Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
N:R 277, ARG, 31 TORSDAGEN DEN 29 NOVEMBER 1962 Halländsk -”radiobonde? - / t belönas som föredöme | Bland de fem jordbrukarepar, som i samband med Hal- hålln; i lands h ällskaps 150-årsjubil 1 att be- lönas för berömvärd och föredömlig odlargärning är den ' ss 8 radion riksbel gare omnämnts i LT. Det var Svensson, som till- - sammans med Nils Dahlbeck för . intresserade = radiolyssnare på ; söndagsmorgnarna berättade om vad som var aktuellt ”hemma . på gården” just vid det, tillfäl- - let. Det var alldeles. säkert . många ':yrkesbrödor, som. fick "I Välbesökt soaré hos Röda Korset : Ränneslöv H Det var ett digert och vär- defullt program som Rännes- lövs Rödakorskrets bjöd besö- . soc dl ta halländske småbrukaren Sv | Svensson-i Harplinge och hans hustru Dagmar, vilket tidi- sant i så måtto, att gårdens ca 50 t'd åker är en provkarta på snart sagt alla jordarter. Byggnaderna var gamla och omoderna då makarna Svens- son trädde till, så det saknades inte arbetsuppgifter." Frågan var bara i vilken ända. man skulle börja 9 och gripa - sig verket. a an. "karna vid soarén i Solbacken "på. onsdagskvällen. Det hade också kommit en stör . publik och: försäljningarna av skilda slag hade gott om kunder. : - Programmet . upptog :uppvis- ning av + Halmstads - kvinnliga gymnastiktrupp;, och det: var: ett riktigt ' uppskattat > inslag. Inte mindre "omtyckt . blev den upp-]- visning, iom. hemniaborna' själva Röda Korskurs i En kurs i olycksfallsvård har under ett 20-tal timmar varit anordnad i Hishults folkskola för Nisbults och Knäreds SCs' samnariter. 34 damer. har ttel- RS » På måndagen ägde ävslutning rum I Hishults folkskola och på Nya gästgivaregården, En rea= listisk " övning med ett tiotal sårade inledde,- varefter man visade den amerikanska filmen "Chock", På gästgrivaregården tackade kretsordföranden folk- skollärare” Lennart = Svensson kursledarinnan fru Tora Nils- Hishult avslutad . goda råd. och uppslag genom] i form av. Ränneslövs, folkdans: "; Svenning . Svenssons. lugna ochl, (Forts, å nästa sida). ag bjöd- på. : : - trygga: berättelser, - Och det var - en framåt och erfaren jordbru- « kare som talade av "egen. erfa- Joörsäljoingen. i. Täkolm - renhet, Nu är det inte som ”ra- L diobonde” : : "Svenning. Svensson belönas, "utan för. framstående : + insatser på jordbrukets område” svt Måltidslokalen -- vid Laholms" folkskola + var fyllda mer. - och först och främst på den |- ' : till sista plats på onsdagskväll n,. då stadens kyrkliga mis- ; .:egna gården: — ifråga om för- :', sionskrets anordnade sin julförsäljning. ' Följaktligen". blev". c bättringsarbeten. och skötsel av sammankomsten & en succé, o behållningen. "blev mycket god." ! . jord och djur. eu TS ..s Gården ligger 1: "Haverdal | : "Harplinge, och makarna ' Sve . son-köpte den 1935. I dag är en: mönstergård . j många avser u enden. Mem: det" har | inte skott > utan, hårt, arb son, Vallberga, En minnesgåva samt blommor överlämnades av fru Sonja Severinsson, Hishult, på kursdeltagarnas vägnar, K redsdeltagarnas tack till lärarin- nän och värdkretsen. framfördes Jav fru Ragnhild Eriksson, Knä- - red, Folkskollärare Svensson res dogjorde ' därefter för utbild= ningens uppläggning och mål Kvällen avslutades med kalfo- samkväm. Deltagarna kommer senare att erhålla diplom, . Halland fir: ar ABF: -jubileum . | Svorigös ABF fyller som be. kant ett halvsekel innevarande år och detta högtidlighållés på : "förut. omtalats 'i'Laholms-: Tidning, den "nya klockstapeln på. besravniniso ne attin-« | skilda sätt i olika detar "av vigas av kontraktsprosten Sven: Eriksson i Knäred som i samband därmed håller 'en an= «>. landet. ; Även. -Iallands » tokul= daktsstund 'i kapellet med: början kl. 15. 