter 43 mm i diameter och visar på åtsidan kungens bröstbild.. Nedanför ligger två ryssar 'och två andra '"krigare som trampas av ett lejon; Den sym- boliken :: behöver "däremot '- ingen förklaring, =: AG « I övrigt ägnas i det innehållsri- ka numret stort utrymme åt kyrk- lig konst och: kyrkliga inventarier. bild ger antikvarie Ake Nisbeth av bildhuggaren - Daniel : Kortz,- "som verkade. under 1700-talets. början. En utförlig presentation i' ord och|l Varmt "dopvatten i medeltidskyrka «I äldre "tider: var ceremonierna vid” barndopet mer- omständiga : än nu. Bl a'doppadés barnen helt red i' dopfunten; För" att' skydda 'dem möt förkylning i "de kalla” kyrkor? na börjale . man” mot medeltidens slut "särskilda k kitt- lar 'som fylldes' med uppvärmt” vat- ten ; och. Placerades - ovanpå stel funten. De försvann när vatte: ningen blev” "vanlig; "Några "med in- skrifter och ' ornament - försedda exemplar, tillverkade "av mäster Pedher klockgjutare i i Västerås” un- der äldre Vasatiden finns kvar i Björksta, Kila: Orsa och 'Jäder. Dr Mats Amark i Uppsala, som ägnat funtkittlarna: ett i - kanske ge tiofalt ige) i 5.000. under 1961 göh C | dollar.: (49.000--77.000' kris ål "har paradisscen på Aokadan i. är. atälllg jutom > tvivel.” Den årliga byggnaddinvegte- ringen I Sverige är av-stotjeken 8. miljardér, Av. detta belopp: torde cirka 2 procent eller "160 Tniljen kr; per: år "få tillskrivhå', beloga och + obefogade. tekniskå ' -brand«:; skyddsåtgärder, Det; före tallér inte" orimligt: ätta 33: milj, per: år. skulle" : kunna sparas in, om beäbmningen - kunde ske säkrare;. En. jvpater ng. av. 300.000 kr. årligen I 'brandsta- tistik, och "brandteknisk Jorikning, . utveckling . och. information skulle vw Solstad Ta Äriozha : kadis ; pensionärspa SUN CITY, ÄRIZONA, slec: " I en 'sol g dalgång. 1. ett teunfal- : tigt område med hög o er Inft, s ia 15 minuters bilreså tel ståg- staden Phoenix I' Arizonå, Ad KL 5 g stillsamt amerikanskt samhälle in do. det. Passande .; Tr Klknvåuliga. liga. i förefall 3: mi Li i tkpig. ; pstadiet; Stadens, befolkning vanta till: erbjuda" 'vackra- va: :boktkå ir ull. | jämförelsevis > låga. sprfsek.? Husen kostar mellan 9.750, dollar. och, 18. 230; bh:derg populäraste”. typen har tvåå och ett badrum; Lyxutruståde, (| | avgörår liksom "det" faktura "att SR med 3 självbetjäni möbelaffär, herr. ring, en. medicinsk Klinik, bank, postkontör,”” en. ”Tokaltidhlag "och: många andra” företag, aled "d är särskilt inriktade" Pp äldre, . varuhuå,; : rr . Det finns” också Fikligt Red a ra. möjligheter" till” REA MGe för Sun Citys "aktiva: pelaf Miredt Många ; tillhö 74 föreningar”; ch klubbar bildats och vars mödlemrbat | =E AT Ser SSM är tacksam för meddelande om "det finns andra hittills okända exemp- lar av liknande slag.” : " Ytterligare” två upp: på. det . kyrkliga området, . en .av fas :i hobbygärda hus, Om de inte; tilnR he ma. kan" de tillbringa; dagänna; p golfbanan, i: swimmingpoglen; sköta egna trädgårdar 4 "ett; områ de som. avdelats s för Fet. årdämklet. (S kvarie. Evald Gustafs om det medeltida själakoret i Växjö domkyrka, som togs fram och åter- ställdes vid restaureringen "och .en av. dr: Elisabeth. Svärdström « om Kortz, som' inte finns. en i vanliga uppslagsverk, höjer sig dock som skulptör över. genomsnittet och runinskriften på den märkliga dop» funten; från” Hemsjö : kyrka: Hon fram till en "ny läsning av är väl värd uppmärk menar författaren. Praktfulla .altaruppsat- ser av hans hand, skulpterade pre- dikstolar och andra skulpturer finns i ett flertal kyrkor, bl a Ore, Of- ferdal, Bälinge i Södermanland och Sala. Det ståtliga korpartiet i Salsta slottskapell i i Uppland ä är också hans | Arrh denna; svårtolkade, inskrift, från många , kvi dern fö ten" och på flera ne 4 gjorts' av separata; atoré så der, som tillägnas € én nordisk guda- gestalt, "berättar ; antikvarie” Birgit! jus, Del är ”Frejag” flämman:” ventilationskanaler och förlednin:! | oll, kål, vc in. if k-center; . : och I 1däihökipe=: 4 NNE st vt Ho reri?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.