Fre TRATT ÖPPpngtg "myrv refryverevrvevt Ye vTY "CEN URTEK Tederspris tilldelas de kro NIKENS : MÄSTARE nométrar, som n vid provningarna på observatoriet i Greenwich 1862 uppnår 1:a och 2:a plat- "serna — det budet utgick något år i förväg till tidens för- - . nämsta konstruktörer på "urteknikens område. Resultatet av: den: stora 'kronometertävlingen - blev en lysande seger för en-ung svensk” ur=: och kronometermakare, Victor Kullberg, "som med: Nu — ina "kronometrar erövrade både 1:a och 2:a plats... jämt: 100 år senare -— har Kullberg hedrats som en mästare i det att Ingenjörs-' . den, sv "ingenjörs vetenskapsakademien tillägnat honom sin minnesmedalj 1962, Ingen Hör : minnesmedalj över "V- VICTOR" KULLBERG, " dahl och ' fortsatte: - het att den icke står; "han Ju utförd Av: myntgrävören Denna svenska" trlumé” i ud mätningskonsten '. fick ' ett. för- nämligt omdöme vid akademiens högtidssammankomst' . på Kon? serthuset i Stockholm i går, då överdirektör - K.-G. Ljungdahl höll : ett minnestal över Kull- berg, - Zz AVE | — Urmakerikonsten. har al tid ansetts höra till de förnäm- » sta bland de tekniskt - Betonade hantverken, framhöll hr Ljung- Den ställer sådana krav på beräkning, pre- cision och könstruktiv" skicklig- illbaka för något annat ingenjörsarbete. + DEN HÄNDIGE VISBYPOJKE makarm ningar och leksaker: BL de den -händige! pojken. en råtta, som kunde "kila. iväg "över" gol- ">. vet, "och tillverkade; också :en . Visby; liten . "ångbåt; som : gick: tvärs om över Visby, hamn. + Sätt pojken: blev. Kullbergs far Unge', Victor ket hös urmakare: Söderbe g. i 'en av: Sveriges . första kronometermakare, ade urmakar IUråddv London; ' ningens hemort c tionen England. Här bl v Kull- berg snart erkänd som ”skioklig |. kronometermakare, och hans intelligens och skarpa” "blick" för yrket "ledde honom till en 'rad |: förbättringar, . nykonstr uktioner och Uppfinningar, "EN LOCKANDE UPPGIFT "Främst lockades han av upp- giften att förbättra kronome- terns reglage, . d.v.s. fullkomna N uvverkets ; hjärta”, balansen el- ler "”oron” med tillhörande spi- ralljäder — det organ, som reg- lerar. urets gång och därmed dess: noggrannhet. Sjöfarten krävde att en skepps- kronometer inte fick ”dra sig” mer än högst 3 sekunder per " dygn — men hur skulle. man under temperaturens växlingar kunna åstadkomma en jämn kompensation med åvåeende på balansens funktion? - För den tidens alla urtekni- ker var detta ett stort problem. Varje år utdelade engelska ami- ralitetet ett pris för bästa kro- nometer, och provningarna av kronometrarna utfördes — wid observatoriet i Greenwich, grun- dade sig på vissa kvalitetstal « UTMÄRKELSER ' »- I MÄNGD N Victor Kullberg konstruerade I slutet' av 1850-talet en balans, som på ett enkelt och> genialt sätt. förbättrade kompensationen. En kronometer, utrustad, med denna balans, visade han på en utställning i Besangon, Frank- rike, . 1860 och belönades med silvermedalj, . Följande. år; kom så budet från Greenwich om hederspriserna — 1862 - — . med ovahnämnt- resultat, uppnått " i tävlan med nära ett 80-tal av Englands allra förnämsta (exper- "ter på området, Detta blev Kullbergs genom- brott : som kronometermakare. Nya triumfer firade han' med en ännu bättre balans, som i alla temperaturer mellan 0 och 40"C varierade likformigt med blott en sekud per dygn, sn "FORTSÄTTA FRAM- "Under ' tiden fortsatte. fram -: gångarna i Greenwich, där Kull: berg under 1880-tålet sex gånger belade 1:a plats. Både 1882 och | 1889 fick -Kullbergs kronomet- "rar