ever + : . församlingshemmet. Kloka-Lina + sin. anhållan om: att få flytta in " i Jons lilla lugna kammare, där : från -regridropp' och där inte 'den |' skarpa. blåsten ; trängde - in och 2 | "sagt att om min "tupp värper ite > gen" av: "fråntimmer,.: och värjde sig. därför: Å det längsta . marn, Lina! . på en och samma "punkt och ju "att Kloka-Lina kunde mer ” vanligt folk, Det var däray hon et "just där byn började glesha i rev VE FPETET EP PPP OYT Jon” på Julåsen och Kloka- Lina bodde så gott som grannar utkanten . mot; storskogen och där vägen knogade och slingra ”de sig uppför de hiskliga.bac- karna i den höga' Julåsen. Lina " hade bara sin pension” "att leva på medan Jon” sysslade”. med ” korgflätning, vilket drygade ”ut pensionspengarna och - gjorde honom till en fri och oberoende karl, med kommunalskatt och bodkredit, om det skulle knipa nån gång, n et "För Lina war. det värre! Hon|- "hade allt svårare att hålla regn och blåst ute från det lilla rue? kel, "där hon ;bodde, men "hon ville hellre flytta till Jon än till "hade alltid sett på Jon med mil” da blickar och nu,kom den om- bonade och goda bostaden där- "till och lade sig "som en-avgö- rande: vikt 'i' vågskåler,' Men ” gubben var lite 'avvisände' var gång Lina slog fram "frågan, om «hon inte "kunde -flytta upp till honom I på Julåsen och: hushålla för, honom , på: ålderdomen... Då ; backade" Jon, ty han hade lik- som "många "andra; i sina ung- domsdar. blivit lurad och bedra- och, var. gång, hon 7 var tvom'tillfätta' med lite 'tvätt och "bak; soch dylikt; förnyade hon allt var torrt och bra och fritt ' kylde" genom" det .gamla skrovet så: obärmhärt = En dag fram, på vårsidan då . Kloka-Lina var uppe och hjälp-. te Jon 'med bak," itog Kon "tvärt på dok frågade" om i Hori "inte " ändå kunde få” flytta” in'+ hans |? , llla -kammare” arrdra. sidan: far- V det och : småskrättade: == Jo, dä får du; Lina, om tup= ” pen värper te” "påsken, ' vå 4 Vicken ;tupp?, sade 2 Låna, förargad: över Jons :o; inhet.. Nu re Mi tupp förstås: Jon, > : Kloka-Ling. värpt. ägg, ägg"dom,'.du Jon. +. Gubben : .skrattad sade hän; jag står fast Som "jag påsk; så får du Nytta ini kam=, Kloka-Lina svarade in inte: "Hon stod mitt på golvet-och stirrade |; mer hon i stirrade, ' ju "blekare blev ' Jon, ' där han' salt och mumsade på en nygräddad bulle » borta:'"vid bordet, nämligeh plötsligt att erinra sig, än MD ON fått sitt-narn, » Så vände hon sig plötsligt motl-.o. Jon och sade: — Pass på mor- gonen efter vårfrudagen. Hittar du då ett kornblått ägg under sängen, så måste" du hålla: ditt |" dä” att rn - löfte, annars kommer , hända” dig en olycka, : . Och iså gick Kloka-Lina," Saken > van den, att: Jon" på ot Julåsen "haft två hönor och en tupp, : men" en "kall fabruar inatt 4 var räven framme och k da pullorna. Då blev g rasande, att han tog oh fy de in .den ensamme uf-å ST stugan, spikade biäde ta särar och tuppen "få" ett skydöat by där tillg det blev vå hen 4 kun- de skatta genska oralis na sagt och över ve han bh levan 1x Ika a? 22 själ kull konma nära iv «vilken tuppen öre var chans ber väl Wiltäppt. Maten stacks Benaw on Nilen lucka, så neg vore Gt rona (rolldomen, om där kunde ligga ett ägg under sängen, som gumman sagt. Vårfrualton' sat! Jon hela da- gen .ouh vakiala han gick ine hemifrån ex mi- fritt utan att han. kände sig litet konstig till. mods ningen” att ho -till honom Också. Förresten vär ju Lina alltid snäll mot Jon 4 usel och otätt, uppe: hos, Jon: och hjälpte ho- Jon: "råkade inte” fanns där något ägg. Tup- ben" kacklade "vissörliger, egendomligt” i dag," men faktum Stackars : Linal. Hörn” kunde då inte ens ”trollaz. Ja; ju tänkt sig det. också: Men hon skulle', kanske, få : flytta inäi. kammaren i alla fall: 1 Så fog: "Jon "skålen," som han gav "tuppen" sin: havre” i. och se [fö Nim botten”. på skålen lågsett . j Htet vackent S när "det vegnade.