15,. Kyrkokören koriuher också att medverka, > (Forts. å nästa sida) och skänkta alster, och det. var både: många : och ”mycket- goda bud .: som , auktiorsfö rättaren kunde glädja sig åt. Kaffe ser- verades förstås också, och 'som |" alltid i "sådana här sammanhang fekom” auktion" på tillverkade, ”"Prograrimet ” gick: i: den sed- vanliga |; och: : omtyckta.” stilen. Föj äljningen” började .. sålunda reda omkring kl.' fem; och 'det 'var, god kommers” i alla :de olika ståns Nn; Vinsterna. som. ham- 11 ; lobtköparnas ögsta" kvalitet. ; sa klockan i i lämligen,' som PA våga jäfra”; som handlar iom den kvinnliga dia Op AR RES Klockstapeln, som har upp- vo förts] av byggmästaren Helge Instruméntmekanikér skola i I Johansson i Knäred, är nu fär- Markaryd f frå ån och med nyår dig" och på tisdagen hängde' vi -I upp klockan, omitalar kyrkoher- |” de Melcher Håkansson för La 'Om-någon. månads. tid köninior dei VN taktivås” 'skol- oria i Märkaryd.” Då startar Pappersskolan., sin , första : sv årskurs och, om : allt går: efter "beräkningarna så är "det mes. holms-YFidning.: "Jag måste: säg att ”det;är mycket glädjande att ningen att även en'2- årig Kurs för: » Instrumontmekaniker ve skall komma. ; igång, : : vi: har ' fått. den fördig. då det inte, är, så .bra att ringa till: be- gravningar; i. kyrktornet, ; Om vinden, är sydlig hörs ringningen khappast och. dessutom är: det inte "alltid :som den: passar. sam- man” med ' själva fordfästnin s- | dit så långt att man med 'sä- akten.” - : "I kerhet kan säga att de nödvän- : Klockstapel, "klocka och. i. digaste lokalerna ' kommen - att ringningen: har tillsammans "gått | stå helt färdiga vid denna tid- På ungefär 20.000 kr men så har | punkt; En” del arbeten med in- vi” "också" fått en förnämlig kloe- montering av maskiner och in- "(Forts å nästa sid.) ” gtrument kommo inte -atit vara klara men där räknar man fak- tiskt med; att få hjälp av: första årskursens elever som därmed får en. både lärorik och intres-|året ' har "man således endast sant upptakt Å sin: skolverksam- första årskursonis eléver alt ar het, > . > sIbeta med, - Under förutsättning alt man | Även om instrumentmekani= får ett tillräckligt antal elever kerkursen är:2-årig så har sko- och : yrkesöverstyrelsens .. god-|lang ledning tänkt att' bygga ut kännande': kommöér vid samma | utbildningen. ytterligare genom tidpunkt en 2-årig kurs för ut-|att vid ett senare tillfälle star=- bildning” av: instrumentmekani- ta .en. påbyggnadskurs för så- ker. för massa- och. pappersin- dena elever. som anses lämpliga dustrins- behov att starta, Den-|att gå vidare, ' ' Ä er h ord | i: -måtomalit, Sys och kos, mi, a : Som vi tidigare” Simtalat 1 La- holms Tidning kommer denna sista avdelning att få särskilda lokaler. «: Under . första läsåret kommer emellertid eleverna 4 instrumentmekanikerskolan att infymmas i Pappersskolan där det finns” såväl undervisnings-' som förläggningslokaler lediga. Pappersskolan kommer som ho- kant att bli 2-årig 'och första : Pappersskolan skall. bö ja "sin verksamhet den: 10 januari 1963. Byggnationen har..nu fortskri- skall läggas. ned: : Värmlands-Posten ; upphör "från och" med årsskiftet. Ge- "nom nedläggandet av tidningen som den senaste tiden haft c:a 3.000 ex.; :permitteras' personå- "Jen. på redaktionen och expe- - ditionen medan däremot 'den tekniska avdelningen bibehålls, : 0 | cnär på samma tryckeri även |na utbildning är avsedd för så-|' Från, skolans ' håll" göres liga " utkommer 'Frykdals-bygden.: | dana "ungdomar, som minst un: |allt föratt bearbeta” rayndfer '." Värmlands-Posten . grundades | der” 6 månader har arbetat på heterna så att. man, Även an ” år 1885 och utkom .den första elektriker- + "eller : instrument- | sätta igång" instrumentmekani-. tiden - under ; namnet :Ansgarii- verastad. och isom harrgoda vits)”. (Forts. å nästa sida) . Posten, . Sitt” nuvarande Hamn i erhöll tidningen. år. 1915.” Tid- ningen "utkom - många År som daglig - men har de senaste Åren ä dagstidnin, 0 I Tördags berättade Laholms Tidning om att man just n va rit. varannandagst g. : båller på med stora upprensningsarbeten i i Smedjeån' mel-' 7 - ” Jan Marbäck och Ränneslövs prästgård och samtidigt om- .' : . talade 'vi också, alt den första -upprensningen ägde rum: Laholm får högstadium - —n ågr a: - d redan 1928 då man hade ett :stort mudderverk i, ån. Vi: a , : $ efterlyste" ct fotografi på detta och har fått flera svar från gränser: ej klara ännu: i Halland i trogna LT-läsare. "= Cor 2 : | ' $-' Korlet här ovan har vi fått låna av f. lantbrukaren vik- : ”Ack' fjärran hon dröjer” I ' Man frestas att tänka på de bevingade orden i same ' - tor Nilsson i Veka, som då ägYWe och brukade den gård, som : > band med gr kolans högstadium i. Halland, ' Ett besked om detta stora problem har ! Hjalmar Kristiansson har haft de : senaste årtionden. Hr .- varit länge väntat från länsskolnämnden men än har det inte blivit något resultat... Re- AN Nilsson berättar för LT att det var en entreprenör i Våx- : "dan för över ett år sedan utlovades ett bestämt besked om denna sak senast våren 1962 ON --men nu har vi snart jul och än har det inte kommit något besked. Det hade utlovats ett . a torp, som hade åtagit sig hela upprensningen av Smedjeån ' ch att man längre uppåt grävde ut den för "hand. Men a från Smedjebron och uppåt en mil lejde man det här mud-' NM "deryerket. | - besked .vid sammanträdet den 26 november men enligt vad Ilänsskoleinspektör Karl Erik +4 ”. Bergström omtalade för Laholms Tidning fattades inga beslut utan hela frågan bordlades = " till, ett nytt träde den 10 d d ber. - ör or Det var en rätt stor historia, som fraktades til platsen . z nöt | ” Fl N - vid Smedjebron. Inuti pråmen hade man' en'stor ångma- köras bort med häst och kärra eller jämnas för hand. Fyra : "å fem man följde” med, 'mudderverket och det gick inte så "fort. Men man hade mer gott om både tid och folk på den s. tiden, förklarar hr Nilsson; troligen på järnväg — i delar och sedan sattes samman skin, lokomobil, som sedan drev ett pater nosterverk. Detta förde gyttjan och slanumet upp på de båda rännorna och sedan föll detta ned på kanterna där det : antingen. fick Mudderverk var inte något nytt i åarna och' några år tidigare hade man haft ett sådant i Stensån. Men det var i älla fall en: stor sevärdhet på den tiden, = vo | rer Cel.. porer see ee - ävetvis ”ge trassliga gränsförhållandena, som gör frå- gan så svårlöst men en sak är i. alla fall klar och det är, att sju: högstadieorter - är 'bestäm- da, nämligen. de fem städerna i länet. samt; Oskarström och Ullared: Men det torde bli yt- terligare "några : högstadieorter, vilka är dock ännu inte så klart att man kan' dämna uppgift. | på dem." > os att ta ställning” säger länsskol- inspektören i ett: uttalande, Frågan har komplicerats av den pågående kommunblockbildnin- gen och man vill helst att hög- stadiets . gränser: sammanfaller | med kommunblocken — dock kan det givetvis finnas två eller fler .-- högstadier -- inom samma kommunblock. De besvärligaste problemen gäller" givetvis länsgränserna där frågan om Karup hela: ti- >: Det.ö många. olika. alté na- tiv, som - länsskolnämnden har - - den stått. i förgrunden. Det ”Fade "varit önskvärt att” revi- derade länsgränser först hade dragits upp och det är ju inte så nöjsamt för någon kommun att samarbeta i skolfrågan om man sedan löper, risk att bli antingen - smålänningar eller skåningar. > - od Men även om Jänsskolnämn- den skulle, bli färdig med sitt förslag den 10 betyder detta in- te att frågan är klar. Detta skall sedan gå ut till samtliga > (Forts. i nästa sid) Rektor Thure Lindström -undersöker-en-kulkvarn Mförmalning av. e Så M - 7 - | massa provar, — erna Se
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.