x : Baserka | på egen" son,” Linköping! vett: : goda. besättningar i trakteh "givetvis ollka' Brisarna 'har:' väl: munitet - fråot "dem" och ”"RIttils "hav vi 'inte' haft några: alv j > CAHOLMS TIDNING enar — very Yrervv "”revyvreveeeryvYer ee FE PTYT TY karsrum Småland 1 ligger Björk" hults gård; som sedan. 25 år ägs |: I " av konsul-Liss” "Lundiri, :Här be- ” drivs svinuppfödning i i stor skala denna ' välplan rade "anläggning. köpte jag suggor: Öck gyltof ning. Man - SR transpor tköstnade; ” mndspricet svit betydelse Att É ” sammanföra smågrisar från. utom alltid. visk För: 1 alleKanda '. fortsätter konsul Lundi — Inom”Wår bes liga avbräck, , på grund härav, Vi börjar! med". att: gå smågrisö vdelningen;” ä finns inte: något) kvar” äv det, som man vanligen. Eknippar med : ordet. ”svinstia”; Här. rent och snyggt, ljust och trev- ligt och stora fläktar sörjer föra att luften är frisk och torr; I boxar på 150x230 cn till bringar suggorna tiden' från: fem dagar före krisningen tills små- grisarna avvänjts vid 28—35 da. gar, Suggan är tjudrad vid gol. vel med ett Grip- -suggbindsle, vilket. hindrar. henne: att lämna boxen, vars. väggar ehdast är 50 cm höga, och: så utformade att de tjänstgör som gång fram till foderautomaten. Detta un- derlättar. såväl: utfodring som utgödsling, Suggan omges med en 's k. Protektabåge, en "av konsul "Lundins ' många egna ' uppfinningar, Den omger sug- gan som en skakel och när hon skall lägga"sig ner måste dettå ske "i moment, vilket gör. att Några kilometer söder c om An s verksamhet; b rättår' konsul Lu tio rö 0. infektionssjukdomar; ; 2. öv garanterar att "varje gris får sitt smågrisarna” får tid på" sig att . kila undan. — Vi har praktiskt taget, inga: ihjällegade grisar tack vare denna anordning, ” säger "konsul - Lundin, och genom att boxarna ite kräver: större "utrymme än ca 4 mö not 'de 7-10 m! som vanligen "anslås" för suggan, får vi, plats med dubbelt så många : På samma yYtar Småzgrisstallet - har plats för 72 suggor fördela- ' de på 4 avdelningar. I varje av delning finns 18 boxar, 9 på var sida om mittgången, under vil- ken gödselrännan finns. göra en smal spalt genom vil- ken gödsel och urin. passerar, Var 8:e dag tömmes rännan. på så sätt ått en raka för es utefter gödselrännans botten och ”slam-- mar upp” gödseln" i uri nen” Se- dan öppnas en lucka åt gödsel staden : och rännan” tömmer, sig a Box- : golvet hitay mot mittgången och ' genom att 'boxens' bakvägg är - förskjutbar' i höjdled kan man: järnbehöy.” .tillgödosett.” Något mer "än "en" krona kostar det men det har man ju. igen flera gånger on bl. I genom”att' man har" kunnat lämna 'den tidigare praktiserade förd-,.och järnsul- fatmetoden,' som: innebar ? "daglig | ä tillsyn och "tog mycken arbetstid i anspråk, som nu kan utnyttjas bättre. Dessutom -var man all- tid" osäker på hur" mycket järn grisarna fick! i” sig, ' Det" tar knappt 19 minuter, för” att .ge Imposil till en ndrmal spådgri is- kull”. : : 7 — Är grisarna "myckåt besvä. rade ' av” tre-veckors-diarrén? vassröggåtha "där det. som: regel frågade doktor Marcusson. Nej, den har” de: faktiskt 4 7 VARNING FÖR NYLAGDA. ISAR : :-.TAG INGA: ONÖDIGA RISKER! sid fa nu "hämnd "ordning, Vi'kan grundast.” Med vandra läggningen. 1" olikai ket! : medför vatt "i: kiftar ganska; mycket, : början. störst utmed isen legat längst; ij t" "påkommen , "kyla, a hö noga och mån har: funnit att: 600 g per dygn ger en bra klassning. Dej;- som visar, tendens- till högre värden. får sågspån tillsatt i fodi ret. FT "Man är onekligen impon ad vid en "fuädvandring på Björk- hält över den entusiasm och' det rtresse som: "nedlagts, och det ; med.sstillfredsställelsg man konstatera ; att resultatet blivit en ratid "ändamålsenlig 'och ekonomiskt bärkraftig : .anlägg- ning: = > Ara ee Kom? åhåg; konsul säger” Lundin, / att