det- bästa -kvalitetstal, :som p någonsin "-uppnåddes' vid: tä är ” "lingar i Greenwich: == = Även efter Kullbergs död 1890 "deltog. hans firma i London vid "tävlingarna, som pågick" fram till - 1914. Under dessa 24 år erövra- de” Kullbergskronometrarna' 1:a : plats ej mindre än 16 gånger; "Victor Kullberg "förblev all« tid svesk medborgare: och bi sökte ofta hemlandet och sär- skilt: Visby, där” det då anord- nades stora festligheter" för ho- nom; Han 'yar ogift och "ligger begraven ” på - Highgate-kyrko- gården i London, Vid Kullbergs '.| bortgång - ägnades. han” många vackra eftermälen och hyllades som ' ”en ' urteknikens - mästare” och ”sin tids! främste. utövare av urmakerikonsten”. . BA " Mystik kring SJ Ö LAR RM Gott sällskap under | "sjukdomsdagar Än den. ené, än den andre 'bland 055- träffas. åv. :sjukdom.; Vi tagas avsides, vår + post på. arbetsplat- sen står tom och någon annan får träda i vårt; ställe. Livet; det bru- sande, larmande livet, går sin gång = förutan; Från en , ofta inten- med” k | blir vi "förda ån i ensamhet. Vårt sällskap' blir kanske svåra" plågor. Livet ändrar helt gestalt... Tankarna söker sig ' nya' banor.” Kariär, nö- jen och annat, som. eljest upptagit tanke och sinne, oroar oss kanske men . avsidestagandet sla och "tanke ini nya som tvi ' tidigare träder i förgrunden och 4 läng vår uppmärksamhet" och "griper Sr en fråga, 'som som tränger sig på, på. Lärd från z hemmet; > söndagsskolan och bibelskolän träder fram i vårt inre iisöker oss fram till: ”de gamla vägarna”, vi söker oss fram till. Gud, - d > Framför mi "ligger en liten bok, vilken har ett angeläget ärende till alla. sjuka, en bok full: av vägledning och tröst. ”Gud är din Fader”, är -bokens svenska titel — på originalspråket, som är norska, är bokens. titel ;”På . vår. Herres Lan gar sitta "eller ligga och läsa. i den boken, lockar. fram upplevel- serna från. en olyckshändelse helt : misslyc- kande. eller vid en sjukdom : satt Åpå "mors 7 knä - och ikyssnade till hennes lugnande, tröstande, upp= rd. "j'muntrande:'ö: "Boken; ånnehåller Korta betrak- telser '"eXler berättelser. för. mor- dd: ag och kväll samt ”da- för : tjugofem. dagar, ssa. små 'betraktel- ättelser "och dikter skän- nach vila "åt trötta sinnen, 2 möd och: "styrka "åt" de” maktlösa, hopp! lem som ser allt i svart och. visar” klant och tydligt "Guds, vår Fadere shjänteslag, , hatis,: som med ti lek -skifi de GUD ÄR DIN ” FADER: EFS-för TOM vi vill verkligt "fånga" att [barns . "intresse ' måste :vi' komma med konkreta, gripbara saker' och ting. > Icke 'minst gäller detta då det är fråga' om 'vånt : Gudsfö in då: även: räddnings- kryssaren”. AE Appelberg skall gå ut Från in station” H viken. Flyg- spaningarna försvårades av regnby- ar och nedsatt sikt under mån. dagsförmiddagen. FEAR Det brittiska fartyget Baltic Spray har enligt rapport från Rönne ra- dio drygt 10 nautiska mil från Ham- mer odde på Bornholm 'observerat ett cylindrigt föremål som kan va- ra en drivande mina. Då man emel.: lertid inte kan utesluta ett det rör tig om vrakgods skall svenska rädd- ningsfartyg undersöka fyndet."Un- der eftermiddagen kom också via Lyngby radio rapport om att en mina iakttagits: nordnordost om Christiansö, SN Akershus tylkesting har enhäl- ligt tillstyrkt en plan om en ny vägförbindelse mellan Oslo och Ar- vika över Fetsund, Aurskog, Björ- kelangen och Setskog. Planen går ut på en förbindelseled: med väg- nätet i Sverige via Skillingmark, Väglängden i Norge blir på ca 6 km, Kostnaderna där