$ Jannes son 400! och "funde- de. | sak, som: ändå War: hemma, i | ket. Me när "de. sbehövts ' fe nåt änskåilt nm . ändåmål;” men dom" i trädgården. ;Hon;. fick , då. se Han komlta sstör et vilug, så'att ingen |” = tupp som]. man vaktar en guldgruva. > Och |: nut. "Lina ENE varit . uppe ett slag på eftermiddagen och sku- rat, men då satt Jon med benen hängande över : matluckan tll tuppburen "rinder sängen och såg till; att hon. inte kom för nära. Så skulle där verkligen finnas ett ägg morgonen "efter, så vore det trolldom med 'i spe- let," det var då 'säkert. Men när Kloka-Lina .gick hem, log: hon så besynnerligt och tittade på Jon, och han tyckte rent av att han ' hörde ' ett- underligt sus ä Vad” som Jon. smellertid rent av kunde gå eden på .var, att ingen främmande" människa va- rit hära tuppburen "under sängen sen den "dagen Lina talade om tuppägget. : Förresten. hade ' han för' säkerhets skull,”då. han gav tuppen sin sedvanliga skål med havre "på. kvällen, städat buren och sett” att där "fanns varken blå eller vita. ägg. +” : När Jon på 'vårfrudagsmongo- ni kröp under sängen och tit- ade till” tuppen, war "det inte "Mänk nu om det on skulle” Nytta”; hömt. Så "litet ;' Smula : besviken. "han kunde on blå ägget låg sv: där! Då kunde” ju "Lina: trolla å skrumpna händerna” och | mum-, : lade: En bön. . On: sade jag” ” - TÄNK PÅ. DOMEDAGEN "1. Tänk på att domedagen” en gång 'skåll komma; ;.; Det -skall ej fortgå i "evighet, gång skall denha tiden taga slut. Då skola : människorna ställas inför domen och domaren. Vad de - än. under - livstiden . ansett oundgängligen : nödvändigt ' och vilka intressen de än haft, inför domaren, är: det endast .ett allt annat "uppslukande. och ångest- fyllt. intresse och” det är detta. ”Hur- skall jag på domens "för- . Det var, så 'när Jon ramlat i golvet. . Han stod' och "stirrade på” en: : uppenbarelse från "en: annan ä b så. tog han försiktigt "det i byrån: ' "vPå, eftemniddagen , gick, "han ner: till "Kloka-Lina', och talade om. dett Nye » — Ja; "det var: mera Guds försyn & än trolldom; du Jon, sade hon, Gud” hjälper. alltid de fat- tiga och arma, Uv Och när "Jon såg den. regn- fuktiga ;: väggen," det ” mögliga taket. och armodet "och : nöden |. därinne, trodde” han att : Lina gon-dag-Lina; sade han: "När Jon gått, stod Lina mitt på: golvet "och log för 'sig själv och". knäppte ' "ihop ' de gamla sig! SS "Trolleri; og. - na "Liksom jag inte hade" reda på, att Jon alltid : brukade” fylla ; stuppens "skål" med havre" på "middan ; å sen ställa den i 'köksskåpet. När jag var”ätter såpa 1' skåpet, pas- på. och 'stack -det' lilla blåmålade” ägget i botten på skålen. och bredde" hävren över det! Så: enkelt” var det. "Men Herren. hjälper alltid de, fattiga trolldom,' dä d Kloka-Lina lv och" 108 lad. och. 4 Gzkornblått äggllt inge ; några ; dagar, ' fick. na jälpa” till? "med arbetet på" "tar Janne" Hade av hustrun Ae ek Hålla” i stegen, I När hu. Jannes hustru ändå te | var inne' latt: det. kunde ju inte skadå: nå Ihi got om hån tog sig uppför ste- gen "ett -tag "för. utt 'se- hur det i; Köket," "tyckte Janhe gick "med "arbetet. Men” då kom Jannes hustru ' ut” med kaffet, som 'snart skulle serveras. därute Janne” så JTångt stegeh räckte på taket :,och "nu blev det ett helt= om-kommando ” "att genast” ta sig ner, innan. han fö ; önderad. attt hållas sig d ; han skur 38. "skulle EN sup "för den förbaskade lagar: Det hade' hjälpt. något 1 latt lägga in 'snus'men-'den ' här Isak skulle. med tåget till La- morgon; och" ville? far följe: med" dit så kunde" tandlä- en ta ut er tand,'sa han. tilll. Janhe. "Men ut ta sig till La- holm att dra' ut tanden” behövs juinte, åyckte Janne, för att en sådan. liten 'sak kan | smeden” i byn. göra lika bra som en tand- gen; ösa Janne att nu hade han; Fväntat. länge nog; tanden "SABBATSTANKAR: | Är komminister em. NES LINDBLOM, | Göteborg, så att dag lägges till dag. En) et lilla blå ägget som på nh Jesus . och få dig att låse' sant : foth” flaskan sattes bredvid: sto- Tna fast i i "def e gn "tanden, vil sedan: kom l em och satte sig fä liga dag väl kunna” "bestå i in-F ör Herren? Gud vare mig syn- |, dare nådig!” : 22. Tänk på domedagen, så | att ; din. domare "dessförinnan .' må bliva din frälsare. , Ångesten och oron för domen får” ej verka så, att 'vi söka ibli kvitt, dem ; genom att' slå "bort tankarna på domen, Vi skola. i stället låta . domaren ” döma 088 redan nu, Det gäller att vakna upp ur vår andliga död, till att höra Guds sons röst: Ty de som höra Guds sons röst. skola upp- väckas? "till, andligt. liv..De som mottaga honom: och lyda honom |" och lyssnar till hohom skola få liv. Må” domssöndagen. få "göra ditt shjärta: förskräckt, över. att du 'så länge levat utan Herren ningen” av. psalmens "ord: Utan Jesus jag fördärvas, Utan Jesu nådesken"” är: mig. allt till ångest och men.” Då: har denna" söndag blivit välsignelserik, aln "3. Tänk på domedagen,: ty evigt liv. kan ; därigenom: givas dig: : - "Den" yttersta 'dömen blir: icke' fällande för den, som har: kom- "mit "tilltro på "Herren Kristus. Den som tror är redan'rättfär- diggjörd - och överflyttad : från dödens 'till di vets , område: Hur blir en människa så' överflyttad? Det är: samma: förhållande; när jag möter ' Herren : Kristus”. här som :på: doméns dag. Liksom jag bävar' för "Kristi" möte på do- mens: ör. mina synders skull, så bävar jag även för att möta ' honom nu för mina syn- ders skull, '. Men! denna: bävan får icke avskräcka, "Herren. Je- sus: säger ju: ”Den som hör mina ord ”och.; tror honom : som. har sänt "mig, I evigt liv”.' Hans ord utgöra en inbjudan att kom- ma "till honor. Må du ' därför bedja” så: svAck,. giv, att såsom I cerare - (Forts) ee Klara papper, hade Axel sagt. Sannerligen hon rätt visste, vad han inente med klara papper, I själva verket var det ju så, att de kommit överens om att säga till prästen något som '— "som inte var sant. För att lättare få en så hastig vigsel 'som de be- hövde, ' utan 'lysning och allt, skulle ' Axel låtsas, att han 4 vore kommenderad till kriget i Pom- mern och” måste. fara med det- samma, vet (Gustafva Hade aldri yckt om "detta. Inté' bara därför, aft det ivar en lögn; som lätt kunde bli avslöjad av' vem. som helst, utan också 'av det :skälet,- att denna lögn på "grund av 'om- ständigheternas..-makt kunde vändas i sanning, Det pommer- ska kriget såg inte ut att sluta i brådrasket; hoptals med offi ” beordrades "ut nästan varje dag. När som helst kunde Axel: få. sina order : som 'ide andra; Hon tordes knappt tänka på "hur det då: skule bli! för henne. 