ån dagens pressa- de” vi : fläskrharknaden au acceptabelt” re- od hygien; en. väl- balanserad foderstat, skydd för smågrisarna . och" ett. för” dém ”: marken "är hård frostbiten, medan sjön alltjämt går öppen" > öppen; Ju större 'och djupare vattnet är, "desto senare: sker vky ylningen och" isläggningen. : - : Cl nyisen. blir bärig "medan blåsten ; | tvekan. är: detta :den svåraste Iden endå att behålla livhanken. : | Väl" framme vid den fasta'isen |isen utan .dubbårnas hjälp. - oavbrutet "hela vintern på grund jöcklek, och kan av; Tillväxten följs] De tre. elementen mften, imarkén och vattnet avkyles ir se det efter en kall natt då i piskar vattnet på de fortfarande under de närmaste "dygnen efter lor. Ungefär Hälften av alla is- frusna brunnars. lott. Vi vet att 4 cm. kärnis bär en vuxen person, När: nyisen" ut- med land ej är: tjockare än så, förstår 'vi' att den ilängre utåt sjön. ej är bärkraftig, , För, att slippa gå ned sig på nytillfrusna brunnar bör. den : nylagda . isen vara 8—10 [S er stöpr råden.” "Skulle man låta bli att 28 ut på nyis innan denna 'stabiliserat sig vid ovan nämnda ca 10. emi., kunde olyckorna" i ett slag re duceras med hälften. : : Det som''lurar allt för många är 'nyisens seghet.så länge den är. hel; Så 'snart' man. gått ige- nom isen upptäcker. man tyvärr för sent att hållfastheten : är som bortblåst. Den tunna isen. kring vaken. håller icke för. uppdrags ningsförsöken; Det enda rätta i denna -kritiska situation är. att slå sig: tillbaka. till: fast is: me- dan krafterna är: i behåll. . Utan delen: av räddningsarbetet, men kan man prisa sin lycka att man varit förtänksam : nog att: förse sig med isdubbar: Vid det laget är. nämligen "krafterna" på upp- hällningen; och : mans skulle icke kunnä' dra" sig upp. på "den -hala avs sjöarnas.; och "skärgårdarnas ger NE "om isens öppna vindbrunnarna, När dessa |: rd | till slut — sedan det mojnat —|, får sin' första tunna is, utgör del: tillfrysningen verkliga dödsfäl- |: olyckor: kommer , på de nytill: . mångfald, "storlek och! läge. Ny” Den i SPN ; HÖGVILT, Roman. —; inb. 3: LT:s Dei schweiziske författaren Hans Ruesch, 'som 1959 gjorde .en :upp-' märksammad och uppskattad debut på den svenska bokmarknaden med eskimåromanen Igloos i natten (ä- ven filmad) och som återkom 1960 med : Svart ' törst, en. äventyrsro- man från "oljearabernas öknad, har i år flyttat handlingen för sitt se- naste : svensköversatta verk, ännu mer söderut. - : '. 'Högvilt utspelat till största delen på en förfallen kakaoplantage i Liberias: tropiska djungel, där den votlöse ryske äventyraren Serge Erloff hamnat; Han har: just. fått besök av långväga gäster, en ame- rikansk dollarmagnat, Walter Cars- tairs, 'välskräddat "ståtlig "och wut- tad ; med : pojkaktig äventyrs- la, samt hans hustry” Mar- Margit är en elegänt öck väcker |! schweiziska; som innan Afrikaresan hade "”föresatt . sig att detta äkten- | skap"skulle 'vara tiedje gången gillt. Men hor och ' värden på stället har ett: gemensamt . förflutet ;.—" under |? studieåren i. Zurich. upplevde de: en intensiv” kärlekshistoria, som. visar en” farlig livskraft. vid: detta för- d fasta "mark. . Under ' en utfärd + djungeln, upplever. de. ett. v kär » Det åramatidka händelseförlopp som” nu rullas upp kulminerar i jakten på Jen: svart :panter,. som Sergé el kats tämja, men som" den svart- "Isjuké äkta mannen föresatt sig att han varit behjälplig med att be- kräfta ' de” farhågor, om. .preluz dinets - skadliga 7 , som framskymtat iven'artikel i Britiseh Medical Jourfnal den 17 november. : 1I- artikeln ; uppgavs preludin "två gånger/ givit livet åt: vanskapta barn. Preludin har sålts , i Tyskland mot recept de senaste sex, åren. Drogen, som avser - att minska aptiten,” har tidigare inte: varit : känd ” för några . skadliga biverkningar, men firman