beräknas till .2,8 milj kr och på den svenska si- dan till ca 4 milj kr. (TT-NTB) Experter på anläggningar . av storflygplatser började på månda- gen i Montreal, Kansdå, ett fyra- eckors möte med ICAO (Interna-. tionella — Civila Luftfartsorganisa- tionen) som arrangör, I mötet del- tar delegater från över 30 länder, Man skall bl a dryfta de erfaren- heter som gjaäts ifråga om drift med Turbo-jetplan och nya krav på flygplatser sedan föregående möte år 2957. (TT-ICAO) Det var ett tipsbolag beståen- de av åtta tjänstemän vid ett försäkringsbolag i Göteborg som kammade hem den ena av vec- kans tipstolvor "på en tipsku- pong med bara två rader. Pre- liminärt . får de åtta tipparna 46.637 kronor att dela på. Bola- get har hållit på en tid och satsat tio öre per man och vecka, . ls — Det är inte första gången vi har, vunnit, men det har ald- rig slagit så bra som den här gången, berättar en :av-med- lemmarna i tipsbolaget. .Vi får väl omkring "4.500 kronor per man när skatten dragits, ' — Man gör sina misstag här i livet, sa igelkotten när han klev ner från hårborsten, Mande;'Som. kristna ; är det var liga plikt ” att lära "våra barn |. ilja och "vägar, och. göra |" ett.sådant sätt att det inte jär gripbart för de små, utan |. så, "att i .de . små. verkl en av vad de får höra. T - gripas ; I min hand har jag en nn bok scm jag tror skall bli föll, ovärderlig hjälp" ock" glädje i alla de 'hem där med 'sina' barn. I boken möter oss sådant som brukar inträffa i bar- nens «div, .. Glada händelser, -gräl och avund, om "sådant som mor inte kan tvätta men som Gud kan göra vitare än .snö. Bokens an- akter hår: Nära” kontakt med det verkliga" livet. De 'ekänker + - het-och förtröstan, vi behöver inte ken fö varken, åska eller. mör= er. Innehållet » är 'sant kristet. Guds kärlek , kommer - till ot gäayck på många sätt, och i et från denna kärlek” får "barnen :däsa eg att a och upp: skatta JR gott och vackert. - ot som är pråket i boken är "frisk enkelt, både föräldrar ft och kan förstå det. Även de stå bar- nen kan' förstå wad som menas och vad det gäller. I 'warje an- dakt ingår: även. några väl valda bibelverser som de äldre barnen i familjen får läsa. ' Och så finns det en del: frågor. ij anslutning till varje andakt," frågor. som tvingar till ef ftentänke och Sporrar till abt lyss- na väl . Och så är det en kort bön efter, varje betraktelse, en bön som, hära ansluter tilll andaktens ämne, Boken; ' som i USA kommit 160,000 exemplar sedan 1957, är en guld, tet he Sruva för varje sant kris- -Hs. Jahsmann/Straon: FAMILJEN - KRING GUDS ORD. Översatt och "bearbetad för svenska fa- + miljer vav Torsten Nilsson! :" EFS-förlaget. Pris 16:50. Nio. redo ut, roman av 7 Hel- mer Linderholm, Folket i Bilds förlag. Pris 13: 75, inb. 17:75. Beredskapsåren fängslade Hel- mer Linderholm så att han började skildra dem i romanform. Därifrån kom han in på den historiska ro- met särskilt ' finnarnas invand- i Sverige. Detta förde honom också ut på andra vägar — svens- karnas första kolonisation i Ame- rika." Tre tidigare romaner har handlat om indiantidens Amerika — på 1700-talet :— och dit förläg- ger han också handlingen i årets bok ”Nio redo ut”. Det är nio svenska officerare, som lämnat det fattigå ' Sverige för att kämpa i Amerika, "Många 'av dem försvin=- ner, Men en klarar sig trots många äventyr med stridande indianer — och ' kärleksfulla indianskor. Det hela är ju lite otroligt men det AN Att under sjukdomsda- |... baärnaåren,. då vi efter|” i. tar . vår |3 man håller