'Hon skulle "sitta där en- sam' och oförsonad med fadern. Medan" hon "ännu ' satt. för- sjunken i i dessa grubblerier, steg Axel in i rummet, Utan att se på henne ryckte han hatten 'av sig och kastade, den med en:o- tålig rörelse "på soffan. Nu'såg hon, ' hur ' mörkt . hans ansikte var. Kinderna' var. vödflammiga, och. han ' slet- i halsduken,' som om "den Höll att kväva bh nom; vise . Hon skyndade "Ham till: ho- hom, och han drog henne till sig; men tankspritt och utan den ömhet han vant henne vid. Ja, dur har : väl allaredan begripit, hur det står till, sade han utan. att.se på henne, —Den satans prästen” vägrade ”att viga utan" Wysning aåttest så står det en "stol" För Janine” att sitta på len ifall det skulle behövas T me- "försökte ett par "gån- ger Fock? till sist Åtod inget:emöt tanden måste ut och smeden tog ett. "kraftigt ' tag "så att” Janne reste sig upp. Stolen följde” 'med, då han ö ännu, hade båda händer- 0 å kom: änktli- bra | trött, när han på. sängkanten, "han hade tänden med sig hem'så han kunde visa hur:stor den "var. sive ön ; Uschiannemä, tyckte . Jannes |' hustru;- va ska du mä den tan- den kring huset att titta på, den får: du kasta bort...” Men Janné Hörde 7” dåligt 'så : att. 7 hustruns företal gjorde honorn ingen nyt ta för: han låg nu i sömnen, då |: det» "säkent :" överstiget .. måttan |; med 'brännvinelt ” som tagits för tandens bedövning. z Alex Eklund, Hans” bryska sätt "att. be tilll 2 RR or 4 Hort j bley. het” och vall på samma "gång. '; "— Men. Axel; vad, menar du? ”— Ackurat det 5 Som jag säger. Det blir ingen vigsel:av. cv ta nyheten "kom det att gå runt i hehnes' huvud.'-Ingen: vigsel! Och här var hon i.-en främman- de, stad, - i ett främmande hus, tillsammans: med en man, som när allt kom omkring också var snuddade en. förfärl henne: om han. verkligen var sådan som, fadern påstått — om han. "aldrig ment allvar med vig- seln "utan bara använt den som förevändning för att locka hen- ne bort från hennes hem! Hon tog' ett' par: vacklande steg och slog händerna för ansiktet. Men då. drog Axel henne på nytt in- Hill "sig, föch" hon: hörde: honom säga i en alldeles "förändrad ton: -— För Guds skull, gråt inte, Stafva!' Jag blir, så ifrån mig; när: jag ser det "Aldrig kunde jag tänka, att det skulle gå'så Fhär: : Först gick jag 'till:pastor Norlander. i Kristine:— du vet Crohn sade; -att han skulle vara så” resonabel. Och ”det: var. han |: nog på sitt sätt, Han" var: inte u la uppstod jag ock: uppstår med ; gladligt 'möd ur synden först till | ditt "behag, sur graven sist på . domedag 14 Tänk: på | dömedagen med , I förtröstan” dock" icke" för dina | gärningars skull, utan allena 4 för]: : linte, att vi skulle: vigas här i Kristi'skulll 7 oc ve "Domedagen är den stora rä- 3 kenskapsdagerni: Men det är icke | "I vi -sori 'skola räkna ”utari Her- ren. Börjat -vi att räkna, när "det Thon ut händerna mot "honom; Hon kunde inte hjälpa det, men |: "| överragkad , över hennes häftig- Av. Ingrid Hösdlaridér. alldeles emot ått "viga utan 1lys- ning, när jag talte: om, att jag skulle till” Pommern — men så ville han se ordern på det. När jag ingen hade att visa, så råd- de han mig att genast ' skaffa en. Annars vågade han inte'pgöra vigsel, sade han ' — det kunde kosta honom kappa och krage. . Han . började - gå' av och an över golvet. Med ens tvärstan- hade han framför rden unga flie- kan, owe : — Men varför svarar du" inte ett vitten, ”Stafva? Säg. då nå- gonting! , Hon fuktade . läpparna med tungan, ' men det kom inte ett ljud