har: likväl: uppma- nat. alla” havande kvinnor att inte använda sig ”av medlet, el- ler "åtminstone; "mycket spar- samt. Leg. läkaren Bengt Bjerre vid kvinnokliniken” ; på ; Allmänna sjukkuset i Malmö” säger - till (JSDS med anledning a av det” in- "0 träffade: Preparat av typen prelidin kan möjligen ” "innebära . vissa risker men 'den "skärpning i restriktionerna 'som - medicinal- styrelsen dikterade ' för ett år sedan grundar sig uteslutande på preparatets .. narkotiska - effekt. Några fosterskador i 'samband med förtäring” av preludin har hittills inte kunnat påvisas, "men man vet dock inte med säkerhet vad dessa medel kan ha för bi- verkningar. Sedan man. gjorts "uppmärk- sam på neurosedynets skadliga effekt på foster har läkarna emellertid skärpt .sitt hårda ställningstagande ' till 'läkeme- delsförtäring över huvud taget under graviditet. Detta har ock- så rekommenderats i ett nyligen utgivit cirkulär från medicinal- styrelsen. verkningar och, dessa blir större applicerade på en icke, färdig- att en kvinna som använt sig av | De flesta. läkemedel har: bi - C.H. Böhringer Sohn en 'Ingelheim.. varmade på onsdagen alla gravida kvinnor för : att använda, .avmagringspillret, preludium. eftersom man, be- ter; Eftersom man inte med sä. kerhet” "känner; till den; exakta effekten; måste. ' man: : givetvis skärpa > indikationerna för” gra” vida kvinnor. ' : "Preludin' som är ett receptbe- lagt. 'narkotiskt preparat bör inte skrivas ut till havände kvinnor annat på ytterst: stränga "indi kationer. kn : Några "av. -preludin orsakade fosterskador: känner vi inte till i Malmö, men det är ändå säk- rast" att:'avstå från detta och liknande! :preparat under gravis ditet, påpekar dr. Bjerre, Fl ;, Överhuvudtaget vet man. för litet om vilka” typer av preparat som : kan orsaka fosterskador och "huv ' stora riskerna är, men de. flesta stora fäkemedelsföre- tag ., måste ” intensifiera forsk. ningen efter' dessa linjer." ev " Problemet” är stort och skall närmare” debatteras vid Medi- cinska : Riksstämman '; i ; Stock- holm i månadsskiftet” november —décembeér. ” : - Docent Bengt Källén vid em- bryologiska institutionen i Lund intar- också en försiktig hållning. — Det är naturligtvis omöjligt att dra någon” slutsats : av ett enstaka fall; säger han. De fos- terskador som uppstått behöver inte" nödvändigtvis ha samband med preludinet; men: det är all- tid befogat. att ivarna för all slags läkemedelskonsumtion un- der graviditet eftersom man vet så litet om effekten a av konsum: tionen. >. - «I: Sverige har -vi ännu inte haft någon anledning att spe- ciellt misstänka. preludinet för skadliga biverkningar, under- stryker "han. ” : 4 Prenumerera på LT ot Sverige. mycket uppskattade" schweiz Ruesch kommer nu med sin tredje stora översättningsroman, Hög: : vilt-berättelsen om en kvinna, en fängslande" kärleks- : och under- > . hållningsroman” som till största delen "utspel H 'i' Liberias: djunger, 'Här sitter författaren .i kretsen av, sin familj ch ; planerar. den' Afrikaresa han företog innan han skrev Högvil 'Jin i derag div. En mycket spän- å en kak döda. Strider om den "svarta, pan- tern.', och ' kvinnan" får nn” andlöst spännande upplösning. Trots omfångsrika 315 Så man boken i flygande fläng, hetsad att komma vidare i den allt snaåb- |: bare. handlingen, och” fängslad :av författarens. : sinne : för ..: dramatik och humor och av 'de livfulla bilder han ger av människor och natur. i den” självständiga, afrikanska östa- ten Liberia, : Bra. RA tar endist 8: 50. inb: Fly; för . livet, ”Pave tionen” lvla : stadep- blir .othär mn bok av. Karl Run Nordkvist till: . | där de flesta. pojkar ”säkej känner igen 'sina mungdomisdi mår. Tänk; attt få liksom Tarzan få bo" i'ett träd' och" vara ifred med sina drömnnar: Men det kan |t hända mycket, "som "inte" är - så roligt och