= Ir: föremål; "för debatt, I 'hösteris Fall" N rörelse : diskuterades denna. fråga. speci ellt UT: kvantitativ synpunkt, . r. ett. par veckor; sedan . rasade” och nackdelar och "inte - vara”. någon ' att säga, 'att denna boen- fick "utstå" kraftig, kritik för barnfamiljer, - "Men :: det. finns åtskilliga andra aspekter ätt diskutera "då "det gäller: våra hb ; Med andra” länder, Detta ”avsn åv. bostadsdebatten- kan berikas. med Uppgifter -hämtade är: re ta Nationernas : Informationskon-: är trots de fascinerande framgå . gar: som "under de senaste', detens=; > gra länder) men vi var visst inte främst om "man ' vidgar” cirkeln. . Sovjet "ledde - bostadsproduktio=" neri : med 124 bostäder: pr tusen invånare och' Schweiz kom -på . andra plats. med "10,1. Västtysl 21 land” 'var' trea, men sedan” ko vårt land med 9,8' följt av:Fin« - "land, - Norge och Danmark + nämnd ordning. Vill man jämföra ; även med Förenta staterna så var dess produktion, 7,4 bostäder per. tusen invånare eller ungefär den- = samma som Danmarks, : fena " Sér iman däremot till produk- + ”tionen'av egna hem, toppar Stor- .! britannien "statistiken. 78 procent 7 av alla bostäder som byggdes där "var just enfamiljshus. Norge och Danmark 'koömmer därnäst bland de europeiska länderna med 50 "respektive 49: procent; , Förenta : staterna är hack i häl på Stor- a "svenskar. bygdYe. däremot endast "27 procent egna hem. under 1961; . ..::t Familjernas ' : tydligen av: produktionen av des- . -- sa enfamiljshus ty. i Storbritanni- ..en bor endast 0.60 personer i vars ". je rum, Även danskarna har rym= ligare i hemmen än vad. vi sven -;skar "har, 1 Danmark bor nämli= "gen" 0.72 pérsoner pr -råm och hos' oss 0.83. .I Sovjetunionen. '"; motsvarande siffra 1.52 och i Fin land 1,54. — darden ; åtskilligt lägre! i "Finland « och Sovjet då. det. gäller utrymå” britannien" med '72 procent; Vi: | ande släktets beteendemö . blir "allt svårbegripligare för lek- . mannen under det att litteraturen" M "ligger DEN 20 "OKTOBER. 1962 : ITE = a staterna har” man ännu blittre . utrymme än i Europa, ty där bor: endast 0,64 "människor" pr rum, + Ätskilliga synpunkter: kan 'så-! lunda läggas på bostadsbyggandet: och .bostadsstandarden och ofta är; ' 'det fråga om rent personliga vetvis om valfrihetens principer: "kunde" tillämpas i Större utsträck- ning än vad som nu är möjli " Därmed ' skulle 'de "bästa garanti-: « erna erhållas för trivsel i hemmen, ; vilken har väsentlig betydelse in-;. te. minst beträffande det uppvä ster. Nobelpriset i litteratur nierna nåtts på till exempel f ar sikens och medicinens områden: alltjämt. det; som intresserar all« - mänheten mest. Detta beror förs" modligen på. det naturliga faktum; | ätt de vetenskapliga problemen: alltjämt — åtminstone i stort sett inom . räckhåll «. för mänskliga känslor och. reaktioner. | "Visst förekommer det att littera="' . turpristagarna - ibland hämtas så ' långt” borta ifrån att deras litte: rära verk är. okända för 058 sven= | skar i allmänhet, men i regel blir. "de nyR "och angenäma bekantska=; per. Årets nobelpristagare i i litte-' ratur, John Steinbeck är emel- 7 Jertid inte okänd. bland ; svenska » bokläsare, ' Speciellt ; hans; stora ' , episka” verk Vredens druvor ä är. " välbekant för m ga dels" genom boken och dels. genom, filmatise- : "ringenav denna. Men även 'To-- -manen-skådespelet ”' Möss ” och ännisk liksom” krigsr < Måneri har gått ned är. väl käns livsrum > främjas > . dettå pris met än "här i Sverige” I Förent ' da." Denna: förhandsbekantskap ' med årets litteraturpristagare gör Svenska Akademins ' val så” nye-: ket mer angenämt ur svensk syn= punkt ' och internationellt ” "sett är "” "John ' Steinbeck” obestridligen ett: . erkänt författarnamn. Den" enda reservationen ”mot' akademins val” blir kanske, den, att det har "dröjt "ihågkommen; Men ; det "har fu =: - nits , många stora författare före honom" som ' "fått, vänta -länge' på: någon til” och - med. förgäves. - - : Hi "Får vi föreslå denna läckra svamp- pannkaka till Söndagsjunoh. 7. Pannkaka" kan ' vara i rädd- ningsplankan 'ibland mnär tiden - är knapp till' middagen och den kan också vara "räddningen när det börjar bli ebb i kassan. Mat = som går fort att laga, och som är. billig finns det all anledning "att bjuda på gå och då; i syn- | nerhet när det gäller en så om- tyckt rätt. Det finns herrar som blir, alldeles lyriska vid tanken spå, "välgjord fläskpannkaka ? ef- ter gammalt hederligt husmans- recept. Men även pannkaka. av nyare ; snitt tror. jag att famil- jen kommer att uppskatta. Prö- ' Va tex, "vår Ugnspannkaka med öst” och; bacon nästa gång...Den går lika lätt att Jaga som. van- lig pannkaka, och Till söndagslunchen skulle" jag rekommendera svamppannkakan eller. varför inte bjuda” på den som vickningsrätt - någon” gång. Eftersom den gratineras kan den , lagas till i förväg, - - SVAMPPANNKAKA. ev (2 ordinära stekpannor) .. -” dl mjölks. > ov 22 tsk .salt.i 2-3 ägg ” 3 dl mjöl. oe ; 1.tsk bakpölver ' 2-3 dl vatten, | Vispa. samman mjölk salt och ägg: Tillsätt mjölet blandat” med bakpulyr t och blanda sedan i vattnet. när. smeten är slät, » Grädda pannkakan i stekpanna iv'ugnen. :Den skall -änte "vara alltför tjock." Häll över:en god .svårnpstuvring." Strö över. riven ost och lägg på. korvskivor! er: roman av. Maria Lang” Norste: tedts. "Pris. 14:50, inb. ” Efter- fjolårets” min sagt” miss tyckande Psykologiska historia" har I Maria Tang, alias rektorn” Dagmar . å ”grunde som hon behärskar på ett helt "annat: :sätt.” Visserligen "skulle 'man tro 'att skogarna kring Skoga, - som. hon ;vid "det här laget utnytt- jät., till bristningsgränsen, skulle våra totalt: ”utskrivna”. men tydli- "gen har Maria: tagit "ett krafttag i år. och resultatet är ingalunda 'då- ligt 'om' än hon 'inte når upp till |- ”Kung Liljekonvalje”. Motivet med det gamla brottet är en liten aning : [tunnat men i stället är stämning-, ilen kring ”Svartfallet” ' och ”Orm-=' sjöbodar”. desto: mer skall vi åter dras med den odräg- är som alltid fåordig och allve- tande men han kan -:wväl-få några andra : halvhysteriska - fruntimmer att dias med nästa gång. Som hel- het betraktad är dock årets Lang bra . och ligger-en bra bit. över hennes eget genomsnitt vilket bör tillförsäkra boken stora upplage- siffror, . Sista länken, roman av James ' Wellard, : Nordstedts. Pris 27:00, Amerikanrana "åstadkommer : åt- ekilligt i romanväg -. ofta så- pass chockerande saker -att det. inte är så. lätt att ge .sig. på, Men, men, pionjärtiden: — inte den i Bröder- der skapade sig de legendariska ler små | Prinskorvar och gra” tinera i i ugn, ” . Den" här pannkakan ismåkar utmärkt. som förrätt eller” till lunch jögammans n med” en "god grönsallad, OSTPÄNNKAKA MED BACON r "(4 Pers). . dägg | . 2 dl vatten a :3 dl vetemjöl - «=. 