över dem, Gode Gud, vad skulle hon så kunna-säga Ho- nom? "Hon var Tännu förlamad av nyheten : han kommit med. Men Lagercrantz hade återtagit sin rastlösa vandring över golv- tiljorna, och nu hörde Hon ho-|: nom mumla mellan tänderna: : — Det var då också: förbålt kitsligt av den prästen. att inte tro en ärlig karl på hans ord? ' I: detsamma" hejdade' han sig igen ” och 'stirrade''på Gustafva med -mörknande ansikte. ;-- Väd i Jesu namn är det åt dig? Hur kan du ge dig till an skratta åt det här? + ' vc Och hon' stod verkligen där och skrattade, skrattade,” så 'att tårarna ' trillade. utför kinderna på henne och med förtvivlan i sitt hjärta. Avbedjandé sträckte det "var ju så otroligt- tossigt alltsammans — att han gick här och var ond över att inte, bli trodd, när han ljög! Hon stapp- lade fram mot "honom; slog ar- marna om hans” hals' och grät en lång stund mot hans skuldra. Så lyfte hon upp huvudet med nyttmod, ty hon hade ' verkli- gen tyckt sig skymta en: utväg. ' ...— Mers Axel, tror du inte det lönte att tala 'med någon annan än Norlander. ” feat Hans min visade henne, att hennes förhoppning varit . få- fäng.” ana er? bön a > — Det har "jag "gjort allarez dan, 'svarade han lågt och lik- som motvilligt. — Vid två styc- ken till och med. Men de svara- de detsamma som han. VER je alldeles hennes mod. .-— Å Axel, vad skall vi ta oss före? «Han teg en lång stund, innan han svarade; a tea Saninerligen jag vet... Nå, det blir väl ingen annan råd än att jag får ge mig ut i alla fall och försöka på annat håll. Så vida vi inte". Han avbröt "sig och tog- hen- nes' bägge händer, innan : han fortsatte" med fastare: stämma: — Såvida vi inte”hellre skulle fortsätta hem — till Röstorp « så gott först som sist och gifta oss där... Vore det inte 'bättre, tror: du? Prästerna där i trakten känner jag ju. Och jag vet nog en som skulle vara resonabel; — Nej, vet du vad! Aldrig i livet! vid : Han kände, "hur hennes kropp spändes" hårt > som till motvärn. Detta var inte längre förtvivlan, det "var. "vrede, Och han blev] het — har hade aldrig ' trott, att hon kunde vara, sådan... — ,Lovade: du, mig kanske Göteborg? . — Jovisst, Jilla Statvä, "Men AA om det nu inte. Hon avbröt. honom "tvärt. gäller aridliga" och eviga' ting, då "| blir "det alltid fel Vad han'är "Iråedveterx om; det är att han har sin frälsare att tacka för allt, för | - | bjälp i all nöd, för frälsning” och evigt liv. och: salighet. " Må vi då under' jördelivets dagar vara angelägna om daglig "+. Ibättring så att -vi förvar dag tillväxer i fruktan för att göra Gud emot. Men må vi ock hålla "| oss till 'vår frälsare Jesus Kris- tus och hos honom söka hjälpen > di all nöd Då skola vi ock av : honom bli. hjälpta i döden och på den yttersta domen. | I liv och död min tillflykt bliv, jag i din hand mig giver, När du, o Jesu, är mitt' liv, '-- «min vinning döden bliver. : När du allena är mitt hopp, skall jag fullborda väl mitt lopp," vs och livets Krona vinna. Amen. nere Tool Text;. Joh: 5 22-29. — Då får det' vara ' för | mig alltsammans; Då fer 'jag tillbaka hem på momangen, - Horm: stampade ' med” foten I golvet.. Hon kände sig som. "ett djur, som drivits upp "möt en vägg ay sten och . som tvingas att bita: och gläfsa för att värja sig. Det. mod, som” uppehållit grundat sig på hennes tillit till Lagercrantz och på hennes för- vissning om att de efter sitt korta reseäventyr gå nytt skulle hamna ”i den trygga vardagen, Inte kunde hon komma tillbaka till Himmeslöf . nu, 'zom om