husandalkt tillsammans |" hindrar inte att boken är ällsynt och ntligt” spän- nande.: Författaren har uppväckt och givit en ny form åt vår barn- doms älskade indianböcker, Skinn- strumpa. : Den siste mohikanen m. fl. Men boken. ger också en helt annan syn på indianerna -än den som så många nybyggare ' cyniskt karakteriserade i orden: ”Den ende gode "indianen. är en: död indian?” ;' Epidemi i New. York, roman av Frank G. Slaughter. Ljus förlag. Pris 21:00, inb. 26:00. En fantestisk historia men 'skri- | ven med författarens vanliga. fer- mitet. Till New York kommer = kväll” ett. lastfartyg med Kaptenen är själv: dödssjuk och lurar myndigheterna under karan- tän. Han: själv" och "råttorna — i en stad, som är lamslagen på 4 grund ' av renhållningsstrejk sprider kvickt det "stora - Hylands - rna ' "satt för.” någon vecka :sen en lärare — hon. var inbjuden, Hyland undrade 'om det hette lärare även om kvinnor! In- tervjuoffret svarade ett snärtigt ja. Skrattarna var inte på Hylands si- da., Idag. heter alla lärare magis- ter, antingen: det är "én han eller hon. De enda som har rätt att protestera är sådana som med exa- mina.: ovanpå studenten . kammat hem den : verkliga .magistertiteln. " Många tidningar: skriver nyårs- önskningar och: önskar läsare. och -läsarinnor ' ett "lyckosamt år. Förr hette alla ; frikyrkliga - ”läsare” motsats till statskyrkofolk." Men i det fallet talades' aldrig om läsa- rinnor. . Folk : som vill vara "artiga skiljer inte på kön när det'gäller t:tlar. De. avstår hellre från” titlar- na."En författare: är en författare antingen ,' det : är : han i eller -hon. och det dröjer några dagar, innan läkarna . vet vad -:-det rör sig om. Men då sätter. man in en våldsam motattack och isolerar - 3 miljoner människor "på . Manhattan... Men detta försvåras av en stort upplagd sabotagevåg, ledd av en svår herre i Priserna . gäller - för" boskap : in- klusive, hudar: och skinn "och sö för men . utan a ”istrar. - Ko Ung Xldre Kviga VE tjur tjur "496 > 5761 571-565: 486 1 491 :-566 :+ 561 555 "481 481 17550 2550 1545 cr 471 & 520-466 "Kvigå: .B—60, C—80,.D—L100, Stut: .B—60, C—80, D-—100. "Ungtjur:” B-60, C—80; D-100. 210 öre pr. kg.” = +. Ungtjurar vägande 275-400 kg. Gödkalvår, vägande; över 80 Oke Ke: 10 öre pr. kg.” : : , Uliiga får och lamm +20' öre per kg Smågrisnoteri gen : innev. "vecka 20. kg: basvikt ö 2:25 kr pr kg. Låglandskalvar som | förmedläs un liv: avr.. med 5:—' kr för kvigkal- var och 4:75 för tjurkalvar väg. upp till 60 kg-överskj. 3:— kr, pr kg tt. o. m; 70 ke, SRB al per kg; for Slakterisvin Und, 10 kg 2 875 875 10-—1136 kg CD "385 + 385 12—1412 kg : 2893-893 15—340 kg . —'- 398: 398 398 I5-—4914 kg - —- 398-383 "383 50—54174 kg .— > 403 383 -:383 55—5712 kg 438 > 413 - 393:. 383 58—5972 kg. 448 '498- 393 383 60—6314 kg - 463 7435 :408...' 393 64—6514 kg" 458 . 433 - 413 398 66—6714 kg -:458.'433' 418: 403 68—6920 kg 453. 428-413 398 70-712 kg "448 + 418 408 393 T2—7312 kg "443. 413 : 403 . 388 T4—7516 kg 438 403 - 3931 378 16—7914 kg .'433 .