det fick bojken 14 Ä det ' erfarar sö . Fribiljett till äventyret" r böktitel, "som säger" en hel del. Kai öderhjelm" är. författaren och. det hela 'handlar om en, far milj högst uppe. i Lappland" där mamma ' vinner en fri.res Wien och får taga med sig ma- ke och två barn, För, de båda pojkarna .' Edvin, och '" Torsten blir . detta: det "werkligt stora äventyret. ioch , de, flesta: skulle nog velat Vara "med dem; : Fångar i ödestugan ' avi Viola Wahlstedt berättar: om. ett par Pigga samebarn, som är" ute. på vandnvingsstråt. De kommer: till én ödestuga som" just: då" är ockuperad av en' mystisk främ- ling. De båda barnen blir vittne Hill hur han 'gräver ned något utanför stugan och det betydde | : att Äventyret med storit Ä kom nande bok: Marie Falk är en. rätt ordinär skildring av en -flicka, som: ef- ter att ha bott i skärgården i hela sitt femtonåriga liv mister sina föräldrar och får flytta till sin gifta syster i i Stockholm. Det |' är inte "så lätt att komma in i en ny.skola bland nya kamra- ter men tack vare. en, flicka och en pojke" går det.. Men ' så är det också gott kurage' i 'Stiha: En trivsam flickbok. . Rymlingar på Brandskär för 'oss tillbaka till. beredskapens oroliga år och författaren Arne Lundgren här skapat ”en' :spän= : Toppen och jag på torpet”; Edith : :Unnerst alt berätta o om ad anledning 4 hur kål Man ka an Brev frå .; Genevad har: "haft en' på "sitt "| sätts märklig: his sekelskiftet fanns: hus omkring och i närheten av "]järnvägen.'. : 1907 : byggdes "(med amerikansk ' "fart): socketbruket;" atione: er Blev samhälle;och' ;vad: vi kallar : tätbebyggelse.;; sockerfabrik: blev 5 bolagets: experiméntälfa rik, och, den sysselsatte "50 fast anställda": och bortåt 400 (som. mest): skam": panjarbetare.. Dessa senäreé: kom, >] från nästan. hela! södra Halland,” men "isynnerh der och . -loch hemmasö fick tillfälle ” välbehövlig” : slan kampanjarbet : hos > samhället g' '|sarmhället ”Geneväd höll i lång: rad med. lyst. "ock syntbs Det var då det. kampanjåret. Det" ken hade, varit" ogynnisäm!” "priset Tikaså: och ;” teckningen” för bes ' ! tor; i lägsta laget. Lantbrukarna N. Yy rkter. ungdom = framtidsungdom on hä på ett. hyrts'av en konstnär för men det 'bli den; saken när Susanne: och för rusthållet, an Gönövad - , toria.. Omkring blott ett fåtal n togrockså fart, Ge-; eneväds- dra frakte "(la -traktorer, stod inte till : en” tiden): stod” på: sticka? Om”? nätterna? vår hela: in goda vilja. - ill synes. .nori : od" säsing. Fåutom: sten lillverkas Också vt : öretagare Arbetskraft. 'saknås inte Keller. Nurnera” sysselsättes ' ; många dels på Esseli” "och i Tar | holm; 'dels' i; Halmstad : på” ini dustrier ” där; och kvällar transportera sig mell.. . lan Gerievad' och” "dessa orter, - Genevad är" ett vackert : och välbyggt «samhälle, ” detta” g linte. minst: nybebyggelsen- uppåt > Daggeberg,:' dä: hänförande utsikt över” slätten: Vatten- "och avloppsfrågan 'sys = .A nes också. ha. blivit 'nöj | löst, Förut - var det tidvis vaten. 7”. brist.. Man ' hade -långt till. vatl i. tenådra. ännars' = | —170. m, i. "djupet. : Genevad är en idyll, jantin n fruktträden står de hösten står. i mande och : "på: morgnär säller man "har "en , jaktigt nda ill 160 s D sömmartörp. Det har . skäggig stockhölms--, i "att få 'målavero- "klent 1 beställt "med hansi syskonbarn Toppen! nande historia om. allt det m; ysi € tiska, som. en rymling kan ska a an. "direkt: Jöntsättni äg: pa. is ett. Inet. fiskeläge och 'där län SA ok" avi :amiljei 5 Pen, står I centrum för du at bämskara Strumpa' Sober mi d trev- ken”, är inte” bara sn Bör lige Täntasiptssok. Kurheon på - - utan också rolig, , taket, "Han och; "illébrör. hittar. yen åtskilligt, s som män” gläds och Il trevlig g bök, = och underhållande ahigon NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.