ingenting hänt, det visste” hon bättre än någon. Men lika omöj- ligt föreföll det :henne ått de utan .' att ha blivit man. och : jhustru skulle" fara vidare: till- sammans. Ingenting syntes hen- ne i detta ögonblick betydelse- fullare än denna . vigsel, som « skulle befria henne, från Jaders- ens kall och misslynt. "Denna upplysning - krossade] Ve | väldet. och ” ändå försona den ohörsamhet; hor: gjort sig. skyl- = dig tillj när hon rymt från sitt - hem. Oron och ovissheten kom. henne att överdriva - alla fram-' tida + svårigheter: '' henne, att om giftermålet "upp- sköts om också endast för några . dagar, så skulle det, aldrig: kom-, ma till stånd, "> "Lagercrantz försökte åra hen- a ne till sig, men hon ryckte sig - lös, Det ' föreföll : id Rör mig intet” alla människor "säga om mig? — Jaså, är det bara det:du. bryr dig 'om, utropade han, med (Forts.) Hhörnan DET GÅR uppåt för! ee "del. av idolerna och många av schla- gersångarna - når beröm långt . ” utanför landets gränser. Av: en rapport som damp ner härom= dagen kan vi-wutläsa, att sång 'charmören Ray Adams insjung- ning av. Violetta, verkligen nått. internationell" ryktbarhet, I. det ' ögrupp utanför östasien ligger plats i landets tio-ti-topplista. Vi bugar ' och. överräcker en blöm- ”STJERNKVIST ' er- SONJA bjöds härförleden huvudrollen i ';' den nya operetten Flirt som till sommaren 'skall turnera i Folk- parkerna, - Tyvärr ' måste hon dan är | fulltecknat. Hon , fäste din Flirt och beslöt att sjunga in dén. "Inom kort kan mi höra” resultatet som "då kommer på kvist har nämligen låtit sjunga in ett exklusivt: LP-album med hjälp av bl. a. BengtzArne Wa- lin och hans störa prkester. Na gl X nr FILMBRÖLLOP. lav. det cele- bräre slaget i filmvärlden skall årig "veteran "inom : filmen har friat. till. den blott 17-åriga tys-. ka -. filmunderbarnet '.. Christine Kaufmann.' Hon: har emellertid ' begärt tre" månaders betänke-.... tid” innän "hon''svarar "honom. Tony, Curtis var gift i tio år och " enligt ' vad många sade mycket . lyckligt” med ; Janet ', ; |Leigh. Lika ' lyckligt blev: .de så småningom . skilda: och enligt säker källa "lär det vara lilla Christine som 'står bakom det= ta, "Båda exmakarna : fick ; väl” gick hon ånyo i. :det äkta stån- det den här gången ; med en: börsmäklare. - | : T Tony är trettiosju år och se=, ust fast- omb- t könstigt. . men Taras. -Bulbå, Den 11 ja- nuari nästa år, då Christine fyl- ler. aderton år .står. alltså Tony . och " vänitar ' på sin sista" stora kärlek ' för satt föra "henne till - prästen och vigselakten. Vi får väl hoppas att det. : verkligen är: den sista stora kärleken, för den krulthårige. oppatjärnan.. "Låt mig 2 vara ifred! Vad skall det bli av ' mig, så som jag har det ställt?: Vad skall pappa säga? Vad, skall emellertid tackd nej till erbju-' ' dandet, då hennes program" re- : > det : bli > så småningotn. Toiy Curtis, stor charmör och. mång- 5 10: kropps- : a 1 avlägsna Jandet' Filipinien; en - nämligen Violeta. på . nionde -- sig: emellertid vid” huvudmelo- -" landets'skivdiskar. Sonja Stjern= .." 3 digt bråttom med att gifta om .- sig och Janet satte nytt rekord, Redan dagen efter det :skils-:' mässan hade fått laga kraft in- ' henne under hennes flykt, hade |dan många. år en 'verklig hjälte" | inom filmen; Att. han i |: nade för det sjultonåriga hb nedslaget, söm -lär vara väl ut- vecktad både själsligt ligt, är inte så värs D2 spelede emot vårandra i fil" N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.