-398 "383 368 808932 kg ':408 > 383"' 368 363 90— kg 388 368 '363 358 > Suggor EP 315, 1 290, 2 270, 3 255, ot NS . Omar (flädda). ; mr 225, Halvornar 35. o 365 under 35 kg -—20 öre å resp. viktgrupp o klass för svin. Enligt jordbruksnämndens >be- stämmelser utgår slaktdjursavgift över "år kr pr nötkreatur vägande minst 200 kg. — kr pr nökreatur vägande RT kg. kr: pr nötkreatur vägande under 150 kg. - 10: kr pr häst och föl." kr pr kalv vägande minst 2 ke. — kr, pr s svin vägande minst 30 2 Tillförseln föreg. vecka 18.987 svin och boskap. Not. höjd för kor, ä "tjurar och m. kalv med 5 öre, ungnöt 1- — 2- med 5—10 öre, föl med 10 samt svin 0—54!3 kg. med 5 öre, samt sänkt för ungnöt EP — 1 med 5—10 öre, spädkalv med 20 och svin 647114 kg. med 5 öre. Människor ;' börjar ' bli jämnställda och raser utplånas. Det är 'det' ar- bete. en "människa. presterar," som gör titeln; Man vill förklara för lä- saren « eller lyssnaren att 'här har man att göra 'med en lärare — el- ler en: skribent.” Skribentinna :' lå- AV. Ästrid Pettersson . "i|som gamle ' riksdagsman ' Elias; i mus? mer” Oskar? "Eller" "August? - Vilken kan tänkas ha en hustru som heter Svea? säjer utfrågaren. Sen ' säjer nummerbyrån och utfrå- garen samtidigt: Stackars ”fruntim- mer! Och utfrågaren beställer alla tre. numren , på riksbeställningen och tar Nikodemus först, men han blir arg, . Han har ingen fru alls, han tror” att jag driver med" en stackars ungkarl. Sen tar jag Oskar. För' säkerhets skull frågar jag om Oskar möjligen är gift... - Om karlen nu hade haft en "enda gnutta humor så .hade han' svarat Taseryd : när" han blev intervjuad i radio på sin nittioårsdag och fick dem frågan. Elias sa:.Det. blir inte så ofta nu för tiden, ' Han hade nämligen varit. gift fyra. gånger. Men Oskar Svensson i. Kråkebergs- by hade . inte; humor. : Han : blev arg. Angår det er, sa' Oskar, men då' blev utfrågaren :också arg och sa: När bönder som heter” Svensson och bor tre'Svensson i samma by och inte har råd med. sex" kronor om året till hustruns namn i tele- fonkatal måste :man' offra mer ter., krångligt," riksdagsinna' "likaså. Bara 'i - valdebatter- får .'man : de dubbla titlarna" Herr ”Riksdagsman. - Nu så här långt ' efter : valet :-—- -| och, så långt före" nästa '—=.' skulle man sorn skribentinna vilja görå sej till tolk för svenska folket och i all underdånighet undra om inte Her- rar Riksdagsmän i god tid före näs- ta val ville lägga. bort titlarna; Om ") inte, Herrarna tror.'sej orm 'att med bibehållen hyfs säja du, så låt oss ta de hederliga” för Skulle än detta på rikstelefonavgifter för: att fråga. Nu vet jag att det. är August,'som har en fru som. heter Svea. Det ulkade lite i telefonlu-' rén "och tråden” mellan : Harplinge och .Kråkeberg hade kunnat sparas när : Oskar 'sa: Ja» dä får också August veta om att hån har. : n ; Men inte heller August Hade den hustrun. som 'jag "sökte, Det fanns i. byn fyra "bönder med: "nämnet Svensson. : "Den fjärde” stod ” som ”H ” "Han Iratal Bertil; tveka :: vilken "Gunnar, .han menar när: han «vill kritisera. cen- tern så :kalla Gunnar den ahdre. "| Tage är ju demokrat och är' säkert Tage med allihop om bara han blir föreslagen titelbortläggning. För det kan väl aldrig vara så att herrarna tar tillbaka titlarna” vid” valdebat- ter?. Sånt: är: obehagligt 'och. borde inte rfå, förekormma "i ett, emokra- fiskt' land. Hilding "kan ju” "dérnis” rätt 'stå "fadder "och kert : hetat . åsneföl. S dande: på: ett åsne gen! mindre." ag :Jag/letar förtvivlat: efter: Fra Svea: Svensson: "Vad i' hela.fridens hennes ; annars . skulle . namn - stått : i telefonkatalogen, .då hade hon i ju varit en befintlig män- niska. Alltså: hon är gift. Vem kän- ner jag i denna kommun som jag kan ringa och fråga vad Sveas man heter! Jag, känner: Kar; "Anna och : Stina; > men, herregud, dom kanske är gifta dom också. J: ag rin-. ger nummerbyrån och frågar om de : | kan hjälpa mej få tag i Svea Svens- son,. bondmora i. Smålands. Kråke- berg. Vad heter mannen? ; säger