5 dl mjölk ca '-1—2 dl riven rost.” s "1 dl finklippt persilja As : I hg bacon i strimlor, " - Vispa äggen och aillsätt. watt- net: Blanda, därefter "ned mjö- let » till" en -slät ' och - klimpfri smet.” Tillsätt mjölken, "den riv- na osten och persiljan, Slå sme- ten i en smord ugnspanna.och strö över baconstrimlorna. Gräd- da pannkakan i 200? varm ugn tills pannkakan stelnat, 'ca 35 minuter, ' : Lycka till! - na Cartwrigts stil utan den då smar- |. ta herrar hänsynslösa affärsmeto-' skemål, Det lyckligaste vore igi=": =" n sätt! ensam ov; npå” sop- tunnan" med: halvslutna ögon. 'Väd- ret var” vackert. men: ibland! kom det en:vindstöt,' plötsligt och ovän- --man', var tvungen: att hålla fast hatten .-— inte Morian; förstås, för . han hade 'ju: ingen hatt — däremot öppnade han ögonen för:då kunde han se' en'snibb av sitt hems gr öna gardin. "Vinden: pressade , den" lod- - Tätt Upp! så ätt den lagom kunde " skymtas ver: planket:” Det ville] 7 . alltså: säga att ' fönstret stod: öppet y honom. Vad som än hände, även bara gick hem. och åt, alltid var han” väntad. Det var skönt, för” nu håde ' han' ju: brått” efter . att han -terssons trädgård. En oÅ -. Och, vad hade det väl "inte. fört med ='sig?.: Jo, nu.'hade .Dorte., helt enkelt: blivit en fin dam; För ögon2 blommar”, det var: :olika- slags gräs | som hon åt för att. bli ännu'.vack- rare, Ja; kon. var :verkligen en dam. ungar, Pjevs. öch: I Bitten,', Och : blivit mycket goda vänner med; så ville ski a; dem. åt.:;De : hade; ju sändes ut.i trädgården. med .val- parna, Kris, Kras, Jocke, Knas och Bum; så "lade de sig lika” gärna "hos "milj. Öch så fick "de "göra 'soni de "ville både ute "och "inne: Ja, Pet- " Pjevs hade lockat hela skocken” att slida » på : räckverket - -från övre våningen - och ner, till: ;bottenvånin- gen, och hela: svärmen: hade trillat "ner mot: den dukade tevagnen,,som rullat :ut :på verandan. och nedför "trappan och hamnat med hjulen i . vädret i "trädgården medan allt teet liga Puck Buhre?: Christer” Wijk |: nnit .ut.: Inte heller den gången Bitten och " plastgardinerna i källaren var myc- ket roligare "med hål i. Var och en ; huvudet" "kunde stickas ' ut. genom. — Ja, Petterssons var som , sagt makalösa. Morian glömde dem int Han hade' sitt eget sätt att tacka på; som > gjorde stort intryck. på Petterssons." Framför "källardörren låg det morgon ' och: kväll en stor ihjälbiti råtta." För. Morian'' var inte” bara en duktig katt, han var också : en fin: varelse" som : visste "hur: man; skulle uppföra sig gent- "emot olk "i fina hus, han "var "en lig ” och. rbelevad ung man, Skejken Morian. '- 2 vackra fru Dorte Morian med mun? nen full av grönfoder, och då fru stora fatet. på gräsmattan myll- rade; de fram från alla: håll.. Man bade inte sett dem förut, men nu - tåt så att dämmet virvlade upp och |s "om han blev borta ett par. dar och |: delvis hade: flyttat hem :' till. Dorte |: i "det lilla -soptuninehemmet , i Pet Men ' blicket var "hon: ute. och: ”plockade | ”hade dek hänt der, sätt Petterssons "| hund, ' Lotte;' hade: "fått: fem valpar, ], och". dem: hade. Pjevs . och: Bitten ' att inte: ens Petterssons. kunde: eller |" ålla.: som? sagt- kommit ”neddimpan- |; "de "nästan" samtidigt, och - då Lotte |: terssons var makalösa,'de kunde.inz |- te bli arga, inte ens då: Bitten” och |" jevs hade funnit på: att E av” de” små : :lymlarna hade" gjort]; sig var sitt stora kikhål, som hela |3 : Och " ny" måste. det .snart . vara | 7" middagsdags: för där kom hon, den |S "Pettersson. som ' vanligt sätte det |. håller. just” på ; någonsin upplevt in' dee]. förmögenhåter. sol ämt finns kvar En: ”släktkrönika”- & -åt den sortens. pionjärer har: en . medel- situationer, som" han "knappast kan bemästra: Den värsta -är hans såm yngsta medlem, Abbie,” och han är mer. än erfaren i kärlek: än wad som är nyttigt för författaren. Han trasslas alltt mer-in i familjedra- I: mat - och . det hela slutar med en 'katastrof;' Vi: har ibland lite svårt att smälta allt :amerikanskt , men låt mig "konstatera, att ”Sista län- ken” är så pass spä; de' att man måttig. romanförfattare "åtagit sig bevi ”jatt skriva men, han kommer in ij" röre med familjen. Taylors allra bl å Ulbricht- muren stack, upp” söm: "edt heinskt Vv på”a ” ar: mycket berätta" om; förhållan två års” inter hans Lite för schablonmässiet åstadkom- ma triängellrama : mellan en” rätt otrolig: svensk 7 och ett; tyska flickor. Skall ;mö avge. en mycket kort karaltenistix. över en inte lägger bort den i första ta get, att den är ibåde välskriven och bitvis både rolig och satirisk: — kan man mer hegära, ” DEN. 13 >AUGUSTI, roman - av Per, Olof Ekströnr, LT:s! för- "= Jag. Pris 27:00, inb. 32:00. : | däge som I > roman "så blir det att flickorna & är bra” myct, ket :bädtre tecknade - än 'mantien, att författaren på ett utmärkt. men inte allt. för, engagerande sätt ska- pat en östtysk” skildring & av dagens kanske, när detta: läses redan ; har. försvunnit + än: värre situationer.” Att: -Jivet - mellan, öst och väst blir' allt värre, . är -även Visst finns 'det £ i all Lr, jag kalla Ja ; "frågade jag. . förflutit sedan "den: man fram- dde "i: historiens rampljus, vil- ken” allmänt ' betraktats som Nor- dens ' "störste konung, ” Visserligen tat Adolf" 1. samregering " med sin slagrörde "fader 'tedan "slutet "av | 1611. fått Uppträda.'som fegent, men' ' det var: Törst under" det" stormuppz' "1612, då Kalmarkriget ' ör "fullt," som "hån kunde". . avlägga 7 prov, på sin statsmannaför-" fyllda "åå rasade, många, och ute i fält fick: sitt eld- dop. Dessförinnan hade han ' dock minst” två tillfällen! ”svävat i livsfara, i 'ehä gången under en färd tygen "frös fast i:isen och åtta av gången i' Bråviken,' där -hans häst sjönk” ned fen vak: och blev kvar Ji 'djupet.: : Under "vapenskiftet med Danmark” brast” isen" under. honom" nära” Vittsjö kyrka vid den skånsk- monarken ;hade säkerligen ' drunk- nat, 'om "har inte räddats av kam- marjunkaren, Peri Sanér” afterlängtad port till” Kattegatt, + Midsommaren : 1615 skedde så ef- ter ; några korta fredsår uppbrot- tet: mot öster,” där” "stora oredan” 'öljts av en. oroande: kraftkoncen- trationer,. under. .den förste Roma- ärta för första gången”all- ärligt > i: brand. Det gällde ' den ange holländskan' Margareta Slots, :om . födde honom sonen Gustaf Gustafsson, - greve . av : Vasaborg, vilken erhöll förläningar i i Nystads- kten, medan” modern fick mot- ga 'Benhammars gård i Uppland, fär hon” "framlevde -ett' långt liv nå & hög ålder, 'att nog fått: vara” med om Karl! XI:s tid.””Denna hade ' "den, sjuttönårige' "Prins Gus-". från. Estland 'till "Finland, då far-' | dem försvann för' alltid; och andra - småländska "gränsen, och den unge, kant” med "att Sverige äntligen er... 5 höll. ett andningshål, i" väster, en” ij; men det blev svårt att uppbringa 4 | Älvsborgs lösen; 1078 styre, . Under belägringen. av : Pleskau' eller ' Pskov nära. Peipus- ' äm "råkade "också den unge regen-. Gustaf. Adolf | / d ÅN SS STR VNÖ SN SFÖ|ÅN SS NESASKNNNSS NÅ kens gemål. Här sammanföll I dynas- tiska" intressen med rikets allmän- na säkerhet, men detta kunde man inte fullt inse, då bröllopet i slu- tet av 1620 firades på Stockholms slott." >: a ” Dottern