te- lefonisten : otåligt." Har" ingen aning svarar -utfrågaren. ' Och: adressen? säjer. ”telefonisten: + Kråkebergsby; säjer utfrågaren.” Vi har:tre lant- brukare Svehsson i Kråkebergsby, kan "han" möjligen 'heta” Nikode- : Larsson ber patron. om en dags ledighet för att gifta ' sig; Patron frågar vem" som -är. den "lyckliga, och får reda på. att det är Lena, i Backen, va '— Va ska Larsson red den gam- la käringen å göra. Föne c 7 i. Ja, si inte är ja "kär i skrället men ho har en så jädrans fin göd« selhö : Under kriget låg en del militärer förlagda .' : Värmland, ' En -dag blev en häst hastigt sjuk. En värnpliktig stega- de fram till kaptenen och ' frågade, om de skulle ta hästen med trots sjukdomen. Svaret blev: tt ' "Militärt sagt > i trakten av Stöllet i: er i hade'-'den hustru Svea, "som jag sökte, : Några "månader. går och”så läser, min man på Tibborna,'. Fyra riks till Kråkeberga, kunde du i te 'skrivit' Ästället; :Tio ' kronor för att: få. tag i Svea. Skrivit; sa jag, tänk:om' nu alla. fyra karlarna haft hur skulle” Jag kunde; kbroder; sjukbroder; m sjukskötare. Hon kskötare, syster wöl Sukskötare bror 'Martin..-Inte en Vv der Martin, det påminner om Od Fellow och Frimurare "och Kyrko= bröder, ; tillställningar som inte tillåe: ter den andra hälvten. av mänsklig«, : ve | de” Iedaren med den gemensamma " "Anna: Han: hetén tillträde. - > Frimurarbrödernas'" fruar 2 han egen kvinnoorganisation.. Där ; lär man förr i världen ha pratat hem- - biträden. Kyrkobrödernas fruar? Vi Har kyrkovärdar 'och kyrkovi din= :, nor och flygvärdar 'och flygvärdin- nor. "Alla genuint: kvinnliga, yrken, " som " vill .ha upp "lönerna och. vill” ha bort den sista stavelsen i titeln: : Först då kan man få mer, betalt.” Så krasst "är ; livet, när "samhället " byggts .upp av: män. Eva Moberg . vill ha 'som varje människas mänsk=. liga rätt ”yrkestiteln> och ingen” en='; da” "som. får! sola 'sej "i glansen av inte åt att'fråga! internt, fö lämnäde' sällskapet "den dag Sv ges första : freds-..och ;- kvi ening icke "vågade - svenskt atomvapen. I vilket. av, fem partierna” var; "styrelse Fredrika månde vända sej i graven. nn och: undra om. herinés” "politikfria ' tanke" möjligen". formulerats "så. att: den, kunnat tydas” på.två sätt, Alla : kväkare lämnade Fredrikas - föra ening. D " konsekventa ” ”Kväkarna - har tyst gudstjänst. De' hörs aldrig ;' på världens torg, De kandlar alltid ' : i överensstämmelse raed sin tro, OT= kar inte bära förkastelsedomen över sej själva. Ordet kväkare var. först: ett smädenamri Det engelska Qua=" ker betyder. darra. De” stod i oppo= sition.' mot. engelska: vägrade ; bär? :.vaper utvandra” till? "Amerika. Därtbi som ställer. till ; trassel . ; hör till, om det” går att rätta till: Vår mekaniserade värld borde:ha smist” digare' trafik: I "telefonkatalogen. så väl som » andra ' "framfartsleder. Det "som "kan" 'skada liv.” och” "lem får gå före. Titlar” och sånt skadar inte liv och lem, varken om "man har eller inte här. Det bara "krång- lar till samfärdseln .mellan 'männi- skor. :kvinnoföreningeri är man du: — och Svea ”med alla” Sveor, Ungdomarna "är alltid 'du' med. var-' andra, "Bed att de aldrig, blir gaml: Du '-är fulltokt ' säjer mitt , barn barn Mari, Jag: frågar vem som är halvtoki?. Det är jag, för jag är mindré, säjer. Mari, Hon tar tele” fonluren” och "säjer: Vem är du? Om det så vore prosten som ring- de, Ja vill prata med dej lite först, för .ja' tycker dä ä kul prata med dej. "vc. ne Vill prosten” prata" vid mej får han fråga snällt om Mari vill häm- ta sin mormor, — Du måste frå- ga "snällt förstår du? Köra läsare och prostinnor. 