Christina + såg dagens ljus kort före "uppbrottet till ett nytt fälttåg, "som fördes inom vad "vi skullé': kalla" korridorområdet.: Ge- nom ” fredsslutet .i Altmark 1626 häde : Sverige för: sex "år framåt vunnit fyra flodhamnar i det preus- siska: område ,; vilka medförde så stora tullintrader,' att de, tidvis, gav 'en' "fjärdedel av. rikets in- koraster- En terriforial landbrygga nu fråm från Livland i väst- i | lig & riktning längs” östersjökusten. förvisso Gus- Ebba Brahe, "tränsstenen i Salmis ' socken, där den. ännu” torde" "sköljas "av: Ladö-' gas böljor,: Det var det viktigaste | "redslutet' i den svenska" historien före fredstraktaterna i Westfalen. Sedan" Keksholms län, och : Inger- |. mnanland säkerställts som nyförvär- vade administrationsområden, gäll- de det.nu att få en" bätre. sydlig 'andgräns för Estland, och: då låg det nära till hands. att. söka lägga "eslag på det av: Polen omklamraä- de” men alltjämt oroliga" Livland, Ingermanland. hade. inte betytt nå- got nämnvärt. för .det 'svenska nä- . ringslivet och -hade som" ”Sveriges Sibirien” :mera -fi förvisningsort ' fö ämbetsmän, men'Livland kom, .se- dan det införlivats med, det vä de svenska väldet," att bli en vä defull, kornbod, Efter Liibecks till- akägång hade Danzig och Riga ut- vecklat sig till de: främsta handel Under: båtaljernassräkade Gustaf . Adolf” åter: igen i. dödlig :fara. Vid |Dirschau fick han: en. kula; genom "I obehag ännu'så .sent som "kort före | träffades : denna. flera "gånger : av | Hans”hatt säges ha blivi halsen, vilket" ledde till” latt. högra axeln och armen förblev' något sty-. va" och ett Par" fingrar i framtiden vägrade 'att göra tjänst. Kölan från Dirsehau < lär ha ' berett ”regenten slaget vid: Lötze; "Medan Gustaf Adolf.» befann sig” på "en: flodbåt, kulor, och under slaget vid :Stuhm undgick han senare . såsom :genom ett" under fatt' falla - endehand: "sänd som krigstrofé ' den -långa. vägen bort till Wallenstein, ” som". under: tiden. Flå- tiutnämna sig till amiral över. det | bal ska havet och” "ockuperat Meck- lénburg, som "hän gjorde: till si ] ; som inte öppnat sina portar för kejsarens generalissimus, var..Stralsund,' vars nödrop « nådde der ; svenske". monarkens | ; öron: "En garnision > insattes i staden som "tidigare försvarats av Nils Bra- he: och den' skotske krigaren. Alex-. ander Lesley. "Regalskeppet. ”Va2 ”. skulle avgå till ytterligare und- sätlning av" staden, då det. sjönk till botten. Med den svenska land- stigningen på Usedom, där en gång jomsvikingarna” haft. sin borg och det: "sägenomspunna Vineta' sjunkit i'havet. med sina - skatter; inleddes ett nytt kapitel ej blott i Sveriges utan :i. hela Europas historia, 'men nu blir” det svårare att i konun- k pell som rests ir "Den stora vändpunkten var - get vid Breitenfeld.' Inte' långt denna jättedrabbning synes hertigen av Saschen under en fest i Halle ha uttalat sig om ett kom= mande protestantiskt kejs döme, men Gustaf Adolf förefaller inte att ” på något sätt ha bländats av ”glan?" sen från 'en dylik" krona; lika 1 som han senare syntes. : ter' ytterligare huvudbonad. Visse; kunde han snart hålla hov ns, där "Västeuropas ministrar "bugade a sig för” ”snökungen från" Nordan= landen' men några” "ändra: makt ' ste i Bayern hyste han tyd- ligen inte. I staden Ingolstadt kom han åter i farozonen, och hans. häst blev skjuten under honom. Så: gick färden bort till Närnbérg med dess ointagliga” höjder: och 'vidare--till Liitzen;< där | samtidigt. Nils . Brahe, Stralsunds > ”tappre "försvarare, ljöt döden och : Pappe nheim blev . död= fist sårad under det. tanken ” på mardanslag. Bu= det" om” : Gustaf "Adolfs" . hjältedöd | nådde först en månad efter Lit- gång omen ny. skiljedomare Salo= mo. "Vida. oftare. ;. benämndes ; att. nu inte tala: om € och ;en. Caesar: : eller. Augustus.- Gustaf Adolf. vari "per" sonligen flärdlös: öch bar vanligen ” varken, smycken : eller, ring. Fastän: ' man blott förlänat' ett. tjugotal.ge- stalter:. i världshistorien - epitetet ' "den; store”, att, såsom Nils Ahnlund gjort i'sitt i verk om den störste av de nordiska : regenterna, ge detta. binamn, även ; åt den konung; statsman 'och fält= i | herre, "som på ett-så sällsamt sä' förenade :tänkefrihetens' fordringar > med ' sitt rikes .; livsintressen'> "och ; oförväget gick gens liv . skilja : mellan » dikt och verklighet. - sz "idéer och idea städerna ” vid Östersjön, och : Riga gällde: därtill” för: att - vara ” Nord- europas starkast ' befästa stad. 'Det var vid dess belägring ” som Gustaf Adolf” tre. gånger efter varandra livsfara. då kulorna. snudda- tä Ht förbi honom, när han uppe- höll sig i en av de-främsta strids- linjerna, Mycket tyder på att han hyllade "en "tvivelskri... fatalistisk gudstro, 'och man kan därför sätta trö till. ett yttrande,” som tillskri- vits Honom; närnligen att han kom- me att dö när Gud så vill, 7 : Något : år: före > Rigas erövring 1621 hade vad man kunde kalla en viktig tysk fästning fallit i sven- Ej ska händer. Det. var prinsessan Mä- |. "Det var "nyligen". 00 fär sedan baptistmissionären E V Sjöblom föd- des, Han" reste ut till Kongo för sjuttio år "sedan, och .det är sextio år sedan han stupade därute som ett offer. i för. överansträngning ' 'och sjukdom, : Han - var. den ; : främste bland de” missionärer, som sökte vända - världsopinfonens uppmärk- såmhet "på grymheterna. under den leopoldska regimen. i Kongo. Han hotades 'av generalguvernören” med fém års fängelse, men han trotsade denne" och fortsatte sin kamp! för vättfö rdishet. SU eko Tr rie Eleonora "äv" B ; en tvättäkta” Hohenzollern; vilken ge- nomAxel. . Ozenistiernas-' förmedling hemförts som" den svenske monar- är dr. Einar Erici. Vid sidan av sin or en läkargärning har 'han offrat fritid och. ekonomiska ' medel för en av- En episod från London i tätaste dimma: Den ansvarskännande bilis- ten körde med” föredömlig försik- tighet och sörjde för att han höll sig på passande avstånd ' från de öda baklyktörna framför honom, "Det ck "också bra under åtskill liga kilometer, men plöstligt brom- sade.-bilen framför honom: upp” så hastigt att den försiktige bilisten brakade . rakt. ini. den. Rasande hoppade han ur fordonet öch: skrek: vi :Vad. menar ni med att Promsa .. p handling "om" 201 gamla Iyrkorelse | torn, ;i-”rikssalen på slottet: m 2 i- Sverige. "Som; belöning här han " fått + | hedersäoktorat och stätspe en= sion, Blåsning 1965 -” ON Öre ro stad, firar .100-år jubileum : 1965, Missionsförbundet .: " hornmusikkår att. medverka. Det "blir: en jälteor. > vå Kö kester på'1.000 man.. Det kommer” = att bli . framträdanden i: stadens 7; parker, på: "taket: "äv ” höghusen” 4 > Krämaren, i 'stadens 'sämtliga .kyrk= . platser; Missionsförbundets' blåsare"; har kongress 'vart femte : år,v'och nu här, samfundets musikkonsulent dragit upp riktlinjerna tillsammans med stadens myndigheter, > — Det var jag tvi Är: förklarade den andre förefaller , det, rimligt : . kommer Svenska —-. VA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.