7 Den farligaste titeln som finns är den 'som man gifter sej till, Bi- skopinna låter lite bråttom, Pinna på för glatta livet. Doktorinna låter lite vått. Generalskan. och. major- skan har klang av Selma Lager- löv. och låter. trots allt poetiskt, ingen vågar skoja med ligger .i' or- Det rent allvarsamma; det som unga” paret här insett att de hyste ”oövervinnelig” motvilja”. mot vär. andra. och vill skiljas” i godo: Skils- somålet är. ett. rekord, det" föra - ta i USA med så unga kontrahen= ter, I detta sammanhang meddelas att årligen mer än 500.000 barn föds os i äktenskap där .modern är yngre än 20 år och fadern yngre än 22 är Under: fjolåret "var 39 procent avi rt .Ide nygifta fruarna yngre än 20 år ve. gamla. Samtidigt var 12' procent av ' de, i USA: nygifta männen också". yngre än 20 år." ”SOLGÅVAN. TILL BLINDA : står. som herrar över situationen, '|En oerhört spärnande roman där kärleken" också får vara med på ett hörn. | - "Fallgropen; detektivroman av Mary Kelly; Nordstedts.' Pris 17: sö Mary -Kelly- har i sitt hemland England blivit kallad en ny Dorothy Sayets och förvisso kan man un- Iderstryka detta goda betyg sedan man tagit del av ”Fallgropen”, en detektivroman av högsta engelska . KAKTUSEN ocH KRONAN, ro- man av Catherine Gavin. Wahlström . & ' Widstrand, Pris 25:50, inb. 31:50. er m färgsprakande historisk fo- iv allra främsta märke och ö — så kan man kort och gott uttrycka sin mening ' om ”Kaktusen och kronan”. Den ut spelas nämligen i Mexiko under, den korta epok på 1860-talet då hertig Maximilian wvar Mexikos kejsare — för övrigt en tragick klass, välskriven," välk är för- Töak Huv d:; är dock en bed till "en: gamal förnämlig porslinsfabrik i en landortsstid där tidens ondska smugit sig in i form av : mönsterstölder. "Sådant tycks|na vara otänkbart i detta gamla famil- jeföretag. men en vacker dag fin- ner man en man med skallen bräckt i en av slambassängerna. Detta är mord men hur passar det in i mönstrestölderna? Den saken blir .knivig nog att reda ut för den dit-- som efter nordstaternas seger ilarö Ad USA skall tillträda en och hans syster, | li " — Ställen i stället i stillhet i stal- det sjuksköterska.” Där måste man | . " pOST- 2 Ft i Stöllet; din' stollet- = >: "ta "en funderare, - Sjuksyster och !- sne 90 0326 NN från andra sidan I jämsiddn Det |kallade detektiven, som till på kö- | rekommenderas blir några hektiska dygn med mord, pet går och blir kär i en flicka, av äventyr. explosi och död inn som för. stöld En | ör 2 : tor Eric Stawe och dighet na d tlig Toman, : DRÖMRESA". ro oman a Vv "Anna 4 Baba Hallgard. IT:s förlag. "ris 20:00, inb. 25:00. Den "gotländska." förtattarinnan ort då åttonde. roman ären br: (Od dermegård ” Re gsöter CS man. givit uttryck för ”hemmar terms” tristess som hon mama. gtr Cma, lyckas uppfylla g os rom; henne till en helt annan ce a och när hon sedan får / till... England :: hennes "frå , blir: ur Främsta . dröm, iv men samtidigt kan Di ot sett nytt; Omresa , inte" nocläppa kontalsten: i Mexiko. Dessa båda förlorar si- hjärtan till en fransk soldat resp. en dam ur Mexikos inögsta societet. Men innan detta blir de- finitivt får man. — med Mexikos blodiga frihetsk som bal d — uppleva en mängd spännande äventyr i en färgstark miljö, En mästerlig roman, som varmt 'kan främsta a genom männis] ett stipen